SLUTRAPPORT MELLAN RUM

SLUTRAPPORT MELLAN RUM

INNEHÅLL PROJEKT MELLAN RUM 3 1 BAKGRUND 4 2 UTVÄRDERINGEN 5 2.1 SAMMANFATTNING AV DELUTVÄRDERINGEN 5 2.2 SLUTUTVÄRDERINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR 5 2.3 DATAINSAMLING 5 2.4 DATAANALYS 6 2.5 AVGRÄNSNINGAR 6 3 PROJEKTET 7 3.1 PROJEKTPROCESS 7 3.2 PROJEKTETS INNEHÅLL 7 3.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH TILLGÄNGLIGHETS- INTEGRERING 8 3.4 MELLAN RUMS PROJEKTPERSONALS BILD 8 4 DELTAGARE 9 4.1 MELLAN RUM 9 4.2 FYRPARTSSAMTAL 9 4.3 HANDLINGSPLAN 10 4.4 DELTAGARNAS BEHOV OCH DELAKTIGHET 11 4.5 AKTIVITETER OCH INSATSER 11 4.6 FRAMTIDA MÖJLIGHETER 13 5 HANDLÄGGARE OCH CHEFER 14 5.1 PROJEKTPROCESSEN 14 5.2 MÅLGRUPPEN 15 5.3 SAMVERKAN 16 5.4 FYRPARTSSAMTAL OCH HANDLINGSPLAN 17 5.5 AKTIVITETER 17 5.6 INSATSER 18 5.7 STÖD 19 5.8 IMPLEMENTERING 20 5.9 JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET 21 6 DISKUSSION, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 22 6.1 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 22 6.2 FRAMTIDA UTMANINGAR 25 REFERENSER 26 Bilaga1: Projektplan Mellan Rum Bilaga 2: Överenskommelse om samverkan Bilaga 3: Regional överenskommelse för lokal samverkan 2011 Mellan Rum Rapporten är skriven av Anette Moberg och Eva Sennemark, Contextio Ethnographic AB Grafisk form: Paff Performance 2

SLUTRAPPORT MELLAN RUM Projekt Mellan Rum Mellan Rum är ett projekt för att tillsammans förhindra att arbetssökande ungdomar hamnar mellan stolarna, i ett så kallat mellan rum. Arbetsförmedlingskontor, försörjningsstödsenheter och arbetsmarknadsenheter från Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Östra Göteborg har deltagit i projektet. Målet är att öka samarbetet mellan de deltagande organisationerna, regionalt och lokalt, att utforma individanpassade insatser och att skapa en plattform för de unga att själva synliggöra det stöd de behöver för att komma i arbete. Projektet riktar sig till arbetssökande ungdomar mellan 18-25 år som har kontakt med både Arbetsförmedlingen och kommunen. Alla deltagare i projektet får en individuell handlingsplan som är gemensam för såväl Arbetsförmedlingen, försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten. En handlingsplan där ungdomen själv är med och bestämmer vilka aktiviteter som ska ingå. Mellan Rum har också genomfört aktiviteter i form av motivationsinsatser för deltagande ungdomar och utbildningsinsatser för handläggare. En resurspott har varit knuten lokalt till varje ort där de samverkande aktörerna kunde utveckla insatser för deltagarna. Även regionala chefsträffar har genomförts inom ramen för projektet. Mellan Rum är ett EU-projekt och stöttas av Europeiska socialfonden och har pågått under två år. Projektets positiva resultat Det har blivit uppenbart att för de ungdomarna som är aktuella hos flera myndigheter så finns ett stort behov av en samordnad insats från kommunen och arbetsförmedlingen med fyrpartssamtal och en gemensam handlingsplan. Ungdomarna beskriver en tydlig skillnad när fyrpartssamtal och gemensam handlingsplan används. De var positiva till att slippa springa mellan olika instanser och att insatserna utformades gemensamt och mer efter deras behov. De upplevde att projektet har bidragit till att de kommit närmare arbetsmarknaden. Det kan också konstateras att för att ungdomarna inte ska tappa fokus är det viktigt att insatserna kommer igång snabbt. I bl.a. Kungsbacka har man haft en särskild resursperson som har kunnat ägna mer tid åt ungdomarna. Denna punktmarkering har visat sig vara både uppskattad och effektiv. Många kommuner samverkade även innan projektstart. Den stora skillnaden är att samverkan har fördjupats. Handläggarna berättar att deras samverkan på lokal nivå medfört tidsbesparing, minskat dubbelarbete, ökad samsyn och ett mer effektivt utnyttjande av resurser. Tre orter ser redan en minskning i försörjningsstödet som ett resultat av projektet. Projektet har haft glädje av att elva orter har gått igenom samma process. Det har funnits stora möjligheter att bygga nätverk, både för chefer och handläggare, och lära av varandras erfarenheter. Det har gjort att samverkan har stärkts även på regional nivå och en regional samsyn har vuxit fram. Implementeringsarbetet har redan börjat. Cheferna har gemensamt sagt att samarbetet kring den gemensamma målgruppen med fyrpartssamtal och gemensamma handlingsplaner ska fortsätta. Nästan alla orter har haft konferenser inom ramen för projektet för att tillsammans sätta ner fötterna kring hur arbetet ska fortsätta praktiskt efter projektets slut. 3

