ATT MÄTA DET OMÄTBARA

Transkript

1 1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Ander Wadeskog,

2 2 INNEHÅLL Innehåll 2 1. Sammanfattning Bakgrund och idé i stort Syfte Att mäta det omätbara Resultat Resultat och balansräkning Andra resultat Slutsatser, lärdomar och reflektioner Inledning Bakgrund Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter Att ha ett socialt investeringsperspektiv Att synliggöra det osynliga Att agera eller inte agera Något om kausaliteter och vad man brukar följa upp och utvärdera Syfte Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar vad är Fryshuset? Beskrivning av Fryshuset i stort Historien Fryshuset idag en strukturbild Fryshusets vision och värdegrund 25

3 3 3.5 Fryshuset idag ett ständigt föränderligt, ungdomsfokuserat, idé- och värdegrundsburet, diversifierat och syntesskapande konglomerat i den ideella sektorn!!! Att förstå Fryshuset Att beskriva och analysera utan att förstå som man ropar får man svar Vad är en organisation? Strukturer, strategier, processer och kultur Organisationens själ den abstrakta kärnan Att synliggöra det osynliga metaforernas roll Att tolka Fryshusets själ och förstå Fryshuset som en metafor Att förstå Fryshuset som en hierarki Att förstå Fryshuset en matrisorganisation med starka horisontella inslag Att förstå Fryshuset som en nätverksorganisation Att förstå Fryshuset som en kaka som är större än summan av dess beståndsdelar Att förstå Fryshuset som en kreativ plattform Att förstå Fryshuset som en organisation som har förändring som tillstånd Att förstå Fryshuset som en kultur och värdegrund Att förstå Fryshuset som metafor Barbapappa Sociotopen Fryshuset det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang Mekanismerna bakom utanförskapet Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Tre effekter av detta osynlighet, ansvarsfrihet och pyramidspelseffekt Att agera eller inte agera det är frågan Ett socialt investeringsperspektiv Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering Begreppet socioekonomisk analys Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Den komplexa kartan och begreppet helhetssyn Identifiera det totala effektpanoramat 48

4 Kvantifiera och prissätt effekterna Fördela kostnadernas på olika samhällsaktörer Några bärande principer Det svårmätbara Vad är ett socioekonomiskt bokslut Varför behövs socioekonomiska bokslut? Introduktion Teorin om externa effekter Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Grundidé att vidga den traditionella bokföringen Vår preliminära definition av socioekonomiskt bokslut Bokslutet Fem delar Socioekonomisk resultaträkning Det sociala investeringsperspektivet Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? Finansieringsanalys Nyckeltal VÅR MODELL FÖR SOCIOEKoNOMISKT BOKLSUT Metodiken i stort De externa effekternas komponenter Delarna Resultaträkning för det första året Förväntad resultaträkning de första sex åren Investeringskalkyl och balansräkning Den förväntade framtida effekten av insatser idag Ett balansräkningsperspektiv på detta Reala långsiktiga effekter 64

5 Finansiella långsiktiga effekter Nyckeltal Koncernbokslut Bokslutet i denna fas Några faror att se upp med Att mäta det omätbara Från insatsmätning till resultatmätning Tre utmaningar Effekter och resultat Direkta och indirekta effekter och subtila effekter Från det lätta till det svåra Otydlighetens källor Vad gör vi när vi inte vet allt vi skulle vilja veta? Utgångsläget: resultat- och balansräkning Exempel, hypoteser och kvalitativa resonemang Principer: försiktighet och transparens Arbetsprocessen Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset Sociala perspektiv Inledning Lugna Gatan Verksamheten Målgruppen Mål och effekter Kalkylantaganden Intern resultaträkning Socioekonomisk resultaträkning Resultatprognos på fem1 års sikt 79

6 Finansieringsanalys Investeringskalkyl - välfärdsbalansräkning Slutsatser Passus Verksamheten Målgruppen Mål, ekonomi och effekter Intern resultaträkning Resultaträkning Resultatprognos på fem års sikt Finansieringsanalys Investeringsanalys Slutsatser Exit Verksamheten Mål och effekter Våldsutövande personer inom vit makt-miljön Verksamhet och effekter antaganden Resultaträkning Resultatprognos på fem1 års sikt Finansieringsanalys Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning Slutsatser Barn till ensamma mammor Bakgrund Målgruppen och dess situation Verksamhetsidé positiva barndomsminnen Socioekonomiska konsekvenser för ett barn 102

7 Socioekonomiska konsekvenser för gruppen av barn Passionerade intressen Inledning Teater Fryshuset Verksamheten Målgrupp och effekter Ett socioekonomiskt perspektiv på effekterna Utbildning & arbete Inledning Raket Verksamhet Målgrupp och effekter Om vi inget gjort kalkylen Mål och effekter Resultaträkning Resultatprognos på fem års sikt Finansieringsanalys Investeringsanalys välfärdsbalansräkning Skolorna Inledning Grundskola Verksamheten Skolframgångens betydelse på lång sikt Att förstå Fryshusets grundskola ingen föds arg Mål och effekter i stort Resultaträkning Finansieringsanalys Investeringsanalys 131

8 Slutsatser Göteborg Inledning Hitta rätt Verksamhet och målgrupp Om inget görs Mål och effekter Kalkylantaganden De långsiktiga effekterna i stort Resultaträkning Resultatprognos på fem års sikt Finansieringsanalys Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning Slutsatser United Sisters Göteborg Verksamheten Omfattning av verksamheten Målgruppen Mål och effekter Ekonomiska effekter om vi inget gör Om vi kan rädda en enda ung tjej Malmö Inledning United Sisters Verksamheten Målgruppen Mål och effekter Ekonomiska effekter om vi inget gör 152

9 Om vi kan rädda en enda ung tjej CIDES - en verksamhet under uppstart Målgrupp och verksamhet VI ÄR SAMHÄLLET (VÄS) en metod Det blir för dyrt Vad kostar det om vi inte gör något? Effekter på kort sikt Effekter på sex års sikt Ett tjugoårsperspektiv Slutsatser Barn till ensamma mammor Malmö Bakgrund och verksamhet Målgruppen och dess situation Verksamhetens affärsidé - barndomsminnen Socioekonomiska konsekvenser av detta för en syskonskara Konsekvenser av detta för gruppen av barn ur ett socioekonomiskt perspektiv Slutsatser Elektra Verksamhet Målgrupp och påverkan Mål och effekter SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET Inledning Resultaträkning Förväntade effekter de kommande fem åren Finansieringsanalys Balansräkning och investeringskalkyl Kommentarer och reflektioner 182

10 Reflektion och slutsatser Slutsatser i stort Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Mätandets knivsegg Hemligheten Resultat Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi Metodmässigt Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende Kommande års bokslutsarbetet 188

11 11 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 250 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Åre och Karlskrona. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av framgångsrik prevention och rehabilitering. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det socioekonomiska bokslutet består av några olika delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld.

12 12 En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn.

13 13 Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret Under kommande verksamhetsår kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under åren 2014 och Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta? En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var just denna insats som gjorde en skillnad? En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med hur praktiskt taget alltsocialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet går att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt

14 14 vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden. Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet. 1.4 Resultat Resultat och balansräkning Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst på 30 Mkr Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr Andra resultat För samtliga de verksamheter som inte ingår i bokslutets resultat- och balansräkning har vi gjort ett antal räkneexempel som illustrerar tänkbara effekter av det arbete man utför. Här är några exempel på sådana räkneexempel Ett barn som deltar i verksamheten Barn till ensamma mammor och vars uppväxt leder till ett långvarigt livsmisslyckande fyllt av arbetsklöshet, psykisk ohälsa och kanske missbruk kostar samhället cirka 13 Mkr Fryshusteatern arbetar attitydpåverkande. Det finns många berättelser om vad som hänt efter teaterns förställningar på individnivå och gruppnivå. Om teaterns föreställning (vilket har hänt) gör att en grupp unga bryter med resan mot sitt gemensamma destruktiva utanförskap innebär det möjliga samhällsvinster å upp emot Mkr

15 15 United Sisters arbetar med ungas kvinnors självkänsla. Om detta leder till att man förhindrar en enda ung kvinnas liv in i depression, psykisk ohälsa och ett långt liv med svag självkänsla kan värdet av detta uppgå till mellan 6 och 7 Mkr Elektra arbetar med unga som påverkas och drabbas av hedersvåld. Om detta kan förhindra en enda ung mans eller kvinnas långvariga utanförskap uppgår samhällsvinsten av detta till cirka 7-8 Mkr 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs. En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet resultaträkning, finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuporganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Både dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system.

16 16 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Fryshuset startades 1984 av Anders Carlberg och en grupp medlemmar inom föreningen KFUM Söder i Stockholm som har bedrivit föreningsliv bland ungdomar på Södermalm sen år Gruppen fick i uppdrag att skaffa fram en lokal som kunde samla alla KFUM:s ungdomsaktiviteter. Ett gammalt fryslager i Stockholms innerstads utkanter var ledigt, AB Stockholms Kylhus på Tegelviksgatan i Norra Hammarbyhamnen, och huset döptes därför till Fryshuset. Lokalen renoverades och utrustades med en idrottshall och några replokaler för musikgrupper. När aktiviteterna kommit igång bildades stiftelsen Fryshuset, vars huvudman än idag är KFUM Söder. Sedan dess har Fryshuset stadigt vuxit och är idag en samlingspunkt för fritidsaktiviteter, utbildning och sociala projekt riktade till ungdomar. I mitten av talet räckte huset inte längre till och flyttade därför in i större lokaler i Södra Hammarbyhamnen. 1 Kommentar [e1]: Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Fryshusteatern, avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedervåld. Verksamheten omsluter cirka 250 mnkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Åre och Karlskrona. Vi som skriver denna rapport har under cirka 30 års tid gjort ett stort antal studier kring utanförskapets ekonomi och värdet av god prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Vi har följt, och utvärderat långt över 100 olika projekt och de senaste fem åren har vi också gjort detta på uppdrag av Fryshuset. Under de senaste åren har vi utvecklat metoder och modeller för att socioekonomiskt beskriva effekterna av gott socialt arbete vi har kallat detta att upprätta socioekonomiska bokslut. I denna rapport visar vi hur ett sådant bokslut kan se ut för Fryshusets del. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Men nyttan av det man gjort är helt frånvarande i dessa system nyttan är osynlig. Vad är nyttan av att en ung människa inte längre är kriminell, befinner sig i arbetslöshet eller på andra sätt kommit på kant med samhället? Och omvänt vad är värdet av att förhindra detta? Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Vi har tagit fram en modell med vars hjälp man kan studera samhällsnyttan i en så komplex verksamhet som Fryshuset, med ett femtiotal olika verksamheter fördelade på ett antal huvudområden och där man på tre olika organisationsnivåer kan söka svaret på denna fråga. 1 Wikipedia

17 17 Denna rapport är början på ett sådant arbete. Den spänner över ett dussintal av dessa femtio verksamheter för verksamhetsåret Avsikten är att kommande verksamhetsår 2014 (för övrigt det år då Fryshuset fyller 30 år) komplettera detta med resterande verksamheter. Därefter är avsikten att modellen efter en utbildningsprocess på Fryshuset ska övertas, förvaltas och utvecklas av Fryshuset med sikte på att den ska göras tillgänglig för hela den ideella sektorn (och möjligtvis också för delar av den offentliga sektorn). 2.2 Fryshuset en betydande producent av positiva externa effekter Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Kostnader och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för andra aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs. intäkter minus kostnader. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det socioekonomiska bokslutet består av några olika delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i den mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet.

18 18 Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. Vi jämför det synliga och konkreta företagsperspektivet med det diffusa och stundtals helt osynliga samhällsperspektivet. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Detta är naturligtvis inte gjort i en handvändning. Vi inleder med denna rapport en resa som kommer att pågå under flera år. Vi redovisar här det första, inte helt fullständiga, socioekonomiska bokslutet för Parallellt med detta har vi inlett arbetet med ett mer fullständigt bokslut för 2014 som presenteras ett år senare. Detta i sin tur går över i en fullföljande- och implementeringsfas 2015 och Under arbetets slutfas är det avsikten att Fryshuset ska ta över drift, förvaltning och utvecklingsansvar för modellen. 2.3 Att ha ett socialt investeringsperspektiv Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Precis som alla andra investeringar får man inledningsvis en investeringspuckel som är tydlig och väldefinierad. Å andra sidan är den framtida effekten i form av minskade kostnader och ökade intäkter delvis okänd men framförallt osäker.

19 19 Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. I regel har man inte ens en uppfattning om storleksordningen på de långsiktiga effekterna. 2.4 Att synliggöra det osynliga Man skulle kunna uttrycka det på ett annat vis med hjälp av figuren nedan. Ofta har man som beslutsfattare en klar bild av vad kostnaden för en insats kan vara. Den är ofta konkret och tydlig och kan nästan alltid hänföras till ett tydligt kostnadsställe. Kostnaderna för att avstå från insatsen är mycket knepigare. Inte nog med att de är osäkra och diffusa, de ligger många gånger långt fram i tiden och effekten kan påverka många andra aktörer än just mig. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar totalt ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor. 2.5 Att agera eller inte agera Om vi ser insatser för att förhindra eller reducera utanförskap som ett socialt investeringsproblem i stället för ett ekonomiskt kostnadsproblem får vi en delvis nytt beslutssituation. Låt oss ta exemplet med Patrik nedan en strulig liten pojke i första klass med ett antal olika problem som riskerar att förvärras och accelerera om vi inte agerar i tid. Om vi inte gör något kan vi se framför oss ett pärlband av effekter under en lång följd av år, först under skoltiden och därefter i vuxenlivet. Det kommer att kosta att göra olika insatser kring honom. I vuxenåldern måste han försörjas om han inte kommer in på arbetsmarknaden samtidigt som vi tappar hans bidrag till folkhushållet om han inte kan arbeta.

20 20 Å andra sidan kan vi agera idag och med rimligt god chans förhindra detta. Kostnaderna för detta är lättidentifierade till både sort, storlek och kostnadsställe. Intäkterna för en framgångsrik insats är alla de kostnader som uteblir om vi lyckas. På så sätt kan man, vilket vi vill underlätta med det socioekonomiska bokslutet, på ett tydligare sätt än idag ställa de två alternativen mot varandra, vilket är precis vad man gör i de flesta andra sammanhang då man ska fatta ett investeringsbeslut. 2.6 Något om kausaliteter och vad man brukar följa upp och utvärdera Detta leder med en viss automatik till nästa problemställning hur vet vi att en viss insats ger en viss given effekt? Detta problem brukar kallas kausalitetsproblemet. Då man ska tackla effekter av en social insats är ofta utgångspunkten det problem man ska lösa. Detta leder till att man fattar beslut om att göra något och tillför som en följd av detta resurser i form av personal och/eller pengar. Därefter genomför man själva insatsen. I bästa fall leder detta till att positiva effekter uppstår. Det är dessa effekters ekonomiska konsekvenser vi vill fånga i det socioekonomiska bokslutet och det är här problemen uppstår. Om man väl vet effekten är det nästan alltid möjligt att omvandla detta till ekonomiska konsekvenser. Om man går från misslyckanden i skolan till framgång i skolan finns det rimliga och möjliga kvantitativa mått med vilka detta kan omvandlas till först sannolikheter för utanförskap på arbetsmarknaden och därefter ekonomiska följder av detta. Problemet är att det för de flesta insatser inom det sociala fältet inte finns evidensbaserade metoder eller kvantitativa mått på hur framgången till följd av en viss insats ser ut. Detta är ett problem som vi längre fram försöker beskriva hur vi hanterar just här. Men detta har en bredare implikation nämligen hur man brukar följa upp, värdera och utvärdera socialt arbete av olika slag. Tyvärr är det på det viset att det brukar vara två saker man följer upp. Inte därför att det är det viktigaste och mest meningsfulla utan därför att det är vad som enklast låter sig mätas. Det ena är resursförbrukningen vad har man använt resurserna till och har man hållit budget? I grunden är det tämligen ointressanta mått. De säger ingenting om vare sig produktivitet eller effektvitet i verksamheten utan talar bara om hur resurserna har använts. Det är den information man kan få ur Fryshuset konventionella företagsbokslut. En något mera ambitiös ansats är att mäta vilka prestationer man utfört. Hur många träffar man genomfört, hur många barn som varit i verksamheten osv. Detta är vad man i andra sammanhang

21 21 brukar kalla produktivitet med vilket menas hur snabbt man arbetar. Mer intressant än att bara mäta resursförbrukningen, men i grunden säger det inget om resultatet. Vi vet inte om det är bättre att träffa många barn till ensamma mammor än färre om vi inte samtidigt har någon uppfattning om värdet av träffen, kvaliteten i mötet och effekterna på kort och lång sikt för barnen. Kausalitetsproblemet är den verkligt stora utmaningen då man ska mäta effekter av ideellt arbete liksom annat socialt arbete vad blev det? Vi har här tagit greppet att definiera resultatet utifrån ett ekonomiskt mått. Ett mått som vi lite grovt kallat utanförskap. Utanförskap är inget okomplicerat begrepp och det är ett begrepp som kan förses med olika former av värdeladdning. Stundtals hävdas att begreppet till och med har en viss politisk tillhörighet eller underton. Man kan, vilket vi själva ofta gör, använda andra ord t.ex. synonymer såsom marginalisering eller exkludering, men vi kommer i denna rapport främst använda oss av utanförskaps begreppet. Med detta kommer vi lite grovt mena att man i vuxenlivet mer eller mindre permanent står utanför arbetsmarknaden och inte förmår försörja sig och sina nära med hjälp av eget arbete. Vi vet att detta vare sig är en entydigt eller okomplicerad definition men tror att det räcker för ändamålet i det här sammahanget. Vi hart valt denna definition därför att arbetet är en så central faktor i vårt liv och i hur vi identifierar oss i samhället. Arbetet ger inte bara lön och konsumtionsmöjligheter. Arbetet skapar struktur i vårt liv, det ger oss en tillhörighet och ett sammanhang och många gånger ger det också en identitet. Vårt arbete, vårt yrke säger ofta både oss själva och omvärlden vem vi är. Arbetet kan vara en källa till stolthet och utanförskap på arbetsmarknaden kan vara en källa till skam. Arbetet har också en central roll under uppväxten och skoltiden. Man pratar ofta om skoltiden som en tid att förbereda sig för vuxenlivets inträde på arbetsmarknaden och det finns (vilket vi kommer att påvisa längre fram) en stark statistisk koppling mellan framgång och misslyckanden under skoltiden och likartade mönster i arbetslivet. Men arbetet har också betydelse för vår ålderdom då våra, under yrkeslivet ihopsamlade, pensionspoäng avgör vilka inkomster och vilken levnadsstandard vi kan ha under ålderdomen. Arbetet har sålunda en central roll i hur vi definierar vårt deltagande i samhällsgemenskapen. Deltagandet i arbetslivet blir stundtals på ett märkligt sätt definitionen av begreppet normalitet hur vi definieras i samhället. Sålunda blir detta i det kommande en sorts grov definition av begreppet utanförskap.

22 22 Detta är vare sig det enda, det bästa eller det mest intressanta måttet på effekter av socialt arbete kring barn och unga. Det är inte ens självklart som begrepp. Men det är det mått vi här använder oss av. 2.7 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Vi återkommer mer preciserat kring definitionen av bokslutet längre fram. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet i stort för projektet är: Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal, investeringskalkyl och finansieringsanalys. Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn. Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre beslutsprocesser. För Fryshusets del vill man med hjälp av modellen dels få stöd i den externa argumentationen kring verksamheten och dels få hjälp i den interna styrningen av verksamheten. 2.8 Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar Denna typ av analys, presenterad i det socioekonomiska bokslutets form, har såvitt vi vet aldrig gjorts förr även om det gjorts kalkyler kring både effekterna av utanförskap och värdet av prevention och rehabilitering. Därför innehåller uppdraget ett betydande utvecklingsarbete kring både modellarbete och datainsamling. Rapporten inleds med en beskrivning av Fryshuset (kapitel 3 & 4). Detta följs av tre kapitel (kapitel 5,6 & 7) där vi placerar in det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang samt beskriver mer exakt vad vi menar med detta begrepp. I följande kapitel (kapitel 9-13) beskrivs bokslutet för olika delar av Fryshuset. I kapitel 14 sammanställer vi detta för Fryshuset i sin helhet. Kapitel 15 och 16 handlar om slutsatser och utblickar mot framtiden. Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret Under kommande verksamhetsår kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under åren 2014 och 2015.

23 23 3. VAD ÄR FRYSHUSET? 3.1 Beskrivning av Fryshuset i stort Fryshuset grundidé är att göra det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen! Detta gör man genom att bygga relationer med unga och skapa gemenskaper där de syns, hörs och räknas. På denna grund bedriver Fryshuset ett 50-tal olika verksamheter inom passionerade intressen, sociala perspektiv samt utbildning och arbetsmarknad. I denna smältdegel av verksamheter och möten finns möjlighet för unga människor att utvecklas, uttrycka sina idéer och förverkliga sina drömmar, oavsett bakgrund. Man driver bland annat grundskola och gymnasieskola och har verksamheter som skateboard, basket, musik och dans. Man arbetar även med att förebygga och lösa samhällets svåraste sociala problem. Fryshuset vänder sig till alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Den värdegrund man arbetar efter utgår från att alla kan lyckas och är värda en chans till. Fryshuset finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö och är representerat över hela landet via ett riksnätverk av ungdomsorganisationer. 3.2 Historien Det började på hösten 1984 då Fryshuset såg dagens ljus i en stor och sliten lagerlokal i Stockholms utkanter. Bakom tillkomsten låg en lyckosam kombination av engagerade eldsjälar och föreningen KFUM Söder i Stockholm som hade bedrivit idrott och föreningsliv bland ungdomar på Södermalm sedan En grupp entusiaster med Anders Carlberg i spetsen fick i uppdrag att skaffa en lokal som kunde samla alla KFUM:s ungdomsaktiviteter under ett och samma tak. Man fann en gammal lagerlokal i Stockholms södra utkanter. Lokalen som bar namnet AB Stockholms Kylhus hade tjänat som fryslager för köttvaror, därav namnet Fryshuset. Man renoverade lokalen och byggde en idrottshall. En rockmusikfrälst bygglärling övertalade KFUM att även bygga några repetitionslokaler för spelsugna rockband. KFUM:s ungdomsbasket med många hundra aktiva flyttade in och de rockfrälsta började arrangera konserter och evenemang. När aktiviteterna hade kommit igång bildades stiftelsen Fryshuset, vars huvudman än idag är KFUM Söder. Redan från början fick ungdomarna själva vara med och forma aktiviteterna i huset. Basket och rockmusik dominerade under de första åren. Det sociala engagemanget, skolor, utbildningar och ungas passionerade intressen växte in i verksamheten på grund av de stora behov som knackade på dörren. Fryshuset har aldrig upphört att förändras och utvecklas och det är idag lika omtalat för sitt sociala arbete som för skateboard, basket, musik, utbildning och entreprenörsanda. Ändå är den välkända bilden av Fryshuset långt ifrån tillräcklig. Fryshuset är egentligen mycket mer än ett hus det är en vision som finns bakom och det döljer sig ett myller av verksamheter i huset som bara motvilligt låter sig inordnas under rubrikerna: passionerade fritidsintressen, utbildning/arbetsmarknad, skolor och sociala perspektiv. Men det är den bästa indelning som någon ännu lyckats uppbåda. Våren 1997 flyttade Fryshuset in i nya lokaler i Södra Hammarby. Det nya huset en gigantisk betongkoloss på kvm hade tidigare varit huvudbyggnad åt ett industriföretag. I lokalerna ryms idag bl.a. en gymnasie- och en grundskola, Sveriges största inomhushall för skateboarding, baskethallen som förutom att vara hemmaplan för elitlaget 08 Stockholm Human Rights och för Söder baskets ungdomsverksamhet även används som konsertlokal, replokaler,

24 24 danssalar, ett gym, en uppsjö av sociala verksamheter samt mötessalar och konferenslokaler som hyrs ut till omvärlden. 3.3 Fryshuset idag en strukturbild Ett sätt att beskriva Fryshuset idag är att utgå från den konventionella organisationsskissen nedan. Vi ser då att verksamheten är indelad i fyra olika huvudområden med Stockholm som bas samt två verksamhetsområden i Göteborg och Malmö. Skoldelen är den del som kanske är enklast att förstå och som utomstående förhålla sig till. Där återfinns Fryshusets grundskola en högstadieskola som kombinerar studier med passioner som dans, basket, skate eller musik. Skolan har cirka 200 elever. Fryshusets Gymnasium erbjuder gymnasiestudier i kombination med passionerade intressen för musik, dans, teater, bild och form, skateboard, basket och speldesign. Skolan har även en särskild linje för elever med Aspergers syndrom. Man driver dessutom i samarbete med Scouternas Folkhögskola en allmän folkhögskolekurs på Fryshuset. Verksamheten passionerade intressen utgör på sätt och vis det som en gång var starten för själva Fryshuset. Här finns ett brett knippe av aktiviteter som engagerar unga. Lovely Days, Fryshusets skollovsaktiviteter erbjuder allt från basket, skateboard, segling och parkour till kurser inom musik, dans och teater, vanligt häng, workshops, tävlingar och konserter. Sthlm Skatepark är Nordens största inomhusarena för skateboarding. The Wave Fryshuset är arrangör av alkoholfria fester och nöjen för unga. På Fryshuset finns 39 replokaler där omkring 110 olika band repar. F.U.S.E hjälper unga människor att utveckla sina musiktalanger. Fryshuset Basket är Sveriges största ungdomsförening för basket med 3000 aktiva spelande medlemmar. Mötesplats Fryshuset är hemmaplan för allt från konserter med världsberömda artister till elitbasketmatcher, konferenser, möten och kurser. Man upplåter även lokaler till företag och organisationer som vill arrangera innehållsrika och utvecklande kurser, konferenser, kick-offs, fester eller andra evenemang. Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar och producerar pjäser om aktuella sociala frågor och destruktiva utanförskap.

25 25 Sociala perspektiv är den verksamhet som driver ett brett knippen av sociala verksamheter. Barn till ensamma mammor arbetar med att stödja ensamstående mammor och barn som lever i ekonomisk utsatthet. Brobyggarna har hand om Fryshusets killgrupper där vuxna manliga ledare hjälper unga killar hitta vägen in i vuxenlivet. Skapa min värld bedriver en kulturverksamhet för barn och vuxna. CIDES (Centrum för information om destruktiva subkulturer) arbetar med att utveckla och sprida effektiva metoder för att motverka bildandet av destruktiva subkulturer minska nyrekrytering samt underlätta avhopp från sådana. EXIT arbetar med att hjälpa ungdomar som vill lämna extremistiska, främst högerextrema miljöer. Passus hjälper människor som vill lämna kriminella miljöer. Lugna Gatan är ett utbildnings- och integrationsprojekt som jobbar med att öka tryggheten inom lokaltrafiken samt skapa relationer till unga människor i skolor och stadsdelar. Fryshusets nätvandrare utgörs av vuxna nätvandrare som finns tillgängliga för unga som stöd och bollplank på nätet. Elektra samt Sharaf hjältar och hjältinnor arbetar mot våld och förtryck i hederns namn. United Sisters arbetar med att stärka unga tjejers självkänsla. Frysbox lär ut Thaiboxning som en metod att föra dialog med unga och att skapa ökad självkänsla. Emerichfonden bedriver skolföreläsningar om nazism och orsaker till dagens våld och hat, som hålls av Emerich Roth som överlevde fem nazistiska koncentrationsläger. Fryshuskyrkan är en ekumenisk kyrka i form av präster som lyssnar och samtalar om det viktigaste i livet vad vi vill tro på och kämpa för. Karens Minnesfond; kriminalvårdaren Karen Gebreab mördades på häktet i Flemingsberg. För att hylla hennes minne och strävan att stötta utsatta människor, startades hennes familj en minnesfond som ger ekonomiskt stöd till personer som vill utveckla en idé eller verksamhet som ska hjälpa unga. På familjens initiativ förvaltas fonden av Fryshuset. Polisen på Fryshuset är en verksamet där Söderortspolisen finns på plats i Fryshuset ett par timmar i veckan för att skapa kontakten med unga. Utbildning och arbetsmarknad driver ett brett spektrum av verksamheter som Forum för eldsjälar och Fryshusandan metoder för att sprida kunskap om Fryshusets metodik över hela landet. Raket är en verksamhet som arbetar med Fas 3-personer som kommer från arbetsförmedlingen och arbetar med att ge unga i utanförskap chans att återvända in på arbetsmarknaderna. Fryshuset utbildning genomför utbildningsuppdrag kring Frushusets metoder och värdegrund över hela landet Verksamheterna i Göteborg och Malmö har ett likartat innehåll som, de i Stockholm fast i något mindre skala. Man är verksam främst inom huvudområdet sociala perspektiv samt utbildning och arbetsmarknad men man har även egen unik verksamhet som Vilja Vara Kunna som är ett inspirationsprojekt för unga svensksomalier mellan 12 och 25 år. 3.4 Fryshusets vision och värdegrund Fryshuset är en struktur, en organisation och en mängd olika verksamheter som alla har det gemensamt att de riktar sig mot unga ofta unga som annars inte skulle hittat en plats i samhället. Fryshuset är en organisation som är svår att förstå och svår att tolka med gängse organisationsglasögon. Man passar så att säga inte in i mallen, Vi kommer längre fram att försöka bidra till en förståelse av fenomenet Fryshuset. Här vill vi dock peka på två inslag som är helt centrala för att förstå denna organisation: dess vision och den värdegrund som verksamheten vilar på. Så här formulerar man sig själv i en del av verksamheten 2 : FRYSHUSETS VISION: Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen FRYSHUSETS VÄRDEGRUND (utdrag ur) 2 Från grundskolans arbetslagsdeklaration 2013.

26 26 Vi ger uppmuntran, förtroende och ansvar. Det bygger kunskap och självkänsla som lyfter fram individens inneboende kraft (1) I våra verksamheter ger vi unga ansvar (2) Vi fokuserar på styrkor och möjligheter (3) Vi lyssnar på vad som händer i samhället och agerar direkt. Vi är inte rädda för det som är nytt och okänt. Vi ser möjligheter och mobiliserar krafter där andra ser problem. Vi provar oss fram, korrigerar och förbättrar ständigt våra metoder (4) Vi är där unga är (5) Vi vågar göra och prata om det som är viktigt (6) Vi utgår från individens behov. Här står dörren alltid på glänt för den som vill engagera och utveckla sig, oavsett bakgrund (7) Vi ser bortom handlingar och fasader och dömer inte personen (8) Vi tror på respektfulla möten där lusten att delta och gemensamma intressen överbryggar alla motsättningar, olikheter och ökar förståelsen.(9) Vi är nyfikna och försöker förstå.(10) Vi skapar möten mellan människor som sällan träffas (11) Många organisationer har visioner och formulerar sin värdegrund. Det man möjligtvis kan säga om Fryshuset är att man arbetar hårt på att årligen föra ut, förankra och föra dialog kring dessa begrepps konkreta innebörd i vardagen. Man skulle kunna säga att Fryshuset i osedvanligt hög grad lever sin vision och värdegrund. I denna anda är det inte en slump att man i stort sett som första organisation etablerar närvaro i Husby efter oroligheterna där 2013 (nr 4 3 ) eller skapar sociala och konstnärliga möten mellan rapartister och kungliga filharmoniska orkestern (nr 11). Frysbox blir en bra illustration för hur unga flickor med svag självkänsla får tillfälle att konfronteras med kraftsporter. (nr 3 & 11) 3.5 Fryshuset idag ett ständigt föränderligt, ungdomsfokuserat, idé- och värdegrundsburet, diversifierat och syntesskapande konglomerat i den ideella sektorn!!! Av beskrivningen ovan framgår det tämligen klart att Fryshuset är en omfattande, mångfacetterad och stundtals svårförstådd verksamhet. I den traditionella organisationsskissen nedan har vi fångat de verksamheter som var aktuella då denna rapport skrevs. Låt oss dock utifrån den något krystade rubriken ovan ge de olika stickorden en första preliminär innebörd: Konglomerat en organisation med sinsemellan helt olika typer av verksamheter allt från skola, via arbetsmarknadspolitik till disko och thaiboxning. Diversifierat spännvidden i verksamheter, målgrupper och aktiviteter är utomordentligt stor. Ungdomsfokuserat inte bara för ungdomar utan av ungdomar och på ungdomars villkor. 3 Siffrorna refererar till punkterna ovan

27 27 Idé- och värdegrundsburet verksamheten drivs, styrs och leds utifrån en genomarbetad värdegrund om ungas delaktighet, tron på den enskilde och att ge möjligheten till en andra chans. Syntesskapande dessa helt väsensskilda verksamheter skapar ständigt kopplingar mellan varandra som leder till att 1+1 = 3 Ständigt föränderlig verksamheten står inte still utan förändras likt en organism ständigt utifrån drivande eldsjälar och ungdomars behov. Ideella sektorn verksamheten drivs utifrån ett genuint non profit-perspektiv med en blandad finansiering från offentliga aktörer och privata sponsorer.

28 28 4. ATT FÖRSTÅ FRYSHUSET 4.1 Att beskriva och analysera utan att förstå som man ropar får man svar Det finns en gammal berättelse om ett antal blinda män som ombeds att känna på en elefant och berätta vad de tror sig möta. En känner på betarna och tror att det är ett spjut. En kände på elefantens snabel och trodde det var en orm. En sprang rakt in i elefanten och trodde det var väggen på ett hus. En fjärde kände på benet och trodde det var en trädstam osv. En poäng med berättelsen ovan är att beroende på vilken aspekt av verkligheten man kommer i kontakt med så kommer olika personer att uppleva helt olika verkligheter i mötet med en verksamhet som Fryshuset. För en del är Fryshuset främst en skola, för andra avhopparverksamheten Exit och för en tredje grupp Barn till ensamma mammor. De har alla rätt i sin upplevelse, men ingen har rätt i sin beskrivning av Fryshuset. Men vad som är än mer komplicerat är att beroende på vilken utgångspunkt man har, vilken världsbild man utgår från och vilka tolkningsramar man har då man möter en verksamhet så kommer man också dra helt olika slutsatser om denna verklighet. För många år sedan hade vi som uppdrag att arbeta med och utvärdera det sociala företaget Basta som arbetar med och helt drivs av före detta missbrukare. Idén är enkel och effektiv det goda arbetet har en starkt rehabiliterande effekt. Samtidigt med vårt uppdrag skedde ett omfattande utvärderingsarbete av Basta från en välrenommerad forskningsinstitution. Utvärderarna hade betydande svårigheter att förstå vad för sorts verksamhet Basta var vid den tiden vara sociala företag för denna målgrupp helt okända i Sverige. I stället valde man att utgå från och tolka verksamheten på Basta som om det vore ett behandlingshem. Naturligtvis blev analysen helt missvisande. Ett annat exempel på detta är då vi för några år sedan hade i uppdrag att utvärdera verksamheten Lugna Gatan vid Fryshuset och stötte vi på en tidigare utvärdering av samma verksamhet. Med våra ögon var Lugna Gatan en social verksamhet syftande till att via insatser på allmänna kommunikationer, allmänna platser och i skolor och bostadsområden förhindra social oro och förstörelse genom kontakter och närvaro. Samtidigt skulle Lugna Gatan fungera som en sorts instegsjobb in på den ordinarie arbetsmarknaden för unga som annars aldrig skulle få en chans. Den tidigare utvärderingen hade utvärderat verksamheten som om det vore ett väktarbolag och värderat hur många ingrepp per arbetspass man utfört och dragit slutsaten att eftersom antalet ingrepp per arbetstimme var få så var verksamheten ganska ineffektiv. Naturligtvis en fullständigt missvisande slutsats. Kausaliteten var precis tvärtom just därför att man fanns på plats blev det inga problem och det behövdes inga ingripanden. Det man försökte mäta var antalet ingripande när det man borde ha mätt var relationsbygget mellan Lugna Gatan-värdarna och de aktuella ungdomarna. En av de avgörande svårigheterna med att beskriva en verksamhet som Fryshuset är alltså att den är så mångfacetterad, så svårfångad och så föränderlig att den inte låter sig inordnas i konventionella beskrivningar av en verksamhet. Den ryms inte inom de konventionella tolkningsramarna. Därmed blir det en svårbegriplig och svårtolkad verksamhet. Fryshuset är, som vi påpekat i föregående kapitel, ett interagerande konglomerat av ett 50-tal olika verksamheter förenad av en grundidé, en värdegrund och en mission. Låt oss nu försöka bidra till att skapa en begriplig bild av detta.

