Datum Vår beteckning Sekretariatet 2014-12-16 LK/142863 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Johanna Orre 054-61 42 04 Landstingsfullmäktiges ledamöter Ersättarna för kännedom Kungörelse./. Landstingsfullmäktiges ledamöter kallas härmed till sammanträde, där ärenden enligt bilagda förteckning skall behandlas. Tid: 16 december med början klockan 09.00 Plats: Landstingshuset, Karlstad Eventuellt förhinder ska omgående anmälas till landstingets kansli, Susanne Grip Åsman 076-76 43 205, 054-61 41 29. Handlingar finns även tillgängliga på www.liv.se. Lars Österdahl Fullmäktiges ordförande Johanna Orre Fullmäktiges sekreterare Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 054615000 Johanna.Orre@liv.se 651 82 Karlstad Telefax Org.nr 232100-0156
Program 1 (1) 2014-12-16 LK/142863 Tid 16 december med början klockan 09.00 Plats Landstingshuset, Karlstad Landstingsfullmäktige 16 december 08.30 Samlingskaffe 09.00 Landstingsfullmäktiges öppnande Upprop Val av justerare och rösträknare Anmälan av interpellationer, frågor, medborgarförslag och motioner Information om landstingsplan och budget 2015 Ärendebehandling enligt separat förteckning 12.00 Uppehåll för lunch 13.00 Revisionen har ordet Landstingsdirektörens rapport Partiernas gruppmöten
Landstingsfullmäktige Landstingets kansli Johanna Orre 2014-12-16 LK/142863 Ärendeförteckning 16 december 1. LK/141165 Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 2015-2017 2. LK/130950 Godkännande av mätplan/uppföljningsplan för landstingsplan 3. LK/142691 Datum för landstingsfullmäktiges sammanträden 2015 4. LK/142195 Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige 2015 5. LK/130970 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 6. LK/140614 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om att motverka underskott av läkare i andra länder 7. LK/141110 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om att ge tandläkare större möjligheter att anmäla barnmisshandel 8. LK/141060 Svar på medborgarförslag om att strålskador i munhåla och tänder ska omfattas av vanliga sjukvårdsavgifter 9. LK/140613 Svar på medborgarförslag om byte av lokal för möten med Landstingets pensionärsråd, LPR 10. LK/140309 Svar på medborgarförslag angående parkering vid Centralsjukhuset 11. LK/132289 Svar på medborgarförslag om remisser och kallelser 12. LK/140456 Svar på medborgarförslag om patientresor 13. LK/140461 Svar på medborgarförslag om Wi-Fi uppkoppling på Centralsjukhuset
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-12-16 2 (2) 14. LK/141421 Svar på medborgarförslag angående fler utbildningsplatser till sjuksköterskeutbildningen 15. LK/140063 Förrättande av val 16. LK/141035 Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2015 17. LK/142687 Avgiftsfri telefonkonsultation
Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2014-11-18 LK/142456 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utdrag Landstingsfullmäktige 222 LK/141165 Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 2015-2017 Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för 2015. Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade budgetförslaget, som framgår av den bilagda ärendebeskrivningen. I den ingår också förtydligande tillägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden 2015 2017. Ulric Andersson anmälde att socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter inte avser att delta i beslutet. Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2015 Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015 2017 att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 722 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingsstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin
Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2014-11-18 LK/141165 Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för 2015. Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade budgetförslaget, som framgår av den bilagda ärendebeskrivningen. I den ingår också förtydligande tillägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden 2015 2017. Förslag till beslut om reviderad budget 2015 Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2015 Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015 2017 att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 722 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef
Ärendebeskrivning 1 (17) Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2014-11-18 LK/141165 Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Bakgrund Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för 2015. Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. I det reviderade budgetförslaget har förändringarna arbetats in. Här finns också förtydligande tilllägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden 2015 2017. SKL levererade sin nya prognos i oktober 2014. I den är skatteintäkter och generella statsbidrag justerade. Landstingets verksamheter finansieras under 2015 av en skatteintäkt som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per skattekrona (100 kronor beskattningsbar inkomst) beräknas till 5 699 miljoner kronor. De generella statsbidragen beräknas till 1 233 miljoner kronor och statsbidrag för läkemedel beräknas till 642 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige beslutade i juni om verksamhetens nettokostnadsramar för 2015. En förändring har därefter påverkat beslutet. Prognosen för pensionskostnader, som kommer ifrån KPA, visar en ökning på drygt 40 miljoner kronor. Förslag till ny nettokostnadsram är 7 440 miljoner kronor. Resultatet uppgår till 62 miljoner kronor. Tekniska justeringar, på grund av förflyttad verksamhet, har gjorts jämfört med junibeslutet. Anslag och ramar från junibeslut samt ovanstående förändring framgår av bilaga 1. Reviderad resultatbudget inklusive balanskravsutredning och balansbudget för 2015 framgår nedan.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 2 (17) Resultatbudget Resultatbudget 2015 Mnkr Verksamhetens nettokostnadsram -7 440 Skatteintäkter 5 699 Utjämningssystem 1 233 Läkemedelsbidrag 642 Finansiella intäkter 10 Finansiella kostnader -81 Årets resultat 62 Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Årets resultat mnkr 62 avgår samtliga realisationsvinster - tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag - tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag - tillägg för orealiserade förluster i värdepapper - avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar mnkr 62 avgår medel till resultatutjämningsreserv - tillägg medel från resultatutjämningsreserven - beslut om vissa synnerliga skäl - Årets balanskravsresultat mnkr 62 Balanskravsunderskott från tidigare år - Summa balanskravsresultat mnkr 62 Balanskravsresultat att reglera -
