www.lio.se Organisation Barn- och Kvinnocentrum HSV Vårdutveckl./ Kvalitet IT samordn./ EA/ PA Barn- och Kvinnocentrum HSV Centrumchef Läkare KK/ BUM Psykologer BHV Verksamhetschef BUP Verksamhetschef BUM Verksamhetschef KK BUP mottagn Mjölby Vårdchef BUM Sektionsledare Gynekologi Sektionsledare Obstetrik Presentation Barn- och Kvinnocentrum (BKC) var en enhet inom Hälso- och sjukvården i Västra Östergötland ( HSV). Enheten bildades 1/1-2003 och bestod av Lasarettet i Motala och Primärvården i Västra Östergötland. HSV, i sin tur, en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet.
- Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor. Produktionsenhetschefens kommentare r Året som gick: När man ser tillbaka har 2003 varit ett år av mycket stora och genomgripande förändringar. BKC startade 1/1-2003 som en helt ny organisation. Översynen av hälso- och sjukvården i Väster hade resulterat i en gemensam organisation: Hälso- och sjukvården i Västra Östergötland (HSV) bestående av fem självständiga centrum och fyra stödenheter under ledning av en vårddirektör. BKC bildades av Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen i Mjölby (BUP) och Kvinnokliniken (KK). BKC var ett av de fem centrum som ingick i HSV. För BKC var steget att bli ett eget centrum inte så stort. BUM och KK hade sedan hösten 2001 samarbetat i en gemensam enhet. Att BUP knöts till denna enhet kändes naturligt och innebar ytterligare möjlighet till positivt samarbete. I december 2002 deltog alla BKC:s medarbetare i kick-off, tillsammans arbetade vi med fyra viktiga frågor: - Vår gemensamma värdegrund. - Resultatet i arbetsmiljöenkäten och vilka mål vi ville nå till nästa mätning. - Vår nya organisation hur skulle den vara organiserad och ledas. - BKC:s vision. Engagemanget var stort och många idéer och tankar väcktes. Samtidigt lärde vi känna varandra och en ny vi-känsla började växa fram. BKC:s organisation var klar vid årsskiftet med chefer, ledningsgrupp, gemensamt kvalitets- IT-råd och MBG för centrumet. Arbetet startade med planering för att klara det generella sparbeting på 1,5% som alla enheter inom landstinget fått. De åtgärder som vidtogs i början av året gav effekt och BKC kan i bokslutet 2003 visa ett mycket positivt resultat. BKC:s visioner och mål formulerades i ett balanserat styrkort, detta för att möjliggöra resultatuppföljning inom de olika perspektiven. Med hjälp av många medarbetares delaktighet har det också tagits fram styrkort för alla kliniker och enheter inom BKC. Det kontinuerliga utvecklings- och kvalitetsarbete som kännetecknat LiM fortsatte inom BKC och har bedrivits inom en rad områden:
Samtliga enheter har mycket aktivt arbetat med att förbättra tillgängligheten för patienten. Arbetet har bedrivits i form av genombrottsprojekt på samtliga mottagningar vilket givit mycket bra resultat. KK och BUM har infört TeleQ som dramatiskt förbättrat såväl sköterskornas arbetsmiljö som telefontillgängligheten för patienterna. Nya specialmottagningar infördes på KK i form av amningsmottagning och vulvamottagning. Stora utbildningsinsatser gjordes inom asfyxiområdet där samtliga yrkeskategorier från KK, BUM och anestesikliniken deltog. BUP genomförde utbildning i kognitiv beteendeterapi för all sin personal. En rad andra förbättringsarbeten genomfördes också däribland kan nämnas Föräldraförberedelse enligt PBL och Studieguider för samtliga studerandekategorier. Under våren 2003 stod det klart att landstingets ekonomi försämrats påtagligt och att stora besparingar skulle krävas 2004. Då generella sparbeting inte var önskvärda gavs ett uppdrag till länets centrumchefer att genom länssamverkan inom respektive specialitet spara motsvarande 10% av länssjukvårdens budget. Samtidigt pågick inom varje specialitet ett stort arbete med att rangordna, prioritera, verksamheten