29 Vad är en organisation? Vi kan vara överens om att Fryshuset är en organisation men vad betyder detta? Låt oss börja med en teoretisk utflykt Strukturer, strategier, processer och kultur Då man ska beskriva en organisation kan man göra detta på flera olika vis. Det kanske vanligaste är att beskriva organisationen med hjälp av klossar, linjer och rutor, det vi brukar kalla ett organisationsschema. Ett något modernare sätt är kanske att beskriva de flöden som sker i organisationen och som skapar mervärde så arbetar man ofta i kvalitetsutvecklingsarbete. Ett tredje sätt är att beskriva organisationen med hjälp av en bärande metafor den bild som fångar organisationens själ vare sig det är maskinen, hjärnan eller plasmaklumpen. Sättet att beskriva organisationen, det perspektiv man väljer, avgör i högsta grad det man först ser i organisationen, därefter hur jag läser, tolkar och drar slutsatser av situationen och slutligen vilka åtgärder jag vill vidta. Följande fyra infallsvinklar eller perspektiv tycker vi kan vara meningsfulla att använda sig av. De sätter fingret på olika saker och ger delvis olika svar på frågor om hur en förändringsprocess ska lyckas. Struktur: organisation, styrsystem, planeringsmodeller, regelverk, metodik och metoder. Detta är det vanligaste sättet att beskriva en organisation eller genomföra organisationsförändring. Strukturförändring anses ofta vara liktydigt med organisationsförändring. Strategi: mål, metoder, prioriteringar i tid och rum, planer, ofta organisationens fokus och kärna ur ett styrningsperspektiv. I detta perspektiv beskrivs också beteenden, åtgärder, prestationer och produktionsflöden. Det är ofta utifrån detta perspektiv man utformar verksamhetsplaner, utvecklingsplaner, kvalitetsutvecklingsprogram, affärsplaner etc. Den strategiska ledningen brukar ofta anses vara en nyckelfunktion i en organisation. Strategifrågor brukar ofta vara en fråga för staber och ledningsgrupper. Kultur: grundläggande värderingar, mission, synsätt, existentiella frågor, medvetenhet, trossystem, beliefs och mentala kartor. Detta är ett betydligt mer försummat fält. Organisationskulturen beskriver hur människor, tänker, agerar och resonerar i en organisation. Frågorna om organisationens identitet ryms inom detta fält. En organisationsförändring kan i princip aldrig lyckas om den går på kollisionskurs med organisationskulturen. Processer: relationer, samspel, interpersonella förhållanden, kommunikation, aktiviteter och handlingar. Inom detta fält hittar vi de sociala relationerna, det kollektivt undermedvetna, gruppdynamiken, de dolda drivkrafterna, sättet att samtala etc. Man skulle kunna säga att dessa fyra olika perspektiv utgör fyra olika sätt att beskriva en given organisation. De två första beskriver den ytliga och synliga aspekten av en organisation, de två senare det mer grundläggande och underliggande. Struktur och strategi beskriver det som organisationen oftast är medveten om själv, medan kulturer och processer ofta tillhör organisationens undermedvetna. Man skulle kunna säga att de två första aspekterna är det organisatoriska isbergets synliga del, de två senare det som ligger dolt under vattenytan. För att förstå och beskriva en organisation finns det minst tre olika synsätt. Det första, och kanske vanligaste är att kort och gott betrakta den synliga delen av isberget och hävda att strukturer och strategier är organisationens kärna. Detta håller vi inte med om. Detta är the easy way out. Sedan finns det de som hävdar att inget av dessa fyra perspektiv är mer rätt än det andra för att förstå organisationen men man medger att valet av perspektiv också bestämmer hur man kommer att fatta

30 30 beslut och agera i förhållande till organisationen. Det bestämmer ens synsätt och handlande och olika infallsvinklar kommer att ge olika sorters effekt. Detta är en mer insiktsfull ståndpunkt. Man väjer inte för att ställa de svåra frågorna, men man tar inte konsekvenserna av svaren. Den tredje ståndpunkten, som vi bekänner oss till, är att all verklig förståelse av en organisation har sin utgångspunkt i kultur och processer i organisationen. Och vi vill drista oss till att hävda att den inte bara är den effektivaste, utan egentligen den enda effektiva. Med detta synsätt blir struktur- och strategifrågor endast redskap och hjälpmedel för att förstå de underliggande faktorerna. Endast medel, och inte mål i sig. En sorts hävstänger och spett som man baxar in under organisationen för att få den i rullning. Förståelse av strukturer och strategier blir ramar och med hjälp av dessa ritar man upp spelplanen för det egentliga huvuddramat det som ligger under vattenlinjen. SAMMANHANG OMVÄRLD RESULTAT EFFEKT struktur strategi INSATSER RESURSER VÄRDESKAPANDE HANDLINGAR kultur processer FÖR VEM? UPPDRAG MISSION IDENTITET I en organisation utgör alltså dess struktur, strategi, kultur och processer enbart olika sidor av samma mynt, fyra olika infallsvinklar på samma frågeställning. De utgör olika sätt att beskriva organisationen. De har olika tyngd, men är alla viktiga och det är inte möjligt att förbise någon av dem. Man får dock inte glömma att varje social organisations kärna är människorna. Det är alltid människorna och deras handlingar som bär och utgör organisationen i konkret mening. Dessa fyra olika aspekter av organisationen måste vara i fas med varandra samt i harmoni med både organisationens uppdrag och omvärldens krav för att organisationen ska kunna vara effektiv Organisationens själ den abstrakta kärnan Ge mig en fast punkt och jag ska förflytta jorden, sa en grekisk tänkare. Det han kanske menade var att om jag bara vet var jag är ska sätta in en hävstång så att jag får tillräcklig bryteffekt så är inget omöjligt. Allt går att flytta bara hävarmen är lång nog. Så är det med organisationer också. Konsten är att hitta punkten där spettet ska sättas in. Ofta sätter vi in det på fel ställe. Och effekten blir att vi själva får ryggskott. Ofta föreställer vi oss organisationer som strukturer, kanske symboliserade i ett organisationsschema. Vi ser kanske framför oss resultat- och balansräkningar eller rentav stolt formulerade måldokument och strategier.

31 31 Det är en del av vad som utgör en organisation, med det har sällan något att göra med organisationens kärna, dess själ. Det är själen vi vill komma åt då vi ska skapa förändring. För att förstå den, måste vi förstå hur vi själva skapar vår bild av och ser världen. Världen finns ju som bekant inte bara vår bild av verkligheten, eller vår upplevelse av verkligheten. Om du betraktar en kaffekopp från sidan och inte ser koppens öra kan du strängt taget inte veta om det finns eller inte, du bygger en bild av verkligheten som innehåller ett öra. Vi brukar ibland överraska våra kursdeltagare med att slå av koppens öra. Och det visar sig varje gång samma sak, det förändrar bara koppen och inte deras bild av verkligheten. Den förblir oförändrad tills vi vrider koppen och låter dem se att verkligheten har förändrats. Så är det med själva livet. Våra bilder av det är olika. Livet är en strid, håhå jaja, säger den ena. Är du inte med mig är du mot mig säger den andre. Jorden var faktiskt platt ända tills Columbus bevisade motsatsen. Och ljuset är både en partikel och en vågrörelse allt beror på hur du studerar det. Vad vill vi säga med detta? Jo, att vårt sätt att uppfatta organisationer i allra högsta grad styrs av de grundläggande bilder jag som individ och medlemmarna i organisationen som kollektiv har om organisationen vi arbetar i. Vi skapar våra bilder 4 av organisationen och dessa styr oss i en omfattning som kan vara svår att föreställa sig innan man fått upp ögonen för detta. Vissa bilder är mer vanliga än andra. Vår erfarenhet är att bilden av organisationen som en maskin är den mest förhärskande. En sorts organisatoriskt mekano med klossar och fyrkanter sorterade i ett konventionellt stab-linje-schema. Våra datorprogram har denna bild färdig och klar. Gå in i datorprogrammet Powerpoint och försök rita en organisationsskiss och den färdiga ritmodulen presenterar maskinmetaforen för dig. Andra inte lika vanliga bilder är organisationen som ett slagfält kampen mellan intressegrupperna. Pratar vi kanske om rosornas krig inom socialdemokratin? Eller organisationen som en hjärna, eller ännu hellre en organism. Vissa tänker på organisationer som en sorts spindelväv. Då ligger vi nära nätverket som idé. Bilderna är många. De är i regel omedvetna tills man sätter ord på dem och lyfter upp dem till ytan. Men de existerar oavsett om vi lyfter upp dem till ytan eller inte Att synliggöra det osynliga metaforernas roll 5 I boken om Nalle Puh förekommer en dag en jakt på Heffaklumpen. En fåfäng jakt som slutar i intet. Alla djuren påstår sig veta vad man jagar efter men ingen har sett den. Ibland kan man tänka på organisationens själ ingen har sett den, men alla vet att den finns där och att den påverkar det dagliga livet högst påtagligt i varje stund. Bilderna är viktiga för oss därför att de styr oss i vårt sätt att uppfatta världen (vårt grundläggande paradigm eller vår grundläggande världsbild) och därmed också i vårt sätt att agera och lösa problem. Och en erfarenhet är tämligen klar om vi ska arbeta med organisationsförändring kan detta inte ske i direkt och/eller omedveten konfrontation med de kollektiva och oftast omedvetna bilder som finns i organisationen. Vi hade en gång uppdraget att arbeta med en organisation som var utsatt för ett hårt förändringstryck där den nye chefen uttryckligen ville samla organisationen till en kollektiv ansträngning. Problemet var att organisationens medlemmar såg sin organisation som ett slagfält för enskilda särintressen. Med denna kollektiva metafor som grund blir inte samverkan den naturliga lösningen hur mycket man än 4 Här finns många olika begrepp vi skulle kunna använda oss av: världsbild; paradigm, som beskriver ett etablerat (ofta vetenskapligt) synsätt; kognitiva scheman, som beskriver hur vi varseblir verkligheten eller metafor som ofta anses betyda symbolisk bild. Vi har fastnat för och använder fortsättningsvis begreppet metafor. 5 Detta avsnitt är bl.a. baserat på Morgan, Images of Organization, Sage, 1986.

32 32 stuvar om i organisationsschemat. Som en följd av detta misslyckades naturligtvis den avsedda förändringsprocessen. För att lyckas i ett organisationsarbete har man åtminstone två, kanske tre olika uppgifter. Den första är att förstå vilka grundläggande bilder och metaforer som styr organisationens tänkande, att sätta ord på och synliggöra dem. Den andra är att i sitt agerande utgå från dessa bilder, acceptera att de existerar och den logik detta föder i organisationen. Den tredje uppgiften är att om så är nödvändigt påbörja en process med att omskapa dessa bilder. Verklig förändring kommer ur nya sådana kollektiva bilder. 4.3 Att tolka Fryshusets själ och förstå Fryshuset som en metafor Låt oss nu gå vidare utifrån denna teoretiska utflykt med att utifrån ett antal olika perspektiv försöka fånga Fryshuset som organisation Att förstå Fryshuset som en hierarki Den enklaste och mest konventionella bilden av Fryshuset är den vi ritat nedan och utgörs av strukturen såsom den går att skapa med utgångspunkt från t.ex. verksamhetens kontoplan. Fördelarna med detta sätt att beskriva verksamheten är att den följer ett välkänt mönster. Bilden är tydlig och man ser varje enskild komponent och förstår hur saker hänger samman och vilken verksamhet som lyder under vilka ledningsförhållandena är också tydliga.

33 33 Det man inte ser är den interaktion och det samspel som råder i verksamheten och vilka synergiprocesser som äger rum vertikalt och horisontellt. Man förstår inte heller så mycket om verksamhetens omfattning och målgrupper 6. Ett annat konventionellt sätt att beskriva verksamheten är att som nedan göra en sammanställning över antalet besökare per år för att därmed få en sorts känsla över räckvidden i verksamheten. Hur många människor når man i sitt arbete och vilka delar av verksamheten har störst kvantitativ räckvidd. Vi ser då att man har ungefär besöksdagar eller i genomsnitt ungefär ungdomar per dag året om. Arrangemang Deltagare/år Konserter Arenan Event Klubben The Wave 8000 Replokaler Konferenser 8000 Fritid Skolorna Diverse övriga Men inte heller detta ger någon fullständig bild, man får t.ex. ingen känsla för verksamhetens ekonomiska omfattning. Då får man gå till bilder som nedan en årsbudget och dess intäkts- eller kostnadssida. Vi ser då att verksamheten på årsbasis omsluter nästan 210 mnkr varav intäkter från skolverksamheten utgör drygt 80 mnkr. Vi kan också, om vi skulle studera budgetens kostnadssida, förstå att man har anställt någonstans i storleksordningen 250 personer. Intäkter JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC SUMMA Försäljning av tjänst % Skolpeng % Försäljning varor % Projektbidrag % Hyresintäkter % Övriga bidrag % Totala intäkter % Att förstå Fryshuset en matrisorganisation med starka horisontella inslag Alla dessa bilder har en fokusering på den hierarkiska strukturen och hur den vertikala kommunikationen och styrningen äger rum. I själva verket har Fryshuset starka inslag av att vara en 6 Om man skulle rita ett organisationsschema över denna ständigt föränderliga organisation hösten 2013 skulle den se ut på det sätt som exemplifieras i figuren. Å andra sidan gjordes figuren om våren 2014 skulle den få ett annorlunda utseende. En följd av den ständigt föränderliga karaktären på verksamheten

34 34 matrisorganisation med rikligt med horisontella styrinslag. Med matrisorganisation brukar man mena en organisation som inte bara styrs och leds utifrån en dimension, dvs. oftast uppifrån och ner, utan även på tvären. Begreppet brukar formellt definieras så här: Organisationsform som frångår principen att varje anställd ska vara ansvarig inför endast en chef. Verksamheten är istället indelad i olika dimensioner, t ex en produktdimension, en regional dimension och en affärsområdesdimension, med en chef i varje dimension. Matrisorganisation förekommer framför allt i projektintensiva företag. 7 I Fryshuset finns det starka matrisliknande inslag. Man arbetar stundtals lika mycket, eller rentav mer, på tvären som hierarkiskt. Samarbetet mellan Barn till ensamma mammor i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör ett sådant exempel. Likartade samspelsstrukturer finns också mellan Sharaf hjältar och hjältinnor och Elektra eller Skapa din värld. Andra sådana inslag handlar om samspelet mellan Fryshusteatern och Exit och Passus, eller grundskolans samarbete med Lugna Gatan och Elektra Att förstå Fryshuset som en nätverksorganisation Dock är inte heller matrisorganisationen tillräckligt informativ som bild. I själva verket präglas Fryshuset än mer av nätverksorganisationens egenskaper: Nätverk eller nät är ett begrepp som används i många olika sammanhang. Ett nätverk är en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder som tillsammans bildar ett nät. Det är vanligt att åskådliggöra nätverk i någon form av nätdiagram. 8 7 Se 8 Wikipedia.

35 35 I nätverket söker man kontakter, byter information och skapar relationer med de aktörer i organisationen som för tillfället kan bidra till att skapa mervärde. Relationerna löper, precis som i bilden nedan, kors och tvärs. Det är funktionalitet och inte formella strukturer och lydnadsrelationer som är avgörande för kontakterna. Sålunda kan skolan söka kontakt och bygga relationer med Lugna gatan för att få in unga vuxna förebilder i skolan som kan påvisa vikten av att aktivt göra val och skapa sitt liv i stället för att drabbas av omständigheterna. I nätverket är det relationerna och samspelet som är det centrala. Genom detta blir också personerna snarare än funktionerna det centrala. Sålunda blir samspelet mellan t.ex. Ahmed och Bea den värdeskapande relationen på det sätt att en av dem arbetar i en box och den andre i en annan box i den formella strukturen. I ett nätverk är det i korsbefruktningarna som mervärdet uppstår Att förstå Fryshuset som en kaka som är större än summan av dess beståndsdelar 9 Men inte heller nätverket är tillräckligt för att förklara Fryshuset. Att beskriva Fryshuset som en nätverksorganisation eller matrisorganisation och ha anspråk på att förstå verksamheten är som att beskriva smak, doft och upplevelse av en sockerkaka genom att beskriva socker, ägg, mjöl, bakpulver och de andra ingredienserna. Fryshuset har en inneboende egenskap i sitt sätt att fungera som gör att det ständigt skapas synergieffekter: Synergi är när två eller flera influenser tillsammans bildar en starkare influens än vid direkt addition. Ordet kommer från grekiska syn-ergos, συνεργός vilket betyder "samarbete". Ett exempel kan beskrivas som att =>3. 10 När Fryshusteatern turnerar med sin pjäs Förorten brinner, kommer en ung man fram till dem och berättar om sin önskan att lämna den gängstruktur han är på väg in i. Detta leder till att Uffe på teatern kopplar samman denna unga man med Peter på Passus vilket i sin tur leder till att ett arbete kan inledas med syfte att bryta detta utanförskap. När Mustafa på Lugna gatan stöter samman med ett gäng unga tjejer på Plattan inleds ett samtal som kan leda till att flera av dem söker kontakt med Peter som är klassmorfar i grundskolan vilket i nästa steg kan leda till att de söker sig till Fryshusets skola. 9 Christakis & Fowler, Connected, N&K, 2010, sid Wikipedia.

36 Att förstå Fryshuset som en kreativ plattform Dessa synergieffekter uppstår även internt. Inte minst den gemensamma restaurangen i bottenplanet utgör en plattform för dessa kreativa synergiskapande möten, där just de oväntade mötena precis enligt grundläggande teorier om kreativa miljöer 11 leder till att nya idéer, projekt och lösningar uppstår. Flera av verksamheterna i Fryshuset har denna synergiskapande effekt. Verksamheter som basket, skate och drogfria diskon har inga uppenbara socialpolitiska syften. De handlar primärt om att skapa utrymme för att förverkliga passioner ett av de värdegrundsord som är centrala för Fryshuset. Men, vilket är viktigt, de fyller funktionen av att ur ungdomarnas perspektiv vara legitimerande. Man visar i handling att man är en verksamhet som står på de ungas sida och finns på de ungas villkor inte på de vuxnas och inte på myndigheternas. TYDLIGA SNABBA EFFEKTER TYP LUGNA GATAN, HITTA RÄTT, EXIT, PASSUS KOMBI- NATIONS- EFFEKTER OTDYLIGA, LÅNGSIKTIGA EFFEKTER TYP BARN TILL ENSAMMA MAMMOR, SKAPA DIN VÄRLD, FRYSHUSTEATERN SYNERGI- EFFEKTER TYP FIKET RECEP- TIONEN SUBTILA EFFEKTER TYP SKATE, DISKO Därmed är detta ur de ungas perspektiv, inte minst de unga som bär med sig en extra stark misstänksamhet mot vuxensamhället en bekräftelse på att man i konkret handling omsätter den värdegrund man tagit fram. Vi lyssnar och bygger relationer med unga. Vi utgår ifrån deras passioner och skapar gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Det stärker deras självkänsla. Vi arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar. Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till. Vi ger unga verktyg att själva ta makten över sin framtid genom att ta tillvara på sin inre kraft och motivation. Vi lyssnar in vad som händer och är snabba på att agera. Vi ser möjligheter där andra ser problem. Vi är tillräckligt modiga för att våga skapa förändringar, om och om igen. 11 Se Wittgensteins Vienna.

37 Att förstå Fryshuset som en organisation som har förändring som tillstånd Livet är som ett stearinljus som genom sin låga ständigt minskar. Tala om för mig, lär Buddha ha sagt till sina lärjungar, om det är samma ljus eller ett annat ljus när det har brunnit i några timmar. Svaret är att det är både detsamma och inte detsamma. Genom att det ständigt förändras är det inte detsamma, men samtidigt är det samma stearinljus. Stearinljusets tillstånd är förändring. 12 Men inte heller det kreativa perspektivet räcker för att förstå Fryshuset och dess verksamhet. Vanligtvis brukar man tänka på en organisation som något statiskt eller i varje fall stabilt i någon mening. Med Fryshuset är det precis tvärtom. Det som utmärker verksamheten är en blandning av kaos och ordning kaos som det nyskapande elementet och ordning som en metod att hålla det nydanande under någorlunda kontrollerade former utan att kväva kreativiten. I organisationstermer skulle man kunna säga att verksamheten ständigt befinner sig en pionjärfas helt eller delvis. De för tillfället mer stabila delarna utgör en sorts bropelare på vilka de mer nyskapande föränderliga delarna tar avstamp för kommande språng. Fryshuset skulle kunna beskrivas som en verksamhet som tagit till sig ordspråket: stillastående är tillbakagång. Avgörande för dessa förändringsprocesser är de behov hos unga som man reagerar på. Den snabba upptäckten av och reaktionen på behov hos unga är en sorts nyckelfaktor för framgång. När det brann i Husby var Fryshuset nästan först på plats till att börja med i en akutfas, därefter med olika former av insatser och på sikt genom att vara med och ta över driften av skolan där. När behovet av stöd för fattiga ensamma mammor upptäcks startar man en verksamhet med denna inriktning. När näthatet brer ut sig inleds verksamheten Nätvandrarna. När verksamheten Exit, som jobbar med avhopp kring unga i vit makt-världen, får mängder med förfrågningar från gängkriminella som vill hoppa av blir detta impulsen att starta systerverksamheten Passus osv Att förstå Fryshuset som en kultur och värdegrund Ett annat sätt att förstå Fryshuset är genom den formel eller slogan som är central för all verksamhet i Fryshuset: Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. En formel, en vision som är ett sorts uttryck för den organisationskultur och värdegrund som är bärande för verksamheten. Enligt vissa forskare har företagskulturen fyra kärnelement: värderingar, normer, grundläggande antaganden samt verklighetsuppfattningar. Värderingar kan enligt andra forskare (såsom Argyris och Schön) delas in i förfäktade värderingar och bruksteorier. De förstnämnda är de värderingar som uttalas och manifesteras i olika officiella sammanhang, medan de sistnämnda är de värderingar som styr handlandet. När man studerar företagskulturen är det därför intressant att se om dessa två sammanfaller eller inte och varför situationen är som den är. Värderingarna har också en skiftande intensitet, dvs. hur starkt de påverkar företagets handlande, och en riktning värderingen styr handlandet i en speciell riktning. De vägleder genom normer, ger ett värderingssystem vid olika valsituationer, motiverar individerna i organisationen och hjälper till att upprätthålla självaktningen. Normerna i företaget delas primärt in i medvetna och omedvetna. Genom normerna skapas ett förväntat beteende och de ger ett sanktionssystem som bestraffar ett icke-accepterat beteende. De grundläggande antagandena i en organisation är inlärda svar och lösningar som används för att lösa externa och interna problem. Då de är helt eller delvis omedvetna är de helt odiskutabla och tas ofta för givna. 12 Gammalt buddhistiskt talesätt.

38 38 Det sista kärnelementet är de verklighetsuppfattningar som en organisation delar. Då en organisation bygger mycket av kulturen på olika symboler blir de gemensamma uppfattningarna om hur dessa ska tolkas viktiga, dvs. de blir en del i verklighetsuppfattningen. Varje kultur utvecklar olika verklighetsuppfattningar, vilket är viktigt att komma ihåg vid en kulturanalys. För att relationerna mellan medlemmarna i organisationen ska fungera är det viktigt att även nya medlemmar får lära sig dessa. På samma sätt som de grundläggande antagandena är verklighetsuppfattningarna omedvetna för personer som omfattar dem. Detta är utomordentlig abstrakta begrepp som i många organisationer vanligtvis används på ett tämligen ytligt plan men som på Fryshuset har en utomordentlig genomsyrande karaktär. De går att observera i praktiskt taget varje ögonblick: hur man löser elevkonflikter i skolan, hur man sätter gränser på drogfria diskon, hur man möter barn till ensamma mammor och hur man stödjer unga män och kvinnor som arbetar i Lugna Gatan. De syns i språk, jargong och hur man rent fysiskt möter varandra allt ifrån varma kramar till grabbiga high fives men också i hur man organiserar arbetet i lokalerna eller de ritualer och legender som präglar verksamheten Att förstå Fryshuset som metafor Barbapappa Ibland kan bilder eller metaforer vara ett bra sätt att förstå en organisation. Man kan, utifrån ett metaforiskt perspektiv, få många bilder av en organisation: en bläckfisk med många armar, en örn som ser långt, en sengångare som inte kommer någon vart osv. Då man studerar och följer Fryshuset under längre tid som vi gjort är det några metaforer som snabbt dyker upp för att få en bild. En sådan är smörgåsbordet det breda utbudet av erbjudanden för unga. En annan är organismen det ständigt växande och föränderliga. En tredje bild är amöban den ständigt föränderliga överlevaren. Men även bilden av ett fungerande och föränderligt ekossystem växer fram ständigt utvecklande och föränderligt i samspel med omvärlden. En mer lekfull men inte helt irrelevant bild som genom åren växt fram av Fryshuset är bilden av Barbapapafamiljen: Barbapapa själv är en vanligtvis päronformad, skär varelse med förmåga att ändra sin form till praktiskt taget vad som helst. Färg, struktur och massa verkar dock ej kunna ändras så om Barbapapa till exempel ändrar form till en kanin kommer han att se ut som en stor skär kanin. Barbapapa föddes i en trädgård när Per vattnade sina blommor. Efter många underhållande äventyr träffar han också på en hona av samma art kallad Barbamama. Barbamama är svart och har mer kvinnliga former. Tillsammans producerar de sju barn, på ett mer traditionellt sätt genom att Barbamama lade sju ägg, som lades i jorden för att utvecklas. Fryshuset är likt Barbapapa både ständigt föränderlig och konstant. Verksamheten är mångfacetterad och grundar sin tillvaro på en genomtänkt värdegrund. Man är i ett ständigt samspel med och formas av och formar själv den omvärld man lever i. I Barbapavärlden är inget omöjligt och allt möjligt.

39 Sociotopen Fryshuset En sociotop är en avgränsad plats som har en viss sammansättning av bruksvärden och betydelser. En sociotop kan beskrivas som en plats (grekiska: topos) för kollektiv samvaro samt dess användning och mening i en specifik kultur eller grupp av människor (latin: socio). Jämför med begreppet biotop. 13 Fryshuset kan alltså upplevas, beskrivas, förstås och tolkas på många olika vis. Man skulle kunna likna Fryshuset vid ett kalejdoskop 14. Varje gång man skakar om det så faller bitarna ner på ett nytt sätt och en ny bild växer fram. En sak är dock utomordentligt säker Fryshuset låter sig inte beskrivas på ett meningsfullt vis ur ett enda perspektiv, t.ex. som ett arbetsmarknadsprojekt, en skola, en idrottsförening eller någon annan välkänd, tydlig och avgränsad kategori. Den föränderliga karaktären och den föränderliga bilden är det som dominerar. Går det att skapa en syntes av detta? Man kan uppfatta Fryshuset som en struktur och då se olika aspekter av denna struktur som den hierarkiska aspekten, matrisaspekten eller nätverksaspekten. Men Fryshuset kan också uppfattas som och skildras som en starkt bärande metafor bilden av den starka, ungdomliga, föränderliga lite upproriska och lätt anarkistiska punkaren, Barbapappa eller rentav en organisatorisk Pippi. Men det är lika relevant att uppfatta Fryshuset som en kreativ plattform där synergier skapas mellan verksamhetens olika delar. Och precis lika relevant är det att uppfatta Fryshuset som en ständigt förändrande verksamhet baserad på en stabil grund av kultur och värderingar en bärare och ägare av ett starkt socialt kapital. 13 Wikipedia. 14 Kalejdoskop kallas en tub försedd med speglar som reflekterar föremål, till exempel färgade glasbitar eller pärlor, som lagts i röret, i symmetriska kombinationer. När man roterar på tuben formar föremålen nya spännande mönster, Wikipedia.

40 40 Men för att syntesen ska bli fullständig måste man också se att Fryshuset är en arenaskapare på alla nivåer och i många dimensioner då det gäller ungdomsarbete. Man tillhandahåller unika mötesplatser för allt från kungliga filaharmonin, via ledande politiker och företagsledare till "street" smarta ungdomar från förorterna och unga flickor utsatta för hedersvåld eller unga män på väg ut ur ett yrkeskriminellt liv. På det viset är man också en brobyggare mellan innanförskapssamhället och utanförskapssamhället. En plats där möten äger rum i det mellanrum som uppstår mellan outsidervärlden och den andra världen. På så sätt kan man också säga att Fryshuset fungerar som en sorts inkubator eller odlingskammare för nya idéer och nya lösningar och som har tillgång till en synergiskapande, tillåtande och kreativ jordmån där växt blir möjlig både enskilt och kollektivt. Om vi nu ska sammanfatta dessa olika bilder av organisationen Fryshuset gör vi detta med en analogi vi tänker oss att vi utgår från det biologiska begreppet biotop som i Wikipedia definieras på följande vis: En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området. Det inom stadsplaneringen använda begreppet sociotop är en sorts transformation av biotopbegreppet till kulturella och mänskliga sammanhang. Det utgör en meningsfull metafor för att fånga komplexa och sammansatta skeenden i en organisation. Tidigare studier vi genomfört tycks peka på att det finns fyra faktorer (eller delsystem) i det som vi vill kalla organisationen som en sociotop och som på olika sätt samspelar med varandra och tillsammans påverkar och påverkas av den lokala kulturen eller det sociala kapitalet: Den första är de sociala betingelserna såsom relationer, samspel, sociala koder etc.

41 41 Vidare har vi de ekonomiska betingelserna såsom budget, intäkter, sponsorer, utgiftposter, intäktsströmmar etc. Vid sidan av detta tillkommer de fysiska betingelserna där bl.a. själva byggnaden Fryshuset utgör en utomordentligt central del. Slutligen har vi den institutionella miljö man lever i allt från omfattning, struktur och funktion till styr- och uppföljningssystem. Vår bild är att dessa faktorer samspelar och påverkar varandra och utgör grunden för en förståelse av en organisation. Man skulle också kunna säga att de skapar, omskapar, förändrar och/eller utvecklar det sociala kapitalet, värderingarna och organisationskulturen samtidigt som de utgör en effekt av detta kapital. Kausaliteten går åt båda hållen. Och det kanske är själva det sociala kapitalet, den kollektiva kulturen, andan och värdegemenskapen, som utgör själva kärnan i förståelsen av Fryshuset. Samtidigt är denna kultur beroende av de strukturella förhållanden där den verkar. Utan huset, vore Fryshuset något mycket annorlunda. Kanske är det därför som ett övertagande av ägandet av själva huset utgör en så central del i Fryshusets framtidsstrategi. Men sociotopen som begrepp är liksom biotopen ett i högsta grad dynamiskt begrepp. I den bästa av världar råder i en given sociotop en dynamisk jämnvikt, dvs. ständig förändring, evolution och anpassning, men en förändring i balans. Vår bild, efter att på nära håll i mer än sju år följt och utvärderat delar av verksamheten i Fryshuset, är att Fryshuset är en organisatorisk sociotop i en ständig pendling mellan ordning och kaos kaos för att kaos är källan till kreativitet och ordning därför att struktur ger förutsättning för att arbeta långsiktigt och utvecklas. En ständig strävan efter att hitta struktur, så mycket struktur att verksamheten går att överblicka och leda, men inte så mycket att all den kreativitet som utgör kärnan i Fryshusets verksamhet går förlorad. Man skulle med ett annat sätt att beskriva det säga att Fryshuset är en organisation med delar ständigt i pionjärfas, ständigt under utveckling. Fryshuset är också, för att använda en sliten metafor, en verksamhet som kontinuerligt omvandlar kol till diamanter men även slipar och förädlar dessa diamanter. Man har en unik förmåga att fånga upp

42 42 vilsna unga människor, kanske på väg in i ett destruktivt utanförskap, och för dem påvisa en alternativ väg. Denna förmåga fångas i ett flertal uttryck formulerade av grundaren Anders Carlberg: Berätta för dem om vägen bakom busken, inte vart den leder, men att den finns. Slå dom inte på käften, slå dom med häpnad. Man kan inte påverka en människa utan att ha en relation. I detta ligger också att via dessa unga människors passion bistå dem med att odla sina unika talanger talanger som entreprenörer (Paolo Roberto), talanger som artister (Petter), talanger som eldsjälar (Leo Razzak). Man skulle utifrån detta perspektiv kunna säga att Fryshuset utgör en sorts Street smart-universitet som odlar talanger samtidigt som dessa talanger bidrar till att bygga det sociala kapital som utgör Fryshusets kärna. Ett socialt kapital som inåt håller samman denna mångfacetterade organisation. Ett socialt kapital som utåt ger legitimitet och attraherar unga människor varav många tappat tron på vuxensamhället.

43 43 5. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG Socioekonomiska bokslut för den ideella sektorn har så vitt vi vet aldrig gjorts tidigare i Sverige. Därmed befinner i oss delvis på obruten mark. Processen med att göra detta består av några olika steg: Det första steget handlar om att hitta metoder, data och modeller för att värdera utanförskapets kostnader. I steg två måste man hitta ett sätt att beräkna värdet av att lyckas i det förbyggande arbete som är kärnan i Fryshusets verksamhet. Det tredje steget handlar om att inkorporera detta i ett bokslutssystem som har någon form av jämförbarhet med de mer traditionella bokslutsmodellerna i företagsvärlden. I detta kapitel tar vi de två första stegen för att därefter i kommande kapitel ta det tredje steget. 5.1 Mekanismerna bakom utanförskapet Två fenomen som förstärker utanförskapet kortsiktighet och stuprörsagerande Kostnaderna för det utanförskap som vi här diskuterar och som ofta är konsekvenserna av uteblivna tidiga insatser eller preventiva åtgärder är som vi kommer att se betydande och det finns heller inga tecken på att det kommer att förändras till det bättre av sig själv. Då måste man fråga sig: varför tillåts detta mänskliga och ekonomiska resursslöseri att pågå år efter år? Det är ju trots allt så att i grund och botten vill de flesta att en positiv förändring ska kunna ske. Det finns rikligt med kloka och kompetenta människor med stort engagemang och goda avsikter som är beredda att ta itu med denna problematik. Det blir, enligt vår erfarenhet, svårt att hitta syndabockar kring detta med utgångspunkt i mänskliga brister eller felaktiga värderingar och etik. Vår bild är att de som hanterar dessa frågor vare sig har onda avsikter eller är inkompetenta. Om vi utgår från att detta stämmer måste man leta felen på strukturnivå och se om den bild vi får är att varaktigheten av utanförskapet går hand i hand med övergripande strukturproblem. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem som, delvis ensamma men framförallt tillsammans, ger en förklaring: kortsiktigheten och stuprörstänkandet/agerandet. Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är frågor som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt i enlighet med kommunallagens intentioner. I verkligheten är det precis tvärtom. Ofta fattar man i offentliga myndigheter beslut kring olika insatser utifrån den traditionella ettårsbudgetens perspektiv. Om vi med stöd av bilden nedan tänker mer långsiktigt, ser vi att en insats kring en arbetslös eller sjukskriven person på goda grunder kan betraktas som en social investering. Intäkten, om vi lyckas, utgörs av den berördes framtida produktionsförmåga och alla de välfärdskostnader som inte uppstår till följd av att vi lyckats bryta ett utanförskap.

44 44 Är kronor eller rentav kr ur detta perspektiv en stor kostnad? Det beror på alternativen. Studier visar ofta att ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka mnkr. Tanken med ett socialt investeringsperspektiv (som med alla investeringar) är att man kortsiktigt tar en säker men begränsad kostnad för att i framtiden få större, men idag osäkra, intäkter. KOSTNAD PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Men kan vi vara säkra på att den planerade insatsen ger den önskade effekten då? Naturligtvis inte. Så är det med alla investeringar; intäktssidan kommer i framtiden och den är osäker, oavsett om vi talar om människor eller maskiner, fabriker, vägar etc. Om vi tänker på några av samhällets stora satsningar i infrastruktur de senaste åren såsom tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Förbifart Stockholm eller Botniabanan så är detta exempel på beslut där investeringskalkylen i förväg och utfallet i efterhand inte alltid, för att uttrycka sig milt, harmonierat med varandra Tre effekter av detta osynlighet, ansvarsfrihet och pyramidspelseffekt Våra organisationsstrukturer och styrsystem bygger alltså på fragmentering i styrningen av komplexa processer och kortsiktighet i värdering av det ekonomiska utfallet. Detta skapar vad vi ekonomer ibland kallar perversa ekonomiska incitament, dvs. man stimuleras att agera på ett sätt som inte leder till effektivitet. Detta leder till några olika ständigt återkommande effekter då man ska fatta beslut kring utanförskap: Osynligheten. Utanförskapets effekter är för de flesta beslutsfattare kraftigt underskattade eller osynliga eftersom de inte syns i våra budget- och uppföljningssystem annat än som ettåriga fragment av en betydligt större långsiktig kostnad. Ansvarsfriheten. Ingen enskild beslutsfattare ansvarar för dessa kostnader utan ansvarar enbart för kortsiktiga aspekter och fragment av denna totalkostnad den del man har det ettåriga budgetansvaret för. Pyramidspelseffekten. De flesta beslutsfattare försöker inom ramen för sitt uppdrag nå de mål de anvisats och hålla den budget man tilldelats. Dessa beslutsfattare gör så gott de kan inom denna ram och fattar mängder med beslut (de små beslutens tyranni) som på kort sikt är positiva för den egna verksamheten men som på lång sikt kan leda till stora oönskade konsekvenser och kostnader för samhället i stort.

