KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Stockens förskola KVA LI T E TSRE D O V IS NI N G L Ä S Å R E T ALIN GS ÅS

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan Älvbackens förskola

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls område Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Brukets förskolas arbetsplan

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Senast ändrat

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan Lagga Förskola

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

för KÄLLGATANS OLA

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Välkommen till Lyngfjälls förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009-2010 Stockens förskola ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

1. Förutsättningar Beskrivning av verksamheten Stockens förskola är en liten förskola med två avdelningar som öppnade i mitten på april 2008. Den ligger i en fin omgivning vid Säveån omgiven av mycket träd och växter. På avdelningen Krokodilen finns det 18 barn i åldrarna 1 ½ - 4 år. Där arbetar en förskollärare 100% och två barnskötare 100%. From april 2010 har vi också en resurs på 40%. På avdelningen Flodhästen finns det 17 barn i åldrarna 1 ½- 4 år. Där arbetar två förskollärare 100% och en barnskötare 100%. Totalt har vi 35 barn på förskolan. Köket sköts en person som är anställd på 40 % av serviceenheten. Maten lagas på Östlyckans centralkök. Vi samarbetar vid öppning och stängning för att kunna ha en högre personaltäthet den tid på dagen då flest barn är på förskolan. Våra öppettider styrs av föräldrarnas behov och är för närvarande 6:30 17:30. Vår verksamhet utgår från läroplanen Lpfö-98 och vår lokala arbetsplan. Där fokuserar vi på normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande. Vi arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö för barnen, därför lägger vi stor vikt vid tydlig struktur med omsorg om varandra, fasta regler och kontinuitet. Under läsåret 09/10 har vi valt att lägga fokus på barnens språkutveckling. 2

Insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd Om och när vi har funderingar kring något barn kontaktar vi vår specialpedagog Inga Karlsson och får handledning av henne. Detta läsår har vi haft handledning om barn som behöver stärka sin grupptillhörighet och sitt språk. Vi har skapat situationer för träning tillsammans med övriga barn tex i lek och samling. Helhetsperspektiv: Våra barngrupper har varit mer intakta i år vilket har gjort att vi har haft färre inskolningar än föregående år. Vår personalgrupp har det varit större förändringar med personalbyten samt mycket frånvaro. Vi har påbörjat ett arbete med systematisk skolutveckling. Viktiga händelser under året: Vi har utforskat vår närmiljö genom utflykter till Savannen, Brunnsparken, Plantaget, Nolhagaparken, skogen, fårhagen och besök på biblioteket. Avdelningen Flodhästen har haft temaarbete om Kroppen. Avdelningen Krokodilen har haft temaarbete baserat på boken Godnatt alla djur av Lena Arro och Catarina Kruusval. Vi är måna om våra traditioner såsom jul, påsk och midsommar. Vid jul har vi traditionella jullekar och dansar runt granen. Vid adventstid besöker vi landskyrkan och ser på den levande julkrubban. På skärtorsdagen klär vi ut oss och firar vi påsken. På midsommar klär vi en midsommarstång och som vi sedan dansar runt. Vi har haft luciafirande och sommarfest tillsammans med föräldrarna. 3

2. Kvalitets- och styrsystem Beskrivning På måndagar besöker rektor verksamheten mellan ca 9.00 12.00. Tiden delas mellan Stockens förskola och Savannens förskola. Under denna tidsrymd ges tillfälle till informationsutbyte, att lägga upp dagordning inför APT, enskilda samtal och besök i det pedagogiska arbetet. En gång i månaden hålls en arbetsplatsträff (APT) med all personal. (Ett par av dessa möten har till en del hållits tillsammans med den övriga förskolepersonalen inom Lendahls enhet) Varje vecka lägger rektor ut ett informationsblad på Skoltorget, en web-sida som all personal har tillgång till. En lokal arbetsplan utformas av personalen för varje läsår. Under året har ett antal LSG-möten hållits. Vissa av dessa möten har riktats till förskoleverksamheten. All personal har ett medarbetarsamtal med rektor varje år. All personal har lönesamtal med rektor varje år, men p g a försenade förhandlingar kommer årets lönesamtal att göras under kommande höst. Utvärdering av verksamheten sker framförallt på avdelningsmöten och APT. Alla viktiga beslut fattas på våra APT Föräldrarna har möjlighet att påverka verksamheten genom att delta i föräldramöten, enhetsråd och utvecklingssamtal men också i de dagliga mötena vid hämtning och lämning. Kvalitetsredovisningen arbetas fram först avdelningsvis och sedan gemensamt med en representant från varje avdelning Värdering En ambition är att kontinuerligt utveckla kvalitets- och styrsystemet. Det stora antalet arbetsplatser inom rektors ansvarsområde är en begränsande faktor. Den veckovisa kontakten med Stockens förskola har i stort fungerat bra. Även informationen mellan rektor och verksamhet, samt APT har fungerat bra. Att hitta nya och bättre former för denna samverkan är ett utvecklingsområde som kommer att engagera både personal och skolledning under kommande hösts APT.. 4