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 3 (17) Balansbudget Balansbudget 2015 (mnkr) Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 Mark och byggnader 2 947 Maskiner och inventarier 898 Aktier, andelar och bostadsrätter 15 Långfristiga fordringar 20 Summa anläggningstillgångar 3 889 Omsättningstillgångar Förråd 7 Kortfristiga fordringar 600 Kortfristiga placeringar 1 520 Kassa och bank 194 Summa omsättningstillgångar 2 321 SUMMA TILLGÅNGAR 6 210 SKULDER O EGET KAP Eget kapital 1 025 därav årets resultat 62 Avsättningar Avsättningar för pensioner 2 213 Övriga avsättningar 15 Summa avsättningar 2 228 Skulder Långfristiga skulder 1 157 Kortfristiga skulder 1 440 Kortfristig upplåning 360 Summa skulder 2 957 SUMMA SKULDER O EK 6 210
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 4 (17) Investeringar 2015 Inför arbetet med kommande flerårsplan kommer en långsiktig försörjningsplan för lokaler och utrustning att presenteras under våren 2015. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive division eller motsvarande verksamhet. Återinvesteringar Utrymmet för återinvesteringar är 200 miljoner kronor för 2015 och beslutades i landstingsfullmäktige i juni 2014. I den summan ingår ett utrymme för så kallade funktionella förbättringar som finns till direktörens förfogande. Dessa avser fastighetsåtgärder som har klassificerats som återinvesteringar. Verksamheten tilldelas inga extra ramar för avskrivningar till följd av återinvesteringar. Redan beslutade eller pågående investeringar Under kommande period ska en rad redan beslutade investeringar slutföras. Bilaga 2 visar samtliga beslutade pågående nya och strategiska investeringar och de totalt beslutade beloppen. Bland de större kan nämnas: förnyelse av delar av operationsverksamheten vid Centralsjukhuset i Karlstad ny magnetröntgen i Torsby ambulanshelikopter nya lokaler för folktandvården i Kristinehamn nya mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle. År 2015 medför samtliga redan beslutade investeringar prognostiserade utgifter på 400 miljoner kronor. I samband med budget 2015 fattade landstingsfullmäktige beslut om investeringsnivåerna för 2015. De respektive ramarna beslutades till: Investeringsram 2015 mnkr Återinvesteringsutrymme 200 Beslutade investeringar 400 Nya och strategiska investeringar 40 Totalt 640 Planerade nyinvesteringar 2015 Den relativt höga investeringsnivån och de ökade avskrivningarna innebär att landstinget under de närmaste åren har ett begränsat utrymme för nya investeringsprojekt. Det maximala utrymmet för tillkommande nyinvesteringar har beräknats till cirka 40 miljoner kronor och utgår från möjligheten att hantera avskrivningar, ränta och andra driftskostnader.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 5 (17) Ekonomisk flerårsplan 2015 2017 SKL:s bedömning av sektorns ekonomi Konjunkturläget i svensk ekonomi I prognosen från SKL har BNP-tillväxten reviderats ned 2014, men ökar igen 2015. BNP beräknas växa med 3,3 procent 2015. Arbetade timmar revideras upp något, medan skatteunderlaget ändras marginellt. Det reala skatteunderlaget växer starkt i år och under de närmaste åren, vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Tillväxten ökar 2015 och balans uppnås vid halvårsskiftet 2016. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av 2014. Enligt nya prognoser får exporten bättre fart under årets andra hälft och den kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Sektorns ekonomi I ekonomirapporten skriver SKL att landstingssektorn kommer att få det svårt att finansiera sina verksamheter framöver om de inte höjer skatten eller att resurser tillförs på annat sätt. Skälen till det antagandet är att antalet invånare i vårdtunga åldrar ökar kraftigt och att nästan hela finansieringsansvaret för en expansiv kollektivtrafik ligger på landsting och regioner. Investeringsbehoven är också stora på många håll, både inom sjukvården och inom kollektivtrafiken. SKL skriver vidare att landstingens kostnader för hälso- och sjukvård ökar årligen med i genomsnitt cirka 2 procent, utöver löner och priser. Förklaringarna till ökningen är till största delen att vi blir fler och äldre samt att nya behandlingsmöjligheter inom vården driver kostnaderna. Nationella jämförelser För att jämföra landstingets kostnader mot riket används SKL:s statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling. Basen för statistiken är det gemensamma regelverket Verksamhetsindelning för landsting och regioner (VI 2000) som reglerar uppdragsbeskrivningar, avgränsningar, redovisning och uppföljning av verksamheten. Uppgifterna som används i jämförelserna är hämtade ur kommun- och landstingsdatabasen. Jämförelserna är gjorda mot riket inklusive regioner och bygger på landstingens och regionernas nettokostnader. I diagrammen visas också tre utvalda landsting som vi har jämfört oss med tidigare och som har goda resultat för kvalitet och låga kostnader: Jönköping, Östergötland och Kalmar.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 6 (17) Hälso- och sjukvård Nedanstående bild visar nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård totalt (exklusive läkemedel) jämfört med rikets ovägda medelkostnad. Som framgår av bilden har Värmlands årliga kostnad per invånare för hälsooch sjukvård sedan 2008 legat under eller i nivå med rikets genomsnitt. Diagram: Nettokostnad hälso- och sjukvård (exkl. läkemedel), kr/inv Nettokostnader för olika verksamheter exklusive läkemedel Värmland ligger under riket när det gäller nettokostnader per invånare för den specialiserade somatiska vården, exklusive läkemedel. Värmland har för 2013 nettokostnader per invånare på samma nivå som de tre landstingen som vi jämför oss med. Diagram: Kostnad för specialiserad somatisk vård (exkl. läkemedel), kr/inv