45 45 Socioekonomiska bokslut kan enligt vår mening vara en av flera olika vägar för att få underlag för att ta itu med dessa tre problem. 5.2 Att agera eller inte agera det är frågan Tanken med tidiga insatser, prevention och rehabilitering är att man kan identifiera potentiella problem och/eller risker, avdela resurser för att hantera dem och därefter sätta in olika åtgärder såsom öppna förskolor, kuratorer i skolan eller föräldrastöd. Detta förväntas ge effekter på de berörda personernas framtida hälsa och välmående och dessutom skapa en mängd positiva ekonomiska effekter för samhället i form av minskade kostnader och/eller ökade intäkter. Detta leder med en viss automatik till nästa problemställning hur vet vi att en viss insats ger en viss given effekt? Det som brukar kallas kausalitetsproblemet. Om man väl vet effekten av en insats är det nästan alltid möjligt att omvandla detta till ekonomiska konsekvenser. Om man går från misslyckanden i skolan till framgång i skolan finns det rimliga och möjliga kvantitativa mått med vilka detta kan omvandlas till först sannolikheter för utanförskap på arbetsmarknaden och därefter ekonomiska följder av detta. Problemet är att det för de flesta insatser inom det sociala fältet vare sig finns evidensbaserade metoder eller kvantitativa mått på hur framgången till följd av en viss insats ser ut. Men detta har en bredare implikation nämligen hur man brukar följa upp, värdera och utvärdera socialt arbete av olika slag. Tyvärr är det på det viset att det brukar vara två saker man följer upp. Inte därför att det är det viktigaste och mest meningsfulla utan därför att det är vad som enklast låter sig mätas. Det ena är resursförbrukningen vad har man använt resurserna till och har man hållit budget? I själva verket säger de formella ekonomiska uppföljningssystemen i form av resultat- eller balansräkning överhuvudtaget ingenting om verksamheten. De säger egentligen bara något om hur mycket resurser man förbrukat till olika ändamål och om kostnaderna är större eller mindre än intäkterna. I grunden är det tämligen ointressanta mått. De säger ingenting om vare sig produktivitet eller effektvitet i verksamheten, inte heller något om vilka resultat man uppnått. De talar bara om hur resurserna använts. Det är den information man vanligtvis kan få ut ur en ideell organisations, en kommuns eller ett landstings konventionella förtagsbokslut.

46 46 En något mera ambitiös ansats är att mäta vilka prestationer man utfört. Hur många läkarbesök man genomfört, hur många barn som varit i verksamheten osv. Detta är vad man i andra sammanhang brukar kalla produktivitet med vilket menas hur snabbt, och hur fort man arbetar. Mer intressant än att bara mäta resursförbrukningen men i grunden säger det inget om resultatet. Vi vet inte om det är bättre att träffa många barn i en familjestödsverksamhet än färre om vi inte samtidigt har någon uppfattning om värdet av träffen, kvaliteten i mötet och effekterna på kort och lång sikt för barnen Ett socialt investeringsperspektiv På grund av detta behövs ett annat perspektiv då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering; Investering, en utgift som förväntas leda till framtida avkastning. Det finns fysiska investeringar av typen infrastruktur, byggnader och maskiner. 15 Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 mnkr belastar kostnaderna för detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. Ett ytterligare problem med detta synsätt är att länkarna mellan de olika stegen vare sig är lätta att upptäcka eller leda i bevis. Det finns flera tydliga problem sett ur en beslutsfattares perspektiv: Kopplingen mellan insats och effekt är inte alltid klar. Vilka åtgärder leder, med vilka sannolikheter, till vilka effekter? kausalitetsproblemet. Mellan insats/åtgärd och effekter går ofta lång tid, ibland så lång tid att kopplingen blir oklar eller osynlig fördröjningseffekterna. Eftersom de flesta offentliga beslutssystem bygger på det ettåriga budgetperspektivet finns inga styrinstrument för att hantera långsiktiga effekter kortsiktighetsproblemet. Beslutsfattare har sällan vare sig kunskap, möjligheter eller mandat att titta utanför den egna myndighetens omedelbara ansvarsområde problemet med tunnelseende. 15 Wikipedia.se,.

47 47 Insatser hos en aktör kan leda till positiva eller negativa konsekvenser för helt andra aktörer omfördelningsproblemet. I offentliga budgetsystem har man inte något sätt att redovisa sociala insatser som investeringar i motsats till satsningar i fysisk infrastruktur bristen på ett uppföljningssystem för sociala investeringar. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att många beslut blir långt ifrån samhällsekonomiskt effektiva eller leder till en god resursanvändning. 5.3 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering Begreppet socioekonomisk analys Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger några central begrepp inbakade: Tidigt och proaktivt Långsiktigt och uthålligt Helhetssyn och samordning Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt, en tillfällig verksamhet, sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och landsting) Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell (som vi presenterar längre fram) bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera då de olika alternativen ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Som en följd av detta väljer vi ofta en presentationsform som är konform med de olika aktörernas vanliga beslutsunderlag. Vi presenterar ofta resultaten i form av kortsiktiga resultaträkningar, långsiktiga sociala investeringsanalyser och finansieringsanalyser. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde.

48 48 Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning. 5.4 Den komplexa kartan och begreppet helhetssyn Identifiera det totala effektpanoramat Marginalisering och utanförskap är komplexa fenomen som sker samtidigt i många olika dimensioner samt vid olika tidpunkter och där synliga symptom och underliggande orsaker i regel är inflätade i varandra på ett stundtals svårgenomskådligt vis. Ofta har många olika aktörer och professioner varit involverade i människors resa mot utanförskap. I regel utan att samverka med varandra på ett mer systematiskt vis. De insatser som görs uppfattas ofta som fragmenterade och det är inte ovanligt att de som berörs känner sig överkörda och föga lyssnade på. Man skulle kunna säga att få ser helheten i den enskildes situation. Det är inte ovanligt att människor som marginaliserats har haft kontakt med 20, 30, 40 eller fler olika personer. Alla med olika perspektiv på och kunskap om deras problem. Det som för den ene är ett ordningsproblem i skolan är för den andre en neuropsykiatrisk problematik. Det som uppfattas som ett missbruksproblem på ett ställe ser hos en annan aktör ut som övergrepp och misshandel. Polisen ser kriminalitet medan bostadsföretaget ser störning och uteblivna hyror. Få har kunskap om eller ser helheten i dessa människors liv. Det första steget för att kunna beräkna effekterna av utanförskapet är alltså att skapa sig en bild av det totala effektpanorama som uppstår. I figuren nedan illustrerar vi principiellt hur den bild ser ut som utgör grunden för kalkylmodellen i denna rapport.

49 Vård/Behandling LVU Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Bostadsbidrag Beroendemottagning Behandlingshem LVM hem Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Beslut Överklagan Kammarrätt Länsrätt Advokat Beslut Överklagan Kammarrätt Länsrätt Psykiatriska Psykiatriska symptom Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Utredning Utredningshem Jourhem Kontinuerlig kontakt Utredning Beslut om ärende Ärende Anmälan Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Odontologiska Övr omkostnader Momsintäkter Advokat Beslut om ärende Ärende Omedelbart omhändertagande Missbrukets kroppsliga effekter Missbrukets mentala effekter MVC BVC Barnomsorg Skola Anmälan Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Intensivövervakning Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Utsatta barn Inkomst Hälare Skyddshäkte Utredning Dom Huvudförhandling Häkte Häktning Häktningsförhandling Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Stödresurser Polis PBU Specialpedagog Extralärare Sjuk Dålig ekonomi Inget jobb Lönearbete Bedrägeri Snatteri Bilstöld Inbrott Langning Smuggling Prostitution Advokat Läkare Utredning Utredning Utredning Gripande Arrest Utredning Åklagare Anhållande Arrest Vitt Svart Åtal Brottsutredning Personutredning Ingen bostad Karensdagar Vilande Utredning Sjukpenning Ekonomiskt bistånd A-kassa OSA Lönebidrag Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Utredning Produktionsvärde Sjukersättning Skatteintäkter Rehabersättning Aktivitetsgaranti Försörjningssätt Korttidshem Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem 49 Barn Boende Missbruk Gripande, Åtal, Dom och Straff Kvantifiera och prissätt effekterna Vad vi gör i denna studie för att få fram utanförskapets kostnader är att vi tar de tre steg man brukar ta då man genomför samhällsekonomiska analyser : Vi identifierar med hjälp av nätverkskartan ovan utanförskapets alla olika effekter. Därefter kvantifierar vi alla dessa effekter. Slutligen värderar och prissätter vi detta. För att kunna göra detta måste vi skaffa oss en bild av priset på alla de olika insatser och effekter som kan bli aktuella till följd av det fenomen vi studerar. Nedan visar vi ett utdrag ur en sådan prislista som utgör underlaget för denna studie.

50 50 Kedja Aktör Enhet Aktivitet Sort Pris Real Försörjning Arbetsförmedling Af Akassa Månad Försörjning Arbetsförmedling Af Aktivitetsstöd Månad Försörjning Arbetsförmedling Af Utredning Af Tillfälle Boende Försäkringskassan Fk Bostadsbidrag Månad Försörjning Försäkringskassan Fk Sjukpenning 100% Månad Försörjning Försäkringskassan Fk Utredning Fk Tillfälle Sysselsättning Kommunen Socialtjänsten Arbetsträning Månad Barn Kommunen Socialtjänsten BarnUtredKom Tillfälle Boende Kommunen Socialtjänsten Behandlingshem Månad Boende Kommunen Socialtjänsten Funktionsbedömning Tillfälle Försörjning Kommunen Socialtjänsten Försörjningsstöd Månad Sysselsättning Kommunen Socialtjänsten Rehabplan Tillfälle Sysselsättning Kommunen Socialtjänsten Sysselsättningprojekt Månad Sysselsättning Kommunen Socialtjänsten Utredning Tillfälle Boende Kommunen Socialtjänsten Utredning boende Tillfälle Missbruk Kommunen Socialtjänsten Utredning Omhändertagande Tillfälle Missbruk Kommunen Socialtjänsten Utredning Soc Tillfälle Missbruk Kommunen Socialtjänsten Öppenvård Månad Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Akutmottagning Tillfälle Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Operation Lätt Tillfälle Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Operation Medel Tillfälle Barn Landsting BUP Terapi Månad Barn Landsting BUP Utredning BUP Tillfälle Somatisk vård Landsting Primärvård Läkarbesök Tillfälle Medicinering Landsting Primärvård Medicin Primv Månad Somatisk vård Landsting Primärvård Sköterskebesök Tillfälle Medicinering Landsting Psykiatri Medicin Psyk Månad Psykvård Landsting Psykiatri Psykakut Tillfälle Psykvård Landsting Psykiatri Psykiatrisk öppenvård Tillfälle Psykvård Landsting Psykiatri Utredning Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Läkarbesök Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård lätt Tillfälle Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård tung Tillfälle Brott och Straff Rättsväsendet Kronofogde Inkassoärende Tillfälle Brott och Straff Rättsväsendet Kronofogde Utredning Kf Tillfälle Brott och Straff Rättsväsendet Polisen Polisingr Tillfälle Brott och Straff Övriga Allmänhet InbrottKostnAllm Tillfälle Brott och Straff Övriga Försäkringsbolag InbrottSkadaReglÖvr Tillfälle Försörjning Övriga Föräldrar Bidrag Månad Detta har vi byggt samman i den kalkylmodell vi tagit fram för denna studie och som bygger på mer än 30 års arbete med denna typ av frågor. I den fullständiga prislistan ingår cirka variabler omfattande ett tiotal stora samhällsaktörer Fördela kostnadernas på olika samhällsaktörer Men detta räcker inte. I traditionella samhällsekonomiska kalkyler brukar man nöja sig med att beskriva vilka effekter som uppstår för samhället i stort. Men detta är inte alltid ett relevant svar för en enskild aktör i samhället som kommun, försäkringskassa eller polis som kanske är mer intresserad av att få veta hur det påverkar just den egna verksamheten. Därför delar vi upp kostnaderna på sex olika samhällssegment illustrerade i figuren nedan.

51 51 Några av dessa segment är också tydliga organisationer såsom kommun eller arbetsförmedling. Andra består av flera olika delsegment, såsom rättsväsendet som består av bl.a. polis, åklagarväsende, domstolsväsende och kriminalvård. I kategorin övriga ryms bl.a. företag, allmänhet, familj, CSN och kronofogdemyndigheten. 5.5 Några bärande principer Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar försiktighetsprincipen. Den innebär att vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats. Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. De är ofta för svåra och för diffusa att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död och effekter av prostitution och psykisk misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta. En tredje viktig princip är att förse våra analyser med en känslighetsdel en riskkalkyl kring en insats eftersom osäkerheten kring effekterna av olika insatser är så stor. Vad händer om vi bara är hälften så bra? Vad händer om det blir ett katastrofresultat? Detta är ett sätt att undvika fällan att överdriva positiva effekter av en insats. Man kan också vända på steken och ställa frågan: hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop socioekonomiskt? På 5 år, på 20 år eller på längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan: om vi bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare vilka socioekonomiska effekter uppstår då? Dessa olika modeller svarar an dels på försiktighetsprincipen men också på genomskinlighets- eller transparensprincipen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat.

52 52 En femte viktig ansats är att vara medveten om att resultaten handlar om storleksordningar och inte exakta resultat, oavsett hur ambitiösa vi är. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter (och vara medveten om att det är just detta) än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka. Vi gör alltså på intet vis några anspråk på att sitta på en Sanning med stort S, inte ens att vi någonsin kommer att komma fram till sanningen. Detta är ett synsätt och en metod för att steg för steg komma något närmare sanningen Det svårmätbara En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler här inte ta med faktorer och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska (t.ex. otrygghet) eller etiska (t.ex. värdet av för tidig död) skäl. Sådana faktorer brukar ibland kallas svårmätbara (på engelska intangibles). Inom näringslivets tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då immateriella tillgångar. Exempel på detta är varumärke, patent, kompetens, goodwill och andra icke materiella tillgångar. Alla dessa är naturligtvis faktorer av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomin för att värdera dem. Dock kan många av dessa metoder diskuteras och även ifrågasättas bl.a. ur ett etiskt perspektiv. Vi har därför genomgående valt att i detta skede lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från studiens huvudlinje de direkt mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa svårmätbara faktorer skulle medräknas. Detta är ett område vi avser integrera i detta arbete i kommande års bokslut. Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap som vi här redovisar.

53 53 6. VAD ÄR ETT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 75 kommuner så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljningen i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning. 6.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer, t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten medan det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.

54 54 Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas istället företagets värde. Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon, utan att det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller något företag de internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en konkurrensekonomi signalerna till konsument/producent blir perverterade. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess femtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen som berör en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet.

55 Grundidé att vidga den traditionella bokföringen Under de senaste decennierna har det utvecklats olika former av vidgade bokslutsmodeller där man försökt fånga in dessa förlorade effektmått. Exempel på sådana bokslut är: hållbarhetsredovisningar miljöbokslut 16 personalekonomiska bokslut hälsobokslut 17 I detta arbete kan man identifiera några gemensamma drag: Man strävar efter en regelbundenhet med samma periodicitet som ordinarie bokslut vilket ger en möjlighet till kontinuerlig fördjupning av kunskaper och metodik men också möjlighet att skapa tidserier. Arbetet bygger på att man försöker identifiera de olika områden inom vilka företaget/organisationen har en påverkan på världen. På så sätt försöker man omdefiniera företagets gränssnitt mot omvärlden eller införliva parametrar i redovisningen som annars uteblir (t.ex. antal sjukdagar per anställd). Man kvantifierar och försöker på olika sätt hitta mått för företagets påverkan på de externa variablerna i förhållande till den ekonomiska verksamheten (t.ex. utsläppta ton kväveoxid per miljon kronor i omsättning). Man försöker att på olika sätt internalisera effekterna på ett bokföringsmässigt acceptabelt vis i redovisningen och redovisa dem sammanhängande med den ekonomiska bokföringen. I vissa fall strävar man efter att monetarisera de externa effekterna så att direkt jämförbarhet med det ekonomiska resultatet erhålls. 18 Presentationen bygger ofta på nyckeltal 19 som antingen fångar relationen mellan företagets produktion och de externa effekterna (t.ex. antal ton koldioxid per producerad tonkilometer transporterat gods) eller mellan den traditionella bokföringen och de externa effekterna (t.ex. personalomsättning i förhållande till vinst, sjukdagar per miljoner kronor i omsättning). 16 Nacka kommun är ett exempel på en kommun som under lång tid tagit fram såväl miljö- som personalbokslut. 17 En bra beskrivning av begreppet hälsobokslut och dess användning finns i Hälsobokslut, Aronsson & Malmquist, Metodicum. 18 Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, Med nyckeltal menar vi här t.ex. kvoten mellan två för företaget viktiga parametrar t.ex. utsläpp av ton svaveldioxid per miljon kronor i omsättning eller vinst i kronor per helårsanställd.

56 Vår preliminära definition av socioekonomiskt bokslut Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här: Ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). Dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socioekonomiska resultat- och balansräkning. Bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. Denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. Resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning Fem delar Det socioekonomiska bokslutet består av fem delar: En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntad framtida utanförskapsskuld. En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i vilken mån det finns vinnare och förlorare i processen. En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handla om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på

57 57 arbetsmarknaden, Det handlar om de kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa. Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något som man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut 20. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet, genom till exempel pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag Att reducera en framtida utanförskapsskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs av Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa din värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffa en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och vis en framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida utanförskapsskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhällets förväntade framtida balansräkning Finansieringsanalys I alla preventions- och rehabiliteringsprocesser finns det en eller flera finansiärer de som tagit initiativ till och kanske också genomför processen. Men effekterna av detta kan påverka även andra samhällsaktörer. Om kommunen bidrar till att arbetsrehabilitera långtidssjukskrivna personer erhåller staten vinster i form av reducerade kostnader för sjukpenning. Om arbetsförmedlingen gör liknande insatser minskar kanske kommunens kostnader för försörjningsstöd. Det finns alltså alltid potentiella vinnare och förlorare. Inom ekonomisk teori brukar man säga att om de samlade vinsterna av en förändring är större än de samlade förlusterna så att vinnarna (i varje 20 Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.

58 58 fall rent teoretiskt) skulle kunna kompensera förlorarna anses en åtgärd samhällsekonomiskt effektiv (det man inom ekonomisk teori kallar svaga Paretokritieriet). Men det kan också vara viktigt, i en värld där olika beslutsfattare försöker enas om spelregler för samverkan, att med hjälp av det socioekonomiska bokslutet se mer konkret hur eventuella omfördelningseffekter ser ut. Stundtals kan detta bidra till att man enklare kommer fram till kloka beslut Nyckeltal I arbetet med socioekonomiska bokslut ligger att också utveckla meningsfulla nyckeltal som bland annat skildrar relationen mellan företagets konventionella bokslut och det socioekonomiska bokslutet. Exempel på sådana nyckeltal kan vara: kvoten socioekonomisk vinst/företagsvinst samhällelig intäkt per medarbetare samhällsintäkter per insatt rehabiliteringskostnad.

59 59 7. VÅR MODELL FÖR SOCIOEKONOMISKT BOKLSUT I detta kapitel beskriver vi översiktligt och steg för steg den konkreta kalkylmodell det socioekonomiska bokslutet i rapporten är uppbyggd efter. Innan vi gör detta kan det vara värt att tänka på att då vi här talar om begreppet bokslut gör vi inte detta utifrån revisorns eller redovisningsekonomens strikta bokföringsperspektiv. Det socioekonomiska bokslutet är, i motsats till det traditionella bokslutet, ingen exakt vetenskap utan en sorts överslagsberäkning av en verksamhets socioekonomiska effekter. Det ger en känsla för storleksordningar och sammanhang. 7.1 Metodiken i stort Då man ska värdera effekterna av ett samhällsfenomen med det vi kallar en socioekonomisk analys genomlöper man normalt sett tre olika steg: man identifierar alla effekter av det som ska värderas. Man svarar på frågan: vad händer? Därefter kvantifierar man detta genom att svara på frågan: hur mycket av detta händer? Slutligen värderar man dessa effekter genom att svara på frågan: vad är prislappen på detta? De tre stegen är alltså identifiera, kvantifiera och värdera. I arbetet med det socioekonomiska bokslutet utgår man från företagets interna resultaträkning. I figuren nedan, som visar ett företag som sysslar med rehabilitering av långtidsarbetslösa personer, visar vi hur intäkter och kostnader fördelas på olika samhällsaktörer. I detta exempel har företaget en omslutning på cirka 18,8 mnkr och en företagsvinst på cirka 2 mnkr. Kommunen är i detta exempel finansiär av verksamheten. Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting RättsväsendeÖvriga Summa Vinst Intäkter Bolaget Kostnader Men till följd av det framgångsrika arbetet med de långtidsarbetslösa uppstår en mängd olika samhällsvinster i form av positiva externa effekter på det sätt vi tidigare diskuterat. Dessa redovisas i tabellen nedan. Vi ser då att den totala samhällsvinsten, i detta exempel uppgår till cirka 52 mnkr eller 26 gånger den företagsekonomiskt redovisade vinsten. I tabellens högra del kan vi också se hur denna vinst fördelas mellan olika samhällsaktörer. Vi ser då t.ex. att trots att kommunen är den aktör som står för hela investeringskostnaden så uppnår man redan under detta första år en nettovinst på drygt 5 mnkr. Den riktigt stora samhällsvinsten uppstår genom det produktionsvärde som tillförs samhället drygt 35 mnkr.

60 De externa effekternas komponenter Frågan blir då: vilka är komponenterna i dessa numera internaliserade och i bokslutet ovan synliggjorda externa effekter? Vilka kostnader upphör eller reduceras och vilka intäkter tillkommer till följd av det framgångsrika rehabiliteringsarbetet? Kostnaderna kring en individ som hamnar i utanförskap består av följande delar: Försörjning Uteblivna Skatter/avgifter Insatser Förlorat Produktionsvärde Tid Det förlorade produktionsvärdet. Detta uppstår till följd av att människor som skulle kunna arbeta (helt eller delvis) inte tas i anspråk och att deras bidrag till folkhushållet (det som ibland kallas deras BNP-bidrag) därmed uteblir. Denna kostnad brukar beräknas som den lönekostnad en arbetsgivare är beredd att betala för att anställa den person det gäller. I våra kalkyler använder vi utifrån en försiktighetsprincip regelmässigt en mycket låg lönekostnad för unga ofta en månadslön kring kronor som utgångspunkt för kalkylen. Till detta kommer arbetsgivarens så kallade lönekostnadspåslag som tillsammans med lönen utgör den totala lönekostnaden.

61 61 Kostnader för olika insatser i form av prevention, vård eller rehabilitering som riktas mot den person det gäller. Det kan vara allt från läs- och skrivstöd för dyslektiker i skolan till avgiftning och missbruksvård för unga missbrukare. I våra kalkylmodeller beaktar vi normalt mellan 150 och 250 variabler som vi identifierat, kvantifierat och prissatt och som fångar ett brett panorama av olika insatser som kan bli aktuella kring den grupp som marginaliserats. Den tredje gruppen av kostnader uppstår för att marginaliserade människor ofta inte kan försörja sig själva eller sitt hushåll. Det kan handla om allt från sjukpenning, via aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd till A-kassa och sjukersättning. Dessa kostnader brukar kallas finansiella kostnader eller transfereringar och anses normalt sett inte höra hemma i en samhällsekonomisk kalkyl. Vi väljer ofta att även redovisa dessa kostnader för marginalisering, men att särskilja dem från de s.k. reala kostnaderna dvs. produktionsbortfallet och kostnaderna för olika insatser. Den fjärde gruppen är de uteblivna skatter och avgifter som uppstår som en följd av ett utanförskap. Även dessa utgör en finansiell kostnad eller transferering. Till skillnad från försörjningskostnaderna redovisar vi endast sällan dessa typer av finansiella effekter trots att de i olika offentliga aktörers beslutsfattande spelar en stor roll inte minst då det gäller omfördelning av kostnadsansvar mellan stat, kommun och landsting kring olika frågor. 7.3 Delarna För att göra denna typ av kalkyler behöver man ha tillgång till ett antal grunddata eller göra rimliga antaganden om vad som kan hända eller kommer att hända. Dessa antaganden matas därefter in i kalkylmodellens olika delar, som översiktligt redovisas i tabellen nedan. Först och främst behöver vi kunskap om företagets resultaträkning (Internt - Bolaget) för det innevarande året. I exemplet nedan uppgår företagets vinst till 2 mnkr vilket vi känner igen från tabellen ovan. Därefter behöver vi veta vilka offentliga insatser kring dessa i det här fallet - arbetslösa personer som kan tänkas upphöra (Uteblivna Insatser) till följd av att man går i arbete och vem som finansierar dessa insatser. Dessa effekter uppgår totalt till cirka 35 mnkr i vårt exempel med kommunen som huvudfinansiär. Därefter behöver vi kunskap om vilka försörjningskostnader som upphör (Utebliven försörjning) då man får en anställning och vilka aktörer som annars skulle betalat för detta. I detta exempel ser vi att alla försörjningskostnader, vilka uppgår till 32 mnkr, belastar kommunen. Därefter ska vi beakta de eventuellt tillkommande kostnader för försörjning (Tillkommande försörjning) som uppstår t.ex. genom att man får aktivitetsersättning eller annan form av ersättning. I det här fallet en kostnad på 27 mnkr. Nästa del är att beakta vilka former av lönesubventioner som kan finnas till följd av att man erhåller ett arbete med sådana subventioner (Tillkommande lönebidrag). I det här fallet ser vi att detta belastar arbetsförmedlingen med drygt 7 mnkr. Slutligen ska vi beakta vilka produktionsvärden (BNP-bidrag) som uppstår till följd av att människor kommer i arbete. I det här fallet är nettoeffekten drygt 35 mnkr (43 mnkr minus lönebidraget). Alla dessa data matas på olika vis in i modellens inmatningsdel med utgångspunkt i kunskap om målgruppen före, under och efter den aktuella insatsen.

62 62 Uteblivna Utebliven Tillkommande Tillkommande Produktionsvärde Internt - Bolaget Insatser försörjning försörjning lönebidrag Brutto Netto Intäkt Kostnad Intäkt Intäkt Kostnad Kostnad Intäkt Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Samhälle Vinst/Förlust Resultaträkning för det första året Allt detta omvandlas inne i den black box som utgörs av kalkylmodellen till en årlig resultaträkning av det slag vi ser nedan och som är exakt samma tabell som vi sett en gång tidigare. Här kan vi följa både bruttoflöden och nettoflöden för berörda aktörer. I detta fall redovisas de totala effekterna för både finansiella och reala effekter. Om man vill kan man särredovisa dessa. Vi ser också att i detta exempel gör arbetsförmedlingen en nettoförlust vilket är precis som det brukar vara då personer går från en passiv försörjningssituation och närmar sig arbetsmarknaden. Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Rätts- Bolaget Bolaget Intäkt Kostnad Intäkt Arbetsförmedling Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Förväntad resultaträkning de första sex åren Resultaträkningen är effekterna av rehabiliteringsinsatsen under första året. Men effekterna upphör ju inte med detta. I bästa fall leder detta till en mer permanent närvaro på arbetsmarknaden. Därför får man göra en prognos över hur stabila resultaten av insatsen kan tänkas vara. Man vet t.ex. från forskningen att den här typen av målgrupp, även då man får ett arbete, har en högre benägenhet än genomsnittet att återfalla i arbetslöshet och att effekterna av en rehabiliteringsinsats för vissa personer avklingar över tid. Därför får man (precis som i alla andra delar av kalkylen) vara utomordentligt försiktig med de antagande om flerårseffekter av insatsen som kalkylen bygger på och utgå från den försiktighetsprincip vi alltid använder oss av för att inte hamna i fällan med glädjekalkyler. Exempel

63 63 på en sådan sexårsprognos ser vi i tabellen nedan där effekterna för de första sex åren (osummerat och odiskonterat) redovisas. Summa Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa sktörer Produktionsvärde Summa Dessa kalkyler bygger naturligtvis på kunskaper om och genomtänkta antaganden om målgruppens situation både med och utan insatsen och i vilken takt man till följd av insatsen tar sig in på arbetsmarknaden. Man får också beakta i vad mån man erhåller ett subventionerat eller icke subventionerat arbete och i vilken takt dessa subventioner eventuellt avvecklas. På samma vis måste man beakta att målgruppen kanske oftare än genomsnittsarbetskraften återgår till perioder av arbetslöshet. 7.6 Investeringskalkyl och balansräkning Den förväntade framtida effekten av insatser idag Nästa steg i det socioekonomiska bokslutsarbetet är att anlägga ett investeringsperspektiv. Precis som då man ska värdera effekter för åren efter det första året måste man kring investeringskalkylen iaktta största försiktighet med antaganden kring effekter. Man måste beakta både effekter i form av återkommande perioder av arbetslöshet för hela gruppen, som gör att delar av gruppen kan återfalla till permanent arbetslöshet, men även att delar (kanske stora delar) av målgruppen på egen hand hade kommit in på arbetsmarknaden om man hade väntat tillräckligt länge. Allt detta måste ligga till grund för ett antal antaganden bakom kalkylen. Kalkylen måste nu naturligtvis diskonteras till nuvärde. Vi väljer ofta att göra detta med 4 %. I diagrammet nedan ser vi exempel på hur en sådan kalkyl kan se ut då vi för en tioårsperiod delar upp effekterna i de tre delar vi inledningsvis presenterat: finansiella effekter, produktionsvärde och reala effekter eller i huvudsak effekter i form av minskade offentliga insatser. Vi ser då att i vårt enkla exempel uppgår de totala långsiktiga effekterna till cirka 950 mnkr. Detta i sin tur kan relateras till den ursprungliga investeringen på cirka 18 mnkr som kommunen gjorde kring målgruppen.

64 Kr/Ackumulerat/Diskonterat 64 Komponenter Finansiellt Produk onsvärde Insatser realt År Ett balansräkningsperspektiv på detta Ett annat sätt att se på detta är att betrakta de ackumulerade framtida effekterna av denna insats som en reduktion av samhällets ackumulerade utanförskapsskuld för målgruppen under den aktuella tidsperioden. En skuld som består av de summerade kostnaderna för utanförskap under dessa tio år. Detta är att anlägga ett balansräkningsperspektiv på de insatser man gör. Man skulle sålunda kunna säga att samhällets socioekonomiska balansräkning för en tioårsperiod i detta fall har förbättrats med cirka 950 mnkr till en kostnad av 18 investerade mnkr. Detta innebär en avkastning på cirka 52 gånger pengarna Denna förändring kan för den aktuella målgruppen antingen registreras som en förväntad tillgångsökning på dessa 950 mnkr eller en förväntad skuldminskning på motsvarande belopp Reala långsiktiga effekter Man kan också, om man bryter ner kalkylen, få kunskap om hur de reala vinsterna fördelas mellan olika aktörer under, i det här fallet, tioårsperioden. Vi ser då t.ex. att landstinget gör en tioårig real vinst på 38 mnkr ett uttryck för minskade vårdkostnader för målgruppen till följd av den förbättrade hälsa som är kopplad till att deras utanförskap brutits. Den reala kommunala vinsten uppgår till 123mnkr. Realt Bolaget Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa

65 Kr/Ackumulerat/Diskonterat Finansiella långsiktiga effekter Men ur kommunens perspektiv kanske de finansiella effekterna är väl så intressanta. Det handlar primärt om kommunens kostnader för försörjningsstöd. Även detta kan vi särredovisa i tabell- eller diagramform. Vi ser då att i detta exempel uppgår kommunens finansiella effekter (dvs. främst minskade kostnader för försörjningsbidrag) till cirka 150 Mnkr eller i genomsnitt 15 Mnkr per år Finansiella vinster per aktör Övriga Rä sväsende Lands ng Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Bolaget År Nyckeltal Nyckeltal är en sorts förenklat mått med vars hjälp man snabbt kan få en bild av ett företag och dess verksamhet. Vår kalkylmodell ger rikliga möjligheter att ta fram olika nyckeltal. Vi har i tabellen nedan tagit fram exempel på några sådana nyckeltal. Det första visar hur många dagar som löper till dess att intäkterna är lika stora som eller större än kostnaderna för investeringen. Vi ser då att kommunen efter 284 dagar och samhället i stort efter 99 dagar fått tillbaka investeringskostnaden. Vi kan också se de reala och finansiella vinsterna per deltagare i projektet för en fem årsperiod både för samhället i stort och för de olika aktörerna.

66 66 Real vinst 5 år per deltagare Finansiell vinst 5 år per deltagare Dagar till payoff Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Samhälle Koncernbokslut Den redovisning som vi har gjort ovan görs för varje enskild verksamhet i Fryshuset. Därefter kan man föra samman detta till ett socioekonomiskt koncernbokslut för de tre olika delarna. Man får då ett mått på den årliga samhällsnytta som Fryshusets olika verksamheter generar till följd av sina olika insatser och som inte redovisas i den traditionella årsredovisningen. På motsvarande vis kan man också sätta samman investeringskalkylen, eller andra önskade delar av bokslutet, till en koncernredovisning för att på så sätt få en bild av vilken långsiktig nytta koncernens arbetsmarknadspolitiska insatser skapar.

