ATT MÄTA DET OMÄTBARA

ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2013. Förkortad sammanfattning. 2014-03-17 Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson och Ander Wadeskog. Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen Mårtensdalsgatan 2-8, 120 06 Stockholm l Växel 08-691 76 00 l info@fryshuset.se l www.fryshuset.se

INNEHÅLL 1. Sammanfattning 3 1.1 Bakgrund och idé i stort 3 1.2 Syfte 4 1.3 Att mäta det omätbara 5 1.4 Resultat 6 1.4.1 Resultat och balansräkning 6 1.4.2 Andra resultat 6 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner 7 2. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET 2013 8 2.1 Inledning 8 2.2 Resultaträkning 2013 8 2.3 Förväntade effekter de kommande fem åren 9 2.4 Finansieringsanalys 10 2.5 Balansräkning och investeringskalkyl 11 2.6 Kommentarer och reflektioner 13 3. ReflektionER och slutsatser 14 3.1 Slutsatser i stort 14 3.1.1 Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt 14 3.1.2 Mätandets knivsegg 14 3.1.3 Hemligheten 15 3.1.4 Resultat 17 3.1.5 Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi 17 3.1.6 Metodmässigt 18 3.2 Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende 18 3.3 Kommande års bokslutsarbetet 19

3 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka 650 000 besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 250 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Åre och Karlskrona. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av framgångsrik prevention och rehabilitering. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det socioekonomiska bokslutet består av några olika delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. 3

4 Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn. Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. 4

5 Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret 2013. Under kommande verksamhetsår kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under åren 2014 och 2015. 1.3 Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta? En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var just denna insats som gjorde en skillnad? En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med hur praktiskt taget alltsocialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet går att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på 5

6 och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden. Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet. 1.4 Resultat 1.4.1 Resultat och balansräkning Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst på 30 Mkr Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr 1.4.2 Andra resultat För samtliga de verksamheter som inte ingår i bokslutets resultat- och balansräkning har vi gjort ett antal räkneexempel som illustrerar tänkbara effekter av det arbete man utför. Här är några exempel på sådana räkneexempel Ett barn som deltar i verksamheten Barn till ensamma mammor och vars uppväxt leder till ett långvarigt livsmisslyckande fyllt av arbetsklöshet, psykisk ohälsa och kanske missbruk kostar samhället cirka 13 Mkr Fryshusteatern arbetar attitydpåverkande. Det finns många berättelser om vad som hänt efter teaterns förställningar på individnivå och gruppnivå. Om teaterns föreställning (vilket har hänt) gör att en grupp unga bryter med resan mot sitt gemensamma destruktiva utanförskap innebär det möjliga samhällsvinster å upp emot 30-35 Mkr 6

7 United Sisters arbetar med ungas kvinnors självkänsla. Om detta leder till att man förhindrar en enda ung kvinnas liv in i depression, psykisk ohälsa och ett långt liv med svag självkänsla kan värdet av detta uppgå till mellan 6 och 7 Mkr Elektra arbetar med unga som påverkas och drabbas av hedersvåld. Om detta kan förhindra en enda ung mans eller kvinnas långvariga utanförskap uppgår samhällsvinsten av detta till cirka 7-8 Mkr 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet resultaträkning, finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuporganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Både dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. 7