i en 10-gradig skala. Detta arbete utökades med uppdraget att beskriva konsekvenserna av att ta bort sjukdomsgrupper/åtgärder inom de nedre delarna av rangordningslistorna samt att beskriva hur stora besparingar detta skulle ge. Från början gavs instruktionen att någon nedläggning av förlossningsverksamheten i Motala inte var aktuell. Vid avrapportering till landstingsledningen i juni visade det sig att önskade besparingsresultat inte nåddes. Uppdraget ändrades då, centrumcheferna instruerades att beskriva alla tänkbara scenarier som gav 10% besparingar. I oktober fattades beslut utifrån de inkomna scenarierna och prioriteringslistorna. För BKC:s del innebar det mycket stora förändringar. Förlossningen, BB och Gynekologiska vårdavdelningen skulle stängas och gyn- och barnjour tas bort. Organisatoriskt skulle BKC delas. BUM och KK skulle ingå i det nya länsövergripande centrumet Barn- och kvinnocentrum i Östergötland medan BUP skulle ingå i det nya centrumet Närsjukvården i Västra Östergötland. Medarbetarna inom BKC hade under sommaren och hösten följt besparingsarbetet med stigande oro. När beskedet kom kände alla en stor sorg över att en välfungerande verksamhet drabbades så hårt. Trots alla tunga känslor arbetade samtliga medarbetare inom BKC vidare, alla patienter fick en lika god vård som tidigare. Det planerades också för att förändringarna skulle genomföras på ett för patienterna säkert sätt och för den verksamhet som skulle bedrivas på LiM i framtiden. Med tunga hjärtan och många tårar stängdes förlossningen och BB i Motala 19/12-2003. Verksamheten hade då bedrivits i Motala sedan Barnbördshuset invigdes 1926. Kliniken hade under åren blivit väl känd i Sverige bland annat genom att vara först med vårdformen Tidig hemgång efter förlossning 1983 och genom att tilldelas Kvalitetsutmärkelsen Svensk hälso- och sjukvård 1997. Att nu gå vidare in i en ny organisation och med en förändrad verksamhet är det svåraste uppdrag klinikens medarbetare fått. De grundläggande värderingar som styrt arbetet måste även fortsättningsvis vara vägledande för verksamheten. Arbetet ska fortskrida med patienten i centrum och ett ständigt förbättringsarbete så att även det nya BKC kommer att kännetecknas av hög kvalitet inom alla områden. Avslutningsvis vill jag tacka alla och envar inom BKC-HSV för allt det fina samarbetet vi haft under det gångna året ett år vi ska se tillbaka på med stolthet; över den fina sjukvård vi givit våra patienter, den värdefulla utbildning vi givit våra elever och allt det framåtskridande utvecklingsarbete vi bedrivit.
Ditte Pehrsson-Lindell PE-chef BCK HSV Kund/ Medborgarperspektiv BKC:s viktigaste kundgrupper är patienter, remittenter och studerande. Avtalet till HSN vad gäller sjukvårdsproduktionen uppfylls till drygt 105%. Kundtillfredsställelsen mäts regelbundet och resultaten ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet. Utöver landstings- och lasarettsgemensamma enkäter har BKC mätt kundtillfredsställelse genom egna enkäter och genom focusgruppintervjuer med olika patientgrupper. Väntetid Verksamhet sept-dec 2002 jan-apr 2003 maj-aug 2003 Gynekologi 97% 100% 100% Barnmedicin 98% 100% 99% BUP Mjölby 96% 88% 83% Tabellen visar andel mottagna patienter (%) inom tre månader per verksamhetsområde, från remiss/ tidsbeställning (faktisk mottagningsväntetid). Väntetid mottagning (planerat besök) Väntetid mottagning, %, (planerat besök) För länge Medel Inte alls N Barn Kvinnoklinik LiM 15,3 16,5 68,2 393 BUP LiM 7,7 7,7 84,6 13 Patienten har själv skattat väntetiden. Lex Maria/HSAN-ärenden Under året har ett ärende anmälts enligt Lex Maria. Ärendet gick vidare till HSAN och föranledde påföljd. Hemsidor inom BKC Samtliga kliniker har funktionsadresser med möjlighet att beställa recept och att avboka tider. Klinikerna har också egna hemsidor.