3. Nationella mål samt inriktningsmål Mål 1: Normer och värden (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska påverka och stimulera barnen och eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Resultatmål: Alla barn och elever ska mötas av ett inkluderande förhållningssätt. Barns och elevers hälsa ska förbättras Alla barn och elever ska lära om vad en hållbar utveckling innebär Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet vi har ett positivt förhållningssätt. vi är ute varje dag. vi har rytmik och rörelse. vi komposterar och sopsorterar. vi har omtanke om djur och natur. vi borstar tänder efter frukost varje dag. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet vi visar hänsyn om varandra, allas lika värde. (se bilaga 1 och 2 i lokala arbetsplanen) skapa ett tydligt planeringsverktyg för pedagogerna. utveckla vår källsortering. utveckla vår kompostering. Resultat I vårt arbete med allas lika värde så pratar vi om att det är viktigt att vara en bra kompis, att man ska lyssna på varandra. Vikten av att respektera kamratens Nej!, och att kunna berätta om sin vilja och sina tankar. Detta har resulterat i att alla barnen oftast säger Nej när de inte vill bli behandlade på ett visst sätt. De äldre kan dessutom vidarutveckla och tala om: Jag vill inte, sluta att göra så.kompisar är mer lyhörda och hjälps åt att höra varandras viljor. 5

Som en del i arbetet, att alla ska mötas av ett inkluderande förhållningssätt arbetar vi med turtagning och att dela med sig. Detta har lett till att fler barn spontant delar med sig till andra. Genom att vi planerar vår verksamhet så att barnen ska tycka att det är roligt och lustfyllt. Glada barn bidrar till hälsosamma barn. För att förbättra barnens hälsa ytterligare är vi ute i alla väder. Vi kan se att barnen mår bättre, barngruppen blir lugnare och det är färre konflikter, de äter med bättre aptit och de sover bättre. Barnen frågar ofta om/ när vi ska gå ut. Vi har aktiviteter med mycket rörelse och motorikträning. Detta har lett till att barnen har utvecklat sin kroppskontroll, koncentrations- och koordinationsförmåga. De är uppmärksamma under aktiviteten och fler är snabbare med på rörelsebyten i tex rörelsesamlingar. Barnen borstar sina tänder vid frukostbordet varje dag vilket bidragit till ett större intresse för tandborstning både på förskolan och hemma. I vårt arbete med en medvetenhet om en hållbar utveckling komposterar vi matrester i den bruna komposttunnan som ingår i kommunens avfallshantering. Vårt arbete med källsortering har avstannat. Som en del i arbetet med en hållbar utveckling har avdelningen Krokodilen har under våren haft grodyngel som vi har följt från ägg till färdiga grodor. Vi kan se att barnen tycker att det är roligt att se hur de utvecklas. De tittar varje dag vad som hänt i akvariet och visar gärna sina föräldrar. De är medvetna om hur viktigt det är att grodorna får mygglarver att äta och att det är viktigt med rent vatten annars dör de. En del av Flodhästens arbete med barnens medvetenhet om den hållbara utvecklingen har varit att plantera bönor och följa dem från böna till färdig växt. Vi har hört att barnen kommenterar olika delar av händelseförloppet då de sett den lilla bönan förvandlats till något med svans. De har planterat bönan i en egen kruka, för att sedan ta eget ansvar för att det som ligger i krukan ska växa. Barnen har fått lära sig att det krävs solljus och vatten för att växa. De har visat stort intresse genom att tex berätta vad som hänt med deras växt. Avdelningen Krokodilen har haft många djur med i sitt tema och en del av djuren har varit på besök på förskolan. Vi kan se att det har stärkt barnens djurintresse samt givit dem lärdom i att vara omtänksamma om både varandra och djuren. De klappar och påminner varandra om att det är viktigt att vara försiktig med djuren så de inte blir rädda. 6