8 2. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET 2013 2.1 Inledning Vi har nu presenterat socioekonomiska analyser och bokslut för 13 olika verksamheter på Fryshuset. Nu är det dags att summera för Fryshuset i sin helhet. Då kan det vara viktigt att notera följande: Endast fem av verksamheterna (Lugna gatan, Passus, Exit, Raket och Hitta rätt) är med i den ettåriga resultaträkningen. För ingen av de övriga 8 verksamheterna finns siffror på kortsiktiga resultat som är möjliga att baka in i det gemensamma bokslutet. I den långsiktiga balansräkningen har vi utöver dessa fem också medräknat grundskolan vars effekter vi kunna få en rimlig bild av från år 6 i kalkylen, d.v.s. det år då eleverna kommer att vara 22 år. Detta betyder att detta bokslut vare sig representerar de totala effekterna för de 13 här studerade verksamheterna och naturligtvis än mindre Fryshuset nästan femtio verksamheter 1. Sålunda kan man på rimliga grunder hävda att de siffror, vid sidan av den systematiskt tillämpade försiktighetsprincipen i studiens olika delar, rejält underskattar Fryshusets totala effekter. 2.2 Resultaträkning 2013 Vi börjar med 2013 års socioekonomiska resultaträkning. Vi ser då att Fryshuset med en total omsättning på cirka 247 Mkr har ett företagsekonomiskt resultat som leder till en förlust på knappt 300 000 kronor 2. Tabell 15.1. Fryshuset företagsekonomiska resultaträkning för 2013 Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Fryshuset Intäkt 238 579 598 3 503 000 0 0 0 477 500 3 524 128 246 084 226 Fryshuset -288 303 Kostnad 246 372 529 0 0 0 0 0 0 246 372 529 Ett inte särskilt imponerande resultat. Om vi däremot studerar samhällseffekterna detta första år ser vi i resultaträkningen nedan att den totala vinsten uppgår till totalt mer än 95 Mkr. Alla offentliga aktörer utom en är vinnare i denna process. Förloraren är arbetsförmedlingen som får ett underskott på cirka 30 Mkr. Är detta ett problem? Nej inte alls. Det är ett uttryck för Arbetsförmedlingens sociala investeringskostnad, främst i form av olika lönesubventioner, för att få in folk på arbetsmarknaden. Man skulle kunna säga att arbetsförmedlingen tar en kortsiktig kostnad på 30 Mkr för andra samhällsaktörer redan första året ska få en samlad vinst på mer än 95 Mkr en ganska bra utväxling på de investerade pengarna. Vi ser också att rättsväsendet gör en betydande vinst på cirka 26 Mkr en 1 Denna begränsning betyder att rent kalkylmässigt att intäkternas fördelning i resultatraden för själva Fryshuset i resultaträkningen inte kommer att vara helt korrekt, vilket dock inte har någon stor betydelse för resultatet i stort. 2 Det bör sägas att i raden för Fryshusets intäkter är fördelningen mellan olika intäktskällor inte korrekt, en följd av att vi endast har med fem av femtio verksamheter i detta bokslut. Detta har dock ingen betydelse för resultatet i stort. 8

