Förstudie inför renovering av detaljplaner L Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun A T Stadsbyggnadskontoret September 2009 A R B E T SM E R IA
Omslagsbild: Flygbild över Trafikplats glädjen samt Vilundahallen
#3 Innehåll 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Riktvärden som riksdagen antagit Nationella och regionala mål Upplands Väsbys mål 6 Bullersituationen i Upplands Väsby 7 Åtgärder mot buller 7.1 Allmänt 7.2 Bullerdämpning vid källan 7.3 Minskning av buller på väg till mottagaren 7.4 Åtgärd på byggnad 8 Bedömning av lämpliga åtgärder 9 Kostnader 9.1 Bullerskärmar 9.2 Bullervallar 10 Ansvarsfördelning 11 Handlingsplan 11.1 Turordning för genomförande 11.2 Påbörjande av åtgärder 12 Trafikmätningar 13 Källförteckning Bilaga 1 Tabell 1 och karta Bilaga 1 Tabell 2 och karta
1. Sammanfattning Syftet med en saneringsplan mot vägtrafikbuller är att skapa bättre boendemiljöer kring kommunens vägnät. Saneringsplanen innefattar enbart de kommunala vägarna Upplands Väsby kommun. Den miljöstörning som berör flest människor i Sverige är buller. De vanligaste källorna till bullerstörningar är trafiken, störande grannar och buller från olika tekniska installationer i byggnader Upplands Väsby kommun är som väghållare ansvarig for vägtrafikbuller kring kommunens vägar. Vägtrafikbullret utmed de största vägarna har kartlagts år 2001 Villkor Kommunen är väghållare. I de fall det också finns en närliggande statlig väg Tas den kommunala vägen med, endast om den svarar för merparten av bullret bostadsbebyggelsen. Där bostadsbebyggelse finns längs vägen. Bostäder över 55 dba ekvivalent ljudniva ö er dygnet utanför fasad. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp påbörjade arbetet med bullerkartläggning enlighet med kommunfullmäktiges beslut i mars 2000. Stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kommunstyrelsen fick uppdraget att ta fram en övergripande bullerutredning. Teknik & Service har därefter arbetat vidare med denna plan. Tekniska nämnden är i egenskap av väghållare huvudansvarig för bullerskyddande åtgärder i kommunen. Dessa åtgärder föreslås vidtas utanför enskild fastighet med följande prioriteringsordning: 1) Minskning av hastigheterna på vägarna. 2) Trafik leds genom alternativa vägar. 3) Avskärmning av vägar med bullervallar. 4) Avskärmning av vägar med bullerskärmar. 2. Inledning Buller är inte önskvärt ljud. Störningsupplevelse av ljud beror bland annat på typ av bullerkälla samt tiden på dygnet. Olika personer är också olika känsliga för ljud. Vägtrafikbuller berör många människor och har därför kommit att bli en av de mest störande bullerkällorna i samhället idag. Buller påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till god livskvalitet. Stress, sömn-, koncentrations- och inlärningssvårigheter är kända och relativt väl dokumenterade effekter av buller. Vistelse i opåverkade områden har däremot visat sig vara en positiv faktor, som sannolikt har betydelse för människors välbefinnande och hälsa. Vägtrafiken är en stor miljöstörning i Upplands Väsby idag och bullret ökar i takt med trafikökningen. Trafiken ger upphov till en ständigt skiftande ljudnivå. Det är därför lämpligt att beskriva bullernivån med någon typ a medelvärde. I Sverige används två kompletterande störningsmått: Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivån, en genomsnittlig ljudnivå under en viss tidsperiod, oftast ett dygn. Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån med enstaka passerande fordon under en viss tidsperiod, t ex nattetid dba Maximal ljudnivå (Den högsta ljudnivån) Ekvivalet ljudnivå (Medelljudnivå) Tid
