Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Relevanta dokument
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin 2013

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

1 (5) Vår beteckning

Ändra till startrubrik

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Rehabiliteringsgarantin

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Multimodal smärtrehabilitering

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Förslag till tilläggsuppdrag till Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård för Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kvalitetsbokslut 2013

Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

SeniorNet Tyresö Anders Magnusson SPF Seniorerna Botkyrka Krister Carlsson SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Resultat efter rehabilitering

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Transkript:

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit utredda och behandlade inom Multimodal Rehabilitering MMR2, enligt Rehabiliteringsgarantin under 2015. Adress Telefon Webb E-post Hantverkargatan 33 026-10 16 00 www.gfpm.se info@gfpm.se 803 23 GÄVLE 0739 87 66 46 kristin@gfpm.se

Innehåll Bakgrund... 1 Vilka personer uppfyller kriterierna för Rehabiliteringsgarantin?... 1 Flödesschema... 2 EQ 5D - European Quality of Life, 5 dimensions... 3 Resultat av patienter som är avslutade under 2015 (n32)... 4 Figur 1. Förändrat hälsotillstånd på individnivå EQ 5 D självskattning... 4 Figur 2. Förändrat hälsotillstånd på Gruppnivå (n32)... 4 Resultat av patienter som är avslutade under 2015 (n32)... 5 Referenser:... 5 Bakgrund Gävle Friskvård & Psykologmottagning är en privat underleverantör till verksamheten Länsrehabiliteringen i Sandviken, Landstinget Gävleborg när det gäller smärtrehabilitering så kallad Multimodal rehabilitering, MMR2. Inledningsvis är patienten medicinskt utredd hos primärvård och remiss har gått till Smärtenheten vid Länsrehabiliteringen i Sandviken. Bedömning har gjorts att patienten är lämplig att delta i mer individuell behandling och uppfyller också kriterierna för MMR2. Hos oss sker MMR2 i två steg där det första steget består av en Interdisciplinär bedömning av flera olika yrkeskategorier. Det andra steget är behandling. Se nedan vad dessa två steg innefattar mer specifikt och hur flödet ser ut. Vilka personer uppfyller kriterierna för Rehabiliteringsgarantin? Personer i arbetsför ålder 16-67 år som har långvarig smärta. Det skall vara mycket komplex problematik typ B, vilket innebär stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alternativt utbredd generaliserad smärta, som varat i mer än tre månader. Samsjuklighet kan finnas, vilken kräver specifik medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller psykosocial problematik kan också finnas. Patienterna kan vara helt eller delvis sjukskrivna eller i arbete med risk för sjukskrivning. Stort fokus ligger på Arbetslinjen, att få dessa människor att bli eller att fortsatt vara arbetsföra och/eller öka förmågan till arbete. För att uppnå detta mål arbetar vi med olika delmål såsom reducerad smärtintensitet, förbättrad fysisk och mental hälsa, ökad aktivitetsnivå, större samhällelig delaktighet, reducering av onödiga sjukvårdskontakter och bättre livskvalitet. 1/6

Flödesschema Steg 1 Studie- & Yrkevägledare Arbetslinjen Motivatorer till förvärvsarbete Läkare Medicinsk anamnes Remissvar Sjukgymnast/Kiropraktor Arbetsförmågebedömning Muskel- & funktionstest Psykolog Psykiatriskbedömning Hälso- & idrottspedagog Livsstils anamnes Konditionstest Interdiciplinär bedömning Teamkonferens/ Rehabplan Remisssvar Remissvar Avslut Mot arbetsfas Steg 2 KBT Kognitiv Beteendeterapi IPT Individuell Psykoterapi KPT Kognitiv Psykoterapi Epikris Neurofysiologisk Education Kontrollerad andning Avslappningsträning med bio feedback FaR Fysisk aktivitet på Recept ( Pacing -strategier och graderad aktivering) Behandling Inviduellt & Grupp Kiropraktikbehandling Ekonomisk rådgivning ACT Acceptence Comittment Therapy Hypnos Kost Tobaksavvänjning Studie- och Yrkesvägledning Arbetslinjen Hälso education Uppföljning Retestning Samma testinstrument som vid Inremiteringen Epikris Under 2015 (perioden 150101 151231) har vi mottagit 26 remisser på Rehabiliteringsgarantin och 6st har fortsatt i behandling från 2013. Samtliga har kommit från Länsrehabiliteringen i Sandviken, Landstinget Gävleborg. Till dessa 32 personer har man erbjudit 4-6 utredningsbesök med efterföljande behandling, tillsammans totalt 18 besök. Se flödesschema ovan. Besöken har gjorts hos olika yrkesgrupper såsom leg psykolog, leg kiropraktor, hälso- och idrottspedagog och leg läkare, specialist i allmänmedicin utifrån de riktlinjer som finns inom ramen för överenskommelsen mellan SKL och staten. Besöken är utspridda över flera dagar med max 2 vårdgivare per dag. Utredningstiden har varierat mellan 2 till 4 veckor och behandlingstiden upp till 6 månader ibland längre. 2/6

Vid kallelsen informerar vi om vårt upplägg och vid det första besöket gör vi skattningsinstrument utifrån NRS (Nationellt Register för Smärtrehabilitering. Ett av mätinstrumenten är ett självskattningsformulär som heter EQ5-D. Formuläret genomförs alltid vid patientens första besök och vid rehabiliteringens avslut. På sida 2 i självskattningsformuläret finns en termometerliknande skala som är till god hjälp för patienten att avgöra hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. På termometern är det bästa tänkbara hälsotillståndet markerat med 100 och det sämsta tänkbara hälsotillståndet med 0. Se bild nedan. EQ 5D - European Quality of Life, 5 dimensions Testet är ett standardiserat instrument som mäter livskvalitet och hälsa. Instrumentet är validerat för hälsoekonomiberäkningar för att beräkna kvalitetsjusterade levnadsår i analyser av kostnad effektivitet och kostnad nytta, enligt Philippe Wagner Register Centrum Syd. 3/6

Egenbedömning av nuvarande Hälsotillstånd 0-100 Resultat av patienter som är avslutade under 2015 (n32) Figur 1. Förändrat hälsotillstånd på individnivå EQ 5 D självskattning Hälsotillstånd på individnivå (n32) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Inskrivning 50 20 55 70 80 30 10 75 15 25 40 40 35 20 10 20 40 25 40 50 60 35 50 40 35 50 80 20 30 40 20 35 Utskrivning 90 75 80 80 95 45 50 85 30 70 75 95 90 40 55 40 80 40 70 25 85 75 90 40 95 65 90 50 40 70 20 50 Figur 2. Förändrat hälsotillstånd på Gruppnivå (n32) Hälsotillstånd (n32) 3% 6% bättre sämre oförändrade 91% 4/6

Resultat av patienter som är avslutade under 2015 (n32) Av 32 personer är 5 män och 27 kvinnor. 91% förbättrar sitt hälsotillstånd under sin rehabiliteringsperiod när man jämför deras uppskattade nuvarande hälsotillstånd vid förerespektive eftervärden utifrån självskattningsformuläret EQ 5D. Se de gröna staplarna i figur 1 alternativ den gröna delen i cirkeldiagrammet i figur 2. Av männen förbättrar sig 100% och av kvinnorna 89%. Referenser: Gerdle. B et al. (2011), Nationella Medicinska Indikationer, Rapport 2011:02, Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Johansson. M (2012), Rutin Rehabiliteringsgarantin, Landstinget Gävleborg 2012, Dokument ID 09-33398. Westerbert. A, Sörman. H (2012), Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgarantin 2012. 5/6