9 spegling av att flera av de verksamheter som ingår i detta bokslut vänder sig mot personer med stark kriminell belastning. Kommunen tjänar detta första år mer än 30 Mkr och blir därmed verksamhetens verkliga storvinnare. Tabell 15.2. Fryshuset socioekonomiska resultaträkning för 2013 Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Fryshuset Fryshuset Intäkt 238 579 598 3 503 000 0 0 0 477 500 3 524 128 246 084 226 Kostnad 246 372 529 0 0 0 0 0 0 246 372 529-288 303 Arbetsförmedling Intäkt 0 3 034 364 0 0 0 0 0 3 034 364 Kostnad 0 32 749 945 0 0 0 0 0 32 749 945-29 715 581 Försäkringskassa Intäkt 0 0 6 836 989 0 0 0 0 6 836 989 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 6 836 989 Kommun Intäkt 0 0 0 30 100 904 0 0 0 30 100 904 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 30 100 904 Landsting Intäkt 0 0 0 0 13 795 695 0 0 13 795 695 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 13 795 695 Rättsväsende Intäkt 0 0 0 0 0 26 241 929 0 26 241 929 Kostnad 0 0 0 0 0 477 500 0 477 500 25 764 429 Övriga Intäkt 0 0 0 0 0 0 28 437 926 28 437 926 Kostnad 0 0 0 0 0 0 3 524 128 3 524 128 24 913 798 Produktionsvärde Intäkt 24 313 605 0 0 0 0 0 0 24 313 605 24 313 605 Summa 95 721 536 2.3 Förväntade effekter de kommande fem åren Om vi nu förflytar blicken några år framåt och försöker skapa oss en bild av effekterna de kommande fem åren får vi svaret på detta i tabellen nedan. Vi ser då att den samlade årliga vinsten ökar år 2 till cirka 103 Mkr för att därefter avklinga de kommande åren för att år 5 vara nere i cirka 92 Mkr en följd av våra grundläggande försiktighetsantaganden om att effekterna av Fryshusets verksamhet avklingar över tid. Vi ser också här att årligen tillförs samhällsvärden på i storleksordningen 25-30 Mkr till följd av att denna verksamhet fått in folk på arbetsmarknaden de bidrar med produktionsvärden till det gemensamma folkhushållet. Tabell 15.3: Fryshusets förväntade socioekonomiska resultaträkning för 2013-18 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 Fryshuset -288 303 0 0 0 0 Arbetsförmedling -29 715 581-19 845 686-14 330 461-7 581 832-3 905 979 Försäkringskassa 6 836 989 6 158 672 5 474 375 4 796 058 4 111 034 Kommun 30 100 904 27 669 688 24 595 278 22 164 062 18 629 800 Landsting 13 795 695 12 593 804 11 194 492 9 992 601 8 395 966 Rättsväsende 25 764 429 24 289 547 21 590 708 19 638 326 17 192 320 Övriga 24 913 798 26 350 614 23 422 768 21 335 455 18 686 049 Summa aktörer 71 407 931 77 216 638 71 947 160 70 344 670 63 109 190 Produktionsvärde 24 313 605 26 686 244 26 871 318 29 145 882 28 990 145 Summa 95 721 536 103 902 882 98 818 478 99 490 552 92 099 335 9

10 2.4 Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av Fryshuset verksamhet fördelat på olika samhällsaktörer och för de kommande fem åren. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för respektive aktör av Fryshusets verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Den kommunala vinsten uppgår till cirka 115 Mkr (74+41). Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som olika målgrupper tar del av som en följd av Fryshusets insatser. Diagram 15. 1 Socioekonomisk finansieringsanalysför hela Fryshuset för år 1 till och med år 5 Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som den Fryshuset bedriver leder till betydande omfördelnings effekter av samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare (eller snarare den aktör som står för den största sociala investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder totalt sett 80 Mkr under femårsperioden) medan kommunen är den största vinnaren (totalt en vinst på 115 Mkr under femårsperioden). Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är ungefär dubbelt så stor som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (cirka 35 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (nästan 500 Mkr). 10

11 Tabell 15.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år hela fryshuset för år 1 till och med år 5 Antal år 5 Vinster Investering Realt Finansiellt Arbetsförmedling -3 503 000 7 893 896-80 020 253 Försäkringskassa 0 21 648 303 3 949 661 Kommun 0 74 156 330 40 918 361 Landsting 0 52 315 352 0 Rättsväsende -477 500 101 236 053 0 Övriga -3 524 128 106 846 647 0 Produktionsvärde 120 681 710 0 Summa 484 778 291-35 152 231 2.5 Balansräkning och investeringskalkyl Det kan nu vara intressant att studera de riktigt långsiktiga effekterna av Fryshusets verksamhet utifrån alla de försiktighetsantaganden vi gjort om avklingande effekter och återkommande återfall till utanförskap. Vi ser då att de sex verksamheter som ingår i den långsiktiga balansräkningen kan förväntas reducera samhällets framtida kostnader för utanförskap (en minskad framtida välfärdsutanförskaps, hälso- eller socialtjänstskuld) med cirka 1,300 Mkr. Merparten av denna vinst uppstår i form av minskad real resursförbrukning (totalt sett cirka 878 Mkr). Diagram 15.2 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 Samma resultat återfinns i tabellform nedan. Vi kan där se att redan under en mandatperiod uppgår den samlade vinsten av Fryshusets verksamhet (eller i varje fall de sex av cirka femtio verksamheter detta bokslut avser) till cirka 370 Mkr. 11