Den maximala ljudnivån anger ljudnivån vid fordonspassage. Denna varar några sekunder och är beroende av fordonstyp, hastighet, körsätt och vägbana. Den maximala Ljudnivån avtar förhållandevis snabbt med avståndet Örat är inte lika känsligt för alla frekvenser. Det är känsligast omkring 3000-4000 (svängningar/s) och mindre känsligt för både lägre och högre frekvenser. För att vid mätningar efterlikna örats känslighet brukar man därför filtrera ljudet. En vanligt filtrering kallas A-vägning och de ljudmått man då får, kallas decibel A (dba). Vägtrafikbullret i Upplands Väsby kommun kartlades år 2001 av Scandiakonsult Sverige AB.Kartläggningen redovisas i rapporterna Trafikbullerutredning och Förslag till bullersaneringsplan. (Bilaga 1; tabell 1 och 2) 3. Riktvärden som riksdagen antagit för vägtrafikbuller Riksdagen har antagit regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. 1 propositionen anges riktvärden för trafikbuller (väg, tåg och flyg), se tabell 1. 4. Nationella och regionala mål Riksdagen fastställde 1999 Sveriges femton nationella mål för miljökvalitet, Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöarbetet har regeringen beslutat om delmål. Under målet för miljökvalitet God bebyggd miljö finns bland annat ett delmål som gäller trafikbullerstörningar: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar översigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5% till år jämfört med år 1998 På grund av ökad trafik kommer delmålet gällande utomhusmiljön att vara svårt att uppnå. I Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län föreslås ett regionalt mål för buller: Såväl större områden utanför tätorterna som mindre närrekreationsområden där relativ frihet från bullerstörning råder, hålls dessa områden i fortsättningen fria från buller. Länsstyrelsen med flera har utarbetat ett förslag till Regionalt miljöhandlingsprogram för Stockholms län. I skrivningen finns förslag att Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och en trafikbullersaneringsplan senast 2010. 5. Upplands Väsbys mål Insatserna mot buller ligger också i linje med kommunens miljöarbete miljöstörningar utgör ett av de fem områden kommunen prioriterat för F.n. utarbetas ett miljökvalitetsprogram för byggande i kommunen. I detta arbete betraktas även bullerproblematiken i och kring våra vägar. Målsättning vid omfattande ombyggnad Vid omfattande ombyggnad av bostäder och vägar skall tillämpning tabell 1 eftersträvas. När kommunen vidtar bullerskyddsåtgärder vid en fastighet eftersträvas ljudmiljön utomhus. En bedömning sker av olika möjliga åtgärder och dessa. Vid val av åtgärd sker en avvägning mellan kostnader och nytta. Fastighetsägarens
eller hyresgästens önskemål beaktas i möjligaste mån. Åtgärder som minskar bullerstörningarna inomhus bör vara förlagda i den yttre miljön och då så nära bullerkällan som möjligt. 6. Bullersituationen i Upplands Väsby Upplands Väsby kommun kartlade under år 2001 vägtrafikbullret i kommunen. Flera bostadsområden i kommunen är utsatta för höga ljudnivåer. Beräkningarna visar att 570 småhus och 160 flerfamiljshus har ljudnivåer som överstiger en ekvivalent ljudnivå på 55 db(a) utanför bostadsfönster. Antalet bostadshus motsvarar ca 30% av kommunens invånare. I materialet från 2000 har Tekrik och service funnit i vissa gator är speciellt bullerexponerade enligt nedan: Sanda vägen är den väg som sammantaget har flest bullerexponerade fastigheter med flertal byggnader som har mer än 60 dba utanför fasad. Störningen orsakas av de stora trafikflödena och bostädernas närhet till vägen. Bostäder utmed Centralvägen har höga ljudnivåer utanför fönster mot gatan. Risk för bullerstörningar för nytillkommande bostäder utmed gatan har uppmärksammats i detaljplan Med olika formuleringar detaljplanerna har bostäderna anpassats till miljön genom speciell ljudisolering i fönster och tilluftdon samt genom bostädernas planlösning. Befintliga bostadshus har bulleråtgärdats genom fastighetsägarens försorg i samband med fönsterbyten. Bostäder utmed Stockholmsvägen och E4 i anslutning till Sandbron, är exponerade för buller från både Stockholmsvägen och E4. Miljö och hälsoskyddsnämnden har förelagt Vägverket att vidta bullerskyddande åtgärder i samband med utbyggnaden av E4. Upplands Väsby kommun har som väghållare till Stockholmsvägen, i olika sammanhang framfört, att man är beredd att bidra med åtgärder för att minska störning som kommer från trafiken på Stockholmsvägen. Analysen av bullersituationen utmed kommunens vägnät har sorterats in i två tabeller, bilaga 1. Tabell 1 Bostadsfastigheter som har mer än 60 dba utanför fasad och som inte har anpassats bullersituationen. Tabell 2 Bostadsfastigheter som har 55-60 dba utanför fasad och som inte har anpassats till bullersituationen. 