1. Bakgrund Projekt Mellan Rum är ett arbetsmarknadsprojekt som har beviljats stöd av Europeiska socialfonden, ESF. Bakgrunden till projektet är en ökad ohälsa bland ungdomar och att det trots högkonjunktur har funnits grupper av ungdomar som har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed blivit beroende av försörjningsstöd. Initiativet till projektet togs av ett antal chefer från arbetsmarknadsenheterna och arbetsförmedlingen inom GR-kommunerna. 1 Projektidén bottnade i en gemensam upplevelse av dubbelarbete mellan kommuner och arbetsförmedlingar i arbetet med de berörda ungdomarna. En förprojektering genomfördes som också var en del i förankringsarbetet av projektet. Projekt Mellan Rum har pågått mellan maj 2009 och april 2011. Totalt nio kommuner och en stadsdel 2 deltar i projektet. Det övergripande projektmålet är en utvecklad samverkan för att unga ska komma i egen försörjning. Delmål och indikatorer 3 har projektet utvecklat i samarbete med ESF-rådets processtöd. Projektets fyra delmål är följande: Att fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning Stärkt utvecklad regional samverkan Stärkt samverkan på lokal nivå Synliggörandet av ungas behov Före projektstart upprättades en överenskommelse om deltagande i genomförande av projekt Mellan Rum genom Socialfonden tiden 20090504 20110503 av projektägaren och undertecknades av samverkansparterna. 4 Varje ort har åtagit sig att bidra med en medfinansiering på 25 procent av en heltidstjänst från arbetsförmedlingen respektive 75 procent från kommunen samt minst åtta deltagare till projektet. I den regionala överenskommelse som inledningsvis utarbetades i projektet bestämdes att för varje deltagande ungdom ska handläggare från aktuella parter genomföra ett fyrpartssamtal tillsammans med ungdomen som ska utmynna i en gemensam handlingsplan som ungdomen själv äger. Målgruppen är enligt projektplanen ungdomar mellan 18-25 år som är i behov av stöd från kommunen och arbetsförmedlingen för att etablera sig på arbetsmarknaden, men som inte är i behov av vård eller annan behandling. Varje ort har själva definierat vilka ungdomar som inom ramen för målgruppen varit svåra att nå med insatser. Ungdomarna ska vara aktuella både hos kommunen och på arbetsförmedlingen. Projektet styrdes av en ledningsgrupp som träffades tre till fyra gånger per termin. Ledningsgruppen består av en chef från GR, två områdeschefer från arbetsförmedlingen, två representanter från arbetsmarknadsenheterna samt en verksamhetsuppföljare från arbetsförmedlingen och projektledarna. Projektet leds av två projektledare, där en av projektledarna kommer från Arbetsförmedlingen medan den andra har kommunal erfarenhet. Arbetsförmedlingens projektledare slutade hösten 2010 och en ny tillsattes. Övrig personal är tre projektkoordinatörer vars arbetsuppgifter är att arbeta med arbetsplatsförlagt lärande, deltagar- och handläggarprogrammet, information och administration. Dessutom finns det en ekonom. 1. Göteborgsregionens Kommunalförbund är bildat av 13 kommuner i Göteborgsområdet. 2. De deltagande orterna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Östra Göteborg. 2011 har en sammanslagning skett mellan stadsdelarna Kortedala och Bergsjön till Östra Göteborg. 3 För projektplanen se bilaga 1 4 Bilaga 2 4

SLUTRAPPORT MELLAN RUM 2. UTVÄRDERINGEN Utvärderingen har en lärande ansats där utvärderarna har följt processen under projekttiden och kontinuerligt återkopplat till projektledning och andra berörda parter inom projektet. En delutvärdering genomfördes under våren 2010 och en halvtidskonferens anordnades i augusti 2010. Denna rapport är en slututvärdering. 2.1 Sammanfattning av delutvärderingen Redan i delutvärderingen visade resultatet att det fanns ett antal betydelsefulla framgångsfaktorer inom ramen för Mellan Rum. Merparten av de orter som såg tydliga vinster med samverkan var också de som hade tydliga rutiner för fyrpartssamtal och gemensamma handlingsplaner. Projektets design med resurspotten hade möjliggjort extra insatser för orterna också i form av mer otraditionella insatser. Deltagarprogrammet uppskattades av många och ungdomarna fick inspiration och nya intryck. En viktig framgångsfaktor för projektet var den aktiva projektledningsgruppen där ledningsgruppsmöten har använts för att styra projektet mot uppsatta mål. De förbättringsområden som delutvärderingen pekade på var vikten av att alla deltagande orter får tydliga rutiner för upprättandet av gemensamma handlingsplaner samt upparbetade rutiner för hur uppföljningssamtalen med ungdomarna ska dokumenteras. Utvärderingen visade också att det var viktigt att vakanta handläggartjänster tillsätts och metodutveckling av fyrpartssamtalet sker. Det behovsanpassade arbetssättet kräver tid. Utvärderingen visade att handläggarna har haft svårt att frigöra tid. Graden av reflektion ur ett jämställdhetsperspektiv bör öka bland handläggarna vid urval av deltagare för att uppnå kraven på ESF-rådets horisontella kriterier jämställdhet och tillgänglighet. 2.2 Slututvärderingens frågeställningar En verksamhetslogik över projektet arbetades fram under februari månad 2010 för att öka förståelsen om vad projektet vill åstadkomma och på vilket sätt. Övergripande målsättningar bröts ned till mindre och konkreta delar vilket visar hur projektledningen har uppfattat förutsättningarna för satsningen och den problembild som projektet jobbar med. Tillsammans med ledningsgrupp och projektledning skapades en visuell bild över projektets olika delar, dess resurser, tänkta aktiviteter och förväntade effekter på kort och lång sikt. Ett ramverk av bedömningsindikatorer skapades genom verksamhetslogiken och har används som utgångspunkt för analys av den fortsatta projektprocessen vid del- och slututvärderingen. Slututvärderingens resultat analyseras utifrån projektets delmål som finns i kapitel 1. 2.3 Datainsamling Totalt genomfördes elva fokusgrupper med handläggare och chefer från arbetsförmedlingen, socialtjänsten och kommu- nernas arbetsmarknadsenhet samt en enskild intervju med resurspersonen i Kungsbacka. Fokusgrupperna genomfördes från och med slutet av januari till början av mars 2011. Projektledningen bokade in fokusgrupper med handläggare och chefer. Fokusgrupperna tog från en timme till en och en halvtimme att genomföra och totalt deltog 68 personer i fokusgrupperna. Flertalet av handläggarna, 43 procent, kom från Individ och familjeomsorgen (IFO), 31 procent kom från kommunernas arbetsmarknadsenheter och 26 procent från arbetsförmedlingen. I några kommuner var chefen för IFO och arbetsmarknadsenheten samma person och denna person har då registrerats under IFO. Ort Totalt antal AF IFO AME deltagare Ale 4 1 1 2 Alingsås 6 3 2 1 Östra Göteborg 13 2 9 2 Härryda 3 1 2 0 Kungsbacka 10 2 5 3 Lerum 4 1 1 2 Lilla Edet 6 2 1 3 Mölndal 9 1 4 4 Partille 6 2 3 1 Stenungsund 7 3 1 3 Summa 68 18 29 21 En enkät delades ut till berörda chefer inom projektet via nätverk eller skickades ut per mail och post. Totalt inkom 21 enkäter varav 15 från IFO och AME och sex från arbetsförmedlingen. Samtliga chefer från arbetsmarknadsenheterna har besvarat enkäten liksom sex av åtta chefer från arbetsförmedlingen. Önskemål från ledningsgruppen var att slututvärderingen skulle nå 70 procent (56 personer) av de deltagande ungdomarna i de deltagande orterna samt 20 före detta deltagare. Totalt nåddes 75 deltagare varav 59 genom fokusgrupper och personliga intervjuer och 16 deltagare genom telefonintervjuer. Handläggare på orterna bjöd in deltagarna till fokusgrupper eller enskilda intervjuer. Ett informationsbrev skickades ut till deltagarna. Inför fokusgrupperna/intervjuerna gjordes påminnelser per telefon av handläggarna eller utvärderaren. Fokusgrupper och intervjuer genomfördes på berörda myndigheters kontor, praktik- och arbetsträningsplatser, bibliotek och caféer samt på Elektronen. 5 Datainsamlingen ägde rum under januarimars 2011 och fördelar sig på respektive ort enligt tabell på nästa sida. 5