12 Tabell 15.5 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 1 2 3 4 5 10 20 2013 2014 2015 2016 2017 2022 2032 Realt aktör 89 175 739 174 783 304 247 952 163 311 507 347 364 096 581 565 641 723 878 827 349 Produktionsvärde 23 378 466 48 051 399 71 939 902 96 853 924 120 681 710 224 691 054 398 854 182 Finansiellt -17 479 505-28 840 303-35 489 968-36 508 996-35 152 231-17 108 490 13 312 666 Summa 95 074 700 193 994 400 284 402 098 371 852 275 449 626 061 773 224 287 1 290 994 197 Resultatet ovan är fördelat på produktionsvärde, finansiella effekter (främst försörjningskostnader) och reala effekter. I tabellen nedan presenterar vi de reala effekterna (utom produktionsvärden) fördelat per aktör. Vi ser då t.ex. att kommunens långsiktiga vinst (minskad välfärds- eller utanförskapsskuld) till följd av Fryshusets verksamhet uppgår till drygt 178 Mkr. Denna vinst uppgår för kommunens räkning redan under en mandatperiod till nästan 64 Mkr. Andra stora vinnare är rättsväsendet och allmänheten (rubriken övriga) vilket är en följd av den minskade kriminalitet som är en följd av flera av de verksamheter vid Fryshusets som detta bokslut belyser. Tabell 15.6 Framtida reducerad real utanförskapsskuld i form av minskade reala kostnader i ett 20- årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 1 2 3 4 5 10 20 Realt 2013 2014 2015 2016 2017 2022 2032 Fryshuset -288 303-288 303-288 303-288 303-288 303-288 303-288 303 Arbetsförmedling -468 636 2 187 533 4 457 762 6 398 914 7 893 896 13 634 646 22 799 523 Försäkringskassa 5 780 989 10 788 943 15 069 245 18 675 777 21 648 303 32 906 861 50 276 796 Kommun 19 389 464 36 531 018 51 181 919 63 880 490 74 156 330 114 323 703 178 866 626 Landsting 13 795 695 25 905 122 36 255 060 45 138 445 52 315 352 80 508 788 126 244 413 Rättsväsende 25 764 429 49 119 762 69 081 586 86 539 986 101 236 053 157 043 921 242 081 848 Övriga 24 913 798 50 250 927 71 906 592 90 873 734 106 846 647 167 223 805 258 558 143 Summa 88 887 436 174 495 001 247 663 860 311 219 044 363 808 278 565 353 420 878 539 046 Av särskilt intresse kan vara att se vilka finansiella effekter detta leder till, vilket visas i diagrammet nedan. Vi ser då att i ett tjugoårsperspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella sociala investeringar främst i form av olika lönesubventioner på totalt knappt 100 Mkr. Under samma period sparar kommunen drygt 100 Mkr i form av uteblivet försörjningsstöd. En kraftig omfördelning med andra ord mellan stat och kommun. Man skulle också kunna uttrycka det på följande vis. Arbetsförmedlingens finansiella kostnad har under samma period lett till en reduktion av de reala kostnaderna hos olika aktörer med cirka 878 Mkr, en utväxling på cirka 9 gånger pengarna. 12

13 Diagram 15.3; Finansiella effekter av Fryshusets verksamhet 2013 i ett tjugoårsperspektiv 2.6 Kommentarer och reflektioner Avslutningsvis kan man konstatera att genom att studera Fryshusets konventionella företagsbokslut får man strängt taget ingen annan information än att man förbrukat de medel man fått till sitt förfogande. Om man däremot vidgar blicken till de årliga totala samhällseffekterna det vi kallar den socioekonomiska resultaträkningen - ser vi att samhällsvinsten för de här granskade fem verksamheterna uppgår till knappt 100 Mkr. På lång sikt uppgår samhällsvinsten till nästan 1,300 Mkr. Den aktör som gör störst vinster totalt sett på Fryshuset verksamhet är kommunen vars totala kostnader faller med cirka 280 Mkr till följd av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd (cirka 100 Mkr) och minskade kostnader för olika insatser (cirka 180 Mkr). Arbetsförmedlingen är den enda offentliga aktör som förlorar på Fryshusets verksamhet. En förlust som i grund och botten inte är en förlust utan ett uttryck för arbetsförmedlingens sociala investeringsuppdrag att bl.a. genom olika former av lönesubventioner bidrar till att människor kommer in i arbetslivet. Analysen visar också att genom denna process uppstår betydande omfördelningseffekter mellan kommun (vinnare) och stat (förlorare) i arbetet med Fryshusets målgrupper. Man kan också konstatera att avkastningstalen på de investeringar som görs är utomordentligt höga. Utifrån varje rimlig utgångspunkt är Fryshuset en utomordentligt bra social investering för samhället i allmänhet och kommunen i synnerhet. 13