67 67 8. BOKSLUTET I DENNA FAS Denna rapport är det första steget på väg mot ett mer fullständigt socioekonomiskt bokslut för Fryshuset. Denna typ av bokslut har såvitt vi vet aldrig förr genomförts. Därför har vi stött på ett stort antal principfrågor och metodproblem som vi, trots trettio års erfarenhet kring detta fält och erfarenheten från långt över etthundra olika utvärderingar, inte till fullo lyckats knäcka. Vi kommer i detta kapitel peka på några av dessa utmaningar. 8.1 Några faror att se upp med Det är alltid vanskligt att sätta ekonomiska mått på en verksamhet och det finns ett antal fällor man bör se upp med. Den första av dessa är tron att endast det som går att mäta i pengar är viktigt är-dulönsam-lille-vän-problematiken. Så är det naturligtvis inte i all synnerhet i en verksamhet som Fryshuset där de egentliga kärnvärdena och det man uppnår knappast låter sig mätas på ett ekonomiskt meningsfullt vis. Den ekonomiska mätningens syfte är inte primärt att visa att verksamheten är lönsam (även om den skulle visa sig vara det). Syftet är att visa att vid sidan av alla de mänskliga värden som skapas så kan det dessutom vara en riktigt bra affär för samhället. En annan fara är att denna typ av mätningar kan skapa en inre konkurrens mellan olika verksamheter inom Fryshuset. Lite förenklat de som skapar störst samhällsvärden är de verksamheter som är bäst. Så är det naturligtvis inte med någon nödvändighet. Det kan i stället vara så att de med högst socioekonomisk vinst är de verksamheter som är lättast att mäta. På grund av detta vill vi varna för denna inre konkurrens. 8.2 Att mäta det omätbara Från insatsmätning till resultatmätning Det vanliga sättet att mäta resultat i en organisation är att se vilka intäkter man fått och vilka kostnader man haft. Skillnaden mellan intäkter och kostnader brukar beskrivas som organisationens resultat, vinst om den är positiv, förlust om den är negativ. Detta redovisas i verksamhetens resultaträkning och bokslut. I grund och botten kan man, i en organisation som Fryshuset, med stöd av denna resultaträkning i inte se något annat än om man har förbrukat sina resurser, till vad man har förbrukat dem och om intäkterna har räckt för att täcka kostnaderna. Precis samma förhållande råder för övrigt inom i stort sett hela den offentliga sektorn bokslutet säger strängt taget ingenting om vad man lyckats uppnå utan egentligen bara om man har lyckats hålla budget. Detta brukar ofta anges som ett framgångs- eller misslyckandemått, men är strängt taget inget annat än en indikator på hur väl man lyckats i en tidigare budgetförhandlingsprocess. Som styrinstrument för en verksamhet är detta tämligen magert. Därför har det genomförts ett antal olika utvecklingsprocesser, inte minst inom den ideella sektorn, för att skapa uppföljningsmodeller som är något mer informativa. En del av dessa fokuserar på att studera vilka aktiviteter som genomförts, andra handlar mer om vilka prestationer man utfört. Det kan handla om hur många klientträffar, hur många mentorsmöten, hur många informationstillfällen etc. som man genomfört. Och naturligtvis är detta bra. Det ger en känsla för till vilka ändamål man har förbrukat sina resurser. Men det ger ingen som helst information om vilka resultat detta lett till. Det säger heller inget om kvaliteten

68 68 i de aktiviteter man haft. Är fler träffar bättre än färre även om de är sämre? Är liten administration bättre än stor, även om den lilla administrationen leder till en ineffektiv resursanvändning? Det vi i vårt arbete är ute efter är något mer. Vi strävar efter att med detta socioekonomiska bokslut röra oss i riktning mot resultat. Vad har de olika aktiviteterna och prestationerna lett till? I Fryshusets fall skulle man kunna koka ner den ekonomiska aspekten av detta till följande fråga: Hur har det nuvarande och framtida utanförskapet för målgruppen förändrats till följd av det vi gjort? Var och en förstår att detta är en svår fråga att besvara det handlar om att ha en bild av kausaliteten och att ställa effekten av en insats säg Barn till ensamma mammor mot om insatsen inte hade gjorts. Detta i en organisation som är mer fokuserad på att agera än att mäta det man gör. En organisation utan utpräglad vana i mätandets konst. En organisation mer fylld av passionerade entreprenörer än statistiskt rutinerade byråkrater. Och i en organisation där registrerandet och mätandet skulle kunna uppfattas som kränkande eller stridande mot de värderingar som utgör kärnan i verksamheten. Men det handlar inte bara om att beskriva och mäta resultat en svårighet i sig. Det handlar om något mycket mer komplicerat. Hur mäter man på ett meningsfullt sätt skolresultat från gymnasieskolan? Gör man det enkelt för sig tittar man på meritvärdena för betyg och jämför med rikets genomsnitt. Men säger det något om vi inte vet utgångsläget för eleverna? Gör man det något mera komplicerat för sig försöker man kompensera resultaten för variationer i ingångsvärden i form av kunskapsnivå, språkkunskap och social situation. Men räcker detta? Är inte det relevanta skolresultatet om det leder till att eleverna senare i vuxenlivet inkluderas i samhället, t.ex. genom att de får tillträde till arbetsmarknaden och kan försörja sig själva? Men inte heller detta räcker i det socioekonomiska bokslutet. Det handlar också om att översätta detta resultat till ekonomiska mått Tre utmaningar För att kunna göra denna typ av mätningar är det tre olika utmaningar som man måste kunna hantera: Den första utmaningen handlar om att veta vad som faktiskt hänt med målgruppen man jobbar med. Hur många har man jobbat med, vad har hänt med dem och i vilken omfattning? Hur många har man tagit in i det arbetsmarknadspolitiska projektet, hur många av dem fick jobb, hur stabilt var detta och i vilken omfattning var det är jobb med eller utan effektproblemet. Den andra utmannigen handlar om att veta att det var just vår insats som ledde till den uppmätta effekten. Att svara på frågan om vad som ledde till vad. Var det just verksamheten

69 69 med barn till ensamma mammor som bidrog till att det lilla barnet 12 år senare lyckades i skolan och ytterligare några år senare fick ett arbete kausalitetsproblemet. Den tredje utmannigen handlar om vad som skulle hänt om just det vi har gjort inte hade inträffat. Hade någon annan insats blivit av eller hade de berörda personerna på egen hand fixat upp sin situation. Så länge man inte har jämförbara kontrollgrupper är detta alltid vanskligt att svara på kontrollgruppsproblemet. 8.3 Effekter och resultat Detta leder vidare mot frågan om vad effekter är. Man kan med stöd av figuren nedan börja ringa in effekt- och resultatbegreppet. Det enklaste är kanske att börja med de kvalitativa effekter en viss verksamhet har unga människor som ser Fryshusteatern får en stark upplevelse av vad ett liv i förorten innebär, eller får en ökad lust att bryta sin påbörjade resa mot utanförskap. Några av dem gör faktiskt också detta men hur mäter vi det? Ja, hur går man därifrån till att mäta detta i kvantitativa termer. I grundskolan på Fryshuset går det tämligen enkelt att mäta hur stor andel av eleverna i nionde klass som kvalificerar sig till de nationella programmen i gymnasiet. Eftersom 96 % av årskullen gjort detta och riksgenomsnittet för detta är 87 % och man på goda grunder kan hävda att Fryshusskolans elever i förhållande till rikets genomsnitt är underprivilegierade (kunskapsmässigt, socialt och språkligt) så kan man rimligen anta att skolan levererar ett kvantifierbart mervärde på cirka 10 procentenheter i förhållande till genomsnittsskolan Man skulle kunna hävda att eftersom den genomsnittliga grundskolan levererar 13 % av unga med icke fullgoda betyg medan Fryshusets grundskola endast levererar 4 % av elever med en sådan situation, så är man i detta avseende tre gånger bättre än riksgenomsnittet. Går då detta att översätta till ekonomiska mått. Ja, om man accepterar ett visst mått av osäkerhet går det alldeles utmärkt. Det finns nämligen statistiska mått på kopplingen mellan skolmisslyckanden och framtida misslyckanden på arbetsmarknaden. Beroende på vilken grupp vi talar om finns det skäl att tro att ett skolmisslyckande kan öka risken för framtida utanförskap på arbetsmarknaden mellan 4 och 8 gånger alltså en tämligen dramatisk effekt. Och detta arbetsmarknadsmisslyckande går att prissätta. Till detta kommer effekter på framtida hälsa, missbruk och vårdkonsumtion. Även detta går att prissätta. Det är inte helt lätt, men det går.

70 70 Men det ger inga uppenbara effekter på kort sikt. Effekterna kommer, för att använda ekonomspråk, knappast att synas i samhällets årliga resultaträkning. Effekterna kommer snarare att synas i samhällets framtida balansräkning (en förväntad sannolik framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld) över förväntade utanförskapskostnader för unga som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. I själva verket är det så att det är mycket få verksamheter på Fryshuset som ger mätbara, kortsiktiga och betydande positiva effekter i den socioekonomiska resultaträkningen. Det handlar då främst om verksamheter som riktar sig mot gruppen (unga) vuxna som redan skulle kunna befinna sig på arbetsmarknaden såsom Exit, Passus, Lugna Gatan, Hitta Rätt och Raket. För dessa grupper, som kanske mer har ett rehabiliterande än preventivt perspektiv, går det tämligen tydligt att peka på även kortsiktiga effekter av det arbete man gör. Det socioekonomiska bokslutets resultaträkning fångar problemet med stuprörstänkande och anlägger ett helhetsperspektiv på arbetet. Men för verksamheter som grundskolan, eller än mer Elektra eller Skapa min värld stöter vi på ett långsiktighetsproblem. Effekterna av det man gör idag kommer vid framgång att synas först flera år senare i form av minskade kostnader för utanförskap. Kanske år senare. Detta är inte något som syns i resultaträkningen, vare sig i den interna resultaträkningen eller i den socioekonomiska resultaträkningen. För att få ett mått på effekterna får vi gå till balansräkningen eller investeringsperspektivet. Lite förenklat skulle man kunna säga att för varje procentenhet som grundskolan levererar ett resultat i form av bättre betyg än riksgenomsnittet uppstår ett sannolikt reducerat förväntat framtida utanförskap för denna grupp unga, en reduktion i den framtida utanförskapsskulden som det går att sätta ett ekonomiskt mått på. Inte helt enkelt, men möjligt att räkna fram på en ungefärlig nivå. Om man kan beräkna och sammanställa denna långsiktiga effekt för Fryshuset alla olika verksamheter kan man få ett långsiktigt mått på hur den samhälleliga balansränknigen för utanförskap förändras i gynnsam riktning till följd av en förväntad reducerad framtida utanförskapsskuld. 8.4 Direkta och indirekta effekter och subtila effekter Från det lätta till det svåra En ytterligare aspekt av detta är att vissa av verksamheterna vi ska ha med i det socioekonomiska bokslutet ger tydliga, konkreta och tämligen snabba effekter. Vi har redan nämnt verksamheter som Exit och Passus. För flera av dessa finns det dessutom redan idag en viss form av resultatuppföljning. Dessa verksamheter är tämligen enkla att få med i bokslutets resultaträkning som per definition är ettårig. Det kan här kanske också vara viktigt att påpeka att resultaträkningens uppgift inte är att fånga långsiktiga effekter utan just helhetssynen på de effekter som uppstår till följd av Fryshusets verksamhet. Andra verksamheter har mer otydliga eller rentav osynliga kortsiktiga effekter men där man intuitivt ganska snabbt förstår att de rimligtvis har påverkan på målgruppens förväntade framtida utanförskap men där denna påverkan är svår både att påvisa och än mer kvantifiera och sätta ett ekonomiskt värde på. Så är det sannolikt med effekterna av tusentals åskådare till Fryshusteaterns pjäser eller alla de unga kvinnor som jobbat med sin självkänsla i Elektra eller United Sisters. Här kan man kanske på sikt med ett antal rimliga antaganden och hypoteser få med effekterna i bokslutets investerings- och balansräkningsdel.

71 71 TYDLIGA SNABBA EFFEKTER TYP LUGNA GATAN, HITTA RÄTT, EXIT, PASSUS KOMBI- NATIONS- EFFEKTER OTDYLIGA, LÅNGSIKTIGA EFFEKTER TYP BARN TILL ENSAMMA MAMMOR, SKAPA DIN VÄRLD, FRYSHUSTEATERN SYNERGI- EFFEKTER TYP FIKET RECEP- TIONEN SUBTILA EFFEKTER TYP SKATE, DISKO Än svårare är det med verksamheter som inte på detta påtagliga vis riktar sig mot sociala frågor och utanförskap såsom diskon, basket eller alla de musikgrupper som har sin verksamhet i Fryshuset. Här kan man tala om subtila och diffusa effekter. Naturligtvis har alla dessa verksamheter effekter av olika slag en del av dem till och med ekonomiskt mätbara. Då ettusen unga drogfritt är på Fryshusdiskot är några av dem inte berusade på andra platser i staden där de kanske skulle komma i bråk och slagsmål med alla de följder detta skulle kunna ha. Men för de flesta av dessa verksamheter är denna typ av beräkningar inte särskilt enkla att genomföra. Det som då både komplicerar och underlättar det hela är att råder omfattande kombinationseffekter mellan olika verksamheter. Lugna Gatans värdar utgör en viktig resurs i skolan som rollmodeller och förebilderför att bryta resan mot utanförskap. Fryshusteatern fångar upp unga män på väg in i gängkriminalitet som den vägen får kontakt med Passus. Diskona skapar kontaktytor för unga kvinnor som den vägen upprättar relationer med och får hjälp från Elektra och den jagstödjande verksamhet man bedriver där. Ytterligare ett snäpp på svårighetsskalan är alla de synergieffekter som uppstår på olika platser inne i huset. Inte minst restaurangens roll som kreativ synergiskapare är utomordentligt påtaglig för den som vistats i Fryshuset en tid. Naturligtvis utomordentligt svårt att mäta men lika avgörande för de resultat man skapar som en gång kaféerna i förra sekelskiftets Wien var som en generator för alla de vetenskapliga och konstnärliga genombrott som skedde där 21. Förmodligen är en av hemligheterna med Fryshuset just att vara en kreativ och dynamisk sociotop där de kreativa mötena mellan olika verksamheter skapar både synergieffekter och idéer om kommande utvecklingssteg. Och hur mäter man i så fall detta? 21 Se vidare Janik, Toulmin, & Merkel, Wittgensteins Vienna, en spännande bok om kreativa miljöer och värdet av korsbefruktningar över gränserna.

72 Otydlighetens källor Det är med andra ord inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta? En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var just denna insats som gjorde en skillnad? En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med hur socialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor. 8.5 Vad gör vi när vi inte vet allt vi skulle vilja veta? Utgångsläget: resultat- och balansräkning Vi kan nu med en viss självklarhet konstatera att allt som rör Fryshuset inte med enkelhet går att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt är att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ska vi ta fram årlig socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för följande verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan Exempel, hypoteser och kvalitativa resonemang För de verksamheter där ovanstående av olika skäl inte låter sig göras för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter kommer i detta skede inte att fogas samman med det övergripande bokslutet. För de verksamheter där inte heller detta är möjligt eller meningsfullt kommer vi att föra ett mer kvalitativ resonemang eller ett resonemang som inte översätts i monetära mått för att beskriva effekter av verksamheten.

73 Principer: försiktighet och transparens Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden. Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har genom åren betytt att vi steg för steg tvingats revidera, dvs. höja, de kostnader för utanförskap som vi utgått från, eftersom ny kunskap har påvisat att vår försiktighetsprincip lett oss till att underskatta utanförskapets kostnader. Denna princip är viktig för att inte hamna i en situation där vi blivit tvungna att skriva ner våra siffror eftersom de tidigare siffrorna varit överdrivna. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet. Kanske till besvikelse för några, men en sorts långsiktig garant för att vi i kommande bokslut inte kommer att tvingas skriva ner resultaten. Vi har som långsiktig målsättning att, för varje nytt bokslut, klä på allt fler och fler verksamheter i takt med att mer och mer data blir tillgängliga. Man skulle kunna säga att detta första år är präglat av att vi prövar och lär. 8.7 Arbetsprocessen Arbetet med detta socioekonomiska bokslut för verksamhetsåret 2013 inleddes i augusti I en första fas byggde vi de modeller som vi trodde skulle behövas för arbetet och testade dem mot äldre data och dummydata. Vi samlade in grundläggande verksamhetsdata och ekonomisk information om Fryshuset. Under våren 2013 inleddes ett arbete med att genomföra informationsseminarier på Fryshuset samt samla in data från de verksamheter som idag finns i bokslutet. Dessa data samlades in genom intervjuer, samtal och workshops med berörda verksamheter liksom en genomgång av all tillgänglig information som fanns. Dessa intervjuer skapade en hel del reflektion hos berörda verksamheter kring det man håller på med, resultat och uppföljning. Inte minst upplevdes att man började reflektera över hur viktigt det kanske är att ha någon form av begripliga och meningsfulla mått på den verksamhet man bedriver både för att själv kunna styra den bättre och för att kunna kommunicera och argumentera med omvärlden. Inför sommaren 2013 tog vi fram ett antal preliminära resultat, både för enskilda verksamheter och Fryshuset som helhet, vilka presenterades i Almedalen denna sommar. Under hösten fortsatte arbetet med datainsamling även i Göteborg och Malmö. Detta datainsamlingsarbete testades nu mot våra ursprungliga modeller vilket ledde till att dessa både byggdes om och kompletterade med sidomodeller och eftermodeller. All den data som vi har matat in i vår kalkyl bygger på uppgifter om verksamheten, dess omfattning och dess resultat som vi erhållit i denna insamlingsprocess. Kring årsskiftet 2013/14 inleddes en återkopplingsprocess både med ledningen för Fryshuset och alla de berörda verksamheterna för att försäkra oss om att vi inte missförståt den information vi fått. Under februari och mars diskuterades i flera steg denna rapport i sin helhet med uppdragsgivaren Fryshuset innan den fick den slututformning den har här.

74 Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset 2013 Låt oss nu efter dessa mer teoretiska genomgångar presentera det socioekonomiska bokslutet för de olika studerade verksamheterna först var för sig och därefter för Fryshuset i sin helhet. Varje del inleds med en beskrivning av den verksamhet som avses samt en diskussion av de antaganden kalkylerna är baserade på såsom antalet personer som kalkylen omfattar, dessa personers marginaliseringsgrad, den framgång man haft med målgruppen på kort och lång sikt och vår bild av hur framtiden för målgruppen skulle sett ut utan denna insats (referensalternativet för kalkylen). Utgångpunkten för kostnader för utanförskap är baserat på de beskrivningar och antaganden om målgruppen som vi har fått genom intervjuer och workshops med de som arbetar med de olika verksamheterna och därefter översatt till årliga schablonkostnader för utanförskap för olika målgrupper. De produktionsvärden vi redovisar i kalkylerna är reducerade utifrån den kunskap om olika former av lönesubventioner vi fått under studiens gång. Samma förhållande gäller dessa lönesubventioners finansiella effekter på olika offentliga aktörer främst arbetsförmedlingen. Vid beräkning av produktionsvärden har vi antagit lönenivåer i den lägre delen av löneintervallet för olika branscher och åldersgrupper. Samtliga dessa antaganden är gjorda utifrån försiktighetsprincipen om att inte överskatta utanförskapets kostnader och inte överskatta effekterna av en rehabiliteringsinsats.

75 75 9. SOCIALA PERSPEKTIV 9.1 Inledning Sociala perspektiv driver, som hörs av namnet en mängd verksamheter som alla har det gemensamt att de handlar om sociala frågor. Målsättningen med verksamheten är att arbeta proaktivt för att barn och unga inte ska hamna i utanförskap. Men också att arbeta reaktivt när de är i ett tidigt stadium av utanförskap samt att fånga upp de barn och unga som befinner sig i utanförskap. Verksamheterna riktar sig till en bred målgrupp från utsatta barn, via unga med svag självkänsla till unga vuxna som befinner sig i utanförskap antingen därför att de inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden till att de befinner sig i någon form av destruktiva subkulturer eller riskerar att hamna i utanförskap. Verksamheternas mål är att arbeta med inkludering, att ge barn och unga ett sammanhang. Vi kommer i detta bokslut att redovisa kompletta bokslut med både resultat- och balansräkning för verksamheterna Exit, Passus, Lugna Gatan OCH Raket. Dessutom kommer vi att redovisa ett begränsat bokslut för Barn till ensamma mammor. 9.2 Lugna Gatan Verksamheten Lugna Gatan inledde sin verksamhet Tanken var att minska våld, skadegörelse och annan brottslighet bland unga genom att skapa en verksamhet som drivs av unga med erfarenhet av utanförskap, missbruk och kriminalitet. Verksamheten kom tidigt att få en arbetsmarknadspolitisk inriktning genom att bli ett sätt att ge unga människor, från belastade förorter, möjlighet till sysselsättning och ett arbete. Idag har Lugna Gatan utvecklats till ett långsiktigt utbildnings- och integrationsprojekt. Verksamheten i Stockholm är stor och omfattar såväl kollektivtrafik som skolor och bostadsområden Man arbetar på ett stort antal platser inom kollektivtrafiknätet, dvs. såväl tunnelbana som pendeltåg. Värdarna kommer från ett stort antal etniska grupper och behärskar därmed också ett stort antal språk och har förståelse för hur olika kulturella mönster kan vara betydelsefulla i mötet med ungdomarna. Det kan vara viktigt att fastslå att Lugna Gatan inte kan ses vare sig som ett rehabiliteringsprojekt, ett sysselsättningsprojekt eller ett behandlingsprojekt. Varje beskrivning eller tolkning av verksamheten som har dessa utgångspunkter riskerar att leda fel. Lugna Gatan är en social verksamhet med starka inslag av egenmakt. Det sociala entreprenörskapet leder till att man genom det goda arbetet ges möjlighet att bryta utanförskap och stigmatisering, integreras i samhället, bryta med sitt tidigare liv (ofta präglat av droger, missbruk och kriminalitet). Lugna Gatans värdar talar cirka 35 olika språk av vilka engelska, arabiska, persiska, spanska och turkiska är de största. Cirka 90 % har annan etnisk bakgrund än svenskt. Ca 30 olika länder finns representerade bland värdarna. Drygt 60 % av värdarna har jobbat på Lugna Gatan mer än 2 år. Nästan två femtedelar har jobbat längre tid än 5 år. Endast cirka 30 % hade haft fast anställning innan de kom till Lugna Gatan. Mer än 60 % var arbetslösa eller hade endast haft ströjobb innan Lugna Gatan.

76 76 Innan tiden på Lugna Gatan hade en dryg fjärdedel haft kontakter med socialtjänsten. Nästan hälften hade blivit dömda för något brott. Efter det att man anställts vid Lugna Gatan är motsvarande siffra 4 %. Cirka 30 % har missbrukat droger innan Lugna Gatan. Efter Lugna Gatan uppgår de som fortsatt missbruka till 3 %. Den typiska värden är alltså en icke svensk man från någon förort, drygt 25 år gammal. Han har tämligen låg skolutbildning, med ganska svaga betyg och har sannolikt inte haft fast anknytning till arbetsmarknaden. Han kan vara socialt belastad och möjligtvis också dömd för brott. Drogmissbruk kan finnas med i bilden. Särarten eller det unika i Lugna Gatans verksamhet kanske kan sammanfattas som att man når en grupp som andra aktörer har svårt att nå. Man gör detta genom att man själv har en förhistoria som innebär att man har en trovärdighet hos denna grupp. Man befinner sig i ett svårhanterat spänningsfält mellan innan- och utanförskap. Man arbetar långsiktigt och preventivt genom att bygga relationer och nätverk. Man arbetar utifrån en entydig värdegrund som bygger på egenmakt, solidaritet och jämlikhet. Fokus ligger på framtida möjligheter snarare än gårdagens misslyckanden. I dagsläget finns följande personer verksamma på Lugna Gatan ute på fältet med fast anställning 30 st Tunnelbanan 20 st pendeltåg 9 st Citygruppen 9 st på skolor 7 st i stadsdelar 3 st Strängnäs Därutöver har man Ca 60 timanställda vid behov 5.5 st på kontoret 4 st i ledningsfunktioner 20 st juniorer i Lugna Gatan har utbildats under Sammanlagt ca 50 aktiva juniorer Målgruppen Målgruppen för Lugna Gatan är unga personer över 20 år som har egen erfarenhet av att befinna sig i eller i närheten av utanförskap och där risken för framtida utanförskap (ofta med inslag av droger och/eller kriminalitet) är stor och som behöver hjälp att bryta denna resa mot utanförskap. Målgruppen för juniorerna är år.

77 Mål och effekter Syftet med verksamheten är att skapa trygga miljöer, bryta ett utanförskap för de ungdomar som är anställda i Lugna Gatan och få med dem på rätt sida om lagen och därmed skapa en introduktion på den legala arbetsmarknaden en sorts övergångsarbetsmarknad skulle man kunna säga. Effekterna av Lugna Gatans verksamhet kan beskrivas på flera olika vis. Den första är att unga människor, som normalt sett har mycket svårt att tränga in på arbetsmarknaden, i stället för ett utanförskap ges en väg in på arbetsmarknaden. En anställning på Lugna Gatan kan vara ett första steg i denna process. En del av värdarnas uppdrag och funktion är att vara relations- och kontaktskapande och förebyggande rollmodeller. De fyller en funktion som det offentliga systemet inte gör. Genom att skapa relationer kan man påverka människor och skapa förändringar. Tillspetsat kan det handla om konsten att krama en buse. På Fryshuset får man vara med även om man inte kommer in någon annanstans i samhället. En öppen dörr för alla och man träffar dem som man kan identifiera sig med. Det ger också en möjlighet till möten och kulturkrockar som gör att man kanske måste titta på sina egna värderingar. Lugna gatan ligger utanför huset idag vilket gör att man inte träffar andra från Fryshuset i den utsträckning som skulle vara önskvärt för att både träffa andra och känna tillhörighet med resten av huset. Värdarnas arbete minskar bus, klotter, vandalism och stökighet både i de skolor och i bostadsområden där man är verksam och i de delar av kollektivtrafiken där man arbetar det är den andra effektdimensionen. Den tredje effekten är alla de framtida välfärdskostnader som inte uppstår i form av sjukvård, socialbidrag, sjukpenning, kriminalvård, polisingripanden, a-kassa etc. till följd av att värdarna har ett arbete och inte hamnar i ett utanförskap med mer eller mindre missbruk och kriminalitet. Den fjärde effekten handlar om att värdarna, dels genom sitt personliga agerande och dels genom juniorverksamheten, reducerar nyrekryteringen av unga till asociala och/eller kriminella gängstrukturer. DIREKTA & INDIREKTA EFFEKTER AV LUGNA GATAN SAMHÄLLS- KLIMAT MINSKADE VÄLFÄRDSKOSTNADER SAMHÄLLS- KLIMAT SAMHÄLLS- KLIMAT SAMHÄLLS- KLIMAT JOBB PRODUKTION SKATTEINTÄKTER MINSKADE KOSTNADER FÖR STÖK, VANDALSERING ETC SAMHÄLLS- KLIMAT MINSKAD NYREKRYTERING TILL UTANFÖRSKAP SAMHÄLLS- KLIMAT Utöver dessa fyra effekter förefaller Lugna Gatan (i de fall då man är verksam inom ett geografiskt område som en skola eller ett bostadsområde) också kunna påverka det lokala samhällsklimat där man befinner sig. En effekt som naturligtvis är svår att beskriva och än svårare att mäta. Det kan handla om så subtila saker som relationen mellan invandrarungdomar och det svenska samhället, etikfrågor som

78 78 berör vad som är rätt och fel, kvinnosyn, syn på våld etc. Det kan även handla om en marknadsekonomisk uppgradering av bostadsområdet man verkar inom. Många som varit anställda på Lugna Gatan har gått vidare och fått anställningar t ex på skolor. Anställningen på Lugna Gatan blir en möjlighet att visa vad man kan. Många hade aldrig annars fått chansen. En del blir kvar i Lugna Gatan vilket kan vara på gott och ont. En del skulle behöva gå vidare till nya anställningsvillkor. Idag är det flera som jobbat på Lugna gatan 6 7 år. Lugna gatan har blivit deras trygghet. Många av dem som idag är frontfigurer på Fryshuset kommer från Lugna gatan. Idag finns det en stor efterfrågan på att få jobba på Lugna gatan. Man har fler än 1000 sökande till nya jobb. Lugna Gatan ett av de få ställen man inte blir bedömd utifrån sin bakgrund när man söker. Man kommer in via rekommendationer och intervju. Ledningen för Lugna Gatan får i genomsnitt fem samtal varje dag från folk som vill börja. I december 2012 sökte man 20 timanställda det kom fler än 200 som var intresserade. Till sist fick man stänga rekryteringslokalen alla fick inte plats. Även timanställning blir en inkörsport till arbetsmarknaden Kalkylantaganden Det finns för Lugna Gatan precis som för de flesta andra verksamheter på Fryshuset inga långsiktiga utvärderingar av effekterna av det arbete man utför. Det finns statistiskt sett god kunskap om målgruppen och från tidigare studier 22 har vi en tämligen klarbild av målgruppens situation. Den kommande kalkylen bygger på 79 personer som finns i Lugna Gatans verksamhet under Utan Lugna Gatans insatser skulle en majoritet av dessa (80 %) på kort sikt hamna i olika former av utanförskap ibland med missbruk och ibland med kriminalitet som en del av detta utanförskap. Mer än hälften (60 %) skulle erhålla försörjning från det offentliga i en eller annan form, kanske främst ekonomiskt bistånd från kommunen. På lång sikt skulle kanske halva denna grupp (50 %) på olika vis, utan Lugna Gatans insatser lyckas ta sig in i samhället. Med arbete i Lugna Gatan lever en överväldigande majoritet av målgruppen på kort sikt ett relativt välordnat liv (90 %). En del av dem (30 %) kommer på sikt att återfalla till olika former av utanförskap. Man lever på en lönenivå på cirka kronor per månad. De totala intäkterna för Lugna Gatan är för verksamhetsåret 2013 cirka 34,8 Mkr fördelade bl.a. med SL cirka 16 Mkr, Stockholmtåg ca 7,5 Mkr, stadsdelarna, ca 2,7 Mkr, skolor; cirka 3,9 Mkr Intern resultaträkning Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Lugna Gatans verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har knappt 35 Mkr i intäkter och drygt 34 Mkr i kostnader. Det redovisade resultatet (vinsten) uppgår till cirka kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast. 22 Nilsson & Wadeskog, 2008, Summan av att ge människor en andra chans en socioekonomisk analys av Lugna Gatans verksamhet, SEE & Fryshuset

79 79 Tabell 9.1 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 Lugna Gatan Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Lugna Gatan Intäkt Lugna Gatan Kostnad Därför får vi gå till den socioekonomiska resultaträkningen för att se vilka samhällseffekter som uppstår därför att man bryter och/eller förhindrar ett antal unga människors utanförskap Socioekonomisk resultaträkning I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för LG. Vi ser då att medan företagsvinsten är blygsam, mindre än 1 Mkr, så uppgår samhällsvinsten detta första år till 54 Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till drygt 11 Mkr. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 9 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Även kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör betydande vinster 14 Mkr till följd av minskat missbruk och minskad brottslighet. Tabell9. 2 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Lugna Gatan Summa Lugna Gatan Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Lugna Gatan Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Resultatprognos på fem1 års sikt I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida sex årens effekter av verksamheten vid LG. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter

80 80 hand och på egen hand sannolikt skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen på LG varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften. Tabell 9.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 6 LG Summa Lugna Gatan Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av LGs verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten uppgår till cirka 67 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del av.

81 81 Diagram 9. 1 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 -LG Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan Tabell 9.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 6 LG Vinst 5 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Investeringskalkyl - välfärdsbalansräkning Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna tänk Hallandsåstunneln eller Botniabanan för att ta två exempel. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga. Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid LG. För att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat. Vi ser då att den långsiktiga effekten av LG:s insats kring de personer som funnit i verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax under 600 Mkr.

82 82 Diagram 9.2 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - LG I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en mandatperiod av LG uppgår till 188 Mkr. Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna det man ofta brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna för kommunens försörjningsstöd cirka 18 Mkr - eller mindre än 4 % av de totala kostnaderna för målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler. Tabell 9.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter LG Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Slutsatser Lugna Gatan är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en arbetsmarknadspolitisk satsning för att få in unga på arbetsmarknaden. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars inte hade haft en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande mänskliga värden och samhällsvärden. Det är en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder för förorternas unga och utsatta.

83 Passus Verksamheten Passus är en verksamhet som fokuserar på att underlätta avhopp från organiserade gängstrukturer samt i viss mån förhindra att man ansluter sig till denna typ av rörelser. Man inledde sin verksamhet 2010 och har under de tre första åren arbetat med cirka 65 klientärenden. Under verksamhetssåret 2012 arbetade man med totalt 34 ärenden varav 28 var rena avhopparärenden och 6 stycken handlande om att med yngre personer förhindra rekrytering till organiserad brottslighet arbetade man individuellt med 37 klientärenden samt 18 ungdomar i grupprocesser och cirka stödsamtal med vuxna av olika slag. Det unika med Passus verksamhetsidé är att klienten, vid sidan av yrkesprofessionella personer, möter personer som har personlig erfarenhet av att leva i den kriminella världen. Detta är avgörande för att kunna skapa en bärande och tillitsfull relation med personer med stark skepsis (fientlighet?) mot myndighetssverige. Passus fungerar som en sorts nätverksspindel för att skapa nödvändiga kontakter för klienten med ett stort antal myndigheter såsom skatteverket, kronofogdemyndigheten, socialtjänsten, brottsoffermyndigheten, transportstyrelsen, arbetsförmedling, polis, missbruksvården, bostadsförmedlingen. Kopplat till verksamheten finns också ett nätverk av praktiker som terapeuter, psykiatriker, präster, kuratorer, imamer, tatueringsborttagare etc. Man kan också i begränsad omfattning erbjuda arbete och/eller praktik på Fryshuset. Man kan också via Fryshuset få möjligheter i samarbete med Stockholms stad läsa in gymnasiebehörighet. I Passus arbetar dels personer med egen erfarenhet av ett kriminellt liv och dels personer med mer traditionell utbildning inom det sociala fältet.. Alla som arbetar vid Passus har MI utbildning. Några är utbildade i KBT. Man använder sig av och har utbildning i bl. a. ART och kriminalitet som livsstil I det första skedet i mötet med den enskilde sker en kartläggning och bedömning där man försöker få svar på frågor som. Vad vill du? Vem är du? Vad är viktigt? Vad är dina drivkrafter? Vilka mål och idéer har du? Utifrån denna kartläggning arbetar man fram en plan för det gemensamma arbetet. Detta handlar om två parallella processer en yttre och en inre. Inledningsvis kan det handla om mycket konkreta praktiska frågor som boende, försörjning, myndighetskontakter, få ihop vardagen etc. Det handlar i detta skede om att vara ett stöd och ett bollplank och vägleda i alla dessa praktiska frågor som t ex Hur gör jag med kronofogden? Samtidigt med detta handlar det om att stödja den inre omorinteringen att få hjälp med att stå ut med tvivel, frustration, ångest och att få Tillgång till någon som lyssnar och förstår. Arbetet kan också beskrivas som bestående av fem mer eller mindre distinkta faser. 1. Brytning med det tidigare, en akut fas, med den inre och yttre processen, mycket praktiskt men också mycket hantering av svåra och motstridiga känslor 2. Anpassning, hur fungerarar samhället, få rutiner och struktur i livet 3. Bearbetning/läkning, psykiskt, fysiskt, själsligt, socialt t ex relationer, värderingar 4. Stabilisering 5. Avslutande, benen bär

84 84 Verksamheten bygger finansiellt på flera, men bräckliga och stundtals tillfälliga ben. Det kan handla om medel från Ungdomsstyrelsen, olika privata stiftelser och kriminalvården. Man säljer också tjänster för ungefär halva budgetomslutningen, vilket är lång ifrån okomplicerat, i synnerhet då det gäller samarbett med socialtjänsten. Verksamheten omsätter årligen cirka 3 Mkr Målgruppen Den primära målgruppen för Passus är personer som vill hoppa från kriminella gäng eller nätverk. Sekundärt har man också som ett preventivt perspektiv att motverka rekrytering till gäng för de som ligger i riskzon för detta. Man riktar sig också mot anhöriga som stöd och mot socialtjänsten som kunskapskälla och metodstöd för dess medarbetare. Det är en svår, spretig och mycket blandad målgrupp med mycket varierande behov. En icke obetydlig del av dem har (eller borde ha) diagnoser av olika slag. Inte minst ADHD förekommer relativt ofta. De flesta är mellan 20 och 30 år gamla. Många har levt i ett systematiskt utanförskap, ofta i gängmiljöer, i 5-10 år och har knappast någon erfarenhet av ett vuxenliv innanför de traditionella samhällsramarna. Många har långa (eller flera) fängelsestraff bakom sig på mellan 4-6 år. Man har tidigare i livet ofta sysslat med grov kriminalitet. Narkotikabrott, rån, våldsbrott av olika slag m.m. Många kommer från trasiga hemmiljöer och/eller dysfunktionella familjer. Man är genuint skeptisk (misstänksam, aggressiv) i sitt förhållande till traditionella myndigheter. En del är mycket driftiga med starkt driv. Andra mer passiva och stundtals på gränsen till apatiska. Bedömningen är att utan stöd skulle man under mycket lång tid (överskådlig framtid) fortsätta sitt liv i en gängkriminell miljö. Målgruppen består i stort sett enbart av män. 16 av de 28 avhopparärendena kom från kriminalvården. Personerna ifråga satt alltså på anstalt eller i häkte. De flesta har upprepade domar bakom sig, ofta med våldsinslag. Missbruk är frekvent förekommande både av alkohol och olika former av narkotika Mål, ekonomi och effekter För Passus finns ingen systematisk uppföljning av de långsiktiga effekterna. Verksamheten har ju en tämligen kort livshistoria. Den kommande kalkylen bygger på antagandet att utan insatsen för Passus skulle en stor del av målgruppen (80 %) kvarstå i ett fortsatt utanförskap. För några med grov kriminalitet och missbruk som dominerande bild. För andra endast ett mer måttligt utanförskap i form av arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock utan insatser från Passus sida - efter hand brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat bostad, arbete och familj. Under tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Efter insatserna från Passus kommer på kort sikt merpareten att leva ett liv utan droger och kriminalitet. Efter hand kommer en betydande del av gruppen att ta sig in på arbetsmarknaden, först med lönebidrag och efter hand allt mer utan sådana former av anställningsstöd. Vi har här räknat med att man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön ) Dock skulle en viss andel (30 %) återfalla till sin tidigare kriminella livsstil Intern resultaträkning Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Passus verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har 2.7 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i kostnader. Det redovisade resultatet (i det här fallet en förlust) uppgår till cirka kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.