Ort Personliga Telefon Totalt Killar Tjejer intervjuer intervjuer Ale 9 2 11 8 3 Alingsås 5 6 11 6 5 Härryda 9 2 11 9 2 Kungsbacka 10 10 7 3 Lerum 6 1 7 6 1 Lilla Edet 3 2 5 2 3 Mölndal 7 2 9 7 2 Partille 4 1 5 3 2 Stenungsund 4 1 5 3 2 Östra Göteborg 2 2 1 1 Summa 59 16 75 51 24 Samtliga deltagare som intervjuades fick besvara den enkät 6 som utarbetades initialt i projektet för avslutade deltagare. 5. Ungdomens hus i Kungsbacka 6. Utarbetades av Olivia Claesson som var praktikant i Mellan Rum hösten 2009. 2.4 Dataanalys Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band. Utvärderarna lyssnade därefter igenom intervjuerna och skrev ner dem i sammanfattad form. Svaren på telefonintervjun skrevs ned under intervjun. En tematisk analys genomfördes. Citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit genom analysen. Citaten är inte ordagranna utan har skrivits om från talspråk till skriftspråk, dock utan att förändra innebörden i det som sagts. 2.5 Avgränsningar Då fokusgrupperna på de olika orterna var spridda över en tidsperiod på cirka två månader kan svaren ha påverkats beroende på vilka aktiviteter och processer som var aktuella i projektet vid den tidpunkt då fokusgruppen genomfördes. Deltagarna fick besvara enkäten innan gruppintervjuerna och de personliga intervjuerna påbörjades. Under intervjuerna framkom att deltagaren inte alltid visste vad ett fyrpartssamtal var. När frågan om fyrpartssamtal ställdes av utvärderaren så förklarades det också. I redovisningen av resultatet används ordet ort. Med detta menas både kommunen och arbetsförmedlingen. 6

SLUTRAPPORT MELLAN RUM 3. PROJEKTET 3.1 Projektprocess 7 Att utveckla samverkan innebär att sammanföra organisationer som inte tidigare haft ett nära samarbete och att överbrygga de kulturskillnader som finns inom och mellan organisationerna, menar projektledaren. Kulturskillnaderna blev främst tydliga i diskussionen kring handlingsplanerna där varje organisation hade sina egna handlingsplaner, riktlinjer och diskussioner men även i synen på de andra organisationernas arbete och uppdrag. Kartläggningarna som genomfördes i kommunerna var en bra start då det blev tydligt för alla berörda parter hur det fungerade på den egna orten. Det delade projektledarskapet, ett tydligt partnerskap mellan organisationerna på ledningsnivå, och en fungerande ledningsgrupp har bidragit till att organisationerna har kunnat mötas och projektet kunnat fungera bra menade projektledaren. I det fortsatta arbetet har det lokala arbetet och erfarenheten av att praktiskt arbeta tillsammans skapat värdefulla lokala organisationsövergripande handläggarteam kring målgruppen. Att projektdesignen var övergripande och utan detaljstyrning möjliggjorde ett behovsanpassat arbetssätt från projektledningen men medförde också att handläggarna initialt upplevde projektet som otydligt. Resursbanken var från början tänkt som ett verktyg för regionalt resursutnyttjande vilket inte passade målgruppen. Istället har den bidragit genom att handläggare och chefer fått en överblick av de resurser de förfogar över på den egna orten. Resursbanken kommer därför att finnas kvar även efter projektets slut. Resurspotten var en viktig konstruktion i projektet för att få ordning på medfinansieringen som är kopplad till antal deltagare och handläggartimmar i projektet. Konstruktionen skapade trygghet då den medförde att alla deltagande orter fick eget ansvar för sin medfinansiering. Potten har främst använts till att bekosta insatser som orterna annars inte skulle ha haft råd med. Ett problem är att potterna inte har använts förrän i slutet av projekttiden. Några anledningar till detta, enligt projektledaren, är ovissheten om att klara medfinansieringsåtagandet, att handläggarna vanligtvis inte har mandat för inköp av insatser och att deltagarna har svårt att förmedla vilka behov de har. Ytterligare en anledning var att behovet inte var så stort som projektet inledningsvis antog. Det största hindret som identifierades var istället att det fanns för lite handläggartid. Projektgruppens direkta arbete gentemot deltagarna har blivit mindre omfattande än vad som inledningsvis antogs. Utifrån ett ledningsbeslut ändrades inriktningen till att arbeta med synliggörandet av målgruppens behov genom handläggarna eftersom de finns kvar efter projekttidens slut och det leder till en långsiktlig utveckling för målgruppen. En ambition för projektet har varit att skapa nätverk som kan fortsätta även efter projektets avslut. Chefsnätverket kommer att fortsätta träffas så länge arbetsförmedlingen har i uppdrag att verka inom området. Chefsdagarna fungerade bra som ett forum för vidare samarbete och där berörda chefer har fått en samsyn kring uppdraget och insett vikten av samverkan. De har även gemensamt kunnat besluta om att fortsätta med fyrpartssamtalen och de gemensamma handlingsplanerna för den aktuella målgruppen. Det gäller även för arbetet med resursbanken och de regionala nätverken. Den samsyn och det förtroende som skapats genom chefsdagarna har också varit en värdefull plattform att driva processen vidare från. 7. Bygger på intervju med den projektledare som varit med från projektets uppstart. 3.2 Projektets innehåll Inledningsvis hölls uppstartsmöten på varje ort där syftet var att introducera projektet, få en bild av den lokala samverkan samt se vilka resurser de olika parterna förfogade över. Vid introduktionen presenterades ramen för projektets syfte och mål, samtidigt som det betonades att projektet skulle utformas och anpassas efter orternas egna behov. För att kunna identifiera behoven var det viktigt att ha ett tydligt nuläge och därför gjordes en process- och resurskartläggning. På uppstartskonferensen i november 2009 utarbetades en Regional överenskommelse för lokal samverkan. 8 Utöver dessa punkter var det fritt för de deltagande orterna att utveckla samverkan lokalt. Några punkter ur den regionala överenskommelsen var att genomföra ett tidigt fyrpartssamtal och att deltagaren får en individuell gemensam handlingsplan. Handläggarprogrammet har bestått av olika insatser för att stötta handläggarna i deras arbete och för att bygga kontakter och nätverk mellan orterna. En seminarieserie med fokus på metodutveckling av fyrpartssamtalen utvecklades utifrån det behov som framkom i delutvärderingen. Intresset från handläggarna var så stort att upplägget fick delas upp i två omgångar. De föreläsare som bidrog var Anders Dahl, socionom och coachutbildare, Kristina Öhrne, socionom, handledare och nätverksterapeut samt Kristina Darfeldt, psykolog på Bräcke Diakoni. Ytterligare aktiviteter för handläggarna har varit: Processtöd till chefer och handläggare Mångfald och jämställdhetskonferens Europeiskt handläggarutbyte genom Mind the Gap Arbetsförmedlingens ungdomsnätverk utökas även till kommunens ungdomshandläggare Uppföljnings- och slutkonferens 8. Bilaga 3. 7

