Förslag till beslut 1(3) Landstingsstyrelsen Samordningskansliet 2014-09-17 Sandra Hedman Tfn: 063-147509 E-post: sandra.hedman@jll.se Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera smör (LS/186/2014) Ärendebeskrivning Thomas Andersson (C) har lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att Jämtlands läns landsting ska erbjuda smör vid sina serveringar eller till inneliggande patienter. Ett PM om margarin eller smör i kosten har upprättats av samordningskansliet. Ett av Jämtlands läns landstings mål är att arbeta hälsofrämjande och skapa förutsättningar för trygghetsskapande levnadsvillkor. Det gör landstinget bland annat genom att arbeta med förebyggande insatser inom folkhälsoområdet. Där är länets Folkhälsopolicy 2011-2015 och landstingets folkhälsostrategi viktiga utgångspunkter. I folkhälsoarbetet ingår också att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen genom en hälsofrämjande arbetsmiljö. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Utifrån ett patientperspektiv är kosten i flera fall en viktig del av, den mest effektiva, eller den enda behandlingen av patientens sjukdom. Jämtlands läns landstings kostenhet strävar efter att servera mat som är välsmakande, tilltalande, har rätt konsistens och vars näringsinnehåll stämmer överens med de rekommendationer som anges i livsmedelsverkets "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg", Socialstyrelsens "Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring" samt Livsmedelsverkets övriga rekommendationer. I Folkhälsostrategin framgår också att "Landstinget skall främja ett utbud av mat där människor kan välja alternativ som är bra för deras hälsa. Exempelvis fortsätta arbeta för att ha en nyckelhålsmärkt restaurang på Östersunds sjukhus." I de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) från 2013 är rekommendationen den att fettkvaliteten är viktig och att mängden mättat fett bör begränsas. Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkta fetter utifrån perspektivet att äta rätt sorts fett. Vilka livsmedel som konsumeras har ofta också stor påverkan ur ett miljöperspektiv. Exempelvis visar studier att smör nästan har tre gånger så stor klimatpåverkan som margarin. I landstingets långsiktiga utvecklingsplan för miljö 2014-2026 framhålls att ett sätt att bidra till minskad användning av skadliga kemikalier och läkemedel i livsmedelsproduktionen är att välja ekologiskt producerade livsmedel. Kostenheten har utifrån måldokument, rekommendationer och lagstiftning gjort bedömningen att det är viktigare att utrymmet för mättade fetter används i den tillagade maten för att förhöja smakupplevelsen på själva måltiden än att lägga det på smörgåsen. Restaurang Kajutan på sjukhuset är också nyckelhålsmärkt. Det innebär bland annat att matgästerna ska kunna förvänta sig att det som erbjuds där är bra val för hälsan.
