ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)

Relevanta dokument
ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

OBS! Vi har nya rutiner.

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Neural bas för kognition

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Emotioner: aversion, belöning

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Vad vet näsan om världen? Mats J. Olsson Avdelningen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Å&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

PC1143, Grundkurs i psykologi, 30,0 högskolepoäng Basic Course in Psychology, 30.0 higher education credits

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Åldrande och luktsinnet. Ingrid Ekström, PhD Aging Research Center

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Tentamen 1 Perception (T3)

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Minnet - begrepp och principer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

VARFÖR FINNS DET INGA RIKTIGA

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Placebo och självläkning som

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Vad gör vi nu? Pia Risholm Mothander. Docent, f.d. un.lektor, Stockholms universitet.

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

OBS! Vi har nya rutiner.

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

PERCEPTION OCH NEUROPSYKOLOGI, 7,5 hp. Kursbeskrivning för höstterminen 2012

Chris von Borgstede

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Neurokognitiv arkitektur

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Neuropsykiatri i förskolan

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Information om förvärvad hjärnskada

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Adhd och Autism i vardagen

PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende

Psykiskt status

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

BASF Coatings Safety Week. Andning

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Energirik strålning/ Hög spänning

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

Kognition crash course

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

SSF Säkerhetschef avsnitt 7 Hans Fornwall

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Vatten och luft. Åk

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Transkript:

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University of Pennsylvania Hälsoskyddsnätverket, 2016

Varför har vi ett luktsinne? Människan har ett dåligt utvecklat luktsinne som är klart underlägset det av andra arter; människan är ett mikrosmatiskt djur. Pierre Paul Broca 1824-1880?

Dödade färgseendet näsans funktion för människan?

Kampen mellan näsan och ögat Är djuren verkligen så mycket bättre och är människor dålig på att använda sig näsa?

Dödade färgseendet näsans funktion? Om vi har nog hög motivation och är tvingade att fokusera på näsan är vi duktiga på att använda luktsinnet.

Vem vinner om vi verkligen mäter förmåga? Överlag, människan är mer känslig för lukter än de flesta djur som har blivit testade. Data från Matthias Laska, Linköping Universitet

Varför har vi ett luktsinne? Luktsinnet har en dubbel roll det fungerar först och främst som ett varningssinne men också som en förmedlare av attraktion och belöningar.

Näsan- en vakthund Vi tror att luktsinnet först och främst ska varna oss för tänkbara hot i vår omvärld. Väldig snabb habituering till lukter Mycket snabb negativ inlärning av lukter Känsliga för inkongruenser (neofobiska) Intimt sammankopplat med vårt smärtsystem Vi är mycket dåliga på att identifiera lukter men mycket skickliga på att klassificera lukter Luktsinnet målar med en bred pensel.

Vad är lukter? Enkla volatila molekyler som luktar De flesta lukter består av en luktblandning

Vad är lukter? KEMI Koncentration PERCEPTION Intensitet

Luktsinnets funktion Omvandla luftburna kemikalier till elektriska signaler vilka kan bearbetas av vårt central nervsystem.

Vad luktsystemet måste klara av för att skapa luktperceptionen Samla in samt kategorisera luktämnena som återfinns I luften så brett som möjligt. A P R R E O R E P P P R A N A R E P Ä P A P E A P E A E A R R R A R P E P Ö R E W E A Organisera dessa signaler till en spatial kod, nedsampla, komplettera samt förstärk P Ä E R O N Identifiera luktobjekt samt initiera rätt beteende

Luktsinnets anatomi Lateral Orbitofrontal Cortex Medial Orbitofrontal Cortex Thalamus Hypothalamus Piriform Cortex Amygdala Olf. Bulb Hippocampus

Omedveten luktperception Komapatienter har störd thalamus reglering Syn Hörsel Känsel Smak Lukt Av de 20 patienter som vi scannade uppvisade 18 luktaktiveringar.

Luktsinnets kännetecken Vi är mycket känsligare för visa lukter än vad vi tror. Vissa kemikaler kan vi känna vid nm koncentrationer. Lukter är emotionella Luktsinnet är optimerad för att känna mycket små skillnader Vi är dåliga på att utröna om en lukt är farlig eller inte och mycket dåliga på att identifier källan Luktsinnet är först och främst ett varningssinne Detta tillsammans gör att lukter från biologiska verksamheter orsaker oro även när de inte är farliga

Ökande koncentration Lukter kan orsaka flera sensationer Trösklar Lukt detektion Lukt igenkänning Lukt intolerans Sensorisk irritation (Okular eller nasal) Beskrivning Lägsta koncentration som lukten kan särskiljas från ren luft (absolut detektion) Lägsta koncentrationen som lukten kan be igenkänd, identifierad eller namngiven vid Lägsta koncentrationen som lukten är oacceptabel/farlig vid Lägsta koncentrationen som lukten orsakar sensationer som retningar, brännande, värme eller kyla

Skattad lukt intensitet Koncentrationen avgör sensationen! LUKT PERCEPTION IRRITATION Ökande koncentration (ppm)

Känslighet för luftföroreningar Ämnen vanligen förekommande vid soptippar Ämne Sensitivitets tröskel (ppm) Irritations tröskel (ppm) H 2 S 0.001 100 Toluene 1.5 300 Xylene 1.0 200 Nathalene 0.014 15 Geosmin 0.0001 20 Koncentration Intensitet relationen skiljer sig åt från ämne till ämne och vi har i dag ingen möjlighet att predicera detta.

Luktsystemets paradox Detektionströskel för ethyl mercaptan = 0,009 ppb Koncentration i gas = 0,5 ppm Camille Flammerion, 1888

Mätningar av aversive lukter (FIDO) Frekvens Intensitet Duration (O)Angenämhet * *Alla parametrar utom denna kan mätas objektivt

Mätningar av aversive lukter i fält Lukter kan bli objektivt evaluerade utanför labbet genom portabel olfaktometer. Olfaktometern mixar den externa luften med kolfiltrerad luft. Koncentration-till-tröskel mätning genom att öka koncentrationen ren luft. Mäta intensitet av lukten vid tidpunkten av utsläppet. Mycket användbar för att bekräfta (eller falsifiera) klagomål av luktföroreningar

Individuella skillnader i luktperception Alla näsor är olika

Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Färgblindhet Förmågan att känna lukten av androstenone är genetiskt betingat.

Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Erfarenhetsbaserade skillnader i sensitivitet

Individuella skillnader i luktperception Individuella skillnader i den underliggande biologin Genetiska skillnader, ålder och sjukdom Erfarenhetsbaserade skillnader i sensitivitet Förväntningar och fördomar påverkar perceptionen

Mindre luftföroreningar ger oss bättre luktsinne! Reducerad bakgrund gör oss känsligare för lukter Medias reportage om luftföroreningar gör oss känsligare för industriella utsläpp och associerade lukter

Ändra namnet på lukten ändrar perceptet Positiv Naturprodukt Neutral Test Lukt Negativ Kemisk lukt

Ändra kontexten ändrar perceptet Det visuella kontexten ändrar perceptet av 3-methyl indole (fekalier)

Omgivningens reponse gentemot lukter beror på: Luktens koncentration samt kvalitet Individuella skillnader Förväntningar, kunskaper samt attityder Sociala och kontextuella faktorer

Luktperception Kognition Sensorik Den finala luktperceptionen avgörs i ett samspel mellan interna (kognitiva) mekanismer och externa (sensoriska) mekanismer. Det så kallade top-down - - bottom-up perspektivet.

Sammanfattning Med andra ord, Broca hade fel.