Deltagarprogrammet har bestått av ett antal temadagar för samtliga deltagande ungdomar. Syftet med deltagarprogrammet har varit att väcka hopp, ge inspiration och nya intryck men har också tydliggjort projektet för deltagarna och medfört att handläggarna har haft lättare att presentera det för deltagarna. Deltagarprogrammet har bestått av: Från blogg till jobb med ungdomsföreningen Assista i Alingsås och Navid Modiri Att jobba i Norge, studieresa till Oslo Självkänsla med Mia Börjesson Hälsa, kost och motion med Göteborgs fightingcenter Lärlingsutbildningar, studieresa till Danmark Entreprenörskap och drömmar med Coompanion Att göra sin röst hörd med dramapedagogerna Erika Marklund och Gunilla Fransson 3.3 Jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering Projektet integrerar jämställdhet och tillgänglighet genom att beakta frågorna vid arrangemang för ungdomar och handläggare. Genom aktiva val av inbjudna gäster/talare, lokaler, utformning av informationen, upplägget för programmet och möjlighet till olika slags kost vid aktiviteter beaktas frågorna. Projektet har arrangerat en konferens för handläggare med mångfald och tillgänglighet där neuropsykiatriska funktionsnedsättningar belystes både ur ett teoretiskt- och brukarperspektiv. Under konferensen fick handläggarna tillfälle att reflektera över olika förutsättningar i människors levnadsvillkor. Tillgänglighetsperspektivet har även ingått som ett tema i handläggarprogrammet. 3.4 Mellan Rums projektpersonals bild Flera i personalgruppen menade att deras egen roll varit oklar när de anställdes och hänvisade till att de upplevt projektets syfte diffust och hade svårt att se var fokus skulle ligga. Allt eftersom projektet fortskridit har både syfte och fokus blivit allt tydligare menade personalen. En person påpekade att regional samverkan framstod som ett orimligt mål i början av projektet men att det nu känns möjligt även om fokus ligger på de lokala processerna. I ett fall varierade arbetstiden mycket över tid vilket gjorde det svårt att planera. Det har varit svårt att jämka egna ambitioner och bedöma hur mycket som kan utföras inom ramen för en fjärdedels tjänst. För några av personalen ändrades också förutsättningarna under projekttiden. Mellan Rums projektpersonal har haft ansvar för olika områden och har därför olika erfarenheter av sina arbetsuppgifter och själva projektprocessen. Deltagaraktiviteterna har fungerat bra och den ansvariga har haft möjlighet att bolla med personalgruppen om vad som varit möjligt och vad som fungerar bäst. Den viktigaste lärdomen är att ungdomarna har många tankar och åsikter vilka de inte alltid uttrycker på möten med myndigheterna. När erfarna workshopledare arbetar med dem och de sitter i smågrupper kan de plötsligt uttrycka sina åsikter, som i deltagarprogrammet. OCN 9 har tagit mycket tid i anspråk eftersom arbetssättet är mycket mer arbetskrävande än vanlig praktikplacering. Några handläggare upplevde att det var cheferna som bestämt sig för metoden och därför krävdes mycket förankringsarbete från projektets sida. Flera i personalen upplevde även att det delade projektledarskapet ibland försvårat för dem då de ibland fått motstridiga besked. Följande framgångsfaktorer identifierades av Mellan Rums projektpersonal: Intresse från deltagande kommuner Kunnig projektledning Handläggarprogrammet har gjort handläggarnas roll tydlig Deltagarprogrammet där deltagare genomgått personlig utveckling Chefsdagarna Aktiv ledningsgrupp Lärande utvärdering Det delade projektledarskapet som initialt hade en dörröppnande funktion Resurspotten som morot för medfinansiering och trygghet Följande hinder identifierades: Projektet var otydligt i början och det har tagit tid att hitta relevanta verktyg Diffusa yrkesroller och förändrade villkor för de anställda Problem och osäkerhet kring implementering av OCN För mycket administration kring medfinansieringen i projektet och svårigheter att få in uppgifter från handläggarna Dubbelt projektledarskap 9. Open College Network som är en metod för att kvalitetssäkra lärandet på praktikplatser 8