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 7 (17) Landstinget i Värmland fortsätter att lägga mer pengar per invånare än riket på primärvården. Trenden var tidigare att Värmlands kostnad per invånare för primärvård låg under rikets, men sedan 2009 har Värmland legat över. Diagram: Nettokostnad primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård och läkemedel), kr/inv För den specialiserade psykiatriska vården har Värmland de senaste åren haft lägre kostnad per invånare än riket. 2012 sjönk kostnaden per invånare ytterligare mot riket, men den ökade igen under 2013 enligt nedanstående diagram. Diagram: nettokostnad specialiserad psykiatrisk vård totalt (exkl. läkemedel), kr/inv Ekonomiska förutsättningar för perioden 2015 2017 Landstinget i Värmlands fördelning av resurser Modellen som landstinget använder vid fördelning av resurser tar utgångspunkt i historiska ramar som till viss del justeras för beräknade prisökningar. Justeringar kan även göras vid förändring av uppdragets innehåll, olika satsningar och för medicinsk och teknisk utveckling, till exempel ökade kostnader för stora investeringar, eller riktade satsningar i större projekt eller utvecklingsarbeten.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 8 (17) Modellen bygger på att verksamheterna kontinuerligt haft en uppräkning av ramarna som varit lägre än den allmänna pris- och löneförändringen, utan hänsyn till eventuella volymökningar. På så vis har budgetramarna ställt krav på att effektivisera verksamheten. Landstinget i Värmland har haft en nettokostnadsutveckling som sedan 2006 varit under eller i nivå med riket. Nedanstående bild visar årlig nettokostnadsutveckling för Landstinget i Värmland jämfört med rikets nettokostnadsutveckling från 2006 till 2013, och en prognos för 2014. För 2015 och framåt visas prognostiserad utveckling i enlighet med föreslagen ekonomisk flerårsplan. I diagrammet syns också LPIK (exklusive läkemedel) vilket är det landstingsprisindex som SKL tar fram. Diagram: Nettokostnadsutveckling per år 2006 2017, procent LPIK, riket, Liv 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 LiV LPIK Riket
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 9 (17) Resultatprognos för perioden 2015 2017 Nedanstående bild visar landstingets historiska resultat sedan 1997 och prognosen för resultatet fram till 2017 med nuvarande planeringsförutsättningar. Diagram: Landstingets ekonomiska resultat 1997 2017, mnkr. 300 200 100 0-100 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017-200 -300-400 Årets resultat God ekonomisk hushållning 2 % Resultatprognosen ovan visar att landstingsfullmäktiges beslutade inriktning om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott motsvarande 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, inte uppnås under planperioden. Den prognos som ligger till grund för den ekonomiska flerårsplanen utgår från nu kända förutsättningar och en skattesats på 11,20. De olika kostnadsslagen räknas upp med olika uppräkningsfaktorer. Uppräkningen beskrivs närmare i nästa avsnitt. Förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag SKL prognostiserar skatteintäkter och generella statsbidrag för åren 2015 2017. Beräkningarna utgår från SKL:s prognos för rikets skatteunderlagsförändring och befolkningstillväxt. De generella statsbidragen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsavgift, strukturbidrag och läkemedelsbidrag. Den ekonomiska flerårsplanen baseras på den senaste prognosen från oktober 2014. För perioden 2015 2017 är skatteprognoserna relativt stabila. Förändringen av skatteintäkterna är beräknad till 3,6 procent för år 2015, 4,3 procent för 2016 och 4,2 procent för 2017 och baseras på en skattesats på 11,20 för samtliga år.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 10 (17) Det kommunala utjämningssystemet är ett nationellt överenskommet system som ska kompensera landstingen för skillnader i struktur och vårdtyngd. Bidraget beräknas till cirka 1 200 miljoner kronor för 2015 och cirka 1 300 miljoner kronor årligen 2016 och 2017. Prognosen för läkemedelsbidraget har sänkts ytterligare. Det saknas sedan en tid tillbaka avtal mellan SKL och staten vilket innebär att utbetalningarna sker löpande efter särskilda regeringsbeslut. Sänkningen beror på att kostnaderna för förmånen minskar mer än vad regeringen prognostiserat. Budgeten för läkemedelsbidraget beräknas till 641,6 miljoner kronor för 2015 och 666,6 miljoner kronor årligen under 2016 och 2017. Sammantaget beräknas de generella statsbidragen variera mellan 1 874,2 och 1 949,3 miljoner kronor mellan 2015 2017. Finansiella poster I de finansiella intäkterna ingår den budgeterade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen. Förutsättningarna för avkastningsprognosen är att årliga avsättningar görs enligt landstingets finansiella mål och att den tänkta avkastningen återinvesteras. Finansiella kostnader för pensionsskulden avser ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, och är beräknad enligt KPA:s senaste prognos. Prognosen för 2015 har justerats och det beror till största delen på att KPA:s prognoser för de finansiella kostnaderna inklusive löneskatt har förändrats sedan december 2013 till augusti 2014. En bidragande faktor är också att upplåningskostnaderna tros bli lägre 2015 än tidigare plan. I de finansiella kostnaderna ingår kostnader för upplåning. Låneskulden beräknas till 1 800 miljoner kronor under perioden på grund av de beslut som fattats vad gäller pågående och kommande investeringar. Beräkningarna av låneskuld och finansiella kostnader är grundade på nuvarande intäkter. Vid väsentligt ändrade intäkter, till exempel som en följd av stora konjunkturförändringar eller stora förändringar i utjämningsystemen, förändras också förutsättningarna för låneskulden och de finansiella kostnaderna. Förväntade nettokostnader för verksamheten I verksamhetens intäkter ingår patientavgifter, såld verksamhet, sålda varor och tjänster, riktade bidrag och övriga intäkter. Generellt är bedömningen gjord utifrån tidigare års utfall och en analys av tillkommande avgifter och bidrag. Bedömningen av de riktade statsbidragen, både intäkter och kostnader, genomförs i en särskild process. I budgetförslaget beräknas kostnader och intäkter motsvara varandra, och påverkan på landstingets totala nettokostnader är därför neutral. Regeringen specificerar normalt bidragen i samband med budgetpropositionen under