85 85 Tabell 9.6 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 Passus Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Passus Intäkt Passus Kostnad Därför får vi gå till den socioekonomiska resultaträkningen för att se vilka samhällseffekter som uppstår därför att man bryter och/eller förhindrar ett antal unga människors utanförskap Resultaträkning I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Passus. Vi ser då att medan företagsvinsten är negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till cirka 15Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till knappt 3 Mkr. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 3 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Tabell 9.7 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Passus Summa Passus Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Passus Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa

86 Resultatprognos på fem års sikt I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida sex årens effekter av verksamheten vid Passus. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar. Eftersom vi antar att dessa personer efter hand på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte Passus insats genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen på Passus varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften. Delar av gruppen (30 %) kommer också att återfalla och gå tillbaka till den kriminella livsstilen. Tabell 9.8 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Passus Summa Passus Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av Passus verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, tillsammans med försäkringskassan och rättsväsendet samt allmänheten (övriga) är de stora vinnarna av detta arbete. Vinsten uppgår för dessa aktörer till vardera mellan 12 och 15 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen vars insatser kring olika former av lönesubventioner leder till en finansiell kostnad på cirka 7 Mkr.

87 87 Diagram 9.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 PASSUS Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Tabell 9.9 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 PASSUS Vinst 5 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Investeringsanalys Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga. Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Passus. För att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, återfall till kriminellt liv för delar av målgruppen, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat.

88 88 Vi ser då att den långsiktiga effekten av Passus insats kring de personer som funnit i verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax över 175 Mkr. Diagram 9.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Passus I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en mandatperiod av Passus uppgår till cirka 57 Mkr. Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna det man ofta brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna för kommunens försörjningsstöd cirka 2 Mkr under den första fyraårsperioden - eller mindre än 5 % av de totala kostnaderna för målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler Tabell 9.10 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Passus Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Slutsatser Passus är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en avhopparverksamhet syftande till att få gängkriminella att lämna en yrkeskriminell karriär och återinträda i samhället. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för människor som annars kanske inte hade haft en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen. Det skapar betydande mänskliga värden och samhällsvärden. Det är en verksamhet

89 89 som dessutom skapar hopp och positiva förebilder för unga och utsatta med risk för ett framtida yrkeskriminellt liv. 9.4 Exit Verksamheten Det finns idag så vitt vi kunnat se inte någon offentlig verksamhet som sysslar systematiskt med avhoppare från Vit maktrörelser eller andra extremrörelser av detta slag. Polisen arbetar naturligtvis med detta men endast i den kanske mest akuta fasen. Socialtjänsten har normalt sett ingen kunskap eller kompetens kring dessa frågor. Exit har tagit sig an och driver detta som sitt uppdrag. Det började i Norge på Polishögskolan och året var Det fanns en grupp från Vit Makt som var i behov av stöd för att lämna. Man arbetade med en självhjälpsapproach. Man tittade då på hur man gjort för att lämna sekter. Man upptäckte att det fanns stort behov av att samla kunskap och kompetens om detta startade Exit på Fryshuset. Man har sedan start haft kontakt med och jobbat med cirka 700 personer under de gångna 15 åren eller i genomsnitt mer än 40 personer. Tanken är att vara ett stöd för den enskilde att ta ett steg ut ur Vit makt världen och tillbaka in i samhället. Man fyller funktionen av att vara en sorts brygga för denna process. En grundsten i detta är det förtroende som byggs mellan den enskilde och de stödpersoner han möter. En avgörande faktor är att flera av de som arbetar vid Exit har egen personlig erfarenhet av att leva i denna värld. Detta är viktigt eftersom så många av de man möter har ett grundmurat misstroende mot de offentliga systemen och egentligen allt vad myndigheter heter. Naturligtvis är alla kontakter frivilliga. Målgruppen är en utomordentligt blandad grupp och långt ifrån homogen. Det finns unga människor från mycket trasiga miljöer och unga som kommer från till synes välordnade förhållanden. Merparten av dem är brottsbelastade. Några av i stor omfattning, inte minst kring olika former av våldsbrott. Det finns naturligtvis mängder med skäl till att unga människor hamnar i en Vit maktrörelse för många av dem har det funnits en utlösande händelse såsom, en kränkning, att man blivit rånad eller något liknande. En hel del av de man möter i Exit har under längre eller kortare tid haft kontakt med socialtjänsten. Åldern varier stort från: år. Men de flesta finns i åldersintervallet år. Exits arbete bygger på tre ben - De individuella egna resurserna att frigöra, synliggöra och mobilisera de kompetenser den enskilde bär med sig - Egen erfarenhet hos dem som jobbar på Exit vilket gör att den misstänksamhet mot myndigheter och andra aktörer som spontant finns hos målgruppen reduceras. Men detta leder också till att coacherna har lättare för att känna igen och identifiera problem och därmed också lösningar - Professionell kompetens i teamet som, kurator, specialpedagog, terapeut m.m. metodiken hos dessa kompletterar den egna erfarenheten hos den personal som tidigare själva befunnit sig i utanförskaps Avgörande för framgång i arbetet är den relation och den tillit som byggs mellan klient och medarbetare. Detta skapar förutsättningar för att bearbeta det tidigare livet och blir en bro tillbaka till samhället. Konkret kan det handla om att få hjälp med tryggt boende, sysselsättning m.m.

90 90 Man arbetar med jagstärkande samtal och bidrar till att skifta fokus från kampen till fokus på mitt eget liv. Den nyorientering som sker är en viktig del att hjälpa och stödja individen att överbrygga misstroendet mot samhället. Att hitta jobb eller försörjning är också en central del av arbetet Mål och effekter Målsättningen med verksamheten är att underlätta för personer som finns inne i Vit Maktrörelsen eller andra extremistorganisationer EXIT har under 2013 arbetat med 20 personer klienter/avhoppare. Av klienterna har några suttit på anstalt hela eller största delen av året och all kontakt och alla träffar har skett inom respektive institution. Inne på anstalt saknar vi möjlighet att bedriva aktivitetsbaserad verksamhet men man besöker så ofta man kan och håller stödsamtal, bygger relation och upprättar planer för tiden efter frigivning. En av klienterna sitter dock på livstid och då handlar kontakten mer om att stötta och avlasta genom samtal. Tre av klienterna (utanför anstalt) har man arbetat väldigt nära med under året. Samtliga kom till Exit via socialtjänsten eller kriminalvården. Kontakterna har med flera klienter varit täta och man har spenderat mycket tid tillsammans med att lyssna, uppmuntra, stötta och med att ordna upp mer praktiska saker Våldsutövande personer inom vit makt-miljön Det finns många sätt att illustrera det socioekonomiska värdet av verksamheten vid Exit. Ett sätt är att beskriva ett tänkt förlopp för en ung våldsbenägen man i Vit Makt rörelsen och vilka samhällseffekter en sådan person skulle kunna skapa. Vi gör detta nedan. Roger är en arg ung man som tidigt drabbades av en känsla av utanförskap under skoltiden. Han reagerar gradvis allt starkare inför detta. Han är som person utagerande och har tämligen svag impulskontroll. Detta leder honom tidigt under mellan- och högstadietiden in i en mängd dramatiska situationer, ofta med våld inblandat. En avgörande händelse för honom är då han vid 13 års ålder blir förnedrad och misshandlad av ett gäng invandrarkillar. Detta blir en sorts ideologisk vändpunkt för honom. Han får kontakt med och ansluter sig till vit maktrörelsen på orten. Eftersom Roger är storvuxen och vältränad blir han snart en resurs i kampen. Han går gärna först i ledet och konfronteras lika gärna med invandrare som med politiska motkrafter på vänsterkanten. Han blir också indragen i ett flertal våldshändelser både internt och mot personer i omvärlden. Han blir en sorts upprätthållare av den inre ordningen i rörelsen. Det organiserade våldet för denna rörelse är inte obetydligt och Roger har en nyckelroll. Han deltar i ett antal oprovocerade våldshändelser mot meningsmotståndare och några av dem leder till att motståndare får livslånga men inte invalidiserande skador. Han är vad man skulle kunna kalla en hardcore-aktivist. Han blir till föremål först för socialtjänsten och därefter polisens uppmärksamhet. Hans våldsutövning leder både till HVB-placeringar under ungdomsåren och gripanden och domar från rättsväsendets sida senare i livet. Han deltar regelbundet i situationer som leder till våld. Allt från tämligen lindrig misshandel som leder till kortvariga och övergående skador till att han vid några tillfällen misshandlar andra så att de får bestående men. Han deltar naturligtvis i ett stort antal demonstrationer och konfrontationer. De samhällskostnader detta leder till från 15 till 29 års ålder framgår av diagrammet nedan. Vi ser då att

91 Kr, Ackumulerat/diskonterat 91 han vid 29 års ålder skapat samhällskostnader på mellan 35 och 40 Mkr. Det vi bör ha i åtanke kring detta är att Roger inte är en representant för en genomsnittlig person i vit makt-miljön han tillhör det lilla fåtal ytterst våldsbenägna personer som finns i miljön och som ständigt är föremål för myndigheternas uppmärksamhet. Diagram 95x De socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i vit makt år 40,000,000 Ackumulerad diskonterad årskostnad 35,000,000 30,000,000 25,000,000 20,000,000 15,000,000 10,000,000 5,000,000 Produk onsvärde Övriga Rä sväsendet Lands ng Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling 0 Ålder I tabellen nedan ser vi att den dominerande kostnadsbäraren är försäkringskassan en följd av de kostnader som uppstår kring de offer som utsätts för Rogers olika våldshandlingar. Landsting och rättsväsendet bär båda kostnader på mellan 5 och 6 Mkr för hela perioden. Sjukvårdskostnader för Rogers offer och kostnader inom rättsväsendet för de påföljder Roger drabbas av. Den stora posten är även här de produktionsförluster som uppstår både för Rogers del och för hans offer. Tabell 911x De socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i vit makt år Ålder Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsendet Övriga Produktionsvärde Summa I diagrammet nedan ser vi kostnadernas procentuella fördelning. Produktionsförlusterna uppgår till 40 % av de totala kostnaderna. Landstinget och rättsväsendet bär vardera cirka 15 % av de totala kostnaderna. Kommunens andel är tämligen måttliga 9 % men i absoluta tal inte ringa med 3,4 Mkr för hela perioden

92 92 Diagram 9.6 Fördelning av de socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i Vit makt år fördelat mellan olika aktörer 1% 15% 40% 9% 14% Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Lands ng Rä sväsendet Övriga Produk onsvärde 5% 16% Genomsni lig årskostnad (15-29) Verksamhet och effekter antaganden Den kommande kalkylen är baserad på de 20 klienter som varit i fokus för verksamheten under det gångna året. Merparten (80 %) av dem skulle utan Exits insatser riskera vara kvar i sitt utanförskap under flera år framöver. För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock utan insatser från Exits sida - efter hand brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat bostad, arbete och familj. Under tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Efter insatserna från Exit kommer på kort sikt merpareten att leva ett liv utan droger och kriminalitet. Efter hand kommer en betydande del av gruppen att ta sig in på arbetsmarknaden, först med lönebidrag och efter hand allt mer utan sådana former av anställningsstöd. Vi har här räknat med att man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön ) Dock skulle en viss andel (30 %) återfalla till sin tidigare livsstil i utanförskap Resultaträkning Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Exits verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har knappt 3 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i kostnader. Det redovisade resultatet (förlusten) uppgår till cirka kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.

93 93 Tabell 9.11Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 Exit Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Exit Intäkt Exit Kostnad I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Exit. Vi ser då att medan företagsvinsten är blygsam, rentav negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till mer än 11 Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till drygt 11 Mkr. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 2,5 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Även kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör betydande vinster 3 Mkr till följd av minskad våldsutövning, minskat missbruk och minskad brottslighet. Tabell 9.12 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Exit Summa Exit Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Exit Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Resultatprognos på fem1 års sikt I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten vid Exit. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats

94 94 genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen på Exit varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften. Tabell 9.13 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Exit Summa Exit Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för de fem första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av LGs verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet, landstinget och försäkringskassan är den stora vinnaren av detta arbete. Kommunens vinst uppgår till cirka 13 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del av.

95 95 Diagram 9.7 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Exit Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan Diagram 9.14 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Exit Vinst 5 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Vi kan då se att en verksamhet som Exit, precis som för övrigt även Lugna Gatan och Passus, leder till betydande omfördelningseffekterav samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna menings förlorare (eller snarare den aktör som står för den största investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan kommunen är den största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är i samma storleksordning som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (knappt 1 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (mer än 56 Mkr) Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga.

96 96 Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid LG. För att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat. Vi ser då att den långsiktiga effekten av Exits insats kring de personer som funnit i verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt cirka 125 Mkr Diagram 9.8 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Exit I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en mandatperiod av Exit uppgår till 43 Mkr. Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna det man ofta brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna för kommunens försörjningsstöd cirka 2 Mkr - eller mindre än 2 % av de totala kostnaderna för målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler.

97 97 Tabell 9.15 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Exit Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa I diagramet nedan ser vi de långsiktiga reala vinsterna av Exits verksamhet år Vi ser då att de för de olika aktörerna totalt uppgår till cirka 107 Mkr. Rättsväsendet, landstinget och försäkringskassan utgör de stora vinnarna i detta. Kommunens långsiktiga reala vinst uppgår till cirka 10 Mkr. Diagram 9.9 Real socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Exit I tabellen nedan ser vi de ackumulerade finansiella effekterna av detta i ett tjugoårsperspektiv. Vi ser då att samtidigt som arbetsförmedlingen gör en förlust främst i form av olika lönesubventioner så motsvaras detta med råge av de minskade kostnader för ekonomiskt bistånd som gynnar kommunen en vinst på cirka 10 Mkr. Ännu en illustration av de omfördelningseffekter som uppstår till följd av Exits verksamhet

98 98 Tabell 9.16 Finansiell socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Exit Finansiellt Exit Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa Slutsatser Exit är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en satsning för att få att lämna ett liv i vit makt miljön och ta sig tillbaka in i samhället. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars inte hade haft en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande mänskliga värden och samhällsvärden. Det är en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder för unga och utsatta i riskzon. 9.5 Barn till ensamma mammor Bakgrund Barn till ensamma mammor (BEM) är en verksamhet som funnits i olika skepnader på Fryshuset sedan Verksamheten finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten i Stockholm har mer än medlemmar varav cirka 640 är barn, resten mammor. Bakgrunden till verksamheten är att man för ett tiotal år sedan i Fryshusets verksamhet fick kontakt med mammor som på olika vis var utsatta t.ex. genom att de levde på flykt, utsattes för misshandel eller övergrepp eller levde i fattigdom. Denna kontakt blev starten till det som är dagens verksamhet. Trots att Sverige har ett utvecklat välfärdssystem lever många familjer med väldigt små ekonomiska marginaler. Ensamstående mammor är en extra utsatt grupp som måste klara av både det ekonomiska ansvaret och hela ansvaret för barnen. Barn till ensamma mammors definition av ekonomisk utsatthet är att vara utestängd från materiella ting och sociala värden som är självklarheter för den stora folkmajoriteten. Flera studier visar på tydliga samband mellan socioekonomisk position och hälsa. Enligt Statens Folkhälsoinstitut har andelen ensamstående mammor med en relativt låg ekonomisk standard ökat från 18 % år 2000 till 35 % år Folkhälsoinstitutet, Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder

99 99 Idag lever ca barn i fattigdom i Sverige. Över en tredjedel av dessa barn lever i familjer med en ensamstående förälder, de allra flesta mammor. Sedan 2004 har barnfattigdomen i Sverige ökat. Vart fjärde fattigt barn bor i någon av landets tre storstäder Stockholm, Göteborg eller Malmö. I familjer som har det svårt ekonomiskt är det också vanligt med annan social utsatthet. Man har gjort bedömningen att ungefär 80 % av de vuxna medlemmarna i familjen lider av någon form av depression och många har erfarenhet av misshandel och/eller missbruk i sina familjer. Gemensamt för de flesta av medlemmarna är att de har väldigt svaga sociala nätverk Målgruppen och dess situation Många ensamstående har det tufft ekonomiskt, en del familjer har till och med svårt att få vardagliga och löpande utgifter att gå ihop. En sådan situation omöjliggör allt som kan betraktas som extra, men även utgifter för det allra nödvändigaste, som t.ex. kläder och skor, kan behöva skjutas på framtiden. Avgifter och kostnader för fritidssysselsättningar som kulturskola, sportaktiviteter, bio och resor utestänger barn vars föräldrar inte har råd. Och under sommaren, när skola och fritidsverksamhet som ger stöd resten av året stänger, uppstår en svår tid för många familjer. De står själva med en knaper ekonomi och en lång sommar framför sig. Många familjer i verksamheten tillbringar vardag, helg och ledighet i den förort där de växer upp semesterresor är inte att tänka på. Social utestängning i barndomen är en väg mot utanförskap längre fram i livet och fattigdomen följer ofta med barnen när de växer upp. Man har på Fryshuset genomfört enkäter med målgruppen som deltar i BEM:s verksamhet 24. I diagrammet nedan ser vi att 56 % av mammorna har en månadsinkomst som ligger mellan 0 och kronor. Endast 4 % har en månadsinkomst på kronor eller mer var genomsnittslönen enligt SCB i Sverige kronor per månad. Gruppen måste anses vara ekonomiskt mycket utsatt. I de enkäter som besvarats av deltagarna har man dessutom funnit att: fadern till barnen är helt eller nästan helt frånvarande 24 Resultat av enkätundersökning med projektet Barn till ensamma mammor, Fryshuset, 2011

100 100 utbildningsnivån är tämligen låg förvärvsfrekvensen är lägre än för genomsnittet av befolkningen man sparar inte regelbundet och har ingen/ringa ekonomisk buffert många är skuldsatta man har stora svårigheter att klara de löpande utgifterna den somatiska och psykiska hälsan ofta är nedsatt man avstår ofta från att söka sjukvård och/eller köpa läkemedel därför att man inte anser sig ha råd stressnivån är hög man har rikligt med erfarenhet av kränkningar i mötet med den offentliga sektorn. Vi möter alltså en mycket utsatt grupp föräldrar. Hur kan detta då tänkas påverka deras barn dels idag och dels i framtiden? Sedan länge vet man att föräldrarnas påverkan på barnens framtid är mycket stark; man brukar prata om det sociala arvets betydelse. Den fråga vi, ur ett socioekonomiskt perspektiv, ställer oss nu är: vilken påverkan på dessa barns förväntade framtida utanförskap kan detta ha? I figuren nedan har vi i principiella termer och utifrån tillgänglig kunskap om målgruppen skapat en bild av den situation de barn som ingår i målgruppen befinner sig i. De lever tillsammans med en mamma som har betydande svårigheter att klara vardagslivets svårigheter allt från att få pengarna att räcka till frågor som rör hälsa, sociala nätverk och mänsklig kontakter. En konsekvens av detta är att dessa mammor, oavsett hur gärna de än vill, inte alltid har förutsättningar att vara den stödjande vuxna person som föräldrarollen innebär. Detta märks särskilt väl då det uppstår friktioner för barnen, t.ex. i skolan.

101 101 De berörda barnen blir i detta läge utsatta. Dels har de, som alla barn, en stark solidaritet med sin mamma och försöker skydda henne och dels är de ekonomiskt utsatta och får inte tillgång till alla de möjligheter deras jämnåriga har. Det är inte exakt "rocket science" att förstå att detta riskerar att gå ut över skolresultaten vilket i sin tur starkt återspeglas i de marginaliseringrisker dessa barn utsätts för. Det framtida utanförskapet för denna grupp barn kommer med största sannolikhet att vara betydligt högre än för en grupp genomsnittsbarn. Om den är dubbelt så hög, tredubbelt så hög eller något annat är svårt att veta. Men att den blir hög kan vi vara tämligen säkra på Verksamhetsidé positiva barndomsminnen En vanlig formulering då man samtalar med de som arbetar med BEM är att de har som verksamhetsidé att leverera barndomsminnen till de berörda barnen. Mer konkret säger man i sin verksamhetsplan att man arbetar bl.a. med att möta mammornas och barnens behov av: sociala kontakter och nätverk avlastning och möjlighet till egen tid stimulans och fritidsaktiviteter en hälsofrämjande livsstil föräldrakompetens kunskap om hur man tar tillvara sin rätt i samhället rekreation. År 2007 startades verksamheten i Stockholm med 20 medlemmar (barn och mammor). Idag har man cirka medlemmar (varav 640 barn). Verksamheten finns sedan 2009 i Göteborg och 2011 i Malmö. Medlemsutvecklingen i Stockholm sedan start visas i diagramet nedan. Av diagrammet nedan kan vi förstå att behovet av denna typ av stöd är stort och långt ifrån tillgodosett. Medlemsutveckling Stockholm t o m aug Antal Verksamheten arbetar med två olika sorters metoder för det förebyggande och stärkande arbetet. Den ena metoden utgörs av träffar och aktiviteter. Att konkret och kontinuerligt erbjuda positiva barndomsminnen i form av upplevelser och ett aktivt deltagande är något man anser att alla barn ska

102 102 ha rätt till. Genom träffar på Fryshuset arrangerars hälsofrämjande aktiviteter. Träffarna skapar ett utrymme i vardagen för barnen att få vara just barn och där låter man lek och skratt regera. Barnen får träffa andra vuxna och förebilder samt prova på nya och spännande aktiviteter där positiva barndomsminnen skapas. Varför är då positiva barndomsminnen så viktiga? Ur dessa minnen kan barnen hämta kraft, glädje och styrka att bättre hantera svårigheterna de möter i sina liv. För mammorna ger träffarna på Fryshuset en stunds avlastning, möjlighet att nätverka med andra kvinnor i liknade livssituation och ta del av inspirerande föreläsningar och seminarium där empowerment står i fokus. Senaste verksamhetsåret genomfördes 13 aktiviteter/träffar (Gröna Lund, Skansen, Kolmården, etc.) med i genomsnitt 108 barn och 71 mammor per träff. Dessutom genomförde man 6 aktiviteter under skolloven (bio, museer, etc.) med i genomsnitt 20 barn och mammor per träff. Den andra metoden är att skapa en arena där mammorna kan knyta kontakt med myndigheter och andra viktiga personer/aktörer. Många av mammorna tycker att det är svårt, jobbigt och skamfyllt att be om hjälp. Två gånger per år anordnar man därför mässan Boomerang för mammorna. Där bjuder man in olika samarbetspartners som Kronofogden, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, jurister, ekonomer, hälsocoacher, barnpsykologer med flera. Boomerang syftar till att ge svar direkt på plats. Genom t.ex. personlig kontakt med någon från Kronofogden, direkt rådgivning av en jurist kring vårdnadstvister, ekonomisk rådgivning kring privatekonomin och råd och stöd från en barnpsykolog öppnar man upp möjligheten för mammorna att ta itu med de bitar i sin livssituation som hindrar dem från förändring. Verksamheten har en årlig budget på cirka 2 mnkr Socioekonomiska konsekvenser för ett barn Det är naturligtvis utomordentligt svårt att entydigt säga något om den långsiktiga socioekonomiska effekten av dessa 640 barns eventuella framtid. Det man däremot kan göra är att ge ett antal rimliga exempel på de socioekonomiska effekterna. Det första exemplet är individuellt. Kalkylen bygger på att vi följer ett utsatt barn från tidig ålder (2 3 års ålder). Det lilla barnet uppvisar redan på förskolan mönster som är avvikande i en eller annan form. Detta fortsätter och accelererar under skoltiden. Konsekvenserna är en hel del insatser främst från socialtjänstens sida och ett misslyckande i skolan. I det tidiga vuxenlivet leder detta till en längre period av arbetslöshet (målgruppen unga vuxna år med arbetshinder som det heter i mer officiella sammanhang). Hen utvecklar under en period missbruk av både narkotika och alkohol. Efter några år bryter hen detta missbruk men har nu utvecklat en måttlig psykisk ohälsa som trots allt inte fördjupas, men hen förblir under resten av sitt vuxna liv långtidsarbetslös med försämrad somatisk och psykisk hälsa. I diagrammet nedan ser vi att den totala notan från 2 65 års ålder uppgår till cirka 13 mnkr. Vi ser också att kommunen är den offentliga aktör som står för den största delen av notan. Det bör även noteras att de kostnader som uppstår långt in i framtiden är diskonterade med 4 % och som en följd av detta är utomordentligt nedtonade.

103 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) 103 Diagram 9.16 De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för ett utsatt barns utanförskap från 2 65 års ålder 0 Resultat - per aktör -2,000,000-4,000,000-6,000,000-8,000,000-10,000,000-12,000,000 Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto -14,000,000 Ålder Det kan noteras att kostnaden för detta enda barns förväntade framtida utanförskap uppgår till mellan 6 och 7 gånger den årliga driftskostnaden för Barn till ensamma mammor eller mer än den totala kostnaden sedan verksamheten startades Man kan leka med tanken att om verksamheten under hela denna tid endast bidragit till att livsbanan för ett enda barn förändrats från utanförskap till innanförskap så är hela denna investering återbetald Socioekonomiska konsekvenser för gruppen av barn Vårt andra exempel utgår från gruppen av barn i verksamheten som helhet I en genomsnittlig årskull barn säger den dystra statistiken att 12,8 % av dem kommer att hamna i ett långvarigt eller livslångt utanförskap. 25 Den grupp barn vi har här, har en betydligt sämre prognos. Det är ingen orimlig tanke (utifrån många andra studier som vi har medverkat i) att tro att den förväntade utanförskapsnivån ligger på det dubbla. Men av försiktighetskäl utgår vi från att den endast är 50 % högre än genomsnittet för riket. Det betyder att vi talar om en överrepresentation i utanförskap på 6,4 % eller drygt 40 av de 640 berörda barnen. I kalkylen nedan har vi beräknat utanförskapskostnaderna för dessa 40 barn under en tjugoårsperiod i vuxenåldern (21 40 år). Man skulle kunna kalla detta den överrepresenterade marginaliseringens kostnader. Vi ser i diagrammet nedan att kostnaderna uppgår till totalt cirka 353 mnkr för fyra år. Man skulle kunna säga att dessa 353 mnkr utgör en framtida välfärdsskuld som uppstår på grund av att man inte med tidiga insatser bryter dessa barns resa i riktning mot utanförskap. denna 20-årsperiod eller, om man har ett kortare tidsperspektiv, 94 mnkr för den första mandatperioden om 25 Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån - att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/skandia

104 104 Diagram 9.17 De socioekonomiska effekterna av 40 barns förväntade framtida utanförskap under perioden års ålder Ibland kan det vara en poäng att bryta ner denna välfärdsskulds effekter på olika aktörer, inte minst kommunen som ofta är den aktör som står närmast frågan genom uteblivna eller genomförda insatser från skola eller socialtjänsten som skulle kunna påverka denna kostnad. Kommunen är ju också den enskilt största kostnadsbäraren. Vi ser i diagrammet nedan att den ackumulerade kommunala kostnaden för dessa barn uppgår till cirka 102 mnkr, av vilka kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 48 mnkr. Diagram 918 De kommunala socioekonomiska effekterna av 40 barns förväntade framtida utanförskap under perioden års ålder.

105 105 Detta är naturligtvis mycket pengar. Men mycket i förhållande till vad? Om man ser insatserna från Barn till ensamma mammor som en social investering för att reducera framtida utanförskap och lägger detta i ena vågskålen nedan så ser vi att den summan är 2 mnkr 26. I den andra vågskålen lägger vi merkostnaderna för utanförskap till följd av att målgruppen har en förhöjd risk för framtida marginalisering 353 mnkr eller mer än 175 gånger investeringskostnaden. Barn till ensamma mammor en framtida balansräkning KOSTNAD FÖR ATT DRIVA BARN TILL ENSAMMA MAMMOR ETT ÅR 2 MKR MERKOSTNADERNA FÖR 20 ÅRS 50% ÖVERUTANFÖRSKAP 353 MKR 26 Barn till ensamma mammor i Stockholm har en årlig budget på i runda siffror 2 mnkr

106 PASSIONERADE INTRESSEN 10.1 Inledning Passionerade intressen har en bred uppsättning av olika verksamheter som utgår från just det namnet säger ungas passionerade intressen såsom musik, idrott, skate m.m. Verksamheter som i de flesta fall mer anknyter till vanliga ungdomars fritid och mindre till olika aspekter av utanförskap och utsatthet. Det är därmed också verksamheter som är betydligt svårare än andra verksamheter att direkt hitta mått för i ett socioekonomiskt bokslut. Verksamheten Passionerade Intressen har en årlig omsättning på cirka 35 mnkr och man har en mycket bred och stor målgrupp och når tusentals ungdomar från hela Stockholmsområdet. Man har över 100 aktiva musiker i replokalerna. Stockholm skatepark har ungefär medlemmar och arrangerar regelbundet stora tävlingar. The Wave arrangerar årligen flera större drogfria (naturligtvis) fester med totalt sett deltagare. Lovely days, Fryschillet och Gymmet har vardera tusentals deltagare. Inom ramen för mötesplats Fryshuset arrangerar man årligen ett stort antal konserter och liknande arrangemang med allt från några hundra till ett par tusen besökare. I denna version av det socioekonomiska bokslutet har vi tagit med en av dessa verksamheter Teater Fryshuset Teater Fryshuset Verksamheten Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar pjäser med teman kring aktuella sociala frågor, utsatta grupper och destruktiva utanförskap. Teater Fryshusets föreställningar kan beskrivas som vittnesmålsteater och berättelserna är alltid ett resultat av dokumentära processer eller baserade på sanna historier. Verksamheten har en budget på cirka 2 mnkr per år. Arbetet med teatern inleddes med att man satte upp pjäsen Topboy som handlar om fotbollshuliganism. I samarbete med Fotbollsalliansen spelades ca 260 föreställningar av Topboy de första två åren. Därefter startade de två skådespelarna Ulf och Emil upp Teater Fryshuset Sedan dess har 6 föreställningar producerats varav flera av dem kontinuerligt spelas över hela landet: Topboy, 2007 startade som ett konstnärligt projekt Förorten brinner, premiär 2010 om miljonprogramproblematiken Hatets röst, premiär 2011 om vit makt-rörelsen Zebraflickan, premiär 2012 om flickors och unga kvinnors självskadebeteenden Medans vi faller, premiär 2012 om gängkriminalitet och förorter Välkommen hem, premiär 2014 om kriminalvård och långtidsdömda (yrkeskriminella)

107 107 Man skulle kunna säga att Teater Fryshusets syfte är att synliggöra en social problematik för att skapa insikt och i bästa fall förändra beteenden i samhället kring destruktiva miljöer och strukturer. På så sätt kan man säga att Teater Fryshuset är en sorts kommunikationslänk mellan många av Fryshusets andra verksamheter, såsom Passus, Exit, Lugna Gatan och United Sisters, som genom denna länk skapar förutsättningar för unga utsatta människor att på allvar bryta destruktiva mönster och beteenden. I sitt arbete har man ett brett kontaktnät bestående av tre olika delar: förvaltningar och myndigheter, skolor, fritidshem, ungdomsboenden, etc. som köper föreställningar sponsorer, bidragsgivare och samarbetspartners som Stiftelsen Natur och Kultur, Postkodlotteriet, Teskedsorden m.fl. som framförallt ekonomiskt bidrar till verksamheten ett utomordentligt omfattande nätverk av personer och grupper av personer (flera tusen personer) över hela landet som bl.a. finns i de destruktiva miljöer och i de sammanhang som teaterns pjäser handlar om. Teater Fryshuset har vad man i ungdomssammanhang kallar hög cred i dessa grupper. Då man tillfrågar teaterns medlemmar om målsättningen för verksamheten får man följande svar: Vi vill skapa dialog med ungdomar på deras villkor. Vi vill använda teater som verktyg för social problemlösning. Vi utbildar vuxenvärlden i ungdomsproblematik. Vi försöker göra det oförståeliga förståligt Vi spelar för unga människor runt om i hela Sverige Målgrupp och effekter Teater Fryshuset har i sitt arbete tre primära publikgrupper: Ungdomar: man spelar i skolor, ungdomshus och på fritidsgårdar där man når besökare i åldern år. Professionella: man spelar för olika typer av tjänstemän och ideellt engagerade som arbetar med ungdomsfrågor och sociala frågor. Det handlar om sociala myndigheter, skolpersonal, föräldrar, fängelser, polis, politiker, myndigheter, etc. Allmänheten: man uppträder för både en van och en ovan teaterpublik som har intresse för sociala frågor och politisk teater. Man skulle också kunna säga att i betydande omfattning når man förstagångsbesökarna. De som normalt inte ser teater. Man når alltså en fjärde och utomordentligt viktig målgrupp de utsatta unga i förorterna och på andra platser som befinner sig i eller har stor risk att hamna i just den form av utanförskap som teaterns föreställningar handlar om. Under 2013 spelade man 42 föreställningar och nådde personer i ren publikkontakt. Föreställningarna Topboy och Förorten brinner ligger också på utbildningsradions hemsida 27 Om man 27 Se vidare

108 108 där summerar de direkta tittarsiffrorna och de indirekta siffrorna som man får fram genom att ett stort antal av visningarna sker i klassrum (8 000 klassrum med elever) når man på denna väg enligt UR sammanlagt cirka personer. Vad som särskilt kan noteras är att föreställningarna har fått ett stort genomslag på landets fängelser liksom i utsatta förorter. Man har haft föreställningar till exempel i Rinkeby och Alby (Förorten brinner) där man spelat på i samband med bränder och upplopp i Husby Man har nått tjejer med självskadebeteende genom Zebraflickan. Här har man haft ett samarbete med United Sisters. Teatern har fått en fanbase (fan klubb) av förortsungdomarna som är nyckelpersoner i sina respektive grupper Teatergruppen har en hög status i dessa grupper därför att man förstår vad det handlar om. Detta gör att man når grupper som normalt är svåra att nå. Just åldersintervallet år är viktiga att nå som målgrupp om man vill bryta ungas resa mot etablerat utanförskap och kriminalitet och missbruk. En uttalad avsikt med teatern är att skapa insikt och medvetenhet och därmed förändring kring viktiga samhällsfrågor, dvs. få människor att bli engagerade och vilja ta ansvar för och förändra sin verklighet. I princip alla föreställningar avslutas med ett kortare panelsamtal kring föreställningens tema. Nästan alltid kommer det fram enstaka personer, eller en mindre grupp på 5 10 personer, efter dessa samtal som vill prata, som vill dela med sig av sin historia. Det kan också vara personer som vill ta tag i och förändra sina liv. Många personer som ser föreställningar kan identifiera sig med pjäserna och deras innehåll. När sådant händer blir teaterarbetarnas roll att förmedla vidare kontakter med andra verksamheter i Fryshuset såsom Exit (vit makt-frågor), Passus (gängkriminalitet), Lugna Gatan (förortsfrågorna) eller United Sisters (unga kvinnors självkänsla). I figuren nedan har vi försökt fånga Teater Fryshusets påverkansvägar till olika publikgrupper. Hos den breda allmänheten handlar det främst om att skapa kunskap och insikt om de fenomen teatern belyser. Aha-upplevelser som på sikt kan förändra beteenden. Mötet med de professionella handlar det dels om att ge dem kunskap om utsatthetens villkor för att de på så sätt genom ökad kunskap och insikt bättre ska kunna utföra sitt arbete. Men det handlar också många gånger om att förmedla kontakter med andra verksamheter i Fryshuset så att de professionella kan få konkret hjälp i form av kontakter och redskap i sitt arbete kring utsattheten. Effekterna på de utsatta grupper som pjäserna handlar om kan vara av mycket varierande slag. I de flesta fall handlar det om att via kunskap och insikter påverka attityder oavsett om det handlar om vit makt-anhängare eller gängkriminella. Ibland leder detta till konkreta beteende- och livsstilsförändringar och ibland kan det handla om att förmedla kontakter med andra aktörer på Fryshuset, t.ex. avhopparverksamheter såsom Passus och Exit. För väldigt många handlar det om att påverka och i bästa fall bryta resan mot destruktiva utanförskapsmiljöer Men det finns också ett stort antal solskenshistorier om enskilda personer för vilka just en föreställning har varit den kick som behövdes för att ta det avgörande steget och bryta med sin historia.