SLUTRAPPORT MELLAN RUM 4. DELTAGARNA Kapitlet bygger på intervjuer och fokusgrupper som nått 75 deltagare och en enkät som delades ut till de 59 deltagare som intervjuades personligen eller i fokusgrupp. 4.1 Mellan Rum Majoriteten av de intervjuade deltagarna kände till projekt Mellan Rum och dess syfte. Många deltagare uttryckte under intervjuerna att Mellan Rum var ett bra projekt och i några fall också bättre än projekt de tidigare deltagit i. Skillnaden beskrevs främst med att de fått individuell hjälp och inte känt sig bortglömda. Några, oftast de deltagare som varit med från uppstart, var mer osäkra på syftet och några upplevde att det inte varit några konkreta aktiviteter utan endast några få möten. En deltagare uttryckte efter gruppdiskussionen att det lät som ett mycket bra projekt men hade inte förstått det förrän vid fokusgruppen. De intervjuade såg Mellan Rum främst som en extra hjälp för att komma igång med att söka arbete och få ett jobb. Många nämnde att projektet också syftade till att förbättra samarbetet mellan arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Gemensam handlingsplan nämndes som ett verktyg för att inte deltagare skulle falla mellan stolarna. Vidare nämndes att Mellan Rum är ett projekt där ungdomar får konkret individuell hjälp och stöd, men också hjälp med att tänka i nya banor genom coachning och att de får förmåner via resurspotten. De före detta deltagarna hade svårt att komma ihåg projektet men kom ihåg fyrpartssamtalet. Andra beskrev Mellan Rum i termer av aktiviteter såsom truckkort, vägledning eller jobbsökaraktiviteter. I och med att det är ett samarbete där så är det ju lättare att ha allting på en och samma handlingsplan och hela den där biten. Istället för att nu ska jag vara på Alelotsen också springer jag till arbetsförmedlingen och går på möte där också springer jag till socialen och har möte där. Det är så himla mycket lättare att ha allt på ett och samma. Det är en enklare lösning. ALE 4.2 Fyrpartssamtal Majoriteten av de intervjuade deltagarna uppgav att de hade haft ett fyrpartssamtal, några hade haft trepartssamtal och vissa blandade ibland ihop samtalet med informationsträffar om projektet eller workshop om resurspotten. I stort sett alla intervjuade deltagare uppskattade fyrpartssamtalen (och även trepartssamtalen då de förekom) då alternativet att gå till olika handläggare på möten var ett sämre alternativ. Omdömen som gavs om samtalen var främst att det fungerat bra och okej men i vissa fall också varit intressant och roligt. Deltagarna uppskattade att slippa kämpa och att få råd och tips. Tre deltagare uttryckte aktivt att de ogillade samtalet och hade känt sig utsatta. En av deltagarna var nervös på grund av tidigare negativa erfarenheter men blev positivt överraskad över att det var de individuella behoven som stod i centrum för samtalet. Flertalet av de intervjuade deltagarna vittnade om att de före Mellan Rum sprungit runt på möten hos olika handläggare och nu uppskattade att träffa alla handläggare samtidigt. Några uppgav att de också hade haft olika handlingsplaner hos olika myndigheter. Insatserna hade ibland krockat och haft olika fokus vilket varit förvirrande för ungdomarna. Information som ungdomarna delgett en handläggare tenderade att försvinna mellan myndigheterna och olika handläggare gav också olika information och ställde olika krav. Vidare menade ungdomarna att det var jobbigt att berätta sin historia för flera olika handläggare och att de hade svårt att minnas vad som sagts på de olika mötena. Det var mest för att synka ihop allt för det är ju ett problem som jag har märkt att alla har olika information och det blir lite snurrigt. Det är mycket bättre när de försöker att synka lite så man slipper gå igenom allt med flera olika parter och sedan försöka att komma ihåg vad man har sagt till vem. Östra Göteborg 9

En positiv effekt som de intervjuade tog upp var att alla handläggare får samma syn på deltagaren och vad de kommer fram till. De fick också själva höra vad handläggarna ansåg om dem i samband med det gemensamma mötet istället för att ha känslan av att handläggarna pratade om dem. Det hade förekommit att deltagarna hade haft eller planerade att ha sin praktikhandledare på mötet liksom även psykolog eller advokat. På två orter upplevde deltagare att handläggarna inte varit samspelta under fyrpartssamtalet. På mötet blev det mycket att de sköt över det på varandra. Det kändes mycket som att det där vill jag inte röra och det här är mitt och du kan ta resten. Det handlar nog lite om att man ska försöka skapa något samfund mellan de här anstalterna. Så vill man gärna skjuta över lite så att det känns som att folk är mer delaktiga. stenungsund Bilden som deltagarna förmedlade under intervjuerna stärks av enkäten som de fyllde i före intervjun. I diagrammet nedan framgår att 78 procent av deltagarna ansåg att fyrpartssamtalet varit bra, ganska bra eller mycket bra och 92 procent om svarsalternativet ok räknas med. Diagrammet nedan är i procent. Hur upplevde du det inledande mötet med Arbetsförmedling, Socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten? (n=49) Dåligt Inte så bra OK Bra Ganska bra Mycket bra 6 2 14 20 29 29 Några deltagare från Stenungsund, Alingsås och Mölndal upplevde inte att fyrpartssamtalet ändrat deras situation alls. Andra aspekter som togs upp av enstaka deltagare var: En deltagare hade inte haft något fyrpartssamtal utan slussades mellan myndigheterna som tidigare. Tillgängligheten på arbetsförmedlingen upplevdes som ett problem. En deltagare var medveten om att han/hon strulat med praktikplatserna och upplevde att handläggaren börjat tröttna. Deltagaren saknade stödet från handläggaren. En deltagare hade hamnat mellan stolarna vid ett tillfälle vilket löste sig först när handläggarna fick till ett fyrpartssamtal. 4.3 Handlingsplan Majoriteten av de intervjuade hade gjort en handlingsplan, cirka tre fjärdedelar. De deltagare som uppgav att de inte upprättat en handlingsplan var nya deltagare som ännu inte hunnit eller några av dem som varit med i projektet sedan start. Majoriteten av de intervjuade deltagarna uppgav att de hade handlingsplanen hemma och en hade den med sig i jackfickan. Alla kom dock inte ihåg vad som stod i deras handlingsplan eller visste var de hade den. Av de deltagare som inte gjort någon handlingsplan ville majoriteten upprätta en eller hade velat få en inom ramen för projektet. Undantaget var samtliga deltagare från Lerum som menade att de ändå visste vad de skulle göra och en som hellre ville ha muntlig information. De intervjuade tyckte oftast att det varit positivt att göra en handlingsplan och menade att det är positivt att alla involverade handläggare känner till den aktuella planeringen. Ungdomarna såg också handlingsplanen som ett bra verktyg för dem själva; där de kunde läsa vad som bestämdes på mötet, vilka mål som skulle uppnås liksom vad de ska göra och förbättra för att kunna uppnå målen. Andra positiva aspekter som 10