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 11 (17) hösten året innan de delas ut. Inför 2015 har de riktade statsbidragen bedömts till samma nivå som för innevarande år. Om de riktade statsbidragen avviker så att det blir en påverkan på nettokostnadsramen ska tjänstemannaledningen komma tillbaka till landstingsfullmäktige för ett nytt budgetbeslut. Läkemedelskostnaden beräknas till 881,2 miljoner kronor 2015. I summan ingår även tjänster som dosdispensering och bastjänst. Det är en minskning av läkemedelskostnaden med 2,1 procent från föregående år. Under 2016 förväntas kostnaden öka 4,3 procent och under 2017 med 2,9 procent. Värmland ligger fortfarande på en hög förskrivningsnivå för läkemedel, jämfört med riket. Kostnaden för den högspecialiserade vården beräknas till 458,5 miljoner kronor 2015. Under 2016 förväntas kostnaden öka med 4,9 procent och under 2017 med 4,2 procent. Sektorns planeringsindex, LPIK exklusive läkemedel, används vid beräkning av kostnaderna för övrig köpt vård. Pensionskostnaden är baserad på en prognos gjord av KPA i augusti 2014. Pensionskostnaderna var ett av de riskområden som identifierades i landstingsplan med budget och investeringsplan 2015. Prognosen för pensionskostnaden har ökat med drygt 40 miljoner kronor mot den prognos som ligger med i budgeten för 2015 som landstingsfullmäktige tog beslut om i juni 2014. Pensionskostnaden väntas stiga från 593,9 miljoner kronor 2015 till 649,6 miljoner kronor 2017. Kostnaderna för de planerade avskrivningarna är simulerade från investeringsplanen. I beräkningarna ingår avskrivningar för de investeringar som redan är tagna i bruk, alla redan beslutade investeringar och den plan för nya investeringar som finns under investeringsavsnittet. Personalkostnader exklusive pensionskostnader är den enskilt största posten av landstingets nettokostnader, 3 697,6 miljoner kronor exklusive pensionskostnader 2015. Kostnaderna är i grunden uppräknade, enligt SKL:s prognos för timlönekostnad inklusive sociala avgifter, med 3,0 procent 2015, med 3,3 procent 2016 och 3,6 procent 2017. I beräkningar för personalkostnader ingår också en reducering motsvarande cirka 220 miljoner kronor under perioden 2015 till 2017. Dessa kommer under planeringsarbetet att fördelas på olika kostnadsslag beroende på åtgärder. I posten övrig löpande drift finns kostnader för hyror och inköp av material, transporter med mera, det vill säga samtliga övriga kostnader som inte är specificerade ovan. Under perioden är övrig löpande drift uppräknad enligt planeringsindex för sektorn med 2,7 procent 2015, med 3,1 procent 2016 och 3,2 procent för 2017.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 12 (17) Sammantaget visar flerårsplanen en nettokostnadsutveckling på 3,8 procent mellan 2015 och 2016 och 3,1 procent mellan 2016 och 2017. Ovanstående beräkningsgrunder sammanfattas i tabellen i bilaga 3. Riskanalys Flerårsprognosen visar fortfarande att de underliggande kostnadsökningarna är högre än intäktsökningarna under perioden vid oförändrad verksamhet. Ett skäl till detta är befolkningsförändringarna. Landstinget förlorar intäkter om Värmlands befolkning minskar. Landstinget förlorar intäkter även när Värmlands befolkning ökar, om andelen av rikets befolkning samtidigt minskar. För att hålla kostnadsutvecklingen på en jämn nivå som ligger lägre än intäktsutvecklingen, krävs ett långsiktigt arbete för att anpassa kostnaderna till beslutade ramar. Det är en anpassning som måste göras för att uppnå överskottsmålet på 2 procent. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård och den demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på vården. Det har inneburit och innebär ett tryck på kontinuerliga förändringar och förbättringar, framförallt inom hälso- och sjukvården. I prognosen ligger ett tryck på verksamheterna med cirka 220 miljoner kronor under planperioden. Landstinget i Värmland har fortfarande lägre kostnader för hälso- och sjukvård än genomsnittet i riket, vilket beskrivs i avsnittet med nationella jämförelser. Landstingets totala nettokostnadsutveckling har under en längre tid varit under eller i nivå med riket. Prognosen för 2014 visar att den totala nettokostnadsramen kommer att överskridas med ca 15 miljoner kronor eller 0,2 procent. Däremot prognosticeras större obalanser jämfört med beslutade ramar på divisionsnivå för vissa divisioner. Förutsättningarna i den ekonomiska flerårsplanen bygger på att verksamheterna är i ekonomisk balans 2014. Under planperioden kan tre ytterligare riskområden identifieras. Det ena området är läkemedel. Där har dyra läkemedel för hepatit C kommit ut på marknaden men finansieringen är ännu inte klar. Landstingen är fortfarande avtalslösa när det gäller läkemedelsbidraget, SKL och staten har ännu inte kommit överens, så prognosen för läkemedelsbidraget är osäker. En annan faktor som kan komma att påverka läkemedelskostnaden är den nya patientlagen som träder i kraft 1 januari 2015. Ett annat område är investeringarna, där många stora projekt pågår. En kontinuerlig uppföljning och följsamhet till beslutade ramar krävs för att avskrivnings- och räntekostnader ska rymmas i budgeten.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 13 (17) Pensionskostnader är ännu ett område som innehåller risker. Prognosen för pensionskostnaden från KPA är osäker. De senaste årens låga ränteläge har gjort prognoserna från KPA instabila. De ekonomiska förutsättningarna i bilaga 3 visar resultatet med nu kända förutsättningar, ovan beskrivna åtgärder och med skattesats 11,20. Laglighetsbedömning Den reviderade budgeten och den ekonomiska flerårsplanen för 2015 2017 har tagits fram i enlighet med 8 kap. 4-12 i kommunallagen. Faktorer som ska beaktas våren 2015 Denna skrivelse är en reviderad budget, utifrån beslut som fattats i juni 2014. Barnperspektiv, arbetsmiljö, jämställdhet, fackligt samråd och samråd med brukarorganisationer är faktorer som kommer att beaktas när den nya flerårsplanen för verksamheterna tas fram under våren 2015. I samband med det arbetet kommer även barnchecklistan att tas med. Uppföljning Ekonomin följs upp kontinuerligt med månads- och tertialrapporter och efter avslutat år i årsredovisningen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 14 (17) Bilaga 1. Ramar och anslag Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2014 om ramar för verksamheten. Sedan dess har förutsättningarna för pensioner ändrats och kostnaderna förväntas bli drygt 40 miljoner kronor högre för 2015 jämfört med junibeslutet. Bedömningen bygger på den nya prognos som KPA levererade i augusti 2014. Tekniska justeringar föranledda av förflyttad verksamhet har gjorts jämfört med junibeslutet. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Summa hälso- och sjukvård inklusive tandvård 6 380 miljoner kronor 2015. Landstingets kansli, inklusive hälsan Summa landstingets kansli inklusive hälsan 295 miljoner kronor 2015. Centrala anslag, övriga gemensamma kostnader Regionala åtaganden varav (beloppen i tusen kronor) förslag 2015 budget 2014 Karlstads universitet 15 386 (15 099) Värmlandstrafik AB 184 000 (174 000) Region Värmland 176 717 (173 422) Bidrag till handikapporganisationer 5 758 (5 651) Externa organisationsbidrag 2 572 (2 524) Internationellt arbete 320 (314) Pensionskostnader Prognosen för pensionskostnaden har ökat med drygt 40 miljoner kronor enligt KPA:s senaste prognos och uppgår nu till 593 939 000 kronor för 2014. Övriga centrala anslag Sammanställningen upptar kostnader som regleras enligt avtal eller andra överenskommelser och i övrigt enligt en generell uppräkning på 1,9 procent. (Beloppen i tusen kronor) förslag 2015 budget 2014 Förtroendemannaorganisation 30 583 (31 807) Landstingets revision 5 400 (4 800) Medlemsavgift till SKL 6 776 (6 650) Avtalsförsäkringar 6 000 (9 500) Uppräkning semesterskuld 11 800 (10 076) Till styrelsens förfogande 84 883 (15 372) Till direktörens förfogande 1 267 (1 243)
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 15 (17) Kvalitetsutmärkelse 100 (100) Stipendier 100 (100) Sakförsäkring 3 000 (3 000) Ökade avskrivningar 20 000 (15 000) Intäkter och interndebiteringar -424 000 (-411 396)
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 16 (17) Bilaga 2. (mnkr) Beslut Pågående och beslutade investering Plan LK/081396 Ambulanshelikopter mark 46,0 LK/121655 Ambulanshelikopter utrustning 58,7 LK/122267 Gassäkerhet 7,5 LK/121323 VC Västerstrand 1,6 LK/121046 VC Charlottenberg 8,5 LK/121046 Instrument MALDI-TOF 1,5 LK/121046 Modul Cosmic infektionsverktyg 1,5 LK/110963 Invallning Centralsjukhuset 40 LK/110355 Familjecentral Filipstad 8,4 LK 140115 Rättpsykiatrin i Kristinehamn 204,5 LK/100286 Operationslokaler (Operationcentrum) 1 350,0 LK/110293 Centralsjukhuset 2013 294,0 LK/130407 MR till Torsby 19,0 LK/130407 Utodlingsrobot 2,0 LK/130407 Entré barn- och ungdomspsykiatrin 5,2 LK/130407 C-båge, ortopeden 1,5 LK/130407 Multimediaprojekt 2,0 LK/130407 Folktandvården Kristinehamn lokaler 23,9 LK/130407 Förbättrad materialförsörjning 2,1 LK/130407 System och utrustning för personalkläd 9,2 LK/130407 CT3 i Karlstad 5,8 LK/130407 Energiprojekt Torsby 14,0 LK/122159 Distriktssköterskemottagning Deje/Kop 0,8 LK/131772 Ambulansstation Säffle 29,7 LK/140115 Flytt av reumatologmottagning 18,0 LK/140115 Kliniskt träningscentrum 15,5 Mellanvårdsplatser K-hamn Säffle 44,0 Dialys Arvika 20,0 Totala utgifter 2 234,9
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 17 (17) Bilaga 3. Ekonomisk flerårsprognos 2015-2017 (mnkr) Flerårsplan 2015-2017 Budget Prognos Prognos Prognos Skattesats (kronor per skattekrona) 11,20 11,20 11,20 11,20 Verksamhetens nettokostnader: 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 762 785 789 797 Verksamhetens kostnader -7 541-7 828-8 046-8 268 Varav läkemedel -900-881 -920-947 Varav högspecialiserad vård -431-459 -481-501 Varav pensionskostnader -575-594 -612-650 Varav personalkostn och övrig löpande drift -5 635-5 894-6 033-6 170 Avskrivningar -366-397 -465-490 Summa verksamheternas nettokostnader -7 145-7 440-7 722-7 961 Intäkter 2014 2015 2016 2017 Skatteintäkter 5 502 5 699 5 946 6 197 Generella statsbidrag och utjämning 1 803 1 874 1 930 1 949,3 Summa intäkter 7 305 7 573 7 876 8 146 Finansiella poster 2014 2015 2016 2017 Finansiella intäkter 10 10 10 10 Finansiella kostnader -81-81 -112-143 Summa finansiella poster -71-71 -102-133 Årets resultat 90 62 51 52
Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2014-11-18 LK/142456 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utdrag Landstingsfullmäktige 224 LK/130950 Godkännande av mätplan/uppföljningsplan I sin granskning av årsredovisning för 2013 pekade landstingets revisorer på brister i överensstämmelsen mellan fullmäktiges landstingsplan för 2013 och den uppföljningsplan ( mätplan ) som användes för att redovisa hur planens mål uppfylldes. I svaret på revisorernas granskning instämde landstingsstyrelsen i sak (LS 2014-09-23, 149, LK/140928). Mätplanen och ändringar i densamma har fastställts i styrelsen men bör sanktioneras av landstingsfullmäktige. Mätplanen för 2014 som framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen fastställdes av landstingsstyrelsen den 28 januari ( 5, LK/130950) och har meddelats landstingsfullmäktige som en bilaga till delårsrapport 1, vilken har godkänts av fullmäktige (LF 2014-06-18, 77). Delårsrapport 2 läggs fram inför fullmäktige 2014-11-27. Även här finns mätplanen med som bilaga. Under sin granskning av delårsrapport 2 för 2014 har revisorerna återkommit med samma påpekande: Avstegen från landstingsplanen var vid granskningstillfället inte beslutade av landstingsfullmäktige. Revisorerna anser således att en redovisning av mätplanen i en bilaga till delårsrapporterna inte är tillfyllest. Mätplanen kan ses som en mera detaljerad uttolkning av de övergripande mål som fastställs i landstingsplanen, omvandlade till mätbara mål med väl definierade mått och kriterier. En sådan uttolkning kan innebära semantiska eller reella avvikelser från landstingsplanens formuleringar och bör därför godkännas av landstingsfullmäktige. Arbete för att utveckla bättre mätmetoder och formulera tydliga, relevanta och mätbara mål pågår dock i stort sett kontinuerligt, det vill säga även efter att landstingsplanen fastställs i juni månad. Modifieringar av mätplanens mått och kriterier är därför rimliga och till och med önskvärda. Sådana modifieringar bör kunna fastställas av landstingsstyrelsen. I landstingsplanen för 2015 som antogs av landstingsfullmäktige 2014-06-18, 78 ingår mätplanen. Den är således redan godkänd av fullmäktige.
Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna. Landstingsstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin
Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Staffan Svanqvist 2014-11-18 LK/130950 Godkännande av mätplan I sin granskning av årsredovisningen för 2013 pekade landstingets revisorer på brister i överensstämmelsen mellan fullmäktiges landstingsplan för 2013 och den uppföljningsplan ( mätplan ) som användes för att redovisa hur planens mål uppfylldes. I svaret på revisorernas granskning instämde landstingsstyrelsen i sak (LS 2014-09-23, 149, LK/140928). Mätplanen och ändringar i densamma har fastställts i styrelsen men bör sanktioneras av landstingsfullmäktige../. Mätplanen för 2014 (se bilaga) fastställdes av styrelsen den 28 januari ( 5, LK/130950) och har meddelats landstingsfullmäktige som en bilaga till delårsrapport 1, vilken har godkänts av fullmäktige (LF 2014-06-18, 77). Delårsrapport 2 läggs fram inför fullmäktige 2014-11-27. Även här finns mätplanen med som bilaga. Under sin granskning av delårsrapport 2 för 2014 har revisorerna återkommit med samma påpekande: Avstegen från landstingsplanen var vid granskningstillfället inte beslutade av landstingsfullmäktige. Revisorerna anser således att en redovisning av mätplanen i en bilaga till delårsrapporterna inte är tillfyllest. Mätplanen kan ses som en mera detaljerad uttolkning av de övergripande mål som fastställs i landstingsplanen, omvandlade till mätbara mål med väl definierade mått och kriterier. En sådan uttolkning kan innebära semantiska eller reella avvikelser från landstingsplanens formuleringar och bör därför godkännas av landstingsfullmäktige. Arbete för att utveckla bättre mätmetoder och formulera tydliga, relevanta och mätbara mål pågår dock i stort sett kontinuerligt, det vill säga även efter att landstingsplanen fastställs i juni månad. Modifieringar av mätplanens mått och kriterier är därför rimliga och till och med önskvärda. Sådana modifieringar bör kunna fastställas av landstingsstyrelsen. I landstingsplanen för 2015 som antogs av fullmäktige i somras (LF 2014-06-18, 78) ingår mätplanen. Den är således redan godkänd av fullmäktige. Förslag till beslut att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-11-18 LK/130950 2 (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Biträdande landstingsdirektör
LANDSTINGET I VÄRMLAND 1 (5) BILAGA: PLAN FÖR UPPFÖLJNING Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medborgare: God folkhälsa (självskattad hälsa och levnadsvanor) Självskattad hälsa Självskattad psykisk hälsa Självskattad god tandhälsa Tandhälsa Tobaksvanor Alkoholvanor Övervikt Motionsvanor Självmord/självmordsförsök Andel medborgare med god hälsa Andel barn och unga (6 år, 10 år, 13 år och 16 år) med god hälsa Andel medborgare med god psykisk hälsa Andel barn och unga (6 år, 10 år, 13 år, 16 år) med god psykisk hälsa Självskattad god tandhälsa Kariesförekomst hos barn (6 år, 12 år) Andel medborgare som rökar dagligen Andel rökande blivande mödrar Andel medborgare med riskabla alkoholvanor Andel medborgare med övervikt Andel barn (6 år) med övervikt (ISO-BMI) Andel medborgare med stillasittande fritid Antal självmord per 100 000 invånare Antal självmordsförsök Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Jämförelser Ökande andel Helår (3 års medelvärde) Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Ökande andel Helår (3 års medelvärde) Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande antal per 100 000 Minskande antal Helår Helår (3 års medelvärde) Helår Helår (3 års medelvärde) Helår (3 års medelvärde) Helår Helår (3 års medelvärde) Helår Helår
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Inriktning 3 år (2016) Medborgare: Trygg befolkning (förtroende och upplevd tillgänglighet) Upplevd tillgänglighet i befolkningen Förtroende för vårdcentral Förtroende för sjukhus Förtroende för hälsooch sjukvård i landstinget Förtroende för att hälso- och sjukvård ges på lika villkor Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medborgare: Nöjda patienter (upplevd vårdkvalitet) Upplevt bemötande Upplevt information Upplevt tillgänglighet Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Ökande jmf med tidigare mätning Ökande jmf med tidigare mätning Ökande jmf med tidigare mätning Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Tillgänglighet Vårdgarantin Förstärkt vårdgaranti barn- och ungdomspsykiatri Vistelsestid på akuten Andel som får kontakt/besök/beh andling 0-7-90-90 Andel som får bedömning/påbörjat utredning 30-30 Andel med vistelsestid mindre än 4 timmar Uppnå målen i vårdgarantin Uppnå målen i den förstärkta vårdgarantin Förbättrat resultat jmf med föregående år Ökande andel Ökande andel Ökande andel Ökande andel Ökande andel Inriktning 3 år (2016) Ökande andel Ökande andel Ökande andel Inriktning 3 år (2016) Uppnå målen i vårdgarantin Uppnå målen i den förstärkta vårdgarantin Önskad inriktning Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Helår Helår Helår Helår Helår Periodicitet Helår Helår Helår Periodicitet Tertial Tertial 90 procent Tertial