7. Åtgärder mot buller 7.1 Allmänt Flera olika typer av åtgärder finns mot trafikbuller. Trafik leds om till alternativa vägar. Minskning av hastigheterna. Alternativa vägbeläggningar. Avskärmning av vägar. Åtgärder på byggnad. Trafikmängd och trafikslag En fördubbling av trafikvolymen ökar ljudnivån med ca 3 dba och en halvering av trafikvolymen ljudnivån i motsvarande grad. För att uppnå en påtaglig ljudnivåminskning krävs således, generellt sett, stora trafikvolymminskningar. Mindre förändringar av trafikvolymen kan dock uppfattas som en förbättring eftersom hög grad är en fråga om hur man upplever situationen, Framför allt kan förändringar andelen tung trafik, som
generellt sett utgör ca 8 % av trafikflödet ha betydelse, minska antalet bullertoppar och också störningsupplevelserna. Under nattetid är detta av särskild betydelse. Hastighet Fordonets fart påverkar bullernivån påtagligt. Vid lägre hastigheter dominerar motorljudet medan däckljud och vindbrus dominerar vid högre hastigheter. En minskning av hastigheten: - från 70 till 50 km/h sänker den ekvivalenta ljudnivån nära 4 dba - från 50 till 30 krnlh sänker den ekvivalenta ljudnivån 2 dba Ett sätt att få ner hastigheten är att vägarna miljöanpassas eller utformas så att tvingas att köra långsammare. Tyst vägbeläggning Denna metod för bekämpning av vägtrafikbuller ligger i linje med Teknik & Service idé om att angripa bullerproblemet vid källan. I dagsläget är dock metoden för oprövad för att användas i Upplands Väsby. Teknik & Service bevakar med stort intresse de försök som görs och kommer att överväga användning när kunskapen är större. 7.3 Minskning av bullret på väg till mottagaren Vallar och skärmar Genom att avskärma en gata med vall, skärm eller en kombination av dessa, kan ljudnivån minskas 5-10 dba. Dämpningseffekten beror bland annat på skärmens höjd och läge i förhållande till vägbanan. Med skärmning sänks ljudnivåerna såväl ute som inne. Skärmen kan placeras vid vägen (som väganläggning) eller på bostadstomt (normalt i tomtgräns). För flervåningshus ger bullerskärmar oftast bara effekt i de undre våningsplanen. Skärmen kan utföras i ett antal olika material, där man skiljer på vallar och tunna skärmar. Vallar Vallar har oftast lägre anläggningskostnad än tunna skärmar, och kan där förutsättningar finns utformas så att de smälter väl in i landskapet men de kräver oftast stort utrymme. En 2 meter hög vall blir minst 9 13 meter bred (motsvarar lutning mellan 1:2 och 1:3), och en 3 m hög vall minst 13 19 m bred. Vid anläggande av vallar måste beaktas vallens höjd över tiden eftersom sättningar kan ske. Tunna skärmar Tunna skärmar kan bestå av trä, plåt, betong, tegel m.m. De har fördelen att ta litet utrymme, men kan vid större höjder kräva stabila fundament. För att ett bullerskärmsmaterial skall ge god skärmverkan krävs dels att det är tillräckligt tungt, dels att det är tätt. Kravet på tyngd uppfylls normal om ytvikten är minst 1 52O kg m2, motsvarande 2.3 cm tjock träpanel Tätheten är ett ovillkorligt krav, då springor mellan bräder eller mellan skärmen och underlaget kan försämra skärmverkan radikalt. Om en öppning görs i bullerskärm för.ex tomtutfart så blir oftast bullerdämpningen radikalt försämrad. Ett annat alternativ till öppningar är då slussar. Dessa är möjliga att göra för gång och cykeltrafik men inte för biltrafik. För biltrafik kan öppningsbara portar göras. Erfarenheterna från sådana lösningar är dock inte så goda. En annan komplikation med bullerskärmar är att de kan reflektera buller till bebyggelse på andra sidan, och alltså höja bullernivån där. En jordvall är absorberande och ger ingen reflektion. För de flesta material (trä. plast och betong) finns absorbentlösningar. Lösningar med absorberande material är dock inte helt problemfria. Garantier för Fordonets fart påverkar bullernivån påtagligt. Lägre hastighet ger lägre dba.