SLUTRAPPORT MELLAN RUM Jag tycker att det är bra att ha en handlingsplan för då ser man vad man ska göra. Så man får struktur och vet vart man ska nå. Har man det på papper så vet man vilken väg man ska ta annars är det lätt att man följer en annan väg och till slut inte vet vilken väg man ska ta. Jag skulle vilja att vi tittade på de mål jag skrev och se vad jag gjort och inte gjort och sedan göra nya mål efter vad jag vill idag. Jag tycker om att få saker nedskriva. Det blir tydligare då. härryda nämndes var att det gav deltagaren struktur i vardagen och tidspress att utföra aktiviteterna. 4.4 Deltagarnas behov och delaktighet Majoriteten av de intervjuade deltagarna uppgav att handlingsplanen utgick från deras behov och att handläggarna lyssnat på dem även om det inte alltid skedde vid det första besöket. De lyssnade in i minsta detalj uttryckte en deltagare. Några av de intervjuade uppgav att det kunde vara svårt att skriva en handlingsplan för att de inte alltid visste vad de ville eller hade svårt att uttrycka sina behov. En deltagare hade blivit positivt överraskad eftersom ingen tidigare ställt frågan om egna önskemål. Det var ett himla smidigt sätt och jag fick frågan om vad jag hade för önskemål om att stärka mig själv. Det var första gången någon frågade mig om det så det hade varit bra att få veta att det var det vi skulle prata om på mötet så att jag hade kunnat tänka ut vad jag hade för önskemål. härryda Diagrammet visar hur deltagarna upplevde sin delaktighet i utformningen av handlingsplanen där det framkommer att cirka fyra femtedelar av de tillfrågade kände sig delaktiga i utformningen av handlingsplanen medan en femtedel inte gjorde det. Siffrorna i diagrammet är angivna i procent. Upplever du att du har fått vara med och bestämma över innehållet i handlingsplanen? (n=53) Inte alls Ganska lite Lite Ganska mycket Mycket Helt 4 6 9 I Ale, Partille, Kungsbacka och Härryda uppgav flera deltagare att handläggarna hade hjälpt dem hitta rätt insats vid rätt tidpunkt för att kunna gå vidare och stärkas som människa. I Partille och Ale betonade några av de intervjuade att handläggarna sett dem som individer och utgått från deras individuella behov. 21 26 34 Det jag tyckte var bäst var att min jobbcoach på arbetsmarknadsenheten och min handläggare på socialtjänsten hade kontakt med varandra. Och att min socialsekreterare ringde mig och sa; - Ja vi har det här datumet och kom gärna om du kan. De har en öppen kontakt med mig så att jag inte bara är en klient utan jag är en människa också. Partille Även uppföljningarna ansågs positiva av deltagare som hade haft sådana. Några av deltagarna som inte hade haft uppföljningar eller uppdaterat handlingsplanen uttryckte att de tappat fokus med tiden. En deltagare var kritisk till uppdateringen av sin handlingsplan då den var snarlik den första och förstod då inte meningen med att göra en ny. I ett fall hade handlingsplanen varit en kompromiss mellan deltagarens önskemål och handläggarnas önskemål. Det var ju det jag ville göra från allra första början så nu ser ju handlingsplanen ut precis så som jag vill att den ska se ut. Nu har den formats så att den är exakt så som jag vill ha den. Ale För det var inte bara vad du själv ville utan du ska gå på de här och de här mötena och så ska du göra det här och det här. Det fanns grejer som jag vägrade att göra och det fanns grejer som de ville att jag skulle göra. Så möttes vi halvvägs. Det var det jag tyckte var lite skönt. Det var inte; - Du ska göra det här och det här. Det är mycket frivilligt. Då får man lite mer lust att gå. Mölndal Några av deltagarna upplevde också att handlingsplanen inte utgick från deras behov utan hade velat ha andra eller fler insatser. 4.5 Aktiviteter och insatser De deltagare som upplevde att de fått insatser i rätt tid och uppföljning var som regel mycket nöjda med insatserna inom ramen för Mellan Rum. Några deltagare uppgav att det inte hade hänt så mycket och att de mest suttit hemma och inte hade fått information om deltagaraktiviteterna. Praktik/ arbetsträning, cv-träning och söka jobb aktiviteter var de 11

vanligaste insatserna som deltagarna uppgav. Några uppgav att det var bra med jobbsökaraktiviteter men att det var lätt att tappa fokus om de pågick för länge. Enkätresultatet visar att cirka tre fjärdedelar av de svarande ansåg att de fått någon form av hjälp i sitt arbetssökande via de insatser som skrivits in i handlingsplanen (se diagram, siffrorna är angivna i procent). Har handlingsplanen innehållit insatser som varit till hjälp för dig i ditt arbetssökande? (n=54) Inte alls Ganska lite Lite Ganska mycket Mycket Helt 6 7 13 I Ale och Kungsbacka hade ungdomarna möjlighet att läsa upp kärnämnen och samtidigt erhålla socialbidrag. I Kungsbacka var detta inget nytt men i Ale där det var i form av ett projekt nämnde deltagarna detta i uppskattande ordalag och såg det som en möjlighet att gå vidare med sina liv genom att söka jobb eller vidare studier. Kommunala jobb i Ale, Partille och Stenungsund upplevdes som mycket positivt av deltagarna. Praktik och arbetsträning Majoriteten av de deltagare som var, eller hade varit, på praktik eller arbetsträning trivdes bra. Några uppgav att praktikplatserna lett till jobb eller hade möjlighet att göra det. Andra positiva aspekter med praktik som nämndes var att deltagarna slapp sitta hemma, att det var ett steg i rätt riktning och att pressen på att söka jobb försvann. För flera deltagare var praktiken inom deras intresseområde och de hade fått kunskaper och färdigheter som de kunde använda sig av i framtiden. Projektet var också ett sätt att få meriter och många upplevde det lättare att söka jobb när de redan hade sysselsättning. Några deltagare hade också avslutat sin sjukskrivning och menade att praktiken/arbetsträningen varit en möjlighet för dem att växa och utvecklas som människor. I Lerum uppgav ungdomarna att det är bra att handläggarna stämmer av och planerar praktikplatserna en månad i taget för att de inte ska fastna på en meningslös praktikplats. De deltagare som inte var nöjda med sin praktik/arbetsträning upplevde att de hamnat fel eller kände sig utnyttjade eftersom praktiken inte lett till arbete. Dessa deltagare menade att det är bättre om de från början vet om det finns möjligheter att få arbete eller inte på praktikplatsen. Några deltagare uppgav att de haft problem på sina praktikplatser och en av dessa hade varit på fyra olika praktikplatser. I Ale uppskattades inte arbetsplatsträningen utan insatsen beskrevs som meningslös och tråkig. 24 24 26 Deltagaraktiviteterna Generellt sett var deltagarna positiva till deltagaraktiviteterna som gett dem motivation, ny kunskap om sig själva och arbetsmarknaden. Mindre positiva synpunkter var att det var mycket information eller att det inte var av intresse. Några nämnde att de tyckte att maten hade varit dålig på vissa deltagarträffar. I Mölndal uppskattades det att deltagaraktiviteterna var frivilliga. Några deltagare nämnde att de fått en bättre relation till sina handläggare efter att de tillsammans varit på deltagaraktiviteterna. Det är för att de fick upp ögonen för mig när jag var med på den där föreläsningen. Då lärde de känna mig bättre liksom. Vi satt och prata liksom och de fick en större inblick i vart jag var någonstans, vad jag vill och vart jag vill komma. Det var ju jätteviktigt och det är därför som jag sitter här och får en anställning. Partille De som varit med på resorna till Norge och Danmark var nöjda med resan. Ungdomarna uttryckte att det hade varit bra att få se ett annat land och hur arbetsmarknaden fungerar där och att få reda mer på lärlingssystemet. Flera av de intervjuade verkade vara intresserade av att jobba i Norge då det är lättare att få jobb och att jobben är välbetalda. Några killar hade sökt jobb där, någon hade fått en anställning men fick inte något arbetstillstånd då deltagaren inte hade ett svenskt medborgarskap. Resurspotten Deltagarna uppskattade många av de insatser som resurspotten gett upphov till, exempelvis gymkort, stresshantering eller en planerad hälsodag. Andra positiva insatser som nämndes var körkortsteori, barristautbildning och truckkort men även stöd till studiematerial eftersom deltagarna menade att det ökade deras möjligheter att få arbete. Killgruppen i Ale uppskattades av deltagarna eftersom de fick möjlighet att ventilera sina åsikter och erfarenheter. Resurspersonen i Kungsbacka uppskattades mycket och ungdomarna såg fram emot de gruppaktiviteter som skulle startas upp men även den utökade samverkan mellan myndigheterna. Resurspersonen var också någon de kunde ringa för ett samtal och någon som kunde stötta dem på fyrpartssamtalet. En deltagare uppskattade att resurspersonen även skulle hålla kontakten då deltagarna fått jobb eller praktik. En annan deltagare uppgav att denne inte hade fullföljt aktiviteterna inom Mellan Rum om inte resurspersonen funnits. Även deltagare från några andra orter uttryckte att de fått stöd via resursperson eller handläggare. 12