Uppföljning av Likabehandlingsplanen Tankar och handlingar i arbetet med att vara en bra kompis är en del av vårt arbete med Likabehandlingsplanen. Grund för bedömning Dokumentation i form av bilder och ord, observationer, pedagogiska diskussioner, samtal med barn och föräldrar. Måluppfyllelse God Analys-generellt Förra året bedömde vi att vi hade en mycket god måluppfyllelse. I år känner vi att vi har ett gott resultat ifrån det arbete vi utfört tillsammans med barnen men vi har satt våra mål högre i år vilket kan vara en del av förklaringen att vi inte nått riktigt dit vi önskade. Vi har även varit drabbade av mycket frånvaro av både vuxna och barn vilket har försvårat vårt arbete. Något som däremot har underlättat vårt arbete är det planeringsverktyg vi tagit fram under året. Vi har fått en tydligare struktur och arbetet har varit lättare att utvärdera. Vi kommer att jobba på att utveckla detta mer under nästa läsår. Något som vi är mycket nöjda med i vårt arbete är de goda resultat vi kan se i vårt arbete med ett inkluderande förhållningssätt, allas lika värde. Vi ser att en stor del i detta är att vi går in och hjälper barnen att se varandras känslor. Tex:- Titta på din kompis, hur ser Kalle ut när du gör så, hur tror du han känner sig nu? Barnen får tänka till själva och vi hjälps åt med lösningar. På avdelningen Flodhästen hade man under året tänkt att arbeta med sin kompissol. Detta arbetet har dock kommit i skymundan då fokus istället har hamnat på barnens intressen och idéer om det pågående temaarbetet med kroppen och jaget. Avdelningen kommer att återuppta kompissolen under nästa läsår. Orsaken till att vi inte sopsorterar är att avfallsstationen som fanns i närheten av förskolan togs bort. 7

Analys med avseende på barn och elever i behov av särskilt stöd, barn och elever med funktionshinder, barn och elever med annat modersmål än svenska, flickor/pojkar Om och när vi har funderingar kring något barn kontaktar vi vår specialpedagog Inga Karlsson och får handledning av henne. Detta läsår har vi haft handledning om barn som behöver stärka sin grupptillhörighet och sitt språk. Vi har skapat situationer för träning tillsammans med övriga barn tex i lek och samling. Vi har för närvarande 3 barn med annat modersmål än svenska. Vår pedagogiska verksamhet är utformad för yngre barn, vilket ger goda förutsättningar för barnen med annat modersmål än svenska att deltaga på samma villkor som de andra barnen. Vi har nyligen skolat in ett barn med funktionshinder men har ännu inte behövt att göra någon anpassning av verksamheten. Vi ser ännu ingen uppdelning mellan flickor och pojkar. Vi arbetar aktivt för att uppmuntra till all sorts lek för båda könen. Vi har en medvetenhet om vårt sätt att tilltala/behandla barnen. Åtgärder vi kommer att arbeta kontinuerligt med kommande läsår vi har ett positivt förhållningssätt. vi visar hänsyn om varandra, allas lika värde. vi är ute varje dag. vi har rytmik och rörelse. vi komposterar. vi har omtanke om djur och natur. vi borstar tänder efter frukost varje dag. Åtgärder Krokodilen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: vidareutveckla ett tydligt planerings- och utvärderingsverktyg för pedagogerna. vidareutveckla vårt arbete med TAKK.- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation 8