109 Ett socioekonomiskt perspektiv på effekterna Det är naturligtvis omöjligt att rent konkret tala om vilka ekonomiska effekter Teater Fryshusets arbete har lett till. I varje fall i en systematisk mening. Man vet ju nämligen inte vad som skulle hänt om personen ifråga inte sett pjäsen och man vet inte heller hur avgörande pjäsen varit för vad som hänt. Men låt oss ge några exempel på vad som inträffat. Sonny är en 13-årig kille som var idrottshuligan i början av en mycket lovande kriminell karriär. Efter att ha sett Topboy tog han kontakt med pjäsens skådespelare och började hänga med dem. Han började gradvis ändra både attityder och beteenden. Via skådespelarna fick han kontakt med och engagerade sig i den klubb han var engagerad i, men valde att inte ta steget att gå med i den våldsammare delen av supporterklubben, dvs. firman. Han har idag brutit med sin destruktiva resa mot utanförskap och fullföljde sin skolgång. Vi har i ett annat sammanhang studerat utanförskapets ekonomi för just den här typen av unga män/pojkar. 28 Vi fann då, vilket kan ses i diagrammet nedan, att de fram till 18 års ålder kostar samhället upp till 3 mnkr eller mer. I vuxenlivet blir notan naturligtvis flerdubbelt högre. Man kan utan särskilt stor ansträngning föreställa sig att det var just ett sådant destruktivt kostnadsmönster som bröts då Sonny fick kontakt med Teater Fryshuset och bröt med sitt tidigare liv. 28 Nilsson & Wadeskog, Gatuvåldets ekonomi, del 2 effekter på kommun och samhälle fallet Södertälje, SEE & Hjärnkraft, 2012

110 110 Diagram 10.1 Utanförskapets kostnader mellan 11 och 18 års ålder för en pojke på väg in i utanförskap och kriminalitet Dessa effekter kan också uppstå på gruppnivå i publiken. Efter att ha sett föreställningen Medans vi faller på Stadsteatern i Stockholm startade en grupp i publiken nätverket Alby är inte till salu en grupp som jobbar för den lokala stadsdelen och mot kommunens utförsäljning av hyresrätter till privata hyresvärdar. Ett annat exempel: i en mindre kommun startade de fem stökigaste killarna på den aktuella skolan en samtalsgrupp för killar där man pratade om känslor efter att man sett Topboy. Om vi leker med tanken att en föreställning kan påverka en hel gruppkonstellation av unga i ett område, i en skola eller i en förort vad kan de socioekonomiska effekterna av detta vara? Som en referenspunkt kan vi jämföra med en grupp sådana unga, arga, vilsna män/pojkar mellan 12 och 25 års ålder som vi följt i en annan studie. 29 I diagrammet nedan ser vi att den ackumulerade kostnaden för ett sådant gäng uppgår till mellan 30 och 35 mnkr. 29 Nilsson & Wadeskog, Tillitens värde den sociala sårbarheten i Dalarna ur ett socioekonomiskt perspektiv, SEE & Länsstyrelsen i Dalarna, 2013

111 111 Diagram 10.2 Samhällskostnader för en grupp utagerande pojkar mellan 12 och 25 års ålder Mer specifikt får man i Teater Fryshuset varje år ett antal kontakter från personer som vill ha hjälp för att komma ur ett destruktivt sammanhang, t.ex. en gängkriminell miljö. Dessa kontakter förmedlar man då vidare till andra projekt i Fryshuset, t.ex. Passus eller Exit. Efter varje föreställning kommer det alltid fram enstaka personer, eller en mindre grupp på 5 10 personer, som vill berätta om sina liv. Mycket tydligt blev det med mannen som såg en föreställning på en av kriminalvårdens mer hårda/slutna anstalter och som en följd av detta bestämde sig för att förändra sitt liv. Han har idag helt brutit med sitt kriminella förflutna och är idag, bland annat med stöd från skådespelarna på teatern och andra verksamheter på Fryshuset, anställd i ett företag som plattsättare. Om han hade fortsatt sitt gängkriminella liv hade kanske de framtida kostnaderna för detta, vilket vi kan se i diagrammet nedan, uppgått till 23 mnkr. 30 Detta motsvarar ungefär dubbelt så mycket som de totala summerade kostnaderna för Teater Fryshusets drift sedan Lundmark & Nilsson, Vänd dem inte ryggen socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer, OFUS & Fryshuset, 2012

112 112 Diagram 10.3 De socioekonomiska kostnaderna för en måttligt våldsintensiv gängkriminell under en 15-årsperiod Skådespelarna på Teater Fryshuset kan berätta om ett mycket stort antal likartade exempel (ca 50 eller fler) under sina verksamma år där teaterföreställningen har blivit början till en vändpunkt för unga inne i eller på väg in i destruktiva miljöer. Teatern får regelbundet samtal och mail från arrangörer, lärare och personer som sett föreställningar som kan berätta om vilken skillnad föreställningen gjort. Det är denna viktiga men statistiskt sett diffusa påverkan som utgör Teater Fryshusets socioekonomiska effekt.

113 UTBILDNING & ARBETE 11.1 Inledning Utbildning och arbetsmarknad driver ett brett spektrum av verksamheter som Forum för eldsjälar och Fryshusandan metoder för att sprida kunskap om Fryshusets metodik över hela landet. Raket är en verksamhet som arbetar med Fas 3-personer som kommer från arbetsförmedlingen och arbetar med att ge unga i utanförskap chans att återvända in på arbetsmarknaderna. Fryshuset utbildning genomför utbildningsuppdrag kring Frushusets metoder och värdegrund över hela landet I denna fas av det socioekonomiska bokslutsarbetet redovisas endast verksamheten Raket Raket Verksamhet Fryshuset har under en lång följd av år arbetat med olika projekt som haft gemensamt att de handlat om att skapa förutsättningar för människor i utanförskap att komma in i samhället via arbetsmarknaden. Raket är ett projekt som ingår i Arbetsförmedlingens Fas 3-program. Det betyder att Fryshuset genom Raket är en anordnare av sysselsättning. Fryshuset beslutade i augusti 2011 att börja arbeta med arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantin. Målet är att stödja vuxna förebilder ut i den reguljära arbetsmarknaden. I detta arbetar med en tydlig metodik och värdegrund som står på tre ben. Skapa nya referenser åt deltagaren från den verksamhet de arbetar med genom konkret arbete på Fryshuset Coaching Utveckla CV- och personligt brev och en aktiv jobbsökprocess Målet för deltagarna i Raket på Fryshuset är utomordentligt blygsamt. Syftet är att 7 % under sin tid fått någon form av anställning inom den reguljära arbetsmarknaden. Varje deltagare får i en introduktionsprocess träffa huvudansvarig för Raket samt sin coach för att gemensamt sätta upp en sysselsättningsplan samt tid för första coaching möte. I denna skall det finnas tydliga uppgifter om vad som skall utföras, vilka tider deltagaren ska vara på Fryshuset samt vilken verksamhet deltagaren tillhör då detta är väldigt viktigt p.g.a. att referenser skall kunna ges från denna verksamhet. Deltagarna placeras i befintliga verksamheter i Fryshuset. När det är klart i vilken verksamhet deltagaren ska ha sin sysselsättning görs det upp en handlingsplan hur sysselsättningen ska läggas upp. Det finns en plan på hur länge samt vad den ska fylla för funktion. Det görs en uppföljning var tredje månad av coacherna för att se om handlingsplanen behöver ändras. Sysselsättningen ska vara en möjlighet för deltagarna att känna meningsfullhet. Varje deltagare får stöd med coaching som syftar till att deltagaren ska få bättre möjligheter att komma vidare till den reguljära arbetsmarknaden. I detta ingår tre delar:

114 114 Intervju Obligatoriska avstämningsmöten Livsstil Verksamheten har en omslutning på 1,5 Mkr som i allt väsentlig finansieras av Arbetsförmedlingen Målgrupp och effekter Målgruppen för verksamheten är personer som ingår i Fas 3 och sålunda är inskrivna på AF. Man ska ha varit arbetslös minst 3 år och inte vara sjukskriven. Deltagarna är alltså långtidsarbetslösa som i dagsläget inte bedöms vara anställningsbara. Det föreligger ett eller flera arbetshinder. Tanken med Fas 3 är att man ska komma närmare arbetsmarknaden genom sysselsättning. De flesta i projektet är mellan 45 och 55 år gamla. 2 personer är under 25 år. Resterande personer är mellan 25 och 35 år gamla. De flesta har svenskt ursprung - för att arbeta på Fryshuset bör man kunna svenska. Deltagarna i målgruppen är mycket långt från arbetsmarknaden. Många har en dold problematik allt från psykisk ohälsa till låg utbildning, kognitiva funktionsnedsättningar, övervikt, måttliga missbruksproblem etc. För många handlar det helt enkelt om att man gett upp och tappat motivationen. Utbildningsnivån är genomgående låg. Många skulle kunna klara enklare jobb men det finns få sådana på arbetsmarkanden idag. Deltagarna kommer främst från de södra delarna av Stockholm såsom Södermalm, City, Globen, Farsta, Skärholmen, Man har haft 67 personer inskrivna i projektet sedan start varav 40 personer har avslutat sin period på Fryshuset. Av dessa 40 har 10 personer fått anställning, samtliga med någon form av lönesubventioner. Tre personer har påbörjat beroendevård och 2 personer har avlidit. 10 personer har genom samarbetet mellan Fryshuset och arbetsförmedlingen blivit kodade (Funktionshinder) vilket medför att dessa personer har rätt till lönebidragsanställning. Genomsnittlig tid för att bli kodad är 2 år för vuxna och 1 år för ungdomar. Under 2013 har man haft kontakt med 45 deltagare. 7 av dessa har fått anställning övriga är kvar i verksamheten eller har gått till annan anordnare Om vi inget gjort kalkylen Raket omfattar alltså personer med betydande arbetshinder vilket leder till att sannolikheten för att ta sig in på arbetsmarknaden är tämligen låg. Som, en första utgångspunkt för att få en bild av de socioekonomiska effekterna av detta har vi tittat på vad som händer om vi inget gör scenariot kring denna målgrupp. Scenariot bygger på att de i grova drag fortsätter sitt liv som tidigare. Men tämligen optimistisk får man väl kanske säga antar vi att efter fyra fem år hälften (50 %) av gruppen på 67 personer som varit till föremål för Rakets insatser på egen hand tagit sig in på arbetsmarknaden. Resterande grupp består i huvudsak (till 60 %) av personer med enbart arbetslöshet som problem. En mindre grupp (20 %) lider av psykisk ohälsa och alkoholproblem (15 %). Väldigt få (5 %) har allvarliga missbruksproblem.

115 115 Den fråga som då blir intressant är; vad skulle detta scenario kosta samhället? Svaret på frågan ser i tabellen nedan. Vi ser då att under de kommande femton åren kommer denna grupp att skapa samhällskostnader på cirka 350 Mkr, varav kostnader för gruppens försörjning sjukpenning, sjukersättning och ekonomiskt biostånd uppgår till en mindre del 56 Mkr eller cirka 20 % av totalkostnaden. Diagram 11.1;De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga utanförskap fördelat på insatser, försörjning och produktionsvärden Samma uppgifter redovisas i tabellen nedan fördelat på olika tidpunkter och aktörer. Vi ser då att enbart under den första mandatperioden (fyra år) kommer gruppen att kosta samhället cirka 131mkr varav den kommunala delen uppgår till nästan 28 Mkr Tabell11.1; De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga utanförskap fördelat på olika tidpunkter Netto allt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa

116 116 I diagrammet nedan har vi mer detaljerat redovisat de kommunalekonomiska effekterna av detta under hela femtonårsperioden. Vi ser då att totalt uppgår de kommunala kostnaderna till lite drygt 60 Mkr varav kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 24 Mkr Diagram 11.2; De långsiktiga kommunala socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga utanförskap fördelat på insatser och försörjning Mål och effekter För Raket finns ingen systematisk uppföljning av de långsiktiga effekterna. Verksamheten har ju en tämligen kort livshistoria. Den kommande kalkylen bygger på antagandet att utan insatsen från Raket skulle en stor del av målgruppen (90 %) på kort sikt kvarstå i ett fortsatt utanförskap. För de flesta (60 %) såsom ett liv i arbetslöshet utan någon som helst sidoproblematik. För några (20 %) som ett liv som dessutom innehåller en viss psykisk ohälsa, för några (15 %) ett liv med måttliga alkoholproblem och för några få (5 %) narkotikamissbruk. För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock utan insatser från Rakets sida - efter hand och på lång sikt brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat bostad, arbete och familj. Under tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom ekonomiskt bistånd från socialtjänsten eller genom sjukpenning eller sjukersättning. Efter tiden på Raket har 9 personer erhållit arbete, varav de tre första åren med lönebidrag. Vi har här räknat med att man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön ) Dock antar vi att en viss andel (30 % av dessa) under kortare eller längre perioder kommer att återgå till arbetslöshet under kalkylperioden Resultaträkning Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Rakets verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har cirka 1,5 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i

117 117 kostnader. Det redovisade resultatet (i detta fall förlusten) uppgår till cirka kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast. Tabell 11.2; Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 Raket Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Raket Intäkt Raket Kostnad I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Raket. Vi ser då att medan företagsvinsten är negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till kronor. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från utanförskap till i detta fall starkt lönesubventionerat -. arbete. Denna vinst uppgår till knappt kronor. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 1 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Även landstinget samt kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör vinster på drygt 1 Mkr till följd av minskat missbruk och minskad brottslighet. Även här kan vi se betydande omfördelningseffekter mellan olika offentliga aktörer. Arbetsförmedlingen gör ett underskott på cirka 3 Mkr d.v.s. man tar i princip hela den sociala investeringskostnaden medan kommunen är den store vinnaren till följd av detta Tabell 11.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Raket Summa Raket Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Raket Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Resultatprognos på fem års sikt I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten vid Raket. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte Rakets insats

118 118 genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen i Raket varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften. Tabell 11.4 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Raket Summa Raket Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av Exits verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av landstinget är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten uppgår till mer än 6 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del av. Diagram 11.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Raket

119 119 Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som Raket, precis som för övrigt även Exit, Lugna Gatan och Passus, leder till betydande omfördelningseffekterav samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare (eller snarare den aktör som står för den största investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan kommunen är den största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är i runda slängar dubbelt så stor som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (knappt 3 Mkr) som leder till stora reala besparingar (nästan 14 Mkr). Diagram 11.5 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Raket Vinst 5 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Investeringsanalys välfärdsbalansräkning Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga. Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Exit. För att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat. Vi ser då att den långsiktiga effekten av Exits insats kring de personer som funnit i verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax under 28 Mkr.

120 120 Diagram 11.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Raket I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en mandatperiod av Raket uppgår till knappt 7 Mkr. Tabell 11.6 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Raket Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa I tabellen nedan har vi redovisat de reala effekternas fördelning på olika aktörer till följd av verksamheten vid Raket under Återigen ser vii att kommun och landsting utgör de stora vinnarna

121 Kr/Ackumulerat/Diskonterat 121 Tabell 11.7 Real socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 fördelad på aktörer- Raket Realt Raket Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa I diagrammet nedan ser vi de finansiella effekterna under en tioårsperiod av rakets verksamhet. Återigen ser vi att arbetsförmedlingen tar en finansiell kostnad ( förlust ) under tioårsperioden på cirka 6 Mkr vilket leder till en finansiell vinst för kommunen på cirka 3 Mkr i form av mindre kostnader för försörjningsstöd. Sammanlagt betyder det att kommunen under en tioårsperiod till följd av verksamheten går med en vinst på drygt 6 Mkr varav 3 Mkr utgör minskade kostnader i form av olika insatser för målgruppen och 2 Mkr i form av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Diagram 11.5 Finansiell socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 fördelad på aktörer- Raket Finansiella vinster per aktör Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Raket År

122 SKOLORNA 12.1 Inledning På Fryshuset förekommer ett stort antal utbildningsaktiviteter. De två största är gymnasieskolan och grundskolan. Fryshusets gymnasium har cirka 750 elever, grundskolan lite drygt 200. Vid sidan av detta bedriver man på uppdrag av scouterna en folkhögskola med allmän linje. Skolverksamheten har en omsättning på cirka 85 mnkr varav skolpengen är den totalt dominerande delen. I detta bokslutsarbete redovisar vi endast effekterna för grundskolan Grundskola Verksamheten Fryshuset grundskoleverksamhet inleddes Våren 2013 lämnade den första elevkullen verksamheten. Man har lite drygt 210 elever. Det finns ett visst söktryck mot skolan långt fram i tiden, just nu ända fram till Fryshuset varken annonserar eller gör utskick för skolan, utan den får elever genom kommunens hemsidor om skolval samt främst genom mun till mun-metoden mellan unga som man uppfattar som de viktigaste marknadsförarna. Skolan har en årlig budget på cirka 19 mnkr varav nästan hela denna summa består av skolpeng. Av eleverna har en stor andel annan bakgrund än svensk. Elever kan till följd av detta ha problem på grund av kulturella krockar mellan föräldrars förväntningar och bild av skolan och den svenska modellen med att fostra unga till självstyrning och samarbete med fritt tänkande/skapande. Andra problem är elever med diagnoser som ADHD, ADD, asperger, dyslexi osv. samt elever som misslyckats i skolarbetet av olika anledningar. Man har även många som söker till Fryshusets grundskola för att de känt ett utanförskap och inte passat in i den skola de gått i (på Fryshuset är det ok att sticka ut ). Lite förenklat skulle man kunna säga att eleverna i Fryshusets grundskola inom fyra områden har sämre skolförutsättningar än genomsnittseleven i Sverige: språkkunskaper, skolkunskaper, bristande socialt stöd för skolarbetet samt överrepresentation av olika inlärningssvårigheter. Skolledningen säger att ett av de centrala uppdragen för Fryshusets grundskola är att ge de unga sådana förutsättningar att de först kan gå vidare till en gymnasieutbildning och därefter ut i arbetslivet. Detta har man formulerat på följande vis i sin lokala arbetsplan för skolan: År 2010 startade Fryshusets Grundskola som en naturlig följd av den erfarenhet som finns i Fryshusandan när det gäller att se hela människan och skapa helhet i lärandet, ett lärande i temaform där våra ungdomar ska uppleva tillhörighet och ingå i ett större sammanhang. Fryshusets grundskola byggs utifrån en stor kärlek till barn och ungdomar. Vi vill skapa en öppen och trygg miljö, där varje elev känner sig sedd och bekräftad.

123 123 Fryshusets Grundskola ska förbereda eleverna att bli aktiva, demokratiska medborgare, där den sociala gemenskapen skapas utifrån en ömsesidig respekt för våra medmänniskor. Skolan vilar på ett demokratiskt synsätt, där samtal och dialog står i centrum. På Fryshusets grundskola står kunskapsmålen i centrum. Vi vill att alla elever ska nå läroplanens mål och lämna grundskolan med en bra grund och stor valfrihet inför gymnasievalet. Passionerna basket, dans, skate, musik och Passion5 kommer att vara motor för hela skolans verksamhet där elevens passionsintresse används för att skapa kreativitet och glädje inför skolarbetet 31 En av många utgångspunkter för arbetet inom Fryshusets grundskola är att man kommer att, precis som alla grundskolor, möta ett flertal elever som av olika skäl kommer att ha problem med att klara skolan. En skillnad är att Fryshusets grundskola, i förhållande till rikets genomsnitt, har en överrepresentation av sådana elever. Avgörande för om dessa elever på olika vis kommer att misslyckas i sitt skolarbete eller inte, är skolans härbärgeringsförmåga. Det handlar om skolans förmåga att ta hand om dessa elevers speciella behov. Orsakerna bakom ett misslyckande i skolan kan vara många. Det kan handla om allt från brist på stödjande hemmiljöer, via språkproblem till att man t.ex. bär med sig någon form av kognitiv funktionsnedsättning eller en neuropsykiatrisk problematik. Konsekvenserna blir ofta att man först misslyckas i grundskolan och därefter i gymnasieskolan vilket i sin tur leder till betydande effekter i framtiden både på arbetsmarknaden och vad avser framtida hälsa och livskvalitet. Så här säger socialstyrelsen i sin sociala rapport 2010: Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg. Barn med låga betyg från årskurs 9 har närmast extrema överrisker för en del utfall. Allvarlig kriminalitet bland kvinnor och män är exempelvis 31 Utdrag ur arbetsplan för Fryshusets grundskola 2013

124 respektive 11 gånger så vanligt bland dem med låga betyg jämfört med dem med medelbetyg eller höga betyg när analysen justeras för bara födelseår. När man även tar hänsyn till övriga bakgrundsfaktorer sjunker överriskerna något, men de är fortfarande tio- respektive åttafaldiga 32 En unik egenskap hos Fryshusets grundskola är att man, medvetet utifrån den värdegrund man har, systematiskt jobbar med denna fråga och dessutom har en metodik för hur man möter denna utmaning Skolframgångens betydelse på lång sikt Hur ser då kopplingen ut mellan skolresultat och misslyckanden på arbetsmarknaden? Här finns det vissa saker man vet mer säkert än andra. Man vet i en allmän kvalitativ mening att det finns en stark koppling mellan svaga skolresultat och misslyckanden på arbetsmarknaden. Men hur ser denna koppling ut mer exakt? I en TCO-rapport där man studerar ungas utanförskap på arbetsmarknaden säger man tydligt att det finns en stark överrepresentation av skolmisslyckanden bland unga långtidsarbetslösa som uppbär försörjningsstöd och aktivitetsersättning. 33. Noga räknat säger man att bland unga i åldern år som uppbär ekonomiskt bistånd har 70 % ett skolmisslyckande bakom sig. Gruppen som är ekonomiskt inaktiv eller står utanför arbetsmarknaden är bland de som inte fullgjort gymnasiet 4 5 gånger större än bland de som fullgjort gymnasiet. 53 % av de som inte fullgjort gymnasiet är vid 24 års ålder ekonomiskt inaktiva, dvs. är inte i arbete. I en annan studie från TCO anges att de som endast fullgör grundskolan eller avbryter gymnasiestudierna är överrepresenterade vad gäller socialbidrag och arbetslöshet samt är underrepresenterade på arbetsmarknaden. 34 I studien sägs också att de som inte snabbt efter ungdomstiden får arbetslivserfarenhet riskerar lägre framtida inkomst och får svårare att få heltidsanställning och/eller tillsvidareanställning. Socialstyrelsen anger i en annan rapport att avhopparna från gymnasiet har mellan 4 och 5 gånger större sannolikhet jämfört med de som fullgör gymnasiet att vare sig komma in på arbetsmarknaden eller fortsätta sina studier. 35 För de som inte alls börjar gymnasiet är sannolikheten för ett sådant utanförskap mellan 7 och 8 gånger högre än för gruppen som fullgör gymnasiestudierna. Rapporten säger också att bland de som fullgör gymnasiestudierna är det endast en liten del (5 10%) som efter fyra år vare sig studerar eller arbetar. Det konstateras även i rapporten att utbildningskarriären för många unga till stora delar avgörs redan i grundskolan. Låga betyg efter grundskolan ger dramatiskt ökad risk för självmord, narkotikamissbruk, brottslighet, beroende av ekonomiskt bistånd och tidigt föräldraskap. IFUA säger också något om trenden för unga som inte fullgör gymnasieskolan. Bland de som var födda 1970 och inte hade gymnasiekompetens hade 70 % jobb vid 21 års ålder. 7 år senare hade denna siffra sjunkit till 30 %, vilket säger något om utvecklingen av de formella kompetenskraven på arbetsmarknaden. Utestängningsmekanismerna för de som misslyckas i skolan förefaller har förstärkts högst betydligt. 32 Social Rapport, 2010, kap 7, sid 239, Socialstyrelsen 33 TCO, Vägar till arbete, TCO, TCO-rapport nr Socialstyrelsen, Social rapport 2010

125 125 I de olika studierna är mönstret likartat även om detaljerna skiljer sig åt. Det förefaller dock rimligt tryggt att påstå följande: Det finns en klar och entydig koppling mellan misslyckanden både i grundskolan och i gymnasieskolan och misslyckanden på arbetsmarknaden. Om man ska kvantifiera så förefaller sannolikheten för utanförskap vara minst 4 gånger större bland de som misslyckas i skolan än bland de som lyckas. Annorlunda uttryckt om 5 % av de som lyckas i skolan står utanför arbetsmarknaden så är motsvarande siffra för de som misslyckas i skolan 20 %. Detta mönster verkar accelerera och förstärkas över tid (samhällstrenden kring detta är alltså tydligt negativ) vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens allt strängare krav på formell kompetens. Vid sidan av utanförskapet på arbetsmarknaden uppstår, för de som misslyckas i skolan, en mängd andra följdproblem som leder till ökad välfärdskonsumtion och ökade samhällskostnader det vi längre fram kommer att beskriva som triggereffekten och accelerationseffekten kring utanförskapet Att förstå Fryshusets grundskola ingen föds arg Fryshusets grundskola överlevererar i form av resultat både i förhållande till rikets genomsnitt och än mer i förhållande till de förutsättningar som eleverna som kommer till skolan har. Det kan vara av intresse att få någon form av inblick i hur detta kan vara möjligt. I samband med arbetet med det socioekonomiska bokslutet bad vi medarbetare på grundskolan dela med sig av berättelser om elever som lyckats bryta sina negativa mönster. Här kommer ett sådant exempel: Jag vill berätta om en elev som skapade oro hos oss. Vår rektor har ett synsätt som är lite annorlunda än normalt: hon har en stark tro på individen vilket hon försöker att delge oss övriga i skolan. Det finns många situationer att berätta om men jag väljer just denna. Denna elev startar hos oss hösten Hen utmärker sig inte mera än andra, men på något märkligt sätt får eleven viss uppmärksamhet som mellan oss kollegor skapar diskussioner. Studiemotivation, uppträdande mot andra elever etc. Denna oro stegras under skoltiden och vi når till och med ett läge där vi känner oss nödgade att anmäla uppträdandet till arbetsmiljöverket. Vi gör allt som står i vår makt för att skapa förutsättningar för eleven att lyckas och trivas i skolan. Vår rektor guidar oss dagligen i bemötandet av elever. Devisen om att endast genom kärlek kommer vi att lyckas, är ständigt närvarande men jag och kollegerna tänker: snälla ge upp det kommer inte att funka! Men att ge upp finns inte på kartan. Vi försöker ge uppmuntran, skapa studieglädje m.m. Vår rektor peppar oss hela tiden och har otaliga samtal med eleven. Som alltid. Eleven bygger sakta men säkert upp ett förtroende med någon vuxen som i sin tur känner uppmuntran. Vi vuxna upplever till slut att: nu kanske det funkar, men när vi så småningom börjar ställa allt högre krav på eleven blir vi vuxna utkörda i kylan. Vi blir utkörda i kylan många gånger av denna elev, och känslan av hopplöshet ger aldrig vika.

126 126 Eleven går nu i årskurs 9. När möjligheterna att nå ett slutbetyg förs på tal, ser vi inte någon ljusning. Det är då det händer. Vändningen. Den efterlängtade reaktionen rektorns devis bär till slut frukt. Plötsligt börjar eleven att föra diskussioner på ett annat sätt och visar intresse för resultat, vi vuxna på skolan känner vid tillfället ingen större entusiasm men rektorn fortsätter peppa. Som alltid. Under vårterminen växer elevens tilltro till sig själv och andra allt större: eleven börjar visa samarbetsvilja och energi för studier. Vi förstår likväl som eleven att toppbetyg inte är uppnåeligt, men eleven gör tappra försök och jobbar hårt in i det sista. Så vad har denna elev betytt för oss vuxna och vårt lärande? Jo, under avslutningen ger eleven vår rektor en present. En symbol för strävan och tron på att alla kan lyckas. En kaffemugg med texten: YOU RE THE FUCKING QUEEN OF EVERYTHING. Jag har länge haft en oro för att möta denna elev nattetid i kollektivtrafiken, men efter sex terminer av kärleksodlande går det upp för mig: denna oro har varit helt obefogad. Eleven fick mig att se bortom fördomar och hopplöshet. Och att våga tro på en förändring som måste få ta tid. Kärlek sugs sakta upp och lagras. Livnär och stärker. Först när dess rötter slagit rot vågar den visa sitt ansikte. I dag har jag en skyddsängel i kollektivtrafiken. Någon som vakar över mig. Nattetid Mål och effekter i stort Om man ska mäta de socioekonomiska effekterna av Fryshusets grundskola kan man göra det på flera olika vis. Här kommer vi att göra det som en analys av de förväntade effekterna i form av framtida utanförskap på arbetsmarknaden för skolans målgrupp i förhållande till ett förväntat riksgenomsnitt. Därmed utgår vi just nu endast från den del av målgruppen som misslyckas i grundskolan och deras förväntade utanförskap på arbetsmarknaden. Detta utanförskap leder till olika samhällskostnader på kort och lång sikt på det vis som anges i figuren nedan. Beroende på vilka skolproblem den enskilde eleven har och beroende på hur väl skolan har förmåga att härbärgera detta kan det leda till olika former av skolmisslyckanden från lägre betyg till totalt avhopp. Detta i sin tur påverkar den framtida situationen på arbetsmarknaden och kan ge upphov till allt från tämligen måttliga effekter till ett totalt utanförskap i form av livslång arbetslöshet. Detta leder till samhällskostnader av tre olika slag: kostnader för olika samhällsinsatser, kostnader för försörjning och produktionsförluster till följd av att den enskildes arbetsförmåga inte tas i anspråk.

127 127 Låt oss nu översätta detta till kvantifierade mått. Om Fryshusets grundskola vore riksnormal skulle cirka 13 % av eleverna lämna grundskoletiden utan behörighet till nationella gymnasieprogram. För Fryshusets grundskola är siffran 4 %, eller cirka en tredjedel av riksnormen. Och eftersom man i förhållande till riksnormen också har ett betydligt sämre utgångsläge än den genomsnittliga skolan kan man säga att skolan överlevererar resultat i förhållande till den genomsnittliga skolan på två vis man har sämre utgångsläge i ena änden och ett avsevärt bättre resultat i den andra. Man överleverar på sätt och vis tre gånger mer än normalskolan i form av reducerat potentiellt framtida utanförskap. Hur omvandlar vi då detta till en ekonomisk kalkyl? I en normal årskull hamnar i genomsnitt cirka 12,8 % av alla som lämnar skolan i någon form av mycket långt eller livslångt utanförskap. 36 Om vi för Fryshusets grundskola antar att motsvarande siffra av försiktighetskäl är hälften och inte en tredjedel, dvs. 6 % av de 206 eleverna eller 13 elever, får vi en sorts mått på skillnaden i förväntat framtida utanförskap för Fryshusets grundskolas elever i förhållande till ett riksgenomsnitt. Denna skillnad utgör en sorts indirekt mått på det socioekonomiska mervärde denna skola producerar. Det är kostnaden för denna differens på 13 elever som vi återfinner i diagrammet nedan. Av diagrammet framgår det att de långsiktiga kostnaderna för detta uppgår till knappt 80 mnkr. Man skulle kunna säga att till följd av de goda skolresultaten vid Fryshusets grundskola minskar samhällets förväntade framtida kostnader eller framtida välfärdsskuld under en 20-årsperiod med cirka 80 mnkr. Värdet av en god skola för alla kan man säga. 36 Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/skandia

128 128 Diagram 12.1 De socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20-årsperiod I tabellen nedan återfinns samma resultat i tabellform. Tabell 12.1 De socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20-årsperiod Netto allt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa Om man vill kan man också se hur dessa effekter slår för, i detta fall, Stockholms kommun. Vi ser då i diagrammet nedan att den ackumulerade framtida kostnadsminskningen eller reduceringen av den framtida välfärdsskulden för kommunen under en 20-årsperiod uppgår till cirka 25 mnkr. Av detta är cirka 12 mnkr minskade framtida kostnader för försörjningsstöd. Ett annat sätt att uttrycka detta är att det på sätt och vis illustrerar det 20-åriga kommunala värdet av att halvera skolmisslyckandet i grundskolan för en elevgrupp på drygt 200 elever. Om vi översätter detta till Stockholmsförhållanden där en genomsnittlig årskull består av ungefär barn (dvs. 47 gånger antalet barn i Fryshusets grundskola) skulle ett motsvarande resultat i stadens samtliga skolor potentiellt kunna leda till en kommunal vinst på mnkr eller en total samhällsvinst på mnkr återigen värdet av en skola för alla.

129 129 Diagram 12.2 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20- årsperiod fördelat på reala insatser och försörjning Resultaträkning Resultaträkningen i det socioekonomiska bokslutet ska spegla effekter innevarande år av det man gör. För grundskolans elever och deras framtida utanförskap på arbetsmarknaden är en sådan spegling svår kanske rentav meningslös att göra. Deras inträde på arbetsmarknaden förväntas ske först flera år fram i tiden. Därför redovisas här ingen resultaträkning vare sig för grundskolan som sådan eller som en del av fryshusets gemensamma bokslut Däremot kan vi med utgångspunkt i tidigare resonemang göra oss en bild av hur ett sådant resultat skulle kunna se ut om sex år, d.v.s. då dagens16 åringar är 22 och börjar ta sig in på arbetsmarknaden. I tabellen nedan ser vi de socioekonomiska förväntade årliga effekterna av att man i fryshusets grundskola reducerar risken för framtida utanförskap till hälften av riksgenomsnittet. Vi ser då att den årliga (odiskonterade) samhällsvinsten under vuxenåldern till följd av detta uppgår till drygt 9 Mkr. Cirka hälften av detta består uteblivna kostnader för olika samhällsaktörer och cirka hälften är tillförda produktionsvärde genom att dessa ungdomar i vuxenlivet förväntas arbeta i stället för att befinna sig i utanförskap Tabell 12.2 Förväntad årlig socioekonomisk resultaträkning under vuxenlivet Grundskolan Summa vuxen Grundskolan 0 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa

130 Finansieringsanalys Intressant kan vara att se hur effekten av detta kan se ut ur olika aktörers perspektiv med en tioårig ekonomisk horisont vilket vi gör i diagrammet nedan. Vi ser då att effekten av det arbete men gör vid Fryshusets grundskola i form av minskat för väntat framtida utanförskap eller om man så vill en reducerad framtida välfärdsskuld uppgår till cirka 12 Mkr varav den stora vinsten görs av kommunen med en vinst på cirka 5 Mkr varav större delen är minskade kostnader för framtida insatser och en mindre del 1,5 Mkr för minskade kostnader för icke utbetalt ekonomiskt bistånd. Då man ser de intressanta men tämligen blygsamma siffrorna bör man beakta att vi kalkylen inte räknar med praktisk taget några effekter alls de första 6-7 åren eftersom vi här inte beaktar effekter av ett eventuellt utanförskap under uppväxtåren utan först under vuxenlivet, vilket naturligtvis underskattar de faktiska effekterna ganska kraftigt - åter en gång ett utslag av den försiktighetsprincip vi tillämpar Diagram 12.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 10 Grundskolan Samma effekter illustreras i tabellform nedan. Tabell 12.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 10 Grundskolan Vinst 10 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa

131 Investeringsanalys Betydligt intressantare blir det om vi studerar frågan i ett lite längre perspektiv ett tjugoårigt socialt investeringsperspektiv kring resultatet från fryshusets grundskola. Vi ser då att den samlade effekten av det resultat man uppnår uppgår till strax under sextio miljoner kronor. Detta trots att vi inte medräknar någon effekt alls de första 6-7 åren. Så mycket kan samhällets förväntade framtida välfärdsskuld reduceras till följd av att skolmisslyckandena i fryshusets grundskola ligger betydligt under riksgenomsnittet. Diagram 12.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 - Grundskolan Vi ser också i tabellen nedan att de dominerande effekterna består av de produktionsvärden som tillförs och de olika reala insatser som inte behöver utföras. De finansiella effekterna i praktiken kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd uppgår till 7 Mkr eller 12 % av de totala kostnaderna Tabell12.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Grundskolan Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Särskilt intressant kan det ju vara att se på kommunens totala effekter under tjugoårsperioden mot bakgrund av att det är kommunen som är den aktör som både finansierar skolan och som kan finansiera insatser som reducerar det förväntade utanförskapet och den aktör som påverkas mest av ett framtida utanförskap.