SLUTRAPPORT MELLAN RUM 4.6 Framtida möjligheter En av enkätfrågorna var om deltagarna ansåg att Mellan Rum påverkat deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. 68 procent ansåg att möjligheterna hade ökat genom deltagandet i projektet medan 24 procent ansåg att det inte hade gjort det och 8 procent uppgav både och. 66 procent uppgav att de lärt sig mer om sina styrkor och svagheter i projektet. Statistik 10 har samlats in för att se hur många avslutade deltagare som gått vidare till arbete eller studier. Projektet har totalt haft 223 deltagare till och med december 2010 varav 112 hade slutat den 28 februari 2011. Av dem hade 62 procent gått vidare till arbete eller studier. Anledningar till avslut Antal Arbete 51 Studier 19 Flytt 11 Utebliven närvaro 5 Föräldraledig 4 Återvändare 3 Egen begäran 3 Utebliven pga psykisk ohälsa 3 Övriga anledningar* 13 Summa 112 * Övriga anledningar var missbruk (2), sjukskrivning (2), annan planering (2), annat ESF-projekt (2), sökt aktivitetsersättning (2), åtgärd via arbetsförmedlingen (1), över 25 år (1) och inte längre aktuell på arbetsförmedlingen (1). Av de intervjuade deltagarna uppgav några att den praktikplats de nu hade förmodligen skulle leda till jobb. Flertalet av de intervjuade hade planer på att läsa upp gymnasiebetygen och utbilda sig vidare eller så gick de en yrkesinriktad utbildning inom ramen för Mellan Rum och hade därmed gott hopp om att hitta arbete i framtiden. Några nämnde även att chanserna till arbete ökat genom att myndigheterna nu samverkar och har en gemensam handlingsplan som utgår från deltagarens behov. Flera nämnde att de har förstått sitt eget ansvar att själva söka ett arbete. Andra deltagare uppskattade det extra stöd de fått genom att slussas till andra instanser såsom Balder och daglig verksamhet. Hinder som nämndes för att få arbete var avsaknad av körkort. Ytterligare en enkätfråga rörde om deltagarna fått möjlighet att inom ramen för Mellan Rum berätta om hur situationen för unga arbetslösa kan förbättras. Över hälften (57 procent) menade att de fått denna möjlighet under projektets gång. Förslag på förbättringar från deltagarna Möjlighet att ta körkort. Att alla kommer i tid till aktiviteterna. Att alltid får ha en resursperson som håller tät kontakt med deltagarna. Att ungdomar kan träffa varandra inom projektet och stötta, utbyta erfarenheter och tips för att få nya nätverk. Att de ungdomar som deltar i aktiviteterna har ett bra uppförande. Smidigare system för att lämna in blanketter till myndigheter. Bättre kommunikation för att få inbjudan till alla deltagarträffar. Utöka deltagarträffar till en gång i månaden. Ett mer individuellt och aktivt coachande. Att myndigheterna börjar samverka för att deltagaren skall slippa springa runt och då börjar med ett fyrpartssamtal. Få ta med en kompis till fyrpartsamtalet. Få CV-skrivning. Information om bemanningsföretag. 10. Statistiken har inhämtats från handläggarna. Jag har blivit bättre på att ta tag i saker och ting. Jag är väldigt duktig på att vända andra kinden till när det blir mycket. För det är ju så himla svårt att vara ungdom idag överhuvudtaget. Det finns inga jobb och det är skitsvårt i skolan för det krävs så himla mycket av en. Det finns inte tillräckligt med lärare för att hjälpa och det finns inga lägenheter. ALE 13

5. Handläggare och chefer Nedanstående kapitel bygger på fokusgrupper med handläggare och chefer på orterna samt en chefsenkät som skickats/ delats ut till samtliga berörda chefer inom arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheterna. Det är viktigt att poängtera att benämningen ort innebär det arbete kommunen och arbetsförmedlingen gemensamt åstadkommit. 5.1 Projektprocessen Processen har sett olika ut på de olika orterna, där projektet på vissa håll förankrades ganska omgående. För andra tog det ett tag innan det klarnade och processen påbörjades. Det finns också exempel där processen har varit svårare att få igång av andra anledningar och där vinsterna med projektet inte är lika tydliga. Ale, Alingsås och Lilla Edet beskrev sin medverkan i projektet som relativt smidig och såg tidigt behovet av att upprätta en samverkan eller fördjupa den samverkan som redan fanns. Samverkansformerna utvecklades snabbt efter en viss initial osäkerhet. De här kontakterna som vi har mellan kommunen och arbetsförmedlingen är ju nödvändiga för att vi ska kunna genomföra det här gemensamma uppdraget vi har i Alingsås; att stötta och hjälpa ungdomar ut i arbetslivet. Det här är ett alldeles ypperligt sätt att skapa den här dialogen och öppna de här vägarna och hitta de här kanalerna som man inte kan ta via telefon som man kan ta när man känner varandra lite mer. Alingsås Lerum, Mölndal, Partille, Härryda och Kungsbacka uppgav att de behövde tid för att förstå syftet med projektet eftersom de upplevde att de redan hade en god samverkan. Den upplevda otydligheten gav upphov till irritation och frustration hos handläggarna. Flertalet menade att projektet började klarna under hösten 2010 då deltagar- och handläggaraktiviteter startades upp. Andra menade att det var först när de hittade samverkansformer, sina roller och vilka metoder de skulle använda som projektet konkretiserades och de började se vinsterna med projektet. I Mölndal hade cheferna initialt svårt att förstå projektets syfte och upplevde att innehållet hade förändrats sedan förprojekteringen vilket medförde att de tyckte att det var svårt att förankra projektet hos personalen. Det var jättejobbigt och frustrerande i början. När vi inte riktigt visste vad vi skulle göra, vad som förväntades och hur vi skulle lägga upp det och väldigt roligt i slutet när vi hittade formerna. Vi hittade ett sätt att jobba på och vi hittade ett sätt att tänka på kändes det som. härryda I Stenungsund och Östra Göteborg har projektprocessen av olika skäl inte fått samma fart som på övriga orter. I Stenungsund upplevde de intervjuade inte att projektet helt infriat deras förväntningar eftersom de hade hoppats på nya metoder för att få ut deltagarna på arbetsmarknaden. Antagandet att svårigheterna i första hand berodde på resursbrist visade sig vara felaktigt. Istället hade de intervjuade upptäckt att omständigheterna runt dessa ungdomar är så komplexa att det är svårt för ett projekt att lösa problemen. 14