Åtgärder Flodhästen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: vidareutveckla ett tydligt planerings- och utvärderingsverktyg för pedagogerna. vidarutveckla arbetet med kompissolen. vidareutveckla vårt arbete med TAKK.- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation Mål 2: Kunskaper utveckling och lärande (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska ansvara för att barnen och eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning. Resultatmål: Alla barn ska utveckla ett rikt och nyanserat språk Alla barn ska utveckla matematiskt tänkande och problemlösningsförmåga Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet utgår från barnens nivå. använder rim, ramsor, sånger, dramatiseringar och böcker. medvetandegör matematiken i vardagen. använder bilder för att konkretisera ord och antal. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet uttrycker vad man vill ha genom att använda språket. (se bilaga 3 och 4 i lokala arbetsplanen) medvetandegör språket i vardagen. (se bilaga 3 och 4 i lokala arbetsplanen) kompetensutveckling i språk skapa ett dokumentationsverktyg avdelningen Krokodilen arbetar med temaboken: God natt alla djur. Avdelningen Flodhästen arbetar med tema Kroppen 9

Resultat Språk: Vi har arbetat mycket med språket och kan nu höra att barnen använder sitt språk i leken genom att de kommunicerar med varandra. De berättar vad och hur de vill leka och hur de vill bli bemötta, allt utifrån deras egen utvecklingsnivå. Vid måltiderna uppmanar vi barnen att berätta vad de vill äta och dricka samt att tacka för maten när de är färdiga. Det har gett gott resultat då barnen praktiserar det både i hemmet och på förskolan. Vi ger barnen tillfällen att berätta om sina upplevelser och tankar. Det har lett till att fler barn vågar och vill berätta för både barn och vuxna. Några barn använder också sitt språk till att hitta på egna sånger och ramsor som de gärna delar med sig av. För att kompetensutveckla oss inom språk har vi pedagoger påbörjat en utbildning i TAKK tecken som alternativ kompletterande kommunikation. Denna kunskap delar vi med oss till våra barn och föräldrar. Barnen tycker att det är roligt och intressant. Det leder till att de snabbt lär sig nya tecken och använder dem i samlingarna till våra sånger och ramsor. De påminner oss vuxna om vi glömmer och utmanar oss genom att fråga efter fler. På avdelningen Krokodilen har vi använt barnens skrivna namn vid facket, matplatsen och på olika sätt i samlingen. Nu kan vi se att nästan alla barn känner igen sitt eget namn och några av dem känner även igen kompisarnas namn. De visar också ett intresse för bokstäver i andra sammanhang. Som ytterligare en del i att utveckla barnens språk har vi jobbat med olika typer av mungymnastik och uttalslekar, sånger och ramsor. Vi kan se och höra att de tycker det är spännande med olika typer av ljud och härmar gärna språkljuden. Detta har bidragit till att flera av våra barn har ett tydligare uttal. Vi kan höra i att de har lättare att göra sig förstådda i dialoger med pedagoger, andra barn och deras föräldrar, vikarier osv. Våra temaarbeten om Kroppen och Godnatt alla djur har engagerat barnen. De berättar, återberättar, kommenterar. Att samlingarna är en viktig del av deras dag kan man märka genom att de har spontant egna samlingar, både på förskolan och hemma. Att vårt arbete med språket ger goda resultat bekräftas av föräldrar som berättar att de hör att barnen använder nya ord, fraser och tecken hemma. 10

Matematik: Vi räknar barnen i samlingen varje dag vilket har lett till att fler känner igen siffrorna och de äldre barnen kan också ordningen på dem. På Flodhästen räknar vi även barnen med hjälp av kulor. Vi visar även siffrorna och antal ihop med veckodagarnas ordning på väggen. Som ett exempel kan vi att de äldre barnen kan se hur många föremål det ligger på bordet. På Krokodilen finns också veckodagarna uppsatta, vi räknar antalet dagar i månaden med hjälp av kulor och tittar på hur många månader det finns på året. Alla barn har fått förståelse för att det är många dagar och att det tar lång tid innan tomten kommer. Ett flertal barn kan också alla dagarnas namn och ordning. När tillfällen ges i vardagen så räknar vi olika saker, leksaker, fruktklyftor, ljus på tårtan osv. Vi spelar tärningsspel och då kan vi se att fler barn kan räkna prickar på tärningen och förståelsen för hur många steg eller saker de får ta ökar. Grund för bedömning Dokumentation i form av bilder och ord, observationer, pedagogiska diskussioner, samtal med barn och föräldrar. Måluppfyllelse Språk- mycket god Matematik- god Analys generellt Språk: En av anledningarna till vårt mycket goda resultat är att hela arbetslagen har varit aktivt intresserade och engagerade i vårt arbete med språket och det har varit en röd tråd i verksamheten. 11