14 3. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER 3.1 Slutsatser i stort 3.1.1 Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Den viktigaste slutsatsen av denna studie så här långt skulle kunna sammanfattas på följande vis: Ett socioekonomiskt bokslut är en meningsfull väg för att sätta ekonomiska mått både på utsatthetens och på utanförskapets kostnader liksom värdet av att förhindra, reducera eller förbygga detta. Utanförskapets och utsatthetens kostnader är också utomordentligt stora, varför värdet av att förhindra att de uppstår eller att reducera dem vilket är en av konsekvenserna av Fryshusets arbete är stort. Dessa kostnader går att fånga i meningsfulla och begripliga kategorier. De går att presentera på ett sätt som vi är vana vid från andra ekonomiska sammanhang i form av resultaträkningar, balansräkningar, investeringsanalyser och nyckeltalsanalyser. Eller annorlunda uttryckt, Man kan göra det osynliga synligt. Det är dock förknippat med ett stort antal utmaningar. En av dessa är tillgången på data, både kring berörda målgrupper och uppnådda resultat. Kring en verksamhet som Fryshuset finns det rikligt med kvalitativa berättelser om framgång, många av dem i form av individualiserade succes stories eller solskenhistorier. Men bristen på generella och systematiska data om effekter är liksom i övrigt för i stort sett hela den ideella sektorn påtaglig. Det finns egentligen inte tillgång till data om vare sig kort- eller långsiktiga effekter av verksamheten. Denna brist gör det stundtals svårt att argumentera för verksamheten. På grund av detta har stora delar av detta bokslutsarbete kommit att handla om att hitta meningsfulla och intressanta sätt att beskriva utanförskapets och utsatthetens socioekonomiska effekter när sådana data inte har varit tillgängliga. 3.1.2 Mätandets knivsegg Dock kan man säga att trots denna fundamentala brist på data så är Fryshuset sett ur ett samhällsperspektiv en utomordentligt lönsam affär. En investerad projektkrona från det offentliga eller en investerad sponsorkrona från det privata näringslivet förefaller generera avkastningstal man inte ens kan drömma om i vanliga riskkapitalsammanhang. Ett socioekonomiskt bokslut handlar om att mäta effekter för att på så vis påvisa det positiva värdet av det man uträttar. Detta leder dock till tanken om mätandets i all synnerhet det ekonomiska mätandets eventuella destruktiva sidor. Vi pratar om faran med mätandets konst tillämpat i en verksamhet med helt andra syften och egenskaper. En uppenbar risk är att denna typ av mätningar leder till att man ensidigt fokuserar på och preminerar det som enkelt låter sig mätas i ekonomiska termer. Därmed riskerar man att premiera det mätbara på bekostnad av det viktiga. 14