Förslag till beslut 2 (3) Om mängden mättat fett i den lagade maten skulle minskas för att göra plats i kosten för smör istället för margarin som tillbehör finns många aspekter att ta hänsyn till som innebär att det blir en mer komplicerad process än att servera ett smörgåsfett med bättre fettkvalitet. Förutom flera näringsmässiga aspekter i sammansättning och livsmedelsval är det viktigt att ta hänsyn till målgruppens smakpreferenser och matkultur, matlagningstekniska begränsningar och möjligheter, kostnad, tidsåtgång med mera. Ett komplement av smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter i Jämtlands läns landstings serveringar skulle innebära en kostnadsökning eftersom smör är dyrare än margarin. De portionsförpackningar på 10 gram av smörgåsmargarinet Becel som serveras i Kajutan kostar 0,43 kronor per paket enligt befintligt leverantörsavtal. Kostnaden för Bregott utan upphandlat avtal hos samma leverantör är 2,58 kronor per paket. Ett ekologiskt alternativ är generellt ännu dyrare. Om alla gäster i Kajutan skulle byta ut Becel mot Bregott innebär det en kostnadsökning på cirka 120 000 kronor per år. I dagsläget finns inget ekonomiskt utrymme för en sådan förändring. Det skulle också skulle kunna medföra en höjning av portionspriset i Kajutan vilket i sin tur kan påverka kundunderlaget. Det kan i förlängningen drabba restaurangen hårt eftersom kundunderlaget redan är betydligt lägre än för 3-4 år sedan. En eventuell prisökning drabbar också de som väljer margarin samt de som aldrig äter bröd till maten. Det finns heller inga belägg för att fler skulle välja Kajutan om det fanns smör. Sammantaget innebär landstingets folkhälsomål och de rekommendationer landstinget följer att margarin är att föredra. Ur ett patientperspektiv är det inte heller möjligt att generellt anpassa kostverksamheten efter olika diet-/kosttrender under den, oftast korta, tid som patienten vistas på sjukhuset. Kostenheten måste ha ett helhetsperspektiv och erbjuda de alternativ som utifrån etablerad vetenskap och kostenhetens sakkunskap bedöms vara det bästa alternativet för patientens hälsa. Motionen bör utifrån detta avslås i sin helhet. Beslutsförslag 1: Motionen avslås. Samtidigt kan det vara av värde att var och en som besöker landstingets verksamheter eller arbetar inom landstinget har möjlighet att välja om de vill ha smör eller margarin på sin smörgås. Kost och hälsa är väldigt individuellt och människor vill ofta själva välja vad de äter utifrån vad deras kropp mår bra och balanseras av. Ett alternativ är att delvis bifalla motionen och erbjuda smör som komplement till margarin för personal och besökande matgäster men inte till patienter. Den kostnadsökning som då uppstår bör i så fall inrymmas i befintlig budget Beslutsförslag 2: 1. Motionen avslås på så sätt att Jämtlands läns landstings inneliggande patienter fortfarande ska serveras margarin. 2. Motionen bifalls vad gäller förslaget att Jämtlands läns landsting i sina serveringar till besökande och personal ska erbjuda smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter som ett komplement till margarin.
Förslag till beslut 3 (3) 3. Den kostnadsökning som uppstår för att köpa in smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter ska inrymmas inom befintlig budget. Beslutsunderlag Motion från Thomas Andersson (C) om att Jämtlands läns landsting ska servera smör PM om smör eller margarin i kosten 2014-09-02 Landstingsdirektörens förslag Landstingsstyrelsen förslår landstingsfullmäktige I tjänsten Björn Eriksson Landstingsdirektör Mikael Ferm Kanslichef
1(4) Samordningskansliet 2014-09-02 LS/186/2014 Sandra Hedman Tfn: 063-147509 E-post: sandra.hedman@jll.se PM om smör eller margarin i kosten Kostenheten inom Jämtlands läns landsting strävar efter att servera mat som är välsmakande, tilltalande, har rätt konsistens och vars näringsinnehåll stämmer överens med de rekommendationer som anges i livsmedelsverkets "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg", Socialstyrelsens "Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring" samt Livsmedelsverkets rekommendationer. Restaurang Kajutan på Östersunds sjukhus är nyckelhålsmärkt. Restauranger som lever upp till kriterierna för nyckelhålet på restaurang serverar minst en nyckelhålsmärkt maträtt varje dag och restaurangen uppfyller särskilda kriterier för maträtten, tillbehören, serveringen/distributionen och skyltningen. De restauranger som är certifierade nyckelhålsrestauranger har också