Vi har även arbetat med ett tydligt planeringsverktyg som har underlättat vårt arbete.vi kommer att fortsätta att utveckla det under kommande läsår då vi känner att det har bidragit till vårt goda resultat. Vi fortsätter att följa barnen i deras utveckling, skapa nya språkliga utmaningar samt arbeta på att utöka dokumentationen eftersom vi kan se att det bidrar till en positiv utveckling. Matematik: Vi använder matematiken i vardagen. Vi behöver arbeta mer med vår dokumentation, planering, utvärdering och medvetenhet för att kunna vidareutveckla arbetet. Analys med avseende på Barn i behov av särskilt stöd, Barn och elever med annat modersmål än svenska, Flickor/pojkar Om och när vi har funderingar kring något barn kontaktar vi vår specialpedagog Inga Karlsson och får handledning av henne. Detta läsår har vi haft handledning om barn som behöver stärka sin grupptillhörighet och sitt språk. För de barn som behöver hjälp att utveckla sitt språk har vi även haft handledning av logopeden Elisabeth Wiedel. Dessutom har vi god hjälp av vår pågående utbildning i TAKK. Vi har skapat situationer för träning tillsammans med övriga barn tex i lek och samling. Vi har för närvarande 3 barn med annat modersmål än svenska. Vår pedagogiska verksamhet är utformad för yngre barn, vilket ger goda förutsättningar för barnen med annat modersmål än svenska att deltaga på samma villkor som de andra barnen. Vi har nyligen skolat in barn med funktionshinder men har ännu inte behövt att göra någon anpassning av verksamheten. Vi ser ännu ingen uppdelning mellan flickor och pojkar. Vi arbetar aktivt för att uppmuntra till all sorts lek för båda könen. Vi har en medvetenhet om vårt sätt att tilltala/behandla barnen. Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet utgår från barnens nivå. använder rim, ramsor, sånger, dramatiseringar och böcker. använder bilder för att konkretisera ord och antal. uttrycker vad man vill ha genom att använda språket. medvetandegör språket i vardagen. 12

kompetensutveckling i språk Åtgärder Krokodilen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: utveckla arbetet med matematik och problemlösning. vidarutveckla ett tydligt planerings- och utvärderingsverktyg för pedagogerna. Åtgärder Flodhästen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: utveckla arbetet med matematik och problemlösning. vidarutveckla ett tydligt planerings- och utvärderingsverktyg för pedagogerna. Mål 3: Barns och elevers ansvar och inflytande (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska ansvara för att alla barn och elever ges förutsättningar att ha inflytande i och ta ansvar för sitt eget lärande. Resultatmål: Verksamhetens mål ska synliggöras för alla barn och elever. Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet använder digitalkameran för att dokumentera och synliggöra. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet starta portfolioarbete. utgår från barnens tankar och idéer. (se bilaga 5 i lokala arbetsplanen) skapa bildmaterial för att förenkla barnens möjligheter att påverka verksamheten. Resultat Vi tar mycket kort och visar på en bildskärm. Vi kan se att barnen står där och berättar för varandra, pedagoger och föräldrar om det vi gjort. De har samtal och resonerar om sina upplevelser. 13

På avdelningen Flodhästen så får barnen berätta om en del av korten. Detta dokumenteras och sätts in i barnens portfolio. Vi kan se att barnen hämtar sina pärmar och gärna berättar om korten för sina kompisar. Vi uppmärksammar barnen på att de lär sig istället för att säga: Vad duktig du är! försöker vi använda: tex: Se vad du har lärt dig! Nu kan du ta på dig skorna själv. Nu kan vi höra att barnen själva kommenterar vad de lärt sig. Grund för bedömning Dokumentation i form av bilder och ord, observationer, pedagogiska diskussioner, föräldraenkät, samtal med barn och föräldrar. Måluppfyllelse Mindre god. Analys generellt Vi är bra på att dokumentera med fotografier och skapa tillfällen att prata om det vi gjort. Vårt portfolioarbete har kommit igång på avdelningen Flodhästen och det är en naturlig del av verksamheten. På Krokodilen är arbetet svårstartat. Vi kan se att det beror på att vi har haft personalbyten varje termin samt att pedagogerna inte har arbetat med portfolio tidigare. Det har varit svårt att hitta enkla former att jobba utifrån. Vi tycker att det har varit svårt att synliggöra målen för barnen eftersom de varit så små men nu när de börjar bli äldre känns det som om vi får bättre förutsättningar inför nästa läsår. Analys med avseende på barn och elever i behov av särskilt stöd, barn och elever med funktionshinder, barn och elever med annat modersmål än svenska, flickor/pojkar Om och när vi har funderingar kring något barn kontaktar vi vår specialpedagog Inga Karlsson och får handledning av henne. Detta läsår har vi haft handledning om barn som behöver stärka sin grupptillhörighet och sitt språk. Vi har inte haft några särskilda aktiviteter för dessa barn utan istället skapat situationer för träning tillsammans med övriga barn tex i lek och samling. 14