15 Det är viktigt att komma ihåg att just mätandet och fokuseringen på (eventuellt snabba) men definitivt mätbara resultat gör att man kan riskera både att missa det subtila och viktiga men också att i själva mätprocessen erodera det som utgör det grundläggande värdet och kärnan i verksamheten. Att vara en aktör som inte på myndigheters traditionella vis bokför, registerar, mäter och värderar. Man står alltså inför en delikat balans på en smal knivsegg. Å ena sidan behöver man data och siffror för att för omvärlden kunna visa resultat och å andra sidan vill man inte fastna i ett mätträsk där mycket tid som skulle kunna användas för verksamheten används för att uppfylla byråkratiska mätkrav. Vi tror att det finns en god medelväg på denna smala knivsegg. Förhoppningsvis kommer arbetet med bokslutet under kommande år att visa på en sådan väg. 3.1.3 Hemligheten Fryshuset ruvar på en hemlighet en viktig hemlighet som handlar om hur man i stor skala kan bygga en bro mellan utanförskapets värld och innanförskapets värld. En hemlighet som, märkligt nog, få utforskat. Naturligtvis är detta en verksamhet där det begås misstag, många misstag. Det sker i alla gränssprängande verksamheter. Men det som dominerar bilden då man som vi under några års tid (för vår del nu mer än sex år) på nära håll och i detalj fått följa denna typ av verksamhet, är att man tycks lyckas där så många andra misslyckas. Och då kanske det ska sägas att vi som referenspunkt för detta har att vi, i vår professionella konsult- och forskarroll, har mer än 30 års erfarenhet av socialt arbete i mellan 80 och 100 olika ideella organisationer, kommuner och landsting. Naturligtvis kan man inte på några få rader utveckla detta, men vi vill här ge några fragment som kan vara vägledande för en förståelse av hemligheterna bakom det man lyckas uppnå i Fryshuset. Det är dessa hemligheter som utgör bakgrunden till den samhällsnytta som uppstår och som vi här försöker hitta ett mått på med hjälp av det socioekonomiska bokslutet. Vi gör det i punktform: Man är en stor verksamhet med nästan femtio olika verksamhetsgrenar. Detta betyder att man får möjlighet att skapa en mångfald i ett stort antal dimensioner: ålder, kön, etnicitet, intressen. etc. Detta i sin tur skapar förutsättningar för icke planerade eller förutsedda möten vilket både gynnar kreativa processer och förutsättningar för positiva synergieffekter. Man har i sin verksamhet en bred blandning av människor från de mest utsatta situationer, allt från offer för hedersvåld eller yrkeskriminella till högst vanliga ungdomar med intresse för musik, basket eller skate det vi lite vanvördigt kallar en sund blandning av normisar och udda. Även detta bidrar till att bygga starkt gemensamt socialt kapital med rikliga korsbefruktningar som följd. Man riktar sig i sitt arbete mot de mest utsatta, de med minst glamorösa såsom barn till ensamma mammor eller tysta unga flickor med svag självkänsla eller de mest utstötta som skins och andra med våldsextrem bakgrund. Detta utifrån värdegrunden: Man kan fördömma handlingar men inte människorna bakom dem. Alla är förtjänta av ännu en chans. Men Fryshuset är ingen kravlös plats det är en plats där krav ställs utifrån begrepp som respekt och om man så vill kärlek eller omtanke. Man lever på sätt och vis utifrån tanken att kravlöshet kan vara ett uttryck för förakt för den andre. Den jag inte tror något om ställer jag inte heller krav på. Detta handlar ju ytterst om utifrån vilken värdegrund man lever både som individ och som organisation. Ett kännetecken för Fryshuset är just att man så medvetet lever sin värdegrund. Detta oavsett om det handlar om att reda ut en konflikt i skolan eller hur man möter yrkeskriminella i fängelsets besöksrum. Detta ger det mytomspunna begreppet respekt en ny och mer humanistisk innebörd. 15