utbildats och säkerställt att personalen har kunskap om hur man komponerar välbalanserade maträtter för välbefinnande och god hälsa. Dessa har också tillgång till bland annat en receptdatabas och ett verktyg för att kunna näringsberäkna sina maträtter. Kostenheten har utifrån de måldokument, rekommendationer och lagstiftning som beskrivs nedan gjort bedömningen att det är viktigare att utrymmet för mättade fetter används i den tillagade maten för att förhöja smakupplevelsen på själva måltiden än att lägga det på smörgåsen. Om mängden mättat fett i den lagade maten skulle minskas för att göra plats i kosten för smör istället för margarin som tillbehör finns många aspekter att ta hänsyn till. Bland annat krävs ur ett patientperspektiv troligen ett annat menyval för att hålla mängden fett i kosten tillräckligt hög för att tillgodose sjuka patienters behov, samtidigt som fettkvaliteten i måltiderna förbättras. När menyn för sjukhuskosten bestäms måste man förutom flera näringsmässiga aspekter i sammansättning och livsmedelsval även ta hänsyn till målgruppens smakpreferenser och matkultur, matlagningstekniska begränsningar och möjligheter, kostnad, tidsåtgång med mera. Det innebär att det blir en mer komplicerad process än att servera ett smörgåsfett med bättre fettkvalitet. Mål och Lagstiftning Ett av målen i den för Region Jämtland Härjedalen fastställda landstingsplanen/ regionplanen för 2015-2017 är att arbeta hälsofrämjande och skapa förutsättningar för trygghetsskapande levnadsvillkor. Det omfattar bland annat insatser inom folkhälsoområdet. En folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011-2015 antogs under 2011. Policyn har tagits fram och antagits av politiker från samtliga länets kommuner samt landstinget. Ansvarig
Sandra Hedman 2014-09-02 2(4) Samordningskansliet för policyns genomförande är Regionförbundet i Jämtlands län. Visionen i policyn är Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. Utifrån policyn har landstinget fastställt en Folkhälsostrategi som syftar till att skapa en struktur vad gäller systematiska förbättringsarbeten som innefattar nulägesbeskrivningar, analyser, genomförande och uppföljning/utvärdering inom folkhälsoarbetet. I Patientsäkerhetslagen (2010: 659) 6 kap 1 finns bestämmelser om att Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa och tillfrisknande. I flera fall är kosten en viktig del av, den mest effektiva, eller den enda behandlingen av patientens sjukdom. Nutritionsbehandling ska betraktas som en del av den medicinska behandlingen. Fetter Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. Enkelomättat och fleromättat fett finns i mjuka matfetter, flytande margarin och oljor. Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan de måste tillföras via maten. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 och omega-6. De största studierna där man även undersökt blodnivåerna av omega-3 och omega-6 har gjorts i Sverige och Finland. Båda dessa visar att män med högst kostintag och blodnivåer av omega-6, lever längre och har lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och cancer. De med högst intag av omega-6 hade även tecken på lägre grad av inflammation, inte högre som forskarna trodde när de inledde studierna. Margarin och matfettsblandningar är dessutom är berikade med vitamin A och D. De är även bra källor till vitamin E som bland annat fungerar som ett naturligt skydd mot bildning av så kallade fria radikaler i kroppen. Näringsrekommendationer Livsmedelsverket arbetar i konsumenternas intresse aktivt för säkra livsmedel, redlighet, det vill säga ärlighet, i livsmedelshanteringen och bra matvanor. De samlar tillgänglig etablerad forskning och vetenskapliga rön samt gör en samlad bedömning och bygger sina kostråd inte bara på enskilda rapporter. I oktober 2013 offentliggjordes nya Nordiska näringsrekommendationer (NNR), som även gäller för svenska rekommendationer. I dem finns rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. Livsmedelsverket kommenterade de nya rekommendationerna enligt följande (Citat från Livsmedelsverkets hemsida - Pressmeddelande 2013-10-03); Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. De har gjort systematiska genomgångar av studier som har publicerats efter år 2000. Särskilt fokus har lagts på områden där det kommit mycket ny forskning fett, kolhydrater, D- vitamin och olika matvanors effekt på hälsan. Endast studier som håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet har inkluderats.