LANDSTINGET I VÄRMLAND 3 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Kvalitet och patientsäkerhet Nationell hygienmätning Nationell mätning vårdrelaterade infektioner Vårdskador Överbeläggningar och utlokaliseringar Läkarbedömning inom 60 min akutmottagning Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser/ kvalitetsregister Följsamhet i procent Andel vårdrelaterade infektioner Antal vårdtillfällen med vårdskada per sjukhus Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade patienter Andel patienter som har fått läkarbedömning inom 60 min på akutmottagning Hjärt-kärlsjukdomar Ökande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Jämförelser Jämförelser Ökande jmf med föregående år Jämförelser Inriktning 3 år (2016) Ökande andel Minskande andel Minskande antal Minskande antal Ökande andel Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Tertial Vår/höst Tertial Vår/höst Tertial Tertial Helår Diabetes Jämförelser Helår Rörelseorgan Jämförelser Helår Cancer Jämförelser Helår Psykogeriatrik Jämförelser Helår och palliativ vård Läkemedel Jämförelser Helår Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Flöden och ledtider Kvalitetsindikatorer ledtider Ledtider cancerdiagnoser Jämförelser Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Helår Öppna jämförelser/ kvalitetsregister
LANDSTINGET I VÄRMLAND 4 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Produktion Läkarbesök Övriga besök Läkarbesök per 1000 invånare Övriga besök per 1000 invånare Antal läkarbesök Antal övriga besök Antal operationstillfällen Jämförelser Jämförelser Läkarbesök för perioden Jämförelser över tid Övriga besök för perioden Jämförelser över tid Operationstillfällen för Enligt pro- perioden duktions- plan Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medarbetare: Arbetsmiljö Medarbetarenkäten Sjukfrånvaro Andel medarbetare Sjukfrånvaro i procent Mindre eller lika med 5 procent Inriktning 3 år (2016) I nivå med riket I nivå med riket Enligt produktionsplan Inriktning 3 år (2016) Förbättrat resultat (basår 2013) Mindre eller lika med 5 procent Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Helår Helår Tertial Tertial Tertial Periodicitet Tertial Tertial Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medarbetare: Kompetensförsörjning Medarbetare i olika yrkeskategorier Andel medarbetare i olika yrkeskategorier Jämförelser över tid Inriktning 3 år (2016) ST i förhållande till överläkare i nivå med riket Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Jämförelser över tid
LANDSTINGET I VÄRMLAND 5 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Miljö: Miljöavtryck Ekologiska och etiska livsmedel Utsläpp växthusgasar från landstingets energianvändning (värme, kyla och driftsel) Utsläpp av växthusgasar från tjänsteresor Avfallsmängd Andel av totala livsmedelskostnader kwh/kvm BRA (t) Antal körda kilometer Ökande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Ekonomi: Ekonomi i balans och finansiella mål Budgeterat resultat Budgeterad nettokostnadsram Avsättning till pensionsfonden och återinvestrering Ekonomiskt resultat Nettokostnader jmf med budget Avsättning motsvarande pensionsskuldens ökning och återinvestering av årets avkastning Inriktning 3 år (2016) Ekologiska livsmedel minst 30 procent, och etiska livsmedel till minst 10 procent av den totala livsmedelskostnaden Minska utsläpp av växthusgaser, med 25 procent uttryckt som kg koldioxid/kvm BRA(t). Basår 2011. Minska utsläpp av växthusgaser, med 25 procent. Basår 2011. Minska den totala avfallsmängden från LiV med minst 5 procent. Jämförelseår är 2011. Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Tertial Tertial Tertial Tertial Periodicitet Enligt uppsatt mål Enligt uppsatt mål Tertial Enligt beslutad Enligt beslu- Tertial ram tad ram Beslut LF Beslut LF Helår
Datum Vår beteckning Sekretariatet 2014-12-16 LK/142691 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Johanna Orre 054-61 42 04 Landstingsfullmäktige Datum för landstingsfullmäktiges sammanträden år 2015 Landstingsfullmäktige har att fastställa dagar för fullmäktiges sammanträden under år 2015. Presidiet föreslår, att fullmäktige beslutar att sammanträda följande dagar under år 2015: 11 mars 21 april 16-17 juni 20 oktober 24-25 november Landstingsfullmäktiges presidium Lars Österdahl Karl-Johan Adolfsson Hans Magnusson Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 054615000 Johanna.Orre@liv.se 651 82 Karlstad Telefax Org.nr 232100-0156
Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2014-10-14 LK/142195 Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under år 2015 Enligt 5 kap, 10, kommunallagen, skall kungörelse med uppgift om tid och plats för landstingsfullmäktige minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. I likhet med innevarande år föreslås att kungörelsen inordnas i Livjournalen. Om detta av något skäl inte är möjligt införs kungörelsen i de båda länstidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Sammanträdena kungörs också på landstingets webbplats, www.liv.se. Förslag till beslut att tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under 2015 skall införas som en del i Livjournalen i de tidningar denna införs och då så inte är möjligt i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef
Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2014-11-18 LK/142456 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utdrag Landstingsfullmäktige 204 LK/130970 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i april 2013 anmäldes en motion från Anders Ahl (SD) med förslag om sprututbyte för intravenösa missbrukare i syfte att minska spridning av blodburna smittämnen. Landstingsfullmäktige beslutade att remittera motionen till landstingsstyrelsen för beredning. Ett sprututbytesprogram kan vara en effektiv metod att förhindra att hivsmitta förs in bland intravenösa missbrukare. Under de år som gått sedan sprututbytesverksamhet först påbörjades i Sverige har data publicerats som visar att det kan påverka hiv-smittspridningen bland intravenösa missbrukare. Data är mer osäkra då det gäller att förhindra spridning av hepatit C-smitta och studier pågår i detta ämne. En tidigare föreställning om att ett sprututbytesprogram skulle öka antalet missbrukare har visat sig vara felaktig. Det finns idag ingen erfarenhet i Värmland avseende sprututbyte och det finns, i dagsläget, inga rapporterade hiv-smittade personer som smittats via intravenöst missbruk. Problemet med hiv-smitta i missbrukarledet har tidigare varit ett storstadsproblem men år 2013 fick man en episod med spridning av hiv bland intravenösa missbrukare i Kalmars län. Man har efter detta infört ett sprututbytesprogram vid infektionskliniken i Kalmar. De som arbetar med sprututbyte i Sverige är i hög grad eniga om att ett eventuellt införande av ett sprututbytesprogram ska hanteras av länets infektionsklinik. Detta måste givetvis ske i samarbete med missbruksvården i såväl landstinget som i länets kommuner. En förstärkt samverkan med länets övriga missbruksvård är nödvändig och en eventuell etablering av ett sprututbytesprogram måste ses i ett sammanhang där hela vårdkedjor och ansvar tydliggörs. Kunskapsnivån inom området iv-missbruk behöver förstärkas och ytterligare utredningar inom ämnet kan vara lämpligt. En sprututbytesmottagning i Värmland skulle föranleda om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler i länets infektionsklinik. Utöver detta bör en genomlysning av kostnader och resurser i övrigt genomföras. Utifrån ett beroende- och missbruksperspektiv finns ingenting i nuläget som talar för att antalet iv-missbrukare ökar men ett fungerande sprututbytesprogram skulle kunna medföra att fler missbrukare söker sig till
vården och att ett fördjupat motivationsarbete för att åtgärda missbruket därmed kan genomföras. Införande av ett sådant program kan därför vara betydelsefullt utifrån en humanitär/social aspekt. Under ärendets behandling yrkade Fredrik Larsson ett tillägg om att landstingsstyrelsen för egen del får en återrapport i ärendet i mars 2015. Marianne Utterdahl yrkade bifall till föreliggande förslag med Fredrik Larssons tilläggsyrkande. Landstingsstyrelsen beslutade därefter i enlighet med föreliggande förslag föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen beslutade vidare för egen del med Fredrik Larssons m.fl. tilläggsyrkande att beakta motionen och det som framkommit, enligt ovan, i det uppdrag som förligger gällande utveckling av missbruks- och beroendevården, att ge landstingsdirektören i uppdrag att tillsammans med länets kommuner öka kunskapen om intravenöst missbruk i Värmland samt att landstingsstyrelsen får en återrapport i ärendet i mars 2015 Landstingstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin
Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Bengt Stenström 2014-11-18 LK/130970 Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i april 2013 anmäldes en motion från Anders Ahl (SD) med förslag om sprututbyte för intravenösa missbrukare i syfte att minska spridning av blodburna smittämnen. Landstingsfullmäktige beslutade att remittera motionen till landstingsstyrelsen för beredning. Ett sprututbytesprogram kan vara en effektiv metod att förhindra att hivsmitta förs in bland intravenösa missbrukare. Under de år som gått sedan sprututbytesverksamhet först påbörjades i Sverige har data publicerats som visar att det kan påverka hiv-smittspridningen bland intravenösa missbrukare. Data är mer osäkra då det gäller att förhindra spridning av hepatit C- smitta och studier pågår i detta ämne. En tidigare föreställning om att ett sprututbytesprogram skulle öka antalet missbrukare har visat sig vara felaktig. Det finns idag ingen erfarenhet i Värmland avseende sprututbyte och det finns, i dagsläget, inga rapporterade hiv-smittade personer som smittats via intravenöst missbruk. Problemet med hiv-smitta i missbrukarledet har tidigare varit ett storstadsproblem men år 2013 fick man en episod med spridning av hiv bland intravenösa missbrukare i Kalmars län. Man har efter detta infört ett sprututbytesprogram vid infektionskliniken i Kalmar. De som arbetar med sprututbyte i Sverige är i hög grad eniga om att ett eventuellt införande av ett sprututbytesprogram ska hanteras av länets infektionsklinik. Detta måste givetvis ske i samarbete med missbruksvården i såväl landstinget som i länets kommuner. En förstärkt samverkan med länets övriga missbruksvård är nödvändig och en eventuell etablering av ett sprututbytesprogram måste ses i ett sammanhang där hela vårdkedjor och ansvar tydliggörs. Kunskapsnivån inom området iv-missbruk behöver förstärkas och ytterligare utredningar inom ämnet kan vara lämpligt. En sprututbytesmottagning i Värmland skulle föranleda om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler i länets infektionsklinik. Utöver detta bör en genomlysning av kostnader och resurser i övrigt genomföras. Utifrån ett beroende- och missbruksperspektiv finns ingenting i nuläget som talar för att antalet iv-missbrukare ökar men ett fungerande sprututbytesprogram skulle kunna medföra att fler missbrukare söker sig till vården och att ett fördjupat motivationsarbete för att åtgärda missbruket därmed kan genomföras. Införande av ett sådant program kan därför vara betydelsefullt utifrån en humanitär/social aspekt.