16 Detta bidrar till att ge Fryshuset legitimitet i de mest svåra situationer eftersom unga känner att detta är en verksamhet som står på deras sida. Denna legitimitet ger, tillsammans med den kompetens man byggt upp på Fryshuset, unikt tillträde till situationer och sammanhang dit många andra aktörer inte har tillträde. Antingen därför att de inte släpps in (t.ex. Husby eller våra fängelser) eller för att de inte vågar ta sig dit. En bidragande faktor är att man inte är en myndighet eller inte företräder ett myndighetsintresse. Detta gör att det ur de ungas perspektiv aldrig föreligger någon tvekan om var lojaliteterna på Fryshuset är placerade, vilket speglas i den legitimitet man har i ungas ögon. En följd av detta är förmågan att snabbt uppfatta vad som händer kring ungdomar i omvärlden och snabbt, stundtals blixtsnabbt, kunna agera utifrån detta. Insikts- och manövertrögheten är extremt liten. Kopplat till detta är förmågan att utnyttja och stödja passionen som central drivkraft i det mesta man gör. Förmågan att förvalta, stödja och utveckla de ungas passion som en källa till växande och utveckling är unik. Avgörande för att lyckas i detta är att man är utomordentligt medveten om det personliga mötets betydelse i alla sammanhang. Man lever mycket konkret efter mottot: Man kan inte förändra en människa utan att man har en relation. Relationsbyggen på alla plan är en central kompetens i Fryshusets verksamhet individuellt i allt arbete med unga, strukturellt i form av ett omfattande nätverksarbete. En ytterligare bidragande faktor är att så många av Fryshuset medarbetare och deltagare har självupplevda erfarenheter av utanförskapets och utsatthetens värld. Men inte bara det, man har kombinerat detta med en medveten och systematisk metodik och pedagogik i sitt arbete med möten med de människor som man kommer i kontakt med. Denna kombination är unik och kraftfull i det förändringsarbete man bedriver. Vi sammanfattar detta i bilden nedan: 16

17 Man skulle också kunna säga att Fryshuset skapar och tillhandahåller en arena för möten, utveckling och växt för ett brett spektrum av unga människor. Man skulle också kunna säga att Fryshuset utgör en bro mellan utanförskapets människor och innanförskapets människor. Man skapar en sorts frizon mellan utanför och innanför där människor kan växa och utvecklas. En inkubationskammare eller en yngelplats där växt och utveckling kan ske. Detta senare utifrån ett entydigt inkluderande perspektiv byggt på centrala begrepp som öppenhet, egenmakt och KASAM. Man skapar därmed unika förutsättningar för möten mellan olika grupper av människor eftersom man besitter en bred kulturkompetens. På så vis kan man också säga att Fryshuset utgör en plattform eller arena för demokratisk fostran och är en sorts instrument för folkbildning i ordets egentliga och ursprungliga betydelse. 3.1.4 Resultat Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst på 30 Mkr. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr. I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp. Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr. 3.1.5 Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap eller insatser för att förhindra utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att: Vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader? Vi inte ser hur de faktiska kostnaderna är fördelade mellan olika aktörer i samhället. Vi ser inte heller hur kostnaderna är fördelade mellan olika kostnadsslag. Vad är det egentligen som kostar och som blir för dyrt? 17

18 Vi underskattar värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Vi inte får något underlag för att se hur balansen mellan försörjare och försörjda påverkas till följd av utanförskapet en kärnfråga då det gäller den långsiktiga uthålligheten i vår välfärdsmodell. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. Då man, som vi har gjort i denna studie, också tagit del av de livsöden som kan tänkas drabba de berörda personerna om inget hade gjorts, dyker osökt en fråga upp: Varför tillåter vi detta att hända? Det skapar inte bara en massa (onödigt?) mänskligt lidande. Det leder också till mycket höga (och onödiga?) kostnader för samhället. En del av svaret på denna fråga handlar om partiell blindhet. Blindhet på två sätt dels organisatorisk oförmåga till helhetssyn då det gäller ekonomiska effekter av utanförskapet och dels en liknande oförmåga då det gäller att se de långsiktiga effekterna av ett utanförskap. 3.1.6 Metodmässigt Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. Då vi inledde studien gjordes detta mot bakgrund av de data kring utanförskap som vi under en lång följd av år samlat in i olika sammahang. Vi utgick också från modeller vi tagit fram och använt i olika studier. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet resultaträkning, finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys. Modellen är flexibel på ett sätt som vi inte hade förutsett och går att modifiera och bygga om till andra sammanhang och andra frågeställningar. I detta arbete, som i alla tidigare vi gjort, finns det två flaskhalsar. Den ena är att få medverkan från de berörda aktörerna, vilket i detta fall inte har gett några som helst problem de berörda verksamheterna har välvilligt ställt tid och data till förfogande. Det andra problemet är att få till gång till data. Bristen på data beror på en mängd saker alltifrån sekretessbarriärer kring de berörda personerna, via svårtillgängligheten och den tid det skulle krävas för att samla in data till brist på faktiska rådata kring både kort- och långsiktiga effekter av de 18