Mätning av kundtillfredsställelse Centrumets två huvudprocesser är: Hälso- och Sjukvård samt Utbildning. De viktigaste kundgrupperna är: Patienter, Remittenter och Studerande. Kundtillfredsställelsen mäts regelbundet och resultaten ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet. Nedan presenteras några viktiga nyckeltal: Landstingsgemensam patientenkät Patienttillfredsställelse index (PTI). Beräknas utifrån de två frågor som berör helhetsintrycket: " Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Din senaste sjukhusvistelse ligger?" samt " Hur upplevde Du sjukhusvistelsen som helhet?" 1 = Mycket långt ifrån / Mycket missnöjd 7 = Mycket nära/ Mycket nöjd PTI Kvinnokliniken LiM / SV 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Missnöjd Mittenbetyg Nöjd Patienttillfredsställelse index (PTI). Beräknas utifrån de två frågor som berör helhetsintrycket: " Tänk Dig ett besök på en sjukhusmottagning som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Ditt besök ligger?" samt " Hur upplevde Du besöket på sjukhusmottagningen som helhet?". 1 = Mycket långt ifrån / Mycket missnöjd 7 = Mycket nära/ Mycket nöjd
PTI Barn- och Kvinnokliniken LiM / ÖV 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Missnöjd Medel Nöjd Processperspektiv Huvud- och delprocesser inom KK och BUM är kartlagda med hjälp av Process guide. Processkartorna uppdaterades under 2003. Väntetider Samtliga mottagningar har arbetat med genombrottsprojekt för att förbättra sin tillgänglighet. Gyn.mottagningen, MVC och BUM har infört TeleQ för att förbättra telefontillgängligheten. Väntrumsväntetiden Fick Du vänta utöver avtalad tid på mottagningen, innan Du fick träffa läkaren/ Din behandlare? Svar enkät: 92,5 % svarat inte alls länge, 4,5 % har svarat: har väntat för länge. Avvikelserapportering/RH-check BKC har gjort uppföljning enligt RH-check. Förbättringsarbete Säker medicinteknik har genomförts på KK och BUM. Inom BKC arbetar vi med avvikelserapportering. För att ytterliga utveckla detta har tre medarbetare under året gått utbildning i MTO-analys. Socialstyrelsen har under året gjort inspektion av avvikelsehanteringen inom både KK och BUM och därvid funnit att denna fungerar utmärkt inom de båda enheterna. Övergångar mellan vårdnivåer Rutiner finns för hur vi inom BKC hanterar patienter i samband med övergångar mellan olika vårdnivåer. Följande kvalitetsregister deltar BKC i: Kvinnoklinikernas årliga verksamhetsbeskrivning med jämförelsedata från samtliga kvinnokliniker i Sverige. Årsrapport för mödrahälsovård i Sverige. Gyn.op registret. DRG-jämförelse mellan kvinnoklinikerna i Sydöstra regionen. NYSS-registret (uppföljningsdata nyfödda i regionen). Förnyelseperspektiv De grundläggande värderingarna i QUL utgör en bas för verksamheten inom BKC. Att arbeta med ständiga förbättringar har sedan flera år varit viktigt för klinikerna. Arbetet fortsatte under 2003.