dess förmåga att över tiden absorbera med bibehållet resultat saknas. Lösningarna innebär även kostnadsfördyringar. Utefter en väg med skärmar på en lang sträcka bör skärmarnas utseende samordnas för att ge ett enhetligt, men ändå varierat intryck. 7.4 Åtgärder på byggnad Åtgärd på byggnad har så stora nackdelar att Teknik & Service inte förordar detta. Genom att välja att utföra åtgärder vid bullerkällan kan dessutom betydande kostnader undvikas för kommunal hantering av bidragsgivning till enskilda fastighetsägare. Dessutom undviker kommunen bidragskostnader för fasadåtgärder och fönsterbyten som uppskattats till 20.000.000 kronor i 2004 års prisindex. 8. Bedömning av lämpliga åtgärder Teknik & Service gör den bedömningen att åtgärder mot trafikbuller bör utföras vid bullerkällan eller så nära bullerkällan som möjligt. God boendemiljö kan då uppnås både inom bostaden och i dess omgivning. Teknik & Service förordar sålunda åtgärder utanför enskild fastighet med följande prioriteringsordning: 1) Minskning av hastigheterna på vägarna. 2) Trafik leds genom alternativa vägar. 3) Avskärmning av vägar med bullervallar. 4) Avskärmning av vägar med bullerskärmar. 9. Kostnader 9.1 Bullerskärmar Kostnaden för bullerplank varierar stort och exempel finns från 2000 till 10000 kronor per löpmeter. Som en mall vid kostnadsberäkningar av åtgärder med bullerskärm anges ett belopp på 4000 kronor per löpmeter i 2004 ars prisläge. För att bullerskärmar ska vara ett bra alternativ måste skärmen vara sammanhängande och tät, den ska skärma av siktlinje med en god marginal, både horisontellt och vertikalt samt ansluta ordentligt till rnarken. Skärmen bör väga minst 20 kg/m2 För att skydda ett enplans bostadshus förutsätts skärmen vara ca 2,0 m hög och 40 m lång. 9.2 Bullervallar Bullervallar är ett alternativ till skärmar eller i vissa fall ett komplement därtill. Kostnaden för schaktning, schaktmassor och transporter varierar stort varför några värden inte kan anges. 10. Ansvarsfördelning Det är viktigt att klarlägga ansvarförhållandet mellan kommunens förvaltningar och nämnder. Tekniska nämnden är i egenskap av väghållare ansvarig för kommunens vägnät, vilket också innebär ett ansvar för bullerskyddande åtgärder. 11. Förslag till handlingsplan Tekniska nämnden är i egenskap av väghållare ansvarig för kommunens vägnät. Dessa åtgärder föreslås vidtas utanför enskild fastighet med följande prioriteringsordning: 1) Minskning av hastigheterna på vägarna. 2) Trafik leds genom alternativa vägar. 3) Avskärmning av vägar med bullervallar. 4) Avskärmning av vägar med bullerskärmar. Med tanke på den ökade trafikintensiteten och med de begränsade ekonomiska resurser förvaltningen förfogar över önskar Teknik & Service få tekniska nämn-
dens uppdrag att göra en prioriteringslista över de objekt med bullervärden över 60 dba och därefter även återkomma med objekt inom 55-60 dba. Kommunen kommer att uppdatera bullerstörningar genom trafikmätningar var 4:e år. Källförteckning Vägverket: Åtgärder mot trafikbuller i befintlig miljö Inriktning för Vägverket Region Stockholm samt handlingsplan för statliga vägar i Stockholms län under perioden 20032007, 2003 Danderyds kommun: Utredning över bullersituationen i kommunen. Scandiaconsuit AB: Trafikbullerutredning, rapport i55400-i.01:i Scandiaconsuit A.B: Förslag till bullersaneringsplan, rapport 15540U078:i Mölndals kommun: Åtgärdsplan avseende biltrafikens miljöstörningar etapp 2 Regerings proposition: Infrastruktur för framtida transporter 1996/97:53 Miljömålskommitténs slutbetänkande, SOU 2000:52, samt riksdagens beslut om miljökvalitetsmål. Regeringens beslut om delmål. Framtidens miljö - allas vårt ansvar Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål, de Facto 2003 Miljömålen når vi delmålen Upplands Väsby kommuns Förslag till miljökvalitetsprogram för byggande Länsstyrelsen i Stockholms län Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Förslag till Regionalt miljöhandlingsprogram 2004 för Stockholms län Riksdagens riktvärden för vägtrafikbuller Ekvivalent dra Maximal dba Ljudnivå inomhus 30 45 (natt) Ljudnivå utomhus vid Fasad (frifältsvärde) 55 - Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad (frifältsvärde) - 70 db= Decibel dba= Man filtrerar bort vissa frekvenser för att efterlikna den ljudbild det mänskliga örat uppfattar Tabell 1: Följande riktvärden för vägtrafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybebyggelse eller nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur Ljudreduktion för en bullerskäm Skärmhöjd (m) 1.5 2,3 3.5 Ljudreduktion db(a) 6 10 15 Tabell 2: Ungefärlig ljudreduktion för en bullerskäm vid plan mark. Skärmen är placerad vid vägkanten och mottagarpunkten 15 m från skärmen.