132 132 I tabellen nedan ser vi att vinsten av det fryshusets grundskola uträttar i förhållande till riksgenomsnittet uppgår i form av uteblivna reala kostnader till cirka 9 Mkr. Till detta ska läggas cirka 7 Mkr i form av uteblivet ekonomiskt bistånd. Dessa 16 Mkt är kommunens vinst av att ha en grundskola med detta antal elever som levererar färre elever till framtida utanförskap än den genomsnittliga skolan Tabell 12.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, reala effekter fördelat på olika tidpunkter och aktörer Grundskolan Realt Grundskolan Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa Slutsatser En skola som bidrar till att allt fler elever klarar sig med godkända betyg och därmed har ökad sannolikhet att komma in i arbetslivet som vuxna är inte bara bra ur ett mänskligt perspektiv. Det är utomordentligt lönsamt för samhället. Allra mest lönsamt för kommunen som inre bara av ideologiska eller pedagogiska skäl har skäl att socialt investera i detta. Dt är dessutom en utomordentligt lönsam social investering för kommunen. En skola för alla är alltså inte bara bra för barnen den är dessutom utomordentligt bra för samhällsekonomin

133 GÖTEBORG 13.1 Inledning Fryshusets verksamhet i Göteborg är förlagd till gamla kasernlokaler i Östra delen av Göteborg. Man bedriver följande verksamheter. Hitta rätt långtidsarbetslösa unga Skapa min värld Barn till ensamma mammor utsatta barn till ensamma och ofta fattiga mammor Vara, vilja, kunna United Sisters unga kvinnors självkänsla Elektra Tillsammans för Sverige Imagine Verksamheten leds av en platschef och har en årlig omsättning på cirka 10 Mkr varav cirka 90 % är projektbidrag i olika former Hitta rätt Verksamhet och målgrupp Hitta Rätt är en verksamhet som sker i samarbete med arbetsförmedlingen och riktar sig mot unga med betydande svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Deltagarna är ungdomar och unga vuxna upp till 30 år som behöver komma bort från sitt utanförskap, varit arbetslösa en längre tid och därför behöver stöttning utifrån sina egna behov. De har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid av olika anledningar t.ex. mellan två jobb, avslutade studier, social problematik, språksvårigheter, missbruk, mildare former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Efter en lång tid som arbetssökande kommer också den psykiska ohälsan som en följd där av att man tappar självförtroende och självkänsla och därmed ger upp sitt jobbsökande. Många har en tom rad på sitt CV, ganska ofta ofullständiga eller svaga skolbetyg, och därmed får de svårt att konkurrera med andra sökanden på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet med verksamheten är att bygga självkänsla och självförtroende och att hitta sin plats i tillvaron. Det mer konkreta målet är att göra målgruppen mer motiverad, mer kompetent och

134 134 därmed mer anställningsbar än tidigare. På kort sikt är avsikten att så många som möjligt ska komma ut i någon form av sysselsättning såsom arbete, studier, praktik m.m. I programmet arbetar man med personlig utveckling, att hitta självförtroende och självkänsla i sitt jobbsökande och inte minst lust och motivation. Övningar och teori blandas med praktik som hjälper till att få fram individens positiva egenskaper, motivation och lust som behövs för att hitta ett arbete eller annan sysselsättning. Man tränar praktiskt jobbsök. I detta ingår att skriva CV och personligt brev, intervjuträning, ringövning, hur man hittar jobben som man vill söka samt att man går ut och besöker arbetsplatser där man personligen kan lämna sitt CV till personalansvarig. Deltagarna får lära sig vikten av att nå rätt person, samt hur man tar tillvara på dessa uppgifter. Man bjuder regelbundet in och besöker aktuella, lämpliga arbetsgivare, mässor, rekryteringsträffar och föreläsningar. Allt för att visa vikten av vad ett stort kontaktnät och många kontaktpersoner kan innebära. Under 2013 har man haft 207 deltagare inskrivna, varav 138 personer slutat under året. Varje deltagare är inskriven i Hitta Rätt i genomsnitt under 2,9 månader. Man har i genomsnitt haft 19 deltagare/dag. Under året har man varit på 17 studiebesök, haft 27 besök från företagare samt haft 14 besök från handläggarna på arbetsförmedlingen. Man har genomfört sex olika typer av utbildningar för deltagarna Konflikthantering, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, personlig utveckling (10 tillfällen), trygghetsutbildning, Camp Connect. Man har som ett led i arbetet Hitta Rätt genomfört i genomsnitt 2 workshops per vecka (intervjuträning, presentationsövningar, ringövningar, säljträning m.m.) Om inget görs Den målgrupp man arbetar med på Hitta Rätt är unga göteborgare med betydande svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi talar om en grupp med flera sorters arbetshinder som kan vara både komplexa, diffusa och sammansatta. Man skulle faktiskt, trots målgruppens ungdom, kunna tala om en sorts kroniskt eller mer eller mindre permanent utanförskap. Många i målgruppen har skapats sig en sorts outsideridentitet. Några ger uttryck för att man tappat hoppet. Det typiska för målgruppen i Hitta Rätt är att de bär med sig en problematik som inte bara är svårartad och utgör ett arbetshinder i sig utan att den också är komplex, sammansatt och består av många olika delar som är hopvävda med varandra. Litet eller inget socialt nätverk. Ringa kunskap om hur samhället fungerar. Man kommer från multibelastade familjer med ett negativt socialt arv. Sociala fobier, som t.ex. svårt att vara med människor, svårt att vara i grupp. Många sociala svårigheter kring till synes enkla vardagshandlingar som att hjälp att söka t.ex. läkare, tandläkare m.fl. Stora barriärer för att få till stånd nödvändiga utredningar som ADHD utredning, dyslexiutredning etc. Ingen framtidstro, slocknad blick. Betydande behov av livsstilsförändringar kring kost och motion.

135 135 Stort behov att bli sedd, bli någon, någon som bryr sig. Sköra personer som lätt faller tillbaka till gamla och ofta destruktiva mönster. Stort behov av jagstärkande insatser, de flesta med både svag självkänsla och svagt självförtroende. Deltagarna i Hitta Rätt är unga människor som är tämligen tilltufsade i livet. Man kanske skulle säga vingklippta. Eller hopp som släckts ut. Därmed har man också sagt att den problematik som många av dessa ungdomar bär med sig ligger på ett betydligt djupare plan än vad än konventionell arbetsmarknadspolitisk insats eller utbildningsinsats kan påverka. Därför har vi i ett första skede försökt skapa oss en bild av de socioekonomiska effekterna för en målgrupp som denna bestående av 127 unga mäniskor med betydande svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden om inget extraordinärt hade gjorts. En sorts "business as usual" kalkyl över deras förväntade framtida utanförskap. Kalkylen bygger på att 50 stycken av dem skulle fortsätta sitt utanförskap, dock utan mer omfattande följdproblem, under ett antal år framöver. Några få av dem skulle kanske utveckla olika former av ohälsa och ännu färre av dem missbruk i olika former. Kalkylen bygger alltså på att resterande 77 personer på egen hand eller till följd av andra händelser/åtgärder tämligen omgående skulle ta sig in på arbetsmarknaden. Utanförskapet för kalkylens 50 personer skulle avklinga efter hand, i takt med att de på egen hand skulle lyckas erövra plats på arbetsmarknaden. Men efter tio år skulle fortfarande cirka 30 % av dem (d.v.s. 15 personer) fortfarande befinna sig i någon form av utanförskap i förhållande till arbetsmarknaden. De samlade samhällskostnaderna för detta kommer under dessa betingelser under en tioårsperiod att uppgå till knappt 200 Mkr vilket vi kan se i diagrammet nedan. Diagram 13.1; De socioekonomiska kostnaderna för 50 personers fortsatta men avklingande utanförskap under en tioårsperiod De samlade kostnaderna under en mandatperiod uppgår till knappt 200 Mkr. Om vi väljer att fokusera på de kommunala effekterna ser vi i diagramet nedan att dessa kostnader för tioårsperioden uppgår till

136 Mkr och för en mandatperiod till drygt 25 Mkr varav drygt 12 Mkr utgör kostnaderna för försörjningsstöd den kommande fyraårsperioden. Diagram 13.2 De socioekonomiska kommunala kostnaderna för 50 personers fortsatta men avklingande utanförskap under en tioårsperiod Mål och effekter Dock är verkligheten bättre än denna tämligen dystra business as usual prognos. En betydande andel av de som man haft som deltagare vid Hitta Rätt har gått vidare i riktning mot arbetslivet. En del har gått vidare till studier, en del har blivit aktivt arbetssökande och en hel del har fått jobb. Vid den utvärdering som skett för de flesta avdeltagarna har de med egna ord beskrivit effekterna av Hitta Rätt på följande vis (slumpmässigt urval från 76 olika individuella utvärderingar) Förståelse, fått träffa andra, "pushen" man fick. Vet mer om jobbsökande, vägledning. Väldigt mycket motivation. Jag växte mycket under tiden på Hitta Rätt. Motivationen, viljan till att börja söka jobb igen. Fick ett jobb, en spark i ändan. Mycket motivation, hjälp på traven. Då det gäller de konkreta målen för Hitta Rätt har 54 % av dem fått arbete (för de flesta i inledningsfasen med hjälp av olika lönesubventioner). Resultaten redovisas i diagrammet nedan.

137 137 Diagram 13.3 Resultatet av arbetet vid Hitta Rätt under Kalkylantaganden I den kommande kalkylen, som omfattar de kommande 20 åren, utgår vi från att positiva effekter endast uppstår för de 54 % som fått arbete. För övriga 46 % uppstår inga effekter alls. De som har fått arbete får fullt lönebidrag de första tre åren, därefter reducerat lönebidrag kommande två år. Värdet av det arbete som utförs beräknas utifrån lönenivån kronor per månad. Kostnaderna för försörjningsstöd skulle ha utgått till mellan 30 % och 60 % av målgruppen under de 20 kalkylåren om de inte kommit in i arbete. 75 % av deltagarna antas skulle ha kommit in i arbete på egen hand efter ett antal år om de inte blivit till föremål för insatser från Hitta Rätt (eller annan insats med motsvarande effekt). Resterande 25 % skulle, till följd av den sammansatta problematik de bär med sig, ha hamnat i ett långvarigt utan insatserna från Hitta Rätt. Effekterna av Hitta Rätt antas avklinga till 30 % av ursprungseffekten under de första tio åren av kalkylperioden eftersom personerna i målgruppen antas kunnat finna arbete på andra sätt även om Hitta Rätt inte funnits. Kostnaderna för att driva verksamheten vid Hitta Rätt uppgår till knappt 2 Mkr/år och kan i detta sammanhang ses som en investeringskostnad De långsiktiga effekterna i stort I ett första steg kan man i diagrammet nedan se vilka de långsiktiga effekterna är av arbetet vid Hitta Rätt för de 54 % som gått ut i arbete. Vi ser då att den långsiktiga totala samhällsvinsten uppgår till cirka 188 Mkr. Av detta utgörs den kommunsala vinsten av drygt 73 Mkr varav cirka 34 Mkr utgörs

138 138 av minskade kostnader för försörjning (ekonomiskt bistånd). Vi ser också att under de första åren uppstår ett underskott som främst består av arbetsförmedlingens olika kostnader för lönesubventioner allra mest uttalat under de tre första åren av kalkylperioden. Lite förenklat kan man med stöd av diagramet säga att arbetsförmedlingen tar på sig en långsiktig investeringskostnad på cirka 55 Mkr för att få in dessa 54 % av målgruppen in i arbetslivet. En investering som långsiktigt ger en nettoavkastning på cirka tre gånger pengarna. Diagram 13.4 De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att 59 % av 127 personer i Hitta Rätt gradvis kommit ut i arbete effekterna avklingar över tid Låt oss nu gå vidare med att presentera resultaten för detta i form av ett socioekonomiskt bokslut Resultaträkning Låt oss börja med företagsekonomiskt ett resultaträkningsperspektiv. Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Lugna Gatans verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har knappt 2 Mkr i intäkter och knappt 1.7 Mkr i kostnader. Det redovisade resultatet (vinsten) uppgår till cirka kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast. Tabell 13.1 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 Hitta Rätt Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa HittaRätt Intäkt HittaRätt Kostnad I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Hitta Rätt. Vi ser då att medan företagsvinsten är blygsam, mindre än en kronor, så uppgår samhällsvinsten detta första år till

139 139 mer än 15 Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till mer än 7 Mkr. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 11 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Även landstinget samt kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör betydande vinster till följd av minskat missbruk och minskad brottslighet. Tabell 13.2 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 Hitta Rätt Summa HittaRätt Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- HittaRätt Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Resultatprognos på fem års sikt I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten vid Hitta Rätt. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen från Hitta Rätt varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än normalarbetskraften.

140 140 Tabell 13.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 Hitta Rätt Summa HittaRätt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för de fem första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av Hitta Rätts verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av landstinget, rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten för kommunen uppgår till cirka 54 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del av. Diagram13.5 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Hitta Rätt

141 141 Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som Hitta Rätt leder till betydande omfördelningseffekterav samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna menings förlorare (eller snarare den aktör som står för den största investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan kommunen är den största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är i samma storleksordning som tre gånger kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (cirka 33 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (mer än 143 Mkr) under de första fem åren Tabell 13.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 Hitta Rätt Vinst 5 år Investering Real Finansiell Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga. Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Hitta Rätt. För att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat. Vi ser då att den långsiktiga effekten av insatsen vid Hitta Rätt kring de personer som funnit i verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt cirka 315 Mkr.

142 142 Diagram 13.6 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20 Hitta Rätt I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en mandatperiod av Hitta Rätt uppgår till 76 Mkr. Tabell 13.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20, fördelat på olika tidpunkter Hitta Rätt Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Slutsatser Hitta Rätt är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en arbetsmarknadspolitisk satsning för att få in unga på arbetsmarknaden. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars kanske inte hade haft en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande mänskliga värden och samhällsvärden. Det är dessutom en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder för förorternas unga och utsatta.

143 United Sisters Göteborg Verksamheten United Sisters (US) är en verksamhet som syftar till att stärka självförtroende och självkänsla hos tjejer mellan 12 och 20 år. Med tjejer menar man alla som identifierar sig som eller har erfarenhet av att leva som tjej. United Sisters riktar sig till alla oavsett bakgrund eller problematik. Anledningarna till att gå med i United Sisters kan vara allt från att få nya vänner, komma hemifrån, få stöd eller viljan att förändra något i sitt liv. Trots att man inte direkt riktar sig till ungdomar med problematik är det många, framförallt i coachverksamheten, som på olika vis befinner sig i en utsatt situation psykologiskt, socialt eller på annat vis och som behöver stöd för att stärka självkänsla och självförtroende. En utgångspunkt för verksamheten är att självförtroende och självkänsla är en förutsättning för att våga ta plats i samhället och göra sin röst hörd i olika sociala sammanhang. Man har sett att kroppslig och psykisk ohälsa kan uppstå till följd av brist på inflytande. Inom United Sisters verksamheter möter man tjejer med en otrolig styrka och drivkraft men också tjejer som kämpar mot svåra förutsättningar. Många tjejer har svårt att förhålla sig till vuxnas och samhällets krav på att prestera för att platsa och duga, att få en bra utbildning och att bli någon. Krav på att passa in i en snäv tjejroll gör att tjejer ser sitt värde kopplat till att vara snygg, smal och spännande. De som upplever att de inte passar in känner sig ensamma och annorlunda eller tvivlar på om de duger som de är eller ens är värda att må bra. När självförtroendet sjunker är det svårare att hävda sina behov. Då ökar risken att drabbas av utsatthet och övergrepp. Att vara tjej idag är komplicerat som det är. Men många av de tjejer som kommer till United Sisters har flera skäl till att må dåligt. Många lever i olika typer av utanförskap eller i dysfunktionella hem. Andra har erfarenheter av att ha blivit utsatta för övergrepp. Många saknar en vuxen person att prata med eller en kompis att bara vara sig själv med. Alla som kommer till United Sisters frågar efter ett rum som bara är till för dem, där de kan vara sig själva och koppla av från andras krav på hur de ser ut, hur de beter sig eller vad de säger. Med små resurser och med mycket skratt och kärlek stärker United Sisters tjejer att hitta sin väg i livet och att våga identifiera sina drömmar. Hos United Sisters får tjejer ett säkert rum där de kan prata fritt och utmana sina gränser. US erbjuder personliga coacher och tjejgrupper och arbetar lösningsfokuserat för att tjejer själva ska se möjligheter och lösningar i sina liv. Man arbetar normkritiskt och utmanar till att se bortom roller som begränsar vad vi tror är möjligt. United Sisters primära målgrupp är tjejer mellan 12 och 20 år. Alla tjejer är välkomna oavsett bakgrund och förutsättningar. US:s sekundära målgrupper är vuxna kvinnor som vill dela med sig av sina erfarenheter som coacher eller tjejgruppsledare samt olika samhällsaktörer som möter tjejer eller fattar beslut som berör tjejer såsom politiker, ungdomsgårdar, socialsekreterare och idrottsledare. Man har flera olika delar i sin verksamhet: tjejgrupper, tjejcoacher och öppna träffar. Tjejgrupperna. Genom diskussioner och värderingsövningar tas ämnen såsom vänskap, mobbing, kärlek, sex, relationer, fördomar, utseende, familjen, diskriminering, jämställdhet, självförtroende och självkänsla upp. Tjejerna får vara med och påverka innehållet. Ibland görs studiebesök eller aktiviteter utanför lokalen. United Sisters arbetar lösningsfokuserat, självstärkande och med ett genus- och normkritiskt perspektiv. Grupperna leds av minst två volontärer och består vanligtvis av 5 10 deltagare. Tjejgrupperna kan äga rum i Fryshusets lokaler eller på någon annan plats i Göteborg. US bedriver flertalet grupper på Fritidsgårdar och skolor. Tjejcoacherna är vuxna, kvinnliga förebilder som träffar en tjej ungefär en gång i veckan. Coachningen består av det som tjejen själv vill ta upp och den syftar till att stärka tjejen utifrån hennes egna resurser. I all verksamhet är det tjejen och hennes önskemål som är i fokus. Coachningen är

144 144 målinriktad och tjejerna lär sig att sätta upp mål för sig själva samt att jobba för att uppnå dessa. Olika övningar görs som ett diskussionsunderlag och för att tjejen ska få utrymme att reflektera kring sig själv och sin situation. Exempel på några övningar är nätverkskartor, en må bra-bild och ett självuppskattningsformulär. Viktiga delar av coachningen är lyssnandet, det vill säga att tjejen blir lyssnad på utan att dömas eller bedömas, samt att få ha roligt utan krav och bara få vara. Orsakerna till att deltagarna vill ha en coach kan vara att de t.ex. vill få bättre självkänsla, hantera sina aggressioner, förbättra sina skolresultat eller avsluta destruktiva relationer. När det finns problematik som kräver professionell hjälp t.ex. vid bearbetning av trauma arrangerar man detta men ser helst att de behåller sin coach då denne kan fylla ett annat behov. Öppna träffar anordnas ett par gånger per termin. Dessa är till för alla tjejer i staden med omnejd och består av olika aktiviteter. Antalet tjejer och åldern på tjejerna som deltar varierar. Ingen föranmälan krävs. Alla tjejgruppsledare och tjejcoacher är volontärer, samtliga kvinnor, och deras arbete är helt ideellt. För att bli volontär hos United Sisters genomgår du en djupintervju där fokus ligger på dig som person, inte på din utbildning eller yrkeserfarenhet. Det viktiga är att volontärerna är bra förebilder som är trygga i sig själva och har bearbetat sina egna eventuella problem. Efter godkänd intervju deltar samtliga volontärer i en två- till tredagars utbildning där grundläggande lösningsfokuserad samtalsmetodik, konflikthantering, rollen som coach/tjejgruppsledare, värderingsövningar, hedersrelaterat tänkande/förtryck m.m. gås igenom Omfattning av verksamheten Under 2013 hade United Sisters i Göteborg 25 coacher och varje tjej får i genomsnitt träffa sin coach cirka 80 timmar under ett år. I tjejgrupperna hade man 23 tjejer i 4 olika grupper. I genomsnitt deltar en tjej ca 80 timmar i sin grupp. United Sisters hade 50 volontärer under 2012 (gruppledare, coacher samt volontärer för öppna träffar). Man anordnade även 13 stycken öppna träffar på Fryshuset för målgruppen. Under dessa aktiviteter nådde man ett 20-tal deltagare. Man arbetade även ute på skolor och fritidsgårdar genom att hålla i stärkande övningar samt workshops. Tillsammans med de stora arrangemang man genomförde för målgruppen runt om i Göteborg, så som firande av Internationella Kvinnodagen och deltagande under Antirasistiska Filmdagarna, nådde man 305 unga människor United Sisters i Göteborg arbetar med att utbilda andra vuxna i exempelvis offentlig förvaltning kring att arbeta normkritiskt och med fokus på jämställdhet. Under 2013 nådde man 93 vuxna som arbetar med unga på något vis. Man har en budget för verksamheten som motsvarar cirka 1,1 mnkr. Under verksamhetsåret har 25 coachpar arbetat 2 4 timmar per vecka i minst sex månader per coachpar. I gruppverksamheten har man genomfört fyra grupprocesser med 10 tjejer per grupp under minst 10 veckor. Man har även deltagit i ett stort antal öppna aktiviteter som festivaler, utbildning inom det sociala området, skolinformation och konferenser. Man har genomfört cirka verksamhetstimmar vilket motsvarar kostnad per genomförd timme på cirka 580 kronor. Man har alltså under verksamhetsåret nått 25 tjejer i coachningen mycket intensivt cirka 25 tjejer i gruppverksamheten tämligen intensivt flera hundra tjejer i den öppna verksamheten.

145 145 Om vi tänker oss att hela den budget man har för verksamheten fördelas ut på de 50 tjejer som deltagit i den intensiva verksamheten blir kostnaden för detta kronor per deltagare Målgruppen Tjejerna som deltar i US verksamhet lever ofta under begränsande förhållanden. Det kan handla om att de av familjeskäl utsätts för olika former av påfrestningar allt från missbruk eller psykisk ohälsa till övergrepp och hedersvåld. De kan också socialt vara mycket pressade genom att de mobbas i skolan eller upplever sig vara isolerade. Personligt har många av dem svårigheter med allt från depressioner till ätstörningar. De är unga kvinnor som på olika vis inte fångats upp i de vanliga sociala skyddsnäten, som far illa och där behoven av att stärka deras självkänsla och självförtroende är betydande. Utsatta unga flickor United Sisters Stort ansvar Utländsk härkomst Missbruk Psykisk ohälsa Fattigdom Hedersvåld Socialt Isolerad Mobbad Övergrepp Familj Situation Personligt Reaktioner Attityder Beteenden Synliga Osynliga Dolda Inåtagerande Blyga & tysta Fogliga Dysfunktionella relationer Svaga sociala nätverk Skolresultat Utåtagerande Kaxiga Aggressiva Deprimerad Ätstörning Självmordsförsök Missbruk Svag självkänsla Destruktiva mönster Höga prestationskrav Misstro vuxna & myndigheter Tjejernas situation kommer till uttryck på både synliga och osynliga vis. På det osynliga planet handlar det om allt från svag självkänsla, att man tenderar hamna i destruktiva miljöser (t.ex. gängkriminella sammanhang) till att man som kompensatorisk åtgärd utvecklar höga prestationskrav (t.ex. i skolan). Några av dessa unga kvinnor blir inåtagerande blyga, tysta och fogliga. Andra reagerar genom att bli utåtagerande, kaxiga och aggressiva. Gemensamt för många av dem är att de har svaga sociala nätverk och tenderar att hamna i dysfunktionella relationer. Detta, och det framhåller man noga från US, är inte svaga eller låg begåvade unga kvinnor. Det är personer som av sitt sammanhang hindras från att utveckla sin egen potential och där US vill vara ett instrument för denna utveckling. Det är tjejer som mår dåligt men som har egen drivkraft och vill förändra sina liv.

146 Mål och effekter Det är naturligtvis omöjligt att beskriva vilka kort- och långsiktiga effekter som verksamheten vid US leder till för alla de unga kvinnor som berörs. Det vi vet från intervjuer är att för många av tjejerna har deltagandet i United Sisters inneburit en brytpunkt i livet som gett dem nya perspektiv och möjligheten till nya livsval. Efter deltagande i verksamheten genomförs en enkät som deltagarna får fylla i. Här är några av svaren från senaste årets enkät: United Sisters har varit min räddning! Utan United Sisters hade jag aldrig klarat mig och orkat kämpa vidare. Jag önskar att vi kunde träffas ett år till. Otroligt kul har det varit och jag har varit med United Sisters länge och kommer aldrig sluta gå dit. Som tjej behöver man United Sisters i flera situationer. De har hjälpt mycket. Går ej att beskriva. Jag har haft en vuxen som stått ut med mig, som lyssnat på mig och vi visat lika mycket respekt till varandra. Som en vuxen bästa kompis. Det har fått mig att bli positivare och gladare och lära känna mig själv bättre. Inte nån som säger nu ska du gå vänster utan nån som visar vägen och säger nu kan du välja själv: vänster eller höger. Det var bästa året i mitt liv. Tack för allt. Utan min gruppledare hade jag inte levt idag. Man kan tydligt se att för många av dem är livssituationen sådan att utan någon form av stöd och positiva impulser utifrån, löper dessa tjejer risk att hamna i långt kanske livslångt utanförskap Ekonomiska effekter om vi inget gör Vi har därför försökt illustrera de tänkbara effekterna av US i Göteborg på följande vis. Låt oss utgå från de 25 tjejer som haft coach under det gångna året. Låt oss, kanske något optimistiskt, anta att hälften av dem på egen hand skulle kunna reda ut sina liv, fullgöra skolgången och därefter framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden. Låt oss dessutom anta att de övriga 13 tjejerna utan United Sisters eller liknande insatser inte skulle lyckas med detta. Vi antar att de skulle hamna i utanförskap och arbetslöshet och att detta för en mindre del av dem skulle innebära en måttlig till ringa psykisk ohälsa och för resterande inget annat än att de inte skulle komma in på arbetsmarknaden. Den fråga vi ställer oss är vad det skulle kosta samhället om dessa tjejer under de kommande 20 åren befinner sig i ett sådant utanförskap och erhåller sin försörjning av kommunen, jämfört med om de skulle ha kommit in i arbetslivet och fått en uppskattad månadslön på cirka kronor? I diagrammet nedan ser vi effekterna av detta. Vi ser då att i ett 20-årsperspektiv uppgår de totala samhällskostnaderna för ett sådant utanförskap till 92 mnkr, eller lika mycket som det skulle kosta att driva verksamheten vid US i 90 år. Av dessa kostnader är landstingets andel 11 mnkr och kommunens 25 mnkr.

147 147 Diagram 13.7 De socioekonomiska kostnaderna för 13 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap under 20 års tid fördelat på olika aktörer Eftersom kommunen är en av intressenterna (finansiärerna) i US kan det vara intressant att se mer precist vilka effekter detta arbete har för kommunen. I diagrammet nedan ser vi att de kommunala kostnaderna för dessa 13 unga tjejers framtida förväntade utanförskap under en tjugoårsperiod uppgår till 25 mnkr, eller nästan 50 gånger kommunens ekonomiska stöd. Av dessa 25 mnkr utgörs 60 %, eller 15 mnkr, av kostnader för framtida ekonomiskt bistånd. Diagram 13.8 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 13 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap under 20 års tid fördelat på försörjning och reala insatser

148 Om vi kan rädda en enda ung tjej Det finns som sagt inga systematiska utvärderingar av United Sisters verksamhet (hur ska man för övrigt kunna göra detta med en årlig total budget på 1,1 mnkr?). Låt oss därför göra en hypotetisk framgångskalkyl och se vilka socioekonomiska effekter som uppstår om man till följd av verksamheten enbart lyckats förhindra en enda av dessa unga tjejers resa mot ett ytterst måttligt utanförskap. Det vi då gör i kalkyltermer är att vi tänker oss att denna enda framgång ska finansiera hela den totala verksamheten. Vi blir då intresserade av två frågor: dels vilka de långsiktiga socioekonomiska effekterna blir och dels hur snabbt denna sociala investering har betalat sina egna kostnader (breakeven). Svaren på dessa frågor hittar vi i diagrammet nedan. Vi ser då att den långsiktiga vinsten (efter 20 år) är 6,3 mnkr. Break-even passeras redan efter 2 år, sedan är varje efterföljande år ett rent vinstår för denna investering. Totalt sett kan man säga att vid denna utomordentligt måttliga framgångsnivå (vi pratar om framgång på nivån någon enstaka procent) ger den ursprungliga investeringen (lite förenklat) avkastning på 5 gånger pengarna eller cirka 20 % på årsbasis under 20 års tid. Diagram 13.9 De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att United Sisters räddat en ung kvinna från ett framtida utanförskap

149 MALMÖ 14.1 Inledning I Malmö är Fryshusets verksamhet förlagd till lokaler i anslutning till Möllevångstorget. Där bedrivs följande verksamheter. CIDES arbetar förebyggande för att motverka utanförskap och rekrytering till gäng och kriminalitet Barn till ensamma mammor arbetar med barn till ensamstående mammor och deras mammor med fokus på barn och mammor som lever i socioekonomisk utsatthet United Sisters självstärkande verksamhet för tjejer Elektra arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck Skapa min värld arbetar för barn och ungas rätt till en meningsfull fritid med fokus på barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet Tillsammans för Sverige interreligiös dialog Verksamheten leds av en platschef och har en årlig omsättning på cirka 6 mnkr varav mer än 90 % består av olika sorters projektbidrag United Sisters Verksamheten United Sisters i Malmö vänder sig till åriga tjejer i Malöområdet. United Sisters riktar sig till alla oavsett bakgrund eller problematik. Anledningarna till att gå med i United Sisters kan vara allt från att få nya vänner, komma hemifrån, få stöd eller viljan att förändra något i sitt liv. Trots att United Sisters inte direkt riktar sig till ungdomar med problematik befinner sig många av deltagarna framförallt i coachverksamheten i en psykologiskt, socialt eller på annat vis utsatt situation. Många deltagare behöver stöd för att stärka självkänsla och självförtroende. Målsättningen för United Sisters är att unga tjejer ska må bra och kunna vara sig själva. All verksamhet är kostnadsfri. Verksamheten består av tre olika delar: tjejgrupper, tjejcoacher och öppna träffar. Utöver detta arrangeras utbildningar och föreläsningar för andra professionella om United Sisters metoder. Tjejgrupperna är åldersindelade. Genom diskussioner och värderingsövningar tar man upp ämnen såsom vänskap, mobbing, kärlek, sex, relationer, fördomar, utseende, familjen, diskriminering, jämställdhet, självförtroende och självkänsla. Tjejerna får vara med och påverka innehållet. Ibland görs studiebesök eller aktiviteter utanför lokalen. De flesta grupperna träffas på Fryshuset men varje år förläggs minst två grupper ute på skolor. De sistnämnda grupperna riktar sig till tjejer som inte har möjlighet att ta sig till Fryshuset efter skoltid. United Sisters arbetar lösningsfokuserat, självstärkande

150 150 och med ett genus- och normkritiskt perspektiv. Grupperna leds av två volontärer och består vanligtvis av 5-10 deltagare. Tjejcoacherna är vuxna, kvinnliga förebilder som träffar en tjej ungefär en gång i veckan. Coachningen består av det som tjejen själv vill ta upp och den syftar till att stärka tjejen utifrån hennes egna resurser. Coachningen är målinriktad och tjejerna lär sig att sätta upp mål för sig själva samt att jobba för att uppnå dessa. Olika övningar görs som ett diskussionsunderlag och för att tjejen ska få utrymme att reflektera kring sig själv och sin situation. Exempel på några övningar är nätverkskartor, en må-bra-bild och ett självuppskattningsformulär. Viktiga delar av coachningen är lyssnandet; det vill säga att tjejen blir lyssnad på utan att dömas eller bedömas, samt att få ha roligt utan krav och bara få vara. Orsakerna till att deltagarna vill ha en coach kan vara allt från att de vill få bättre självkänsla, hantera sina agressioner, förbättra sina skolresultat eller avsluta destruktiva relationer. När det finns problematik som kräver professionell hjälp t.ex vid bearbetning av trauma arrangerar man detta men ser helst att de behåller sin coach då denne kan fylla ett annat behov. Öppna träffar anordnas i Malmö varje vecka under terminerna vilket innebär 10 träffar på hösten och 15 på våren. Dessa är öppna för alla tjejer i Malmö och består av olika aktiviteter. Exempel på aktiviteter och teman är genus och jämställdhet, feministiskt självförsvar, dans, serieteckning och en DJ-kurs. Antalet tjejer och åldern på tjejerna som deltar varierar. Syftet med träffarna är att tjejerna ska få utmana sig själva och hitta nya passioner. Ingen föranmälan krävs. Alla tjejgruppsledare och tjejcoacher är volontärer, samtliga kvinnor, och deras arbete är helt ideellt. För att bli volontär hos United Sisters genomgår du en djupintervju där fokus ligger på dig som person, inte på din utbildning eller yrkeserfarenhet. Det viktiga är att volontärerna är bra förebilder som är trygga i sig själva och har bearbetat sina egna eventuella problem. Efter godkänd intervju deltar samtliga volontärer i en två- till tredagars utbildning där grundläggande lösningsfokuserad samtalsmetodik, konflikthantering, rollen som coach/tjejgruppsledare, värderingsövningar, hedersrelaterat tänkande/förtryck m.m. gås igenom. Under 2013 hade United Sisters Malmö 55 volontärer (gruppledare, aktivitetsledare och coacher). 31 av dessa var coacher och träffade i genomsnitt sin tjej 80 timmar under coachåret. I tjejgrupperna deltog 77 tjejer i olika grupper. US Malmös volontärer lägger ca timmar var kommer den siffran ifrån per år på de deltagande tjejerna. Om man skulle inhandlat denna tjänst av yrkesprofessionella med en fakturerad timpeng på 450 kronor (vilket i detta sammanhang måste anses vara en mycket låg summa) motsvarar detta ett årligt värde på cirka 1,8 mnkr. Utöver detta hade man under öppna träffar med olika teman. Vid dessa deltog i snitt 5 tjejer per gång. På skolor och fritidsgårdar arrangerade man dessutom ett stort antal självstärkande workshops. Under året har United Sisters personal utbildat andra professionella under ett antal heldagar samt haft ett flertal föreläsningar för professionella Målgruppen Tjejerna som deltar i US verksamhet lever ofta under begränsande förhållande. Det kan handla om att de av familjeskäl utsätts för olika former av påfrestningar allt från missbruk eller psykisk ohälsa till övergrepp och hedersvåld. De kan också socialt vara mycket pressade genom att de mobbas i skolan eller upplever sig vara isolerade. Personligt har många av dem svårigheter med allt från depressioner till aggressionsproblem. De är unga kvinnor som på olika vis inte fångats upp i de vanliga sociala skyddsnäten, som far illa och där behoven av att stärka deras självkänsla och självförtroende är betydande. Utöver att coacha tjejerna får volontärer och anställda på United Sisters ofta hjälpa till med att slussa tjejerna till socialtjänst och psykiatri och vara ett stöd för dem under hela processen.