Tre medarbetare tilldelades forskningsveckor under 2003. För Centrumets och samtliga enheter formuleras mål och handlingsplaner i balancerade styrkort. Utbildning i kvalitetstänkande genomfördes för de nya medarbetare inom BKC som inte genomgått de tre stegen i LiM:s tidigare breddutbildningar. Följande kvalitetsprojekt var aktuella 2003 (totalt 26 st.): - Säker medicinteknik KK och BUM - Bra mottagning (genombrottsprojekt) Gyn.mott, MVC, BUM, BUP. - SVP-sugklocka - Införande av amningsmottagning - Införande av vulvamottagning - Kvalitetsförbättring av KK:s hemsida - Utvärdering av BB-rond - Utvärdering av asfyxiutbildning - Enkät sjuksköterske- och barnmorskemottagning - Standardvårdplan mottagningsoperationer - Kvalitetskontroll av behandlingsmodell av cellförändringar på livmoderstappen - Utvärdering av mottagningsoperation - Förbättrade pre-operativa rutiner (LiM-projekt) - Införande av studieguide för sjuksköterskestuderande - STI-mottagning, enkät till 100 patienter - Utvärdering av färdigbehandlade par infertilitetsmottagningen via enkät - Utvärdering av ungdomsmottagningen samt framtagande av vårdprogram - Utvärdering av Auroraverksamheten - Utvärdering av föräldrautbildningen och BB-hemvårdsverksamheten via enkät - Granskning läkemedelsjournaler - förbättring av ordinationer - Recepthantering - Provtagningsrutiner - Lustgas som sedering - Utlåning av inhalator - Sedering vid MUC - Barnhälsovård stöder arbetet BVC-sjuksköterskorna Medarbetarperspektiv Personalredovisning BKC är ett tjänsteproducerande företag där medarbetarna utgör den viktigaste resursen. Av det skälet har arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling och personalförsörjning varit centrala frågor. Inom BKC arbetade 109 personer varav 102 var tillsvidareanställda. Personalförsörjning BKC har genom sitt goda rykte haft lätt att rekrytera kompetenta medarbetare. Enda undantaget utgörs av barnläkare där rekrytering varit svår och vi i samband med pensionsavgång ej lyckats nyrekrytera specialist. Långsiktigt skapar vi en rekryteringsbas genom att ta emot elever från vårdlinjen, sjuksköterskebarnmorske- psykolog- och läkarstuderande liksom AT- och ST-läkare. Kompetensutveckling Det har pågått ett kontinuerligt arbete med kompetensutveckling såväl i det dagliga arbetet som genom specifika kurser och utbildningar. CME-poäng har introducerats som en metod att följa hur mycket kompetensutveckling varje medarbetare får. Större utbildningsinsatser har skett genom ny modell för asfyxiutbildning till all personal inom förlossningsvården och utbildning i kognitiv beteendeterapi för alla medarbetare på BUP. Under året har 100% av medarbetarna haft POU-samtal. I samband med detta görs individuell kompetensutvecklingsplan. Arbetsmiljö
Aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs av samtliga chefer och av centrums MBG. Samtliga medarbetare har under året haft PoU-samtal med närmaste chef. Mycket tid och engagemang läggs ned av cheferna för att tidigt rehabilitera medarbetare som drabbats av sjukdom och sjukskrivning. Som ett led i att öka välbefinnandet, minska stressen och skapa en hälsosam arbetsplats infördes arbetstidsprojektet 90/10 på KK. Utfallet var mycket bra. Medarbetarna mådde bättre, var mindre trötta, sjukskrivningarna minskade och modellen blev inte dyrare än traditionell schemaläggning. Läkarna på KK undantogs från modellen men de, liksom BKC:s övriga medarbetare har haft möjlighet till en timmes motion på arbetstid. Friskvård bedrivs också genom Kompishälsan och vi har under året arbetet med hälsoprofiler för att ge såväl enskild person som arbetsplatsen kunskap kring vikten av god hälsa. Jämställdhet Jämställdhet handlar om att på bästa sätt ta tillvara kvinnors och mäns kompetens. Det ingår som en naturlig del av verksamheten och är integrerat i medbestämmandegruppens arbete. Inom BKC finns inte könsrelaterade löneskillnader. Inom samtliga yrkeskategorier utom barnläkare är dock den allt övervägande majoriteten medarbetare kvinnor. Ekonomiperspektiv Årets resultat för Barn- och Kvinnocentrum HSV : 2,1 Mnkr. Eget kapital: 0,3 Mnkr. Arbetet pågår för att kostnadsberäkna verksamhetens processer, s k kostnad per patient, KPP. Ekonomiuppgifter