19 processer som skett i de olika verksamheterna. Bristen på långsiktig uppföljning och därmed långsiktiga data är här som i de flesta andra sammanhang den mest begränsande faktorn. 3.2 Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende Vi som skrivit denna rapport har sysslat med att mäta utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens effekter och ekonomi i 35 års tid. Vi gör det naturligtvis både därför att det är möjligt men också därför att det är meningsfullt och ger insikter och förståelse för hur vi kan använda våra gemensamma resurser på bästa vis. Men och det är ett viktigt men det finns problem förknippade med detta. Det första problemet är att man överskattar mätandets effekter. Det finns inom ekonomisk teori ett begrepp som heter benefit hunter, dvs. alla som får sin verksamhet utvärderad har en tenens att överskatta de positiva effekterna av det man gör och tona ner de negativa sidorna. Alla vill vara lönsamma, allra helst mest lönsamma. Vi vill alltså både varna för att hamna i en sorts mätfälla där man mäter framgång i absurdum, men också för fällan att tro att den verksamhet som man i denna typ av analyser lyckas mäta som mest lönsamma verksamheten också är den bästa verksamheten. Så är det naturligtvis inte. Ett sådant misstag kan leda till både missvisande inre konkurrens på Fryshuset mellan olika verksamheter och mellan Fryshuset och andra verksamheter i en yttre konkurrens. Detta är ett sätt att mäta effekter, ett sätt av många. Men inte det enda och inte i alla sammanhang det allra mest meningsfulla. Vi har under alla dessa år försökt hantera denna frestelse genom det vi genomgående i denna rapport kallar försiktighetsprincipen. Detta knyter också an till att allt inte är meningsfullt att mäta med just det här mätinstrumentet det socioekonomiska bokslutet. Det finns gott om verksamheter på Fryshuset som inte uppvisar särskilt hög lönsamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv men som trots detta är utomordentligt viktiga och värdefulla av helt andra skäl, t.ex. diskon, gym, basket, skate, musikgrupper och konserter. Verksamheter som ligger mycket nära kärnan i det som är Fryshusets centrala idé en verksamhet för unga, på ungas villkor. Man kan inte alltid värdera lönsamheten på en Mozartkonsert den kan ändå anses vara riktigt bra. Eller hur? Även det som förefaller att socioekonomiskt vara tämligen olönsamt kan det alltså vara både bra och helt avgörande. Glöm inte detta. 3.3 Kommande års bokslutsarbetet Detta är det första årets socioekonomiska bokslut för Fryshuset. Arbetet kommer att fortsätt följande år på detta vis: 2014 genomför vi som skrivit denna rapport, tillsammans med medarbetare från Fryshuset i en sorts inskolnings- och utbildningsprocess ett vidgat bokslut med betydligt fler verksamheter och mer omsorgsfullt än för 2013. 2015 genomför Fryshusets egna medarbetare detta arbete med viss support och ett visst mentorskap från vår sida. 2016 genomför man detta arbete helt på egen hand. För att detta ska kunna lyckas kommer man under det kommande året: 19

20 Utse en grupp människor på Fryshuset som av oss kommer att utbildas och handledas i metodiken. De kommer också att ha en on job training process tillsammans med oss i arbetet med 2014 års bokslut. Vid sidan av detta kommer det internt på Fryshuset att intensifieras ett arbete med att ännu mer utvecklat än idag följa upp verksamheten i termer av målgrupper, effekter och påverkan. 20