Sandra Hedman 2014-09-02 3(4) Samordningskansliet Tusentals vetenskapliga studier har gåtts igenom. Resultatet visar att vetenskapen om bra matvanor inte har svängt utan snarare har stärkts. Det känns bra med en sådan gedigen kunskapsbas att stå på. Särskilt med tanke på den debatt som pågår om vad som är hälsosamt och inte, säger Irene Mattisson på Livsmedelsverket. I näringsrekommendationerna framgår att den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Och mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör. Experterna är överens om att fettkvaliteten är viktig och att mängden mättat fett bör begränsas. Det totala intaget av mättat fett ska begränsas till högst 10 % av energin. Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkta fetter, inte utifrån perspektivet att minska intaget av fett utan, utifrån perspektivet att äta rätt sorts fett. Med rätt sorts fett menar man omättade fetter, det vill säga fleromättade- och enkelomättade fetter. Exempel på bra fetter är raps- och olivolja och mjuka matfetter. Samtidigt finns det plats för lite mättat fett, till exempel grädde i maten, för att förhöja smaken. Tillverkningsprocesser Smör görs av grädde som vispas. Margarin består av två faser, en fettfas och en vattenfas, som blandas. Fettfasen består framför allt av vegetabilisk olja som framställs och renas, precis som andra vegetabiliska oljor som används till matlagning och som ingrediens i olika livsmedel. I bordsmargarin förekommer förutom rapsolja även palmolja. Palmoljan har dåligt rykte eftersom regnskog historiskt har skövlats för att ge plats åt palmplantage. Palmoljan som Unilever (tillverkare av bl.a. Becel, Lätta, Milda, Flora) använder i Sverige är i dag miljöcertifierad. En vanlig missuppfattning är att många väljer smör framför margarin med rädsla för tillsatser. Istället för att beakta risken för hjärt- och kärlsjukdom som minskar om man ersätter mättat fett och transfett som finns i smör med fleromättat fett från oljor. Alla tillsatser som används i Sverige är kontrollerade och godkända. Margarin är lite förenklat en blandning av olja och vatten eller mjölk. För att oljan ska bli bredbar och blanda sig med övriga ingredienser behövs tillsatser, till exempel lecitin som kommer från sojabönor och solrosfrön och har egenskapen att det löser sig i både vatten och fett. I lättmargariner tillsätts också stärkelse och konserveringsmedel (t.ex. citronsyra) för att få en bra konsistens på blandningen och för att förlänga hållbarheten. Margarin, precis som många andra vanligt förekommande livsmedel, är ett sammansatt livsmedel. De ingredienser som finns i margarin finns även i andra vanliga livsmedel. Inom livsmedelsindustrin används en mängd olika metoder, processer, teknik och kemikalier för olika livsmedelsprodukter. Dessa processer är givetvis oftast mer komplicerade när det gäller sammansatta livsmedel. Smör eller margarin ur miljösynpunkt Ur ett hälsoperspektiv vad gäller konsumtionen av livsmedlet så är det dock själva slutproduktens innehåll och näringsvärden som bör värderas. När det gäller eventuella föroreningar eller restprodukter i livsmedel så regleras det av livsmedelslagstiftningen och efterlevnaden kontrolleras av tillsynsmyndigheterna. Om en livsmedelsprodukt får säljas på svenska marknaden så är den normalt inte hälsoskadlig utifrån föroreningar i