RESULTATRÄKNING och FINASIERINGSANALYS RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Bokslut ( Belopp i Tkr ) 2003 2003 2002 Intäkter Koncernbidrag 49 Patientavgifter 2 565 2 140 2 361 Försåld sjukvård 81 290 79 647 78 450 Försåld utbildning 18 8 Övriga försålda tjänster 69 126 333 Statsbidrag 35 9 Bidrag för personal 3 14 Övriga bidrag 180 253 134 Övriga intäkter 2 15 65 SUMMA INTÄKTER 84 211 82 181 81 374 Kostnader Personalkostnader, löner -33 550-33 891-32 051 Arbetsgivaravgifter -14 935-14 293-13 240 Personalkostnader, övriga 965-175 -208 SUMMA PERS. KOSTN. -47 520-48 359-45 499 Kostnader för köpt verksamhet -13 894-13 956-13 998 Verksamhetsnära mtrl och varor -5 384-5 469-4 726 Lämnade bidrag -429-62 -630 Övriga verksamhetskostnader -14 528-13 779-15 346 SUMMA ÖVR. KOSTN. -34 235-33 266-34 700 TOTALA KOSTNADER -81 755-81 625-80 199 Avskrivningar -346-556 -311 Nettokostnader 2 110 864 Finansiella intäkter 76 Finansiella kostnader -38 2003 ÅRS RESULTAT 2 148 0 864 FINASIERINGSANALYS Tillförda medel Årets resultat 2 148 Justering för avskrivningar 346 Förs. av anläggningstillg. Minskning av förråd 23 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder 4 670 Övriga rörelsekapitalpåverk. poster 509 Summa tillförda medel 7 696 Använda medel Nettoinvesteringar 1 339 Ökning av kortfristiga fordringar 485 Ökning av förråd Minskning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverk. poster Summa använda medel 1 824 Förändring av likvida medel 5 872
BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut ( Belopp i Tkr ) 2003 2002 ) Anläggningstillgångar Inventarier 88 Datautrustning 27 Medicinsk apparatur 1 357 Bilar och andra transportmedel Bostadsrätter SUMMA ANLÄGGNINGSTILLG. 1 472 Omsättningstillgångar Förråd 168 Kundfordringar 387 Övriga kortfristiga fordringar 104 Förutbet. kostn. och uppl. intäkter 7 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 4 763 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLG. 5 429 SUMMA TILLGÅNGAR 6 901 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital, Balanserat eget kapital Årets resultat 2 148 SUMMA EGET KAPITAL *) 2 148 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 025 Personalskulder 3 320 Uppl. kostn. och förutbet. intäkter 344 Övriga kortfrstiga skulder 65 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 4 754 SUMMA SKULDER & EGET KAP. 6 902 *) därav rörelsekapital: 675 ) ingen egen balansräkning 2002 och anläggningskapital: 1 472 Ekonomisk kommentar: Målsättningen med att uppnå positivt resultat trots sparbeting på 1,5% har nåtts med god marginal. Centrumets ekonomi är stabil och resultatet har förbättrats med 1,5 Mnkr från 2002. Under 2002 gjordes en ombyggnation för att anpassa lokalerna och ge rätt förutsättningar för en mer integrerad verksamhet. På intäktssidan har produktionsintäkterna varit höga både för E-län och utomlänspatienter 1,4 Mnkr. Öv-läkemedelsintäkterna har genom återbetalning från primärvården genererat ett överskott på 0,5 Mnkr. Stort överskott på personalkostnad inom KK och en positiv effekt av större integrering/utnyttjande av personal och gott resultat av projektet 90/10, 1,3 Mnkr. Nedskrivning av medicinsk utrustning och inventarier i och med förlossningsavdelningens avveckling 2004 blev 0,5 Mnkr.