SLUTRAPPORT MELLAN RUM Idealbilden är där alla kommunicerar och man hittar rätt insats från det som finns med bra arbetsfördelning. Ju mer man jobbar med sådant här desto mer hittar man rätt när man lär känna varandras uppdrag och resurser. Samtidigt kan jag känna så här efteråt att vete sjutton om jag hade sagt ja till den här typen av projekt. Hade vi kunnat lägga fram en metod efter projektet då hade det varit skillnad för då hade det nog varit värt den tiden. Vi har lärt oss lite mer, vi har samarbetet lite mer men inte kommit hela vägen utifrån de förhoppningar som fanns. stenungsund I Östra Göteborg var deltagandet i Mellan Rum ett centralt beslut vilket medförde långa förankringsprocesser på flera nivåer vilket var tidskrävande. Att stadsdelen inte medverkade i förprojekteringen eller ingick i GR:s nätverk för arbetsmarknadschefer försvårade förankringsprocessen av projektet. Arbetsförmedlingen var skeptisk till ytterligare ett projekt i området och personalbyten på arbetsförmedlingen försvårade eller avstannade fyrpartsamtalen under en period. Arbetsmarknadsenheten arbetade inte initialt med ungdomar men blev åter aktuella i projektet efter projektets deltidsutvärdering. Efter en lång diskussion om resurspotten bestämde sig Östra Göteborg för att satsa på arbetsplatsförlagt lärande och anordnade flera utbildningar. Det ledde till att de valde att skriva in många deltagare i projektet för att kunna använda platserna. De hann därmed inte med att genomföra fyrpartssamtal och skriva gemensamma handlingsplaner till samtliga deltagare. Handläggarna upplevde att samverkan hade fördjupats under projekttiden och att platserna med det arbetsförlagda lärandet hade fallit väl ut, men de hade ändå svårt att se syfte och vinsterna med projektet i stort. Viktigaste delarna Antal svar Fyrpartsamtalet 17 Gemensam handlingsplan 13 Deltagarprogrammet 11 Handläggarprogrammet 6 Resurspotten 6 Resursbanken 4 I chefsenkäten som 21 chefer besvarade, fick cheferna lista de tre viktigaste delarna 11 inom Mellan Rum (se sidan 5). Flest angav fyrpartssamtalet, gemensam handlingsplan och deltagarprogrammet. Fyra chefer nämnde även den fördjupade samverkan lokalt som en viktig del, en nämnde gemensam planering och att jobba med de arbetsplatsförlagda utbildningarna hade stärkt samverkan. Cheferna fick även gradera i vilken grad de upplevde att projektets måluppfyllelse hade uppnåtts. 90 procent av cheferna ansåg att delmålet stärkt samverkan på lokal nivå hade uppnåtts, 67 procent att delmålet stärkt utvecklad regional samverkan hade uppnåtts och 61 procent att delmålet att synliggöra ungas behov hade uppnåtts. Den minsta andelen chefer, 48 procent var de som ansåg att delmålet fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning hade uppnåtts. Chefernas kommentarer kring delmålen var att regional samverkan är svårt att nå och en chef menade att samverkan fanns lokalt innan Mellan Rum men att projektet har ökat förståelsen för vikten av samverkan för att nå samhällsmålet arbete/egen försörjning. 11. Därför är totala svar fler än antal besvarade enkäter. 5.2 Målgruppen Målgrupperna som definierades i projektansökan var ungdomar som stod mycket långt från arbetsmarknaden. Med detta avsågs att ungdomarna kunde vara svåra att nå, inte kom till möten och var i behov av samverkan. Många hade oavslutade utbildningar, diagnoser eller stark psykisk belastning och/eller var så kallade återvändare. 12 Lerum, Härryda, Kungsbacka och Partille har hållit sig till den målgrupp som de initialt definierade. Initialt skulle orterna identifiera vilka ungdomar de ville jobba med inom ramen för målgruppen. Detta tog olika lång tid att komma fram till. Stenungsund utarbetade en målgruppsmodell som tydliggjorde vem som ansvarar för ungdomen i olika stadier och har därmed fått en samsyn kring målgruppen. Modellen visade att ingen ansvarade för målgruppen unga med psykisk ohälsa. Ungdomar med psykisk ohälsa har ingen instans i Stenungsund att vända sig till då även Samordningsförbundet ansåg att en deltagare som mådde dåligt psykiskt var för sjuk. Flertalet orter upplevde att deltagaraktiviteterna inte passade för projektets målgrupp. Det medförde att några kommuner också valde ungdomar som inte stod riktigt lika långt från arbetsmarknaden för att dessa skulle kunna ta del av deltagaraktiviteterna. Ett annat skäl var problem att fylla deltagarkvoten och därmed uppfylla kraven på medfinansiering. Vi har tragglat målbilden ganska så många gånger. Precis när vi var färdiga och visste vilka vi skulle ha, det var då vi kom fram till trappan. Då gick vi tillbaka igen. Jag tror att nu efter 1,5 år så vet jag på ett ungefär vad det är för ungdomar som vi pratar om när vi pratar med varandra utan att lägga in egna tolkningar i det. Det skulle till väldigt mycket innan vi kom överens om det. stenungsund 15