Sandra Hedman 2014-09-02 4(4) Samordningskansliet livsmedlet. Själva tillverkningen/produktionen av livsmedel har givetvis både ett hälsoperspektiv för de som arbetar i livsmedelsindustrin och även ett miljö- och klimatperspektiv. Det kan därför finnas anledning för landstinget att ta global hänsyn till hälsa och miljö i valet av alla typer av produkter. Ur ett miljöperspektiv har livsmedelskonsumtionen ofta stor påverkan vilket landstinget belyst i Långsiktig utvecklingsplan, område miljö 2014-2026. Där har de viktigaste områdena och aktiviteterna pekats ut även inom livsmedelsområdet för att på bästa sätt minska negativ påverkan på människor och miljö. Ett sätt att bidra till minskad användning av skadliga kemikalier och läkemedel i livsmedelsproduktionen är att välja ekologiskt producerade livsmedel. Livsmedelsverket har gjort en undersökning av lösningsmedel i margariner, smörblandningar och smör. En produkt innehöll halter över gränsvärdena av ämnena isopropanol och metanol, den produkten är nu återkallad och finns inte i Kostenhetens sortiment. De andra produkterna innehöll mycket låga halter. En analys utförd av SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel, där man undersökt allt från jordbruk och transport till bearbetning, tillverkning och förpackning visar att en smörblandad produkt ger upphov till nästan tre gånger så mycket växthusgaser som margarin (6 000 CO 2 ekvivalenter jämfört med 2 050 CO 2 ekvivalenter). Den stora skillnaden handlar främst om att margarin är baserat på vegetabiliska oljor, medan smör är baserat på animaliskt fett från kor. Om en miljon svenskar bytte ut smör mot margarin på sina frukostmackor under ett år skulle det innebära en utsläppsminskning på 29 200 ton CO 2 ekvivalenter. Det motsvarar ca 3000 bilresor jorden runt med en bil som drar en liter per mil. Finns det platskulor i margarin? Att det skulle finnas plastkulor i margarinet är en seglivad myt. I Livsmedelsverkets tidning Vår Föda från 1972 kan man läsa att verket det året hade fått många förfrågningar om detta. Hur uppgiften om plastkulor i margarinet kunnat få så stor spridning spekulerade man i redan då och den teori som presenterades var att det bredbara margarinet förväxlades med en tandkrämssort som lanserades ungefär samtidigt och som innehöll plastkulor för rengöringseffektens skull. Men i margariner finns inga plastkulor. Plast får över huvudtaget inte förekomma i mat. Kostnadsskillnader Ett komplement av smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter i Jämtlands läns landstings serveringar skulle innebära en kostnadsökning eftersom smör är dyrare än margarin. De portionsförpackningar på 10 gram av smörgåsmargarinet Becel som serveras i Kajutan kostar 0,43 kronor per paket enligt befintligt leverantörsavtal. Kostnaden för Bregott utan upphandlat avtal hos samma leverantör är 2,58 kronor per paket. Ett ekologiskt alternativ är generellt ännu dyrare. Om alla gäster i Kajutan skulle byta ut Becel mot Bregott innebär det en kostnadsökning på cirka 120 000 kronor per år.
TLANDSL NS LANDSTTNn 2014-01- 3 O Ibb ly Dnr LSI.../20.... CENTERPARTIET Motion Till Jämtlands läns landsting Servera smör på landstinget I Jag har fått frågan från olika personer om varför landstinget inte serverar eller erbjuder smör som ett alternativ till margarin på landstingets olika serveringar eller när man ligger inne som patient. Att kunna göra ett val både som patient och som kund hos landstinget är för mig som Centerpartist ett naturligt och självklart förhållningssätt. När jag har frågat runt i verksamheten får jag till svar att det är rekommendationer från bland annat livsmedelsverket som styr vad landstinger erbjuder sina patienter och kunder. Margarin har enligt mig en mycket tveksam tillverkningsprocess och ifrågasätts av allt fler forskare om det verkligen är nyttigare än smör att äta. Att bara erbjuda ett alternativ ger inte heller oss som kunder möjlighet att göra våra hälsoval. Smör eller exempelvis bregott som är en blandning av smör och rapsolja är produkter som produceras av våra bönder och som ger landsbygden livskraft. Jag motionerar därför att: Landstinget erbjuder smör vid våra serveringar eller till våra inneliggande patienter )~VVJ M- Thomas Andersson, Centerpartiet Fåker den 29 januari 2014