Basenhetsstatistik RESULTATRÄKNING på KLINIKNIVÅ Art av intäkt / kostnad 434xx 435xx 1) 436xx 2) 437xx 3) SUMMA Koncernbidrag 49 49 Patientintäkter 9 2 527 28 2 564 Ersättning utomläns 28 923 951 Ersättning E-län, fast 11 925 41 835 6 548 60 308 Ersättning E-län, rörlig 4 270 11 664 604 16 538 Ers läkemedel ÖV 1 223 2 108 53 3 384 Ers. övrig såld vård 109 109 Intäkter för såld service 26 43 27 96 Statsbidrag 3 32 35 Bidrag för personal 3 3 Övriga bidrag och intäkter 59 65 58 182 Summa intäkter 49 17 652 59 200 7 318 84 219 Pers. kostn. löner -7 620-22 506-3 424-33 550 Arbetsgivaravgifter -3 392-10 018-1 525-14 935 Pers. kostn. övriga -31 128 1 131-270 958 Summa pers. kostn. -31-10 884-31 393-5 219-47 527 Kostn. köpt verksamhet -3 020-10 773-101 -13 894 Material och varor -1-1 203-4 132-49 -5 385 Lämnade bidrag -80-320 -30-430 Övriga kostnader -3 039-10 159-1 330-14 528 Summa övriga kostn. -1-7 342-25 384-1 510-34 237 Summa kostnader -32-18 226-56 777-6 729-81 764 Avskrivningar -24-322 -346 Nettokostnader 17-598 2 101 589 2 109 Finansiella intäkter 3 16 52 5 76 Finansiella kostnader -36-1 -37 Årets resultat 2003-16 -582 2 152 594 2 148 INVESTERINGAR 1 339 1 339 Ekonomisk kommentar: Barn- och Kvinnocentrums mål för 2003 har varit att trots sparbeting på 1,5% ha en ekonomi i balans. Målet har nåtts med god marginal. Läkarresurserna har under året varit goda och produktionen har legat på drygt 105% på samtliga centrumets kliniker, vilket innebär nationellt korta vårdköer. Successiv integrering av personal över gränserna och 90/10-projektet har reducerat personalkostnaderna. 1) Under hösten har BHV brutits loss från Barnmottagningen, vilket får helårseffekt 2004. 2) Kvinnoklinikens personalprojekt 90/10 har gett gott resultat och gett ett överskott på personalkostnad. 3) BUP:s satsning på nybesök har gett ett stort överskott och påverkat vårdköerna i positiv riktning. Organisationsenheter inom Barn- och Kvinnocentrum 43400 Gemensamt BKC 43500 Barn- och Ungdomsmottagning 43501 Läkare Barn- och Ungdomsmottagning 43600 Gemensamt Kvinnokliniken 43601 Läkare Kvinnokliniken 43610 Gynekologisk mottagning och vårdavdelning 43611 Venmottagning 43612 Dagkirurgi 43613 Polop 43630 Förlossnings- och BB-avdelning 43640 MHV 43641 Gynhälsan 43700 BUP 43710 Mobil team
Befolkningsstatistik Per 2003-12-31 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2001 2002 2003 ÖDESHÖG 09 5 917 5 991 5 967 5 949 5 861 5 767 5 688 5 621 5 566 5 528 BOXHOLM 60 5 578 5 675 5 700 5 681 5 612 5 447 5 334 5 327 5 291 5 308 MOTALA 83 41 502 41 994 42 264 42 811 42 754 42 444 42 175 42 168 42 078 42 015 VADSTENA 84 7 524 7 557 7 650 7 714 7 697 7 703 7 668 7 628 7 629 7 582 MJÖLBY 86 25 952 26 219 26 295 26 147 25 909 25 587 25 157 25 211 25 153 25 191 Totalt : 86 473 87 436 87 876 88 302 87 833 86 948 86 022 85 955 85 717 85 624 Konsumtions- och verksamhetsstatistik KONSUMTION: Patienttillhörighet Ålderfördelning Ödeshög Boxholm Motala Vadstena Mjölby Linköping E-län/Övr. Utomlän 0-19 år 20-64 år65-79 år 80- år Vårdtillfällen 120 90 1 101 182 415 123 25 98 864 1 162 101 26 Vårddagar 239 162 2 033 360 815 255 52 173 1 453 2 311 247 77 Läkarbesök 969 783 9 012 1 299 4 299 258 72 324 5 608 10 125 944 343 Sjukv. beh. 1 466 1 394 13 217 1 838 7 111 189 39 554 5 977 18 790 356 184 Anm.: Oidentifierade kommuner har lagts under övriga kommuner. VERKSAMHET: Slutenvård BUM KK BUP SUMMA Vårdplatser 12 12 Vårdtillfällen 2 154 2 154 varav oplanerade 73% 1 556 1 556 DRG - poäng 1 718 1 718 Vårddagar 4 089 4 089 Medelvårdtid 1,9 1,9 Öppenvård SUMMA Läkarbesök 4337 12132 540 17 009 varav oplanerade 100 1973 2 073 Sjukvårdande behandlingar 2257 21795 1731 25 783 Personalstatistik PERSONALSTATISTIK BUM KK BUP SUMMA Budgeterade tjänster omräknat i heltider 20,30 67,51 10,85 98,66 Antal anställda omräknat i heltider 17,00 73,00 12,00 102,00 Antal anställda 15,75 70,24 11,80 97,79 % anställda kvinnor 76% 97% 92% 88% % anställda män 24% 3% 8% 12% Genomsnitt frånvaro ( all ) 35% 28% 31% 31% Sparade semesterdagar 256 1 460 181 1 897