Vi har för närvarande 3 barn med annat modersmål än svenska. Vår pedagogiska verksamhet är utformad för yngre barn, vilket ger goda förutsättningar för barnen med annat modersmål än svenska att deltaga på samma villkor som de andra barnen. Vi har nyligen skolat in barn med funktionshinder men har ännu inte behövt att göra någon anpassning av verksamheten. Vi ser ännu ingen uppdelning mellan flickor och pojkar. Vi arbetar aktivt för att uppmuntra till all sorts lek för båda könen. Vi har en medvetenhet om vårt sätt att tilltala/behandla barnen. Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet använder digitalkameran för att dokumentera och synliggöra. utgår från barnens tankar och idéer. (se bilaga 5 i lokala arbetsplanen) skapa bildmaterial för att förenkla barnens möjligheter att påverka verksamheten. Flodhästen arbetar också kontinuerligt med portfolio. Åtgärder Krokodilen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: portfolio synliggöra målen för barnen hänga upp lokala arbetsplanen med ord och bilder på väggen. Åtgärder Flodhästen kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: synliggöra målen för barnen 15

4. Förskola och hem Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet tar tillvara på föräldrarnas idéer och kompetenser. dokumentera barnens arbete och utveckling bild, text, teckningar. synliggöra läroplanen för föräldrarna. vi har ett informationsmöte inför inskolning, inskolningssamtal, och uppföljningssamtal. vi har föräldramöte. vi har utvecklingssamtal och upprättar en individuell utvecklingsplan för barnet. planering av veckans arbete är uppsatt i tamburen. delar ut informationsbrev till föräldrarna. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka. Resultat Vi skickar ut regelbunden information till föräldrarna via lapp i barnens fack eller på mail. Det är information om verksamheten och det som händer på avdelningarna, utdrag ur läroplanen för att synliggöra den för föräldrarna, påminnelser om tex studiedagar. Vi sätter upp anslag på dörren och anslagstavlan. Varje dag skriver vi i almanackan vad vi gjort under dagen. Men vi kan märka att många av föräldrarna inte läser vår information och/ eller har koll på viktiga händelser. Grund för bedömning Iakttagelser samt vid olika typer av samtal med föräldrarna, tex den dagliga kontakten och utvecklingssamtal. Måluppfyllelse God. 16

Analys - generellt Vi upplever att vi tar ett stort ansvar och erbjuder många möjligheter att ta del av vad som händer på förskolan men många av föräldrarna visar lågt intresse. Men vid utvecklingssamtalen uttrycker alla föräldrar att de är nöjda. Åtgärder vi kommer att arbeta kontinuerligt med kommande läsår: tar tillvara på föräldrarnas idéer och kompetenser. dokumentera barnens arbete och utveckling bild, text, teckningar. synliggöra läroplanen för föräldrarna. vi har ett informationsmöte inför inskolning, inskolningssamtal, och uppföljningssamtal. vi har föräldramöte. vi har utvecklingssamtal och upprättar en individuell utvecklingsplan för barnet. planering av veckans arbete är uppsatt i tamburen. delar ut informationsbrev/ mail till föräldrarna. Åtgärder vi kommer att arbeta särskilt med kommande läsår: skapa bättre förutsättningar för föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka. ta reda på hur föräldrarna lättast kan nås av information och ta den till sig. Anna Aspsjö Lina Walfridsson Kristin Mossberg Maria Natanaeldotter Marika Gillberg Lisbeth Wangvald Peter Lundgren 17