151 151 Tjejernas situation kommer till uttryck på både synliga och osynliga vis. På det osynliga planet handlar det om allt från svag självkänsla, att man tenderar hamna i destruktiva miljöser (t.ex. gängkriminella sammanhang) till att man som kompensatorisk åtgärd utvecklar höga prestationskrav (t.ex. i skolan). Några av dessa unga kvinnor blir inåtagerande blyga, tysta och fogliga. Andra reagerar genom att bli utåtagerande, kaxiga och aggressiva. Gemensamt för många av dem är att de har svaga sociala nätverk och tenderar att hamna i dysfunktionella relationer. Detta, och det framhåller man noga från US, är inte svaga eller låg begåvade unga kvinnor. Det är personer som av sitt sammanhang hindras från att utveckla sin egen potential och där US vill vara ett instrument för denna utveckling. Det är tjejer som mår dåligt men som har egen drivkraft och vill förändra sina liv. För att konkretisera denna abstrakta beskrivning; låt oss ta del av några verkliga (men något omgjorda för att kunna förbli anonyma) öden från US verksamhet år Här är berättelserna såsom de återgivits av US för oss: Sandra har haft en tuff uppväxt grovt mobbad i skolan från första klass till ettan på gymnasiet. Hon fick tidigt kontakt med känslan av att inte vilja leva. Från det att hon var bara några år gammal hade mamma en ny man som sexuellt utnyttjade henne på olika sätt. Då höll hon sig vaken på nätterna och gömde sig. Han förgrep sig på henne till hon var 15. Hon upplevde att vuxna män drogs till henne genom hela barndomen. När hon var 13 försökte hon ta livet av sig. Jag tycker att man borde uppmärksamma mer kroppsliga symtom (även om de är fejk som återkommande ont i magen eller ont i huvudet hos barn), istället för att uppmana till att ta en huvudvärkstablett och lägga sig och vila. Jag har dagligen missbrukat Ipren sen jag var liten. Sandra blev därefter våldtagen av två väktare på psyk, lyckades rymma och tog sig till en vän. Hon blev utkastad hemifrån vid 17 års ålder. Förrförra våren polisanmälde hon sin styvfar. Han har därefter hållit koll på henne på olika sätt och hon känner sig otrygg att bo i samma stad som styvfadern. Mamma har skickat runt henne till olika psykologer, som Sandra

152 152 uppfattade som ett gäng helknäppa människor". Det vuxenstöd hon har haft innan tiden hos United Sisters är en väninna till familjen som hon har känt att hon har kunnat prata med och lita på. Men väninnan kände att det blev för mycket, att hon inte kan finnas till hela tiden då valde Sandra att ta sig till US. Hon har gjort massor av framsteg under det dryga året hon har haft en coach. Hon och coachen har jobbat mycket med att bena ut i kaoset. Det är första gången jag inte har känt mig kränkt av ett vuxensamtal. Det har visat sig att pappan som hon bor hos är alkoholiserad och t.ex. inte låser hemmet vilket gör att hon inte känner sig trygg där och är rädd att okända och obehöriga ska ta sig in. Dessutom är det hon som får ta hand om honom i stället för tvärtom. Allt detta gör att det är svårt för henne att fokusera och sortera i tillvaron, och alla trauman från uppväxten gör att hon har koncentrationssvårigheter. Sandra känner sig aldrig avslappnad, är alltid på helspänn och till följd får hon också fysiska besvär. Jasmine har coach nummer två och är inne på sitt andra år hos United Sisters. Hon har bott i forsterfamilj sedan hon var 11 då hon som hon uppfattar det blev bortförd utan anledning. Hon har inte kunnat bo hemma då det har varit ett LVU på henne. LVU:t har nu släppt så för ett par månader sedan flyttade hon hem till sin pappa igen för första gången på sju år. För några veckor sedan försökte hon ta sitt liv med en överdos tabletter. Hon ringde själv efter en ambulans då hon blev väldigt rädd när hon kände vad som hände med henne och sedan har hon lovat både sig själv och ambulanskvinnan att inte göra om det. När hon var elva försökte hon hänga sig själv med hopprep för att skolkompisarna tyckte att hon skulle dö. Hon har alltid blivit grovt mobbad och även när hon har flyttat runt och bytt skola, så smittar det och sprids, det hjälper inte utan de nya klasskamraterna får alltid höra något. Hon har också blivit misshandlad av sin före detta pojkvän. Det skrämde henne och hon lämnade honom. Hon har varit inskriven på BUP sedan 11-årsåldern Mål och effekter Det är naturligtvis omöjligt att beskriva vilka kort- och långsiktiga effekter som verksamheten vid US leder till för alla de unga kvinnor som berörs. Det vi vet från intervjuer är att för många av tjejerna har deltagandet i United Sisters inneburit en brytpunkt i livet som gett dem nya perspektiv och möjligheten till nya livsval. Här är exempel på citat från tjejer som haft coach: United Sisters har varit min räddning! och Utan United Sisters hade jag aldrig klarat mig och orkat kämpa vidare. Jag önskar att vi kunde träffas ett år till. Otroligt kul har det varit och jag har varit med United Sisters länge och kommer aldrig sluta gå dit. Som tjej behöver man United Sisters i flera situationer. De har hjälpt mycket. Går ej att beskriva. Jag bara hoppas de håller länge. Jag har haft en vuxen som stått ut med mig, som lyssnat på mig och vi visat lika mycket respekt till varandra. Som en vuxen bästa kompis., Det har fått mig att bli positivare och gladare och lära känna mig själv bättre. Inte nån som säger nu ska du gå vänster utan nån som visar vägen och säger nu kan du välja själv: vänster eller höger., Det var bästa året i mitt liv. Tack för allt. Utan min gruppledare hade jag inte levt idag Ekonomiska effekter om vi inget gör Vi har därför försökt illustrera de tänkbara effekterna av US i Malmö på följande vis. Låt oss utgå från de 36 tjejer som haft coach under det gångna året. Låt oss, kanske något optimistiskt, anta att hälften av dem på egen hand skulle kunna reda ut sina liv, fullgöra skolgången och därefter framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden.

153 153 Låt oss dessutom anta att de övriga 17 tjejerna utan United Sisters eller liknande insatser inte skulle lyckas med detta. Vi antar att de skulle hamna i utanförskap och arbetslöshet och att detta för en mindre del av dem skulle innebära en måttlig till ringa psykisk ohälsa och för resterande inget annat än att de inte skulle komma in på arbetsmarknaden. Den fråga vi ställer oss är vad det skulle kosta samhället om dessa tjejer under de kommande 20 åren befinner sig i ett sådant utanförskap och erhåller sin försörjning av kommunen, jämfört med om de skulle ha kommit in i arbetslivet och fått en uppskattad månadslön på cirka kronor? I diagrammet nedan ser vi effekterna av detta. Vi ser då att i ett 20-årsperspektiv uppgår de totala samhällskostnaderna för ett sådant utanförskap till 126 mnkr, eller lika mycket som det skulle kosta att driva verksamheten vid US i 100 år. Av dessa kostnader är landstingets andel 15 mnkr och kommunens 33 mnkr. Diagram 14.1 De socioekonomiska kostnaderna för 17 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap under 20 års tid fördelat på olika aktörer Eftersom kommunen genom att ha bidragit med stöd om kronor är en av intressenterna i US kan det vara intressant att se mer precist vilka effekter detta arbete har för kommunen. I diagrammet nedan ser vi att de kommunala kostnaderna för dessa 17 unga tjejers framtida förväntade utanförskap under en tjugoårsperiod uppgår till 33 mnkr, eller mer än 60 gånger kommunens ekonomiska stöd. Av dessa 33 mnkr utgörs 20 mnkr av kostnader för framtida försörjningsstöd.

154 154 Diagram 14.2 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 17 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap under 20 års tid fördelat på försörjning och reala insatser Om vi kan rädda en enda ung tjej Det finns som sagt inga systematiska utvärderingar av United Sisters verksamhet (hur ska man för övrigt kunna göra detta med en total årlig budget på 1,2 mnkr?). Låt oss därför göra en hypotetisk framgångskalkyl och se vilka socioekonomiska effekter som uppstår om man till följd av verksamheten enbart lyckats förhindra en enda av dessa unga tjejers resa mot ett ytterst måttligt utanförskap. Det vi då gör i kalkyltermer är att vi tänker oss att denna enda framgång ska finansiera hela den totala verksamheten. Vi blir då intresserade av två frågor: dels vilka de långsiktiga socioekonomiska effekterna blir och dels hur snabbt denna sociala investering har betalat sina egna kostnader (breakeven). Svaren på dessa frågor hittar vi i diagrammet nedan. Vi ser då att den långsiktiga (20 år) vinsten är 6,2 mnkr. Break-even passeras redan efter mindre än 3 år, sedan är varje efterföljande år ett rent vinstår för denna investering. Totalt sett kan man säga att vid denna utomordentligt måttliga framgångsnivå (vi pratar om framgång på nivån 1-2 %) ger den ursprungliga investeringen (lite förenklat) avkastning på 5 gånger pengarna eller cirka 20 % på årsbasis under 20 års tid.

155 155 Diagram De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att i United Sisters räddat en ung kvinna från ett framtida utanförskap 14.3 CIDES - en verksamhet under uppstart Målgrupp och verksamhet Verksamheten i CIDES 37 i Malmö har sitt ursprung som en sorts filial till moderverksamheten i Stockholm. CIDES är ett Center för Information om DEstruktiva Subkulturer. Verksamheten i Malmö har fått en något annorlunda och utvidgad form. Sedan en tid tillbaka arbetar man aktivt med en grupp unga som ännu inte skapat sig en entydig outsideridentitet eller kriminell livsstil men som dagligen lever i eller i nära kontakt med en sådan livsstil. Syftet med verksamheten, som i allt väsentligt leds av unga människor som själva har personlig erfarenhet av denna värld, är att minska risken för ett framtida utanförskap och skapa förutsättning hos dessa unga för en mindre destruktiv livsstil. Det nu aktuella året arbetar man med en grupp unga mellan 14 och 22 år. Merparten av dessa är män (20 stycken) och en mindre del kvinnor (8 stycken). Gruppen som helhet präglas av det som är tämligen vanligt i denna typ av grupperingar, nämligen: man kommer från ett och samma bostadsområde (förorts- eller miljonprogramsproblematiken) många ingår i någon form av kollektiv gängliknande gruppering, där den kollektiva identiteten och tryggheten i grupperingen är viktig flertalet har svaga, dåliga eller inga skolresultat (avbruten skolgång) merparten är första eller andra generationens invandrare 37 CIDES Malmö kommer att byta namn till VÄS. Från augusti 2013 används redan det namnet och under 2014 blir VÄS det officiella namnet.

156 156 arbetslöshet och bidragsberoende är överrepresenterat bland deras föräldrar ofta hyser man i bästa fall en reserverad inställning till samhället och i värsta fall en fientlig inställning ofta befinner sig ungdomarna i mycket nära anslutning till kriminella gängstrukturer och utgör en potentiell rekryteringsbas för dessa man har ofta varit till föremål för insatser från socialtjänstens sida stundtals också från polisens sida missbruk dels av alkohol men också olika former av droger är frekvent i målgruppen VI ÄR SAMHÄLLET (VÄS) en metod VÄS som står för VI ÄR SAMHÄLLET är en metod som man har valt att arbeta med som en förstärkning/utbildning för en grupp ungdomar som man anser är i behov av kunskap och kompeten för att hitta sin plats i samhället Inom VÄS förebygger man utanförskap, rasism, fördomar och missförstånd mellan ungdomar och bland annat tjänstemän, poliser, åklagare, politiker och brandmän. Genom VÄS utbildas årligen 10 ungdomar under 24 veckor. Ett exempel på hur man arbetar med VÄS; Man har hjälpt en person som tidigare varit kriminell att få hjälp och vård. Personen har avtjänat ett 18 månaders fängelsestraff. Nu har personen fått vård inom psykiatrin. Personen har också fått hjälp med lägenhet, kontaktperson, kontaker inom sjukvården och socialtjänsten. Personen har inledningsvis fått hjälp i cirka 3 månader och stödet kommer att fortsätta tills läget blir stabilt. Man kommer då att hjälpa till med att skaffa arbete eller praktikplats. Verksamheten har fungerat lite grann som en avhopparverksamhet (även om detta inte är fokus i verksamheten). I exemplet ovan har man gett en person stöd och hjälp för att inte återfalla i kriminalitet och missbruk en person som uppfyllde alla kriterier för att återfalla till kriminalitet, gå med i ett destruktivt gäng eller begå självmord. Vid sidan av detta har man följande arbetsformer: Helghänget är öppet mellan klockan Helghänget innebär att man har öppna träffar för alla Malmös ungdomar som vill spendera sin kväll på Fryshuset. På det sättet jobbar man förebyggande mot brott och kriminalitet eftersom ungdomarna som kommer till Helghänget oftast är i riskzonen. Det är ca 70 ungdomar som kommer dit Motiverande och inspirerande samtal innebär att man reflekterar tillsammans ungdomar som behöver stöd och hjälp i sitt liv att få lätta sitt hjärta och få råd av Fryshusets ledare. CV- & Läxhjälp äger rum en gång i veckan för de ungdomar som behöver stöd med att göra sina läxor samt skriva sina Cv för att söka arbete och är i behov av koncentration i lugn miljö Det blir för dyrt Kring denna grupp av unga ställs vi som samhälle inför en svår, viktig och avgörande beslutssituation. Ska vi låta sakernas tillstånd förbli som de är med en uppenbar risk för att det kommer att gå riktigt illa för denna grupp av unga? Eller ska vi göra en ordentlig social investering i dessa ungas liv i linje med det som CIDES vill göra en skillnad som gör en skillnad?

157 157 Då man ställer sig denna fråga är det inte ovanligt att de som ska fatta beslut om att ta fram medel för att göra något är tveksamma till om det går eller är meningsfullt. Stundtals fattar man beslut utifrån argumentet det blir för dyrt. Att satsa ett antal hundratusen kronor eller en miljon eller två förefaller vara en stor uppoffring. Det man då ofta tänker på är kostnaden för själva insatsen, det vi brukar kalla den sociala investeringskostnaden. Mot detta bör vi ställa kostnaden för att inte ingripa prislappen på ickeinterventionsalternativet. Då man gör detta ser man ofta att denna prislapp är betydligt större än den sociala investeringskostnaden, men väldigt ofta osynlig eller okänd. En orsak till detta är att de konsekvenser utanförskap ofta leder till är utomordentligt dyra. Det kan handla om kostnader för HVB-dygn, avgiftning, sluten ungdomsvård, rättegångar etc. En annan orsak är att då unga människor av detta slag hamnar i utanförskap tenderar det att bli långvarigt och i värsta fall permanent. Kostnaderna kommer att ticka på år efter år Vad kostar det om vi inte gör något? Våra antaganden Vi har valt att skapa oss en översiktsbild av utanförskapets kostnader för ett ickeinterventionsalternativ. En sådan kalkyl måste naturligtvis baseras på att antal tämligen osäkra antaganden om vad som kan tänkas hända målgruppen i framtiden. Vi har baserat våra antaganden här dels på tillgänglig forskning kring denna typ av målgrupper och dels på egna erfarenheter från några dussintal projekt/målgrupper av likartat slag som CIDES grupp. På grund av osäkerheten i prognoserna är det dock viktigt att vara öppen och transparent med dessa antaganden så att du som läsare kan ta ställning till deras rimlighet. Kalkylen bygger på en grupp om 28 personer med den bakgrund vi ovan skisserat och består av 20 män och 8 kvinnor i åldersintervallet år. Cirka en tredjedel av dem kommer tämligen snart att på egen hand bryta med sin livssituation (destruktiva livsstil) och på egen hand ta sig in på arbetsmarknaden, skaffa bostad och bilda familj. En tredjedel av dem kommer långvarigt att stå utanför arbetsmarknaden men utan att skapa någon form av svårartad sidoproblematik såsom missbruk eller psykisk ohälsa. De kommer att stå helt fria från kriminella eller destruktiva livsmiljöer. Den sista tredjedelen kommer inte heller den in på arbetsmarknaden. Några av dem blir missbrukarare, någon

158 158 psykiskt sjuk och några enstaka rekryteras in i en gängkriminell miljö. Så ser förutsättningarna för och antagandena bakom kalkylen ut Effekter på kort sikt I tabellen nedan ser vi effekterna av detta mönster på kort sikt. Tabellen är något komplicerad eftersom den följer den struktur det kommande socioekonomiska bokslutet för CIDES kommer att ha men längst ner till höger ser vi att denna grupp av 28 unga (varav en tredjedel på egen hand kommer att ordna upp sitt liv) årligen, med det mönster vi här skisserat, kommer att generera samhällskostnader på drygt 14 mnkr. I kolumnen ovan ser vi också hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika samhällsaktörer, t.ex. 1,7 mnkr för rättsväsendet. Vi ser också att kostnaderna främst belastar kommunen med cirka 4,2 mnkr årligen. Detta är kostnader för olika insatser från socialtjänstens sida allt från kostnader för försörjningsstöd till olika former av insatser såsom HVB, familjehem etc. Tabell 14.1 Årliga socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtid utanförskap Resultaträkning Investering: Summa CIDES Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- CIDES Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Effekter på sex års sikt Dessa kostnader upphör naturligtvis inte efter ett år. De fortsätter år efter år tills dess att något händer som kan tänkas bryta utanförskapet för denna målgrupp. I tabellen nedan ser vi effekterna av detta utanförskap på sex års sikt. Vi ser då att effekterna (nedersta raden av tabellen) gradvis avklingar år efter år. Detta beror på ytterligare ett kalkylantagande nämligen att andelen av de som ursprungligen befunnit sig i utanförskap steg för steg minskar så att den efter sex år motsvarar hälften av den ursprungliga gruppen. På sex års sikt kommer den ackumulerade kostnaden för denna grupp av unga att uppgå till mellan 60 och 65 mnkr. Enbart den kommunala delen av dessa kostnader uppgår till cirka 17 mnkr.

159 159 Tabell 14.2 Årliga socioekonomiska effekter, år 1 till och med år 6 av 19 ungas förväntade framtid utanförskap Resultaträkning Summa CIDES Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Ett tjugoårsperspektiv Men kanske kan det vara intressant att sätta detta i ett något längre perspektiv. Efter 20 år är (de äldre) medlemmarna i denna grupp drygt 40 år gamla De har då nästan 25 år kvar till sin ålderspension. I ett tjugoårsperspektiv kommer denna grupp, utifrån våra tidigare antaganden om avtagande utanförskap, att ha genererat samhällskostnader på cirka 120 mnkr. Diagram 14.4 Långsiktiga socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtida utanförskap

160 160 Kostnadernas fördelning mellan olika delar vid olika tidpunkter finns illustrerad i tabellen nedan. De finansiella kostnaderna utgörs främst av försörjningskostnader (ekonomiskt bistånd och sjukpenning/sjukersättning) och uppgår till 17 mnkr för hela perioden. De reala kostnaderna utgörs främst av kostnader för olika myndigheters insatser och uppgår till 73 mnkr för hela perioden. Kostnaderna för utebliven produktion utgörs helt enkelt av det värde som samhället går miste om till följd av att dessa unga människor inte arbetar och uppgår till 27 mnkr för 20-årsperioden. Tabell 14.3 Långsiktiga ackumulerade socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtida utanförskap fördelat på olika år Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Slutsatser Vi ser att utifrån de tämligen försiktiga antagandena om framtiden som vi har gjort för denna målgrupp så blir samhällskostnaderna för icke-interventionsalternativet tämligen höga. Om någon säger att det blir för dyrt att agera så är prislappen för att inte agera ännu högre. Vi har därför roat oss med att omvandla det hela till en sorts investeringskalkyl redovisad nedan. Vi har lekt med tanken att en välvillig sponsor en ängel eller en god fe satsar 1 mnkr på CIDES för att hjälpa dem i deras arbete. Det är investeringskostnaden, det man ibland kallar nedsidan i investeringen. Hur ser då uppsidan ut dvs. hur mycket potentiell vinst går att plocka hem (under förutsättning om vi mot all rimlig förmodan skulle lyckas med samtliga ungdomar i gruppen)? I tabellen nedan ser vi att bara reducerade kostnader för allmänheten under rubriken övriga uppgår till mer än 8 mnkr Summerar vi de olika aktörernas vinster och till detta lägger de produktionsvärden som kommer att skapas om alla dessa unga personer kommer in på arbetsmarknaden (redovisas ej i tabellen nedan) blir den totala samhällsvinsten efter 6 år cirka 64 mnkr eller 64 gånger den ursprungliga investeringen. Tabell 14.4; De socioekonomiska effekterna på sex år om man lyckas bryta utanförskapet för hela gruppen på 28 ungdomar Investering Vinst 6 år Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Men så här framgångsrikt blir ju aldrig denna typ av arbete. Vad gör man då? Man kan vända på frågan hur duktig måste jag i ett projekt som CIDES vara för att den sociala investeringen ska betala sig själv? Vi kan då se att eftersom kalkylen är baserad på kostaderna för cirka 20 unga i utanförskap räcker det med att jag lyckas med en tredjedels ungdom för att en insats som CIDES ska passerar break-even. Annorlunda uttryckt om ett projekt som CIDES lyckas rädda en enda av dessa tjugo har

161 161 man på sex års sikt fått en avkastning på den sociala investeringen på cirka 300 % eller cirka 50 % på årsbasis. Och vad är det som blir för dyrt att agera eller att avstå? 14.4 Barn till ensamma mammor Malmö Bakgrund och verksamhet Barn till ensamma mammor är en verksamhet som funnits i olika skepnader på Fryshuset sedan Verksamheten finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten har funnits sedan 2011 i Malmö och har 300 medlemmar varav 220 är barn. Man har två anställda och 6 8 volontärer som arbetar inom denna verksamhet. Verksamheten riktar sig mot ensamma mammor och deras barn som bor i Malmö, men även mammor utanför Malmö är välkomna. Den vanligaste åldern på de deltagande barnen är 3 10 år även om man totalt sett spänner över åldersintervallet nyfödd till 18 år. I verksamheten genomförs under ett år normalt sett ett femtiotal olika träffar och aktiviteter. Dessa innehåller för mammorna ofta föreläsningar av olika slag. För barnen arrangerar man olika former av pyssel och aktiviteter. På träffarna som genomförs i Fryshusets lokaler deltar i genomsnitt 40 personer per tillfälle. I de aktiviter som sker utanför huset är det i regel personer som deltar, mycket beroende vilken aktivitet det är. Verksamheten anordnar bl.a. teater- och biobesök, sommarläger, klädgivardagar, utflykter och tivolibesök. Vid sidan av detta genomförs olika former av enskilda stödsamtal regelbundet med mammor som ger uttryck för behov av detta. Samtalen handlar i stor utsträckning om praktisk hjälp i kontakten med olika myndigheter som socialtjänst och migrationsverk, men det har även handlat om att lyssna, stötta, stärka och vara rådgivande. Bakgrunden till verksamheten är att man för ett tiotal år sedan i Fryshusets verksamhet fick kontakt med mammor som på olika vis var utsatta t.ex. genom att de levde på flykt, utsattes för misshandel eller övergrepp eller levde i fattigdom. Denna kontakt blev starten till det som är dagens verksamhet. Trots att Sverige har ett utvecklat välfärdssystem lever många familjer med väldigt små ekonomiska marginaler. Ensamstående mammor är en extra utsatt grupp som måste klara av både det ekonomiska ansvaret och hela ansvaret för barnen. Barn till ensamma mammors definition av ekonomisk utsatthet är att vara utestängd från materiella ting och sociala värden som är självklarheter för den stora folkmajoriteten. Flera studier visar på tydliga samband mellan socioekonomisk position och hälsa. Enligt Statens Folkhälsoinstitut (Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder) har andelen ensamstående mammor med en relativt låg ekonomisk standard ökat från 18 % år 2000 till 35 % år Idag lever ca barn i fattigdom i Sverige. Över en tredjedel av dessa barn lever i familjer med en ensamstående förälder, de allra flesta mammor. Sedan 2004 har barnfattigdomen i Sverige ökat. Vart fjärde fattigt barn bor i någon av landets tre storstäder Stockholm, Göteborg eller Malmö. I familjer som har det svårt ekonomiskt är det också vanligt med annan social utsatthet. Man har gjort bedömningen att ungefär 80 % av de vuxna medlemmarna lider av någon form av depression och många har erfarenhet av misshandel och/eller missbruk i sina familjer. Gemensamt för de flesta av medlemmarna är att de har väldigt svaga sociala nätverk. Enligt Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, rapporterar de i sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid att det finns störst skillnader och störst socioekonomisk utsatthet i Malmö (i förhållande till resten av landet) och vart tredje barn i Malmö lever i ekonomisk utsatthet.

162 Målgruppen och dess situation Många ensamstående har det tufft ekonomiskt, en del familjer har till och med svårt att få vardagliga och löpande utgifter att gå ihop. En sådan situation omöjliggör allt som kan betraktas som extra, men även utgifter för det allra nödvändigaste, som t.ex. kläder och skor, kan behöva skjutas på framtiden. Avgifter och kostnader för fritidssysselsättningar som kulturskola, sportaktiviteter, bio och resor utestänger barn vars föräldrar inte har råd. Och under sommaren, när skola och fritidsverksamhet som ger stöd resten av året stänger, uppstår en svår tid för många familjer. De står själva med en knaper ekonomi och en lång sommar framför sig. Många familjer i verksamheten tillbringar vardag, helg och ledighet i den förort där de växer upp semesterresor är inte att tänka på. Social utestängning i barndomen är en väg mot utanförskap längre fram i livet och fattigdomen följer ofta med barnen när de växer upp. Fryshuset har i Stockholmsdelen av verksamheten genomfört enkäter med målgruppen som deltar i Barn till ensamma mammors (BEM) verksamhet 38. I diagrammet nedan ser vi att 56 % av mammorna har en månadsinkomst som ligger mellan 0 och kronor. Endast 4 % har en månadsinkomst på kronor eller mer var genomsnittslönen i Sverige (enligt SCB) kronor per månad. Gruppen måste anses vara ekonomiskt mycket utsatt. I de enkäter som besvarats av deltagarna har man dessutom funnit att: fadern till barnen är helt eller nästan helt frånvarande utbildningsnivån är tämligen låg förvärvsfrekvensen är lägre än för genomsnittet av befolkningen man sparar inte regelbundet och har ingen/ringa ekonomisk buffert många är skuldsatta 38 Resultat av enkätundersökning med projektet Barn till ensamma mammor, Fryshuset, 2011

163 163 man har stora svårigheter att klara de löpande utgifterna den somatiska och psykiska hälsan ofta är nedsatt man avstår ofta från att söka sjukvård och/eller köpa läkemedel därför att man inte anser sig ha råd stressnivån är hög man har rikligt med erfarenhet av kränkningar i mötet med den offentliga sektorn Vi möter alltså en mycket utsatt grupp föräldrar. Hur kan detta då tänkas påverka deras barn dels idag och dels i framtiden? Sedan länge vet man att föräldrarnas påverkan på barnens framtid är mycket stark; man brukar prata om det sociala arvets betydelse. Den fråga vi, ur ett socioekonomiskt perspektiv, ställer oss nu är: vilken påverkan på dessa barns förväntade framtida utanförskap kan detta ha? I figuren nedan har vi i principiella termer och utifrån tillgänglig kunskap om målgruppen skapat en bild av den situation de barn som ingår i målgruppen befinner sig i. De lever tillsammans med en mamma som har betydande svårigheter att klara vardagslivets svårigheter allt från att få pengarna att räcka till frågor som rör hälsa, sociala nätverk och mänsklig kontakter. En konsekvens av detta är att dessa mammor, oavsett hur gärna de än vill, inte alltid har förutsättningar att vara den stödjande vuxna person som föräldrarollen innebär. Detta märks särskilt väl då det uppstår friktioner för barnen, t.ex. i skolan. De berörda barnen blir i detta läge utsatta. Dels har de, som alla barn, en stark solidaritet med sin mamma och försöker skydda henne och dels är de ekonomiskt utsatta och får inte tillgång till alla de möjligheter deras jämnåriga har. Det är inte exakt "rocket science att" förstå att detta riskerar att gå ut över skolresultaten vilket i sin tur starkt återspeglas i de marginaliseringrisker dessa barn utsätts för. Det framtida utanförskapet för denna grupp barn kommer med största sannolikhet att vara betydligt högre än för en grupp genomsnittsbarn. Om den är dubbelt så hög, tredubbelt så hög eller något annat är svårt att veta. Men att den blir hög kan vi vara tämligen säkra på. Kommentar [RLV2]: marginaliseringsri sker

164 Verksamhetens affärsidé - barndomsminnen En vanlig formulering då man samtalar med de som arbetar med BEM är att de har som verksamhetsidé att leverera barndomsminnen till de berörda barnen. Mer konkret säger man i sin verksamhetsplan att man arbetar bl.a. med att möta mammornas och barnens behov av: sociala kontakter och nätverk avlastning och möjlighet till egen tid stimulans och fritidsaktiviteter en hälsofrämjande livsstil föräldrakompetens kunskap om hur man tar tillvara sin rätt i samhället rekreation. I BEM i Malmö har man i motsats till andra delar av landet - torsdagsträffar två gånger per månad träffar där mammorna har större möjlighet att nätverka med varandra och kunna umgås och barnen har större möjlighet att hitta nya kompisar och får ta del av flera mindre aktiviteter. På torsdagsträffarna finns tid att prata, leka och umgås. Dessa kvällar inleds med en gemensam måltid för mammor, barn, personal och volontärer. Efter maten tar personal och volontärer hand om barnen i olika planerade aktiviteter. För mammorna finns tid för avkoppling och samkväm samtidigt som det satsas på aktiviteter som utgår ifrån mammornas intressen och behov. Det kan vara samtalskvällar om något specifikt tema, en workshop i kreativt skapande eller en extern aktör som föreläser om en aktuell fråga eller berättar om en relevant verksamhet. Syftet med dessa träffar är att erbjuda mammorna egen tid, gemenskap med andra mammor samt en möjlighet att få ny kunskap, utbyta erfarenheter och prova på olika aktiviteter. Det är även på torsdagsträffarna som Barn till ensamma Mammors medlemmar i Malmö får ta del av konceptet Boomerang, där professionella aktörer från de olika instanser som ingår i konceptet bjuds in, t.ex. budgetrådgivningen, tandsköterskor, barnmorskor, hälsocoacher, Föräldracentrum, danslärare, COPE-ledare och juristjouren. Förutom träffar i Fryshuset anordnar verksamheten aktiviteter som läger, biobesök och utflykter. Inom verksamheten lyssnar man ständigt på medlemmarna och försöker förverkliga deras önskemål. Ett sådant exempel var att en del mammor hade behov av att lappa och laga sina och barnens kläder men saknade en symaskin. Därför köptes hösten 2013 bl.a. två symaskiner, tråd och saxar in och varje måndag har man under två timmar Syhörnan Lapptäcket. I Malmö har man under 2013 anordnat 22 träffar i huset och 18 aktiviteter utanför huset inom ramarna för Barn till ensamma Mammor. Att konkret och kontinuerligt erbjuda positiva barndomsminnen i form av upplevelser och ett aktivt deltagande är något man anser att alla barn ska ha rätt till. Genom träffar på Fryshuset arrangerars hälsofrämjande aktiviteter. Träffarna skapar ett utrymme i vardagen för barnen att få vara just barn och där låter man lek och skratt regera. Barnen får träffa andra vuxna och förebilder samt prova på nya och spännande aktiviteter där positiva barndomsminnen skapas. Varför är då positiva barndomsminnen så viktiga? Ur dessa minnen kan barnen hämta kraft, glädje och styrka att bättre hantera svårigheterna de möter i sina liv. För mammorna ger träffarna på Fryshuset en stunds avlastning, möjlighet att nätverka med andra kvinnor i liknade livssituation och ta del av inspirerande föreläsningar och seminarium där empowerment står i fokus. Big Brother/ Big Sister Barn till ensamma mammor har bland sina medlemmar barn från 1 till17 år. Man har inom verksamheten sett att det finns en stor grupp med unga killar och tjejer i åldern år som lever

165 165 med sin mamma som enda vuxna förebild. Man upptäckt att det inom denna grupp finns ett stort behov av goda manliga och kvinnliga förebilder. Både killarna och tjejerna är ofta stökiga och okoncentrerade och har svårt att uttrycka känslor och tankar det är lättare att skrika, springa och slå. Här har man sett ett behov att stärka upp verksamheten för att hjälpa denna grupp att hitta sin plats i livet och samhället. Under våren 2013 har detta projekt påbörjats, vilket innebär att man använder kunskap och engagemang från ungdomar som är mellan 18 och 24 år. Dessa ungdomar är tänkta att agera som en storebror/storasyster, en mentor och ett bollplank. Ungdomarna får utbildning och kontinuerlig handledning för att bli ungdomsledare i barngrupperna och de har kontinuerliga träffar och aktiviteter med barnen i åldern år. Syftet med projektet är att fånga upp unga killar och tjejer i ålder år som är medlemmar i Barn till ensamma mammor och som lever utan goda förebilder och i en riskzon som kan leda till utanförskap, kriminalitet och drogberoende. Samhällsnyttan är enkel och självklar allt förebyggande arbete ger en stor samhällsvinst och unga killar och tjejer kan med Fryshuset hjälp och kunskap få det lättare att hitta sin väg i livet Socioekonomiska konsekvenser av detta för en syskonskara Det är naturligtvis utomordentligt svårt att entydigt säga något om den långsiktiga socioekonomiska effekten av dessa 220 barns eventuella framtid. Det man däremot kan göra är att ge ett antal rimliga exempel på de socioekonomiska effekterna om man inget gör. Det första exemplet bygger på ett konkret fall som vi känner till från ett annat men likartat sammanhang. Det handlar om en ensamstående mamma i stort behov av stöd. Hon hade fyra barn, alla med någon form av problembild som blev synlig redan under förskoletiden. För ett av barnen var problemen tämligen omfattande redan under skoltiden med rikliga insatser från socialtjänstens sida som följd. Under det tidiga vuxenlivet utvecklade detta barn ett narkotikamissbruk som pågick under cirka tio till femton års tid. Därefter övergick detta till ett rent alkoholmissbruk som sedan bröts. Trots detta kom detta vuxna barn aldrig in på arbetsmarknaden. För de andra tre barnen var problemen mer måttliga under skoltiden, men ledde till ett utanförskap i vuxenåldern som innehöll inslag av måttlig psykisk ohälsa men framförallt mer eller mindre sammanhängande perioder av arbetslöshet under större delen av vuxenlivet. I diagramet nedan har vi analyserat den totala kostnaden för detta misslyckande från 5 till 50 års ålder för dessa fyra barn till en hårt pressad ensamstående mamma. Vi ser då att den totala notan för denna period uppgår till cirka 45 mnkr, varav endast en mindre del utgörs av finansiella kostnader, dvs. kostnader främst för ekonomiskt bistånd. Vi ser också att kommunen är den offentliga aktör som står för den största delen av notan. Det bör också noteras att de kostnader som uppstår långt in i framtiden är diskonterade med 4 % vilket leder till att de är utomordentligt nedtonade. Hade vi valt att INTE diskontera dessa framtida kostnader till nuvärde hade totalsumman blivit cirka 105 mnkr.

166 Kr, Ackumulerat/Diskonterat 166 Diagram 14.5 De socioekonomiska konsekvenserna av en syskonskaras livslånga utanförskap från 5 till 50 års ålder ProdVärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Reala Finansiella I tabellen nedan ser vi samma förhållande men något mer preciserat. Vi ser då att de kommunala kostnaderna för detta förlopp uppgår till cirka 21 mnkr eller nästan hälften av de totala kostnaderna. En stor del av detta utgörs av kostnader för skola och socialtjänst under dessa barns uppväxt. Vi ser också att de kostnader som ofta bekymrar kommunala beslutsfattare, kostnader för försörjningsstöd (under rubriken finansiella kostnader i tabellen nedan), endast uppgår till en mycket liten del av de totala kostnaderna. De utgör cirka 16 % av de kommunala kostnaderna, eller 8 % av de totala kostnaderna. Tabell 14.5 De socioekonomiska konsekvenserna av en syskonskaras livslånga utanförskap från 5 till 50 års ålder Vi kan också se att kostnaderna för denna syskonskara uppgår till mellan 30 och 40 gånger den årliga driftskostnaden för hela verksamheten Barn till ensamma mammor i Malmö. Man kan leka med tanken att om verksamheten under en 30-årsperiod endast bidragit till att livsbanan för en sådan här syskonskara förändrats från utanförskap till innanförskap så är hela denna investering återbetald.

167 Konsekvenser av detta för gruppen av barn ur ett socioekonomiskt perspektiv I en genomsnittlig årskull barn säger den dystra statistiken att 12,8 % av dem kommer att hamna i ett långvarigt eller livslångt utanförskap. 39 Den grupp barn vi har här, har en betydligt sämre prognos. Det är ingen orimlig tanke (utifrån många andra studier som vi har medverkat i) att tro att den förväntade utanförskapsnivån ligger på det dubbla. Men av försiktighetskäl utgår vi från att den endast är 50 % högre än genomsnittet för riket. Det betyder att vi talar om en överrepresentation i utanförskap på 6,4 % eller drygt 7 8 av de 220 berörda barnen. I diagrammet nedan har vi beräknat utanförskapskostnaderna för dessa 7 8 barn under en tjugoårsperiod i vuxenåldern (21 40 år). Man skulle kunna kalla detta den överrepresenterade marginaliseringens kostnader. Vi ser i diagrammet nedan att kostnaderna uppgår till totalt cirka 66 mnkr för denna 20-årsperiod eller, om man har ett kortare tidsperspektiv, 17 mnkr för den första mandatperioden om fyra år. Man skulle kunna säga att dessa 66 mnkr utgör en framtida hälsoskuld eller socialskuld som uppstår därför att man inte med tidiga insatser bryter dessa barns resa i riktning mot utanförskap. Diagram 14.5 De socioekonomiska kostnaderna under 20 års tid för 7 8 barns förväntade utanförskap Ibland kan det vara en poäng att bryta ner denna välfärdsskulds effekter på olika aktörer, inte minst kommunen som ofta är den aktör som står närmast frågan genom uteblivna eller genomförda insatser från skola eller socialtjänsten som skulle kunna påverka denna kostnad. Kommunen är ju också den enskilt största kostnadsbäraren av detta preventiva misslyckande. Vi ser i diagrammet nedan att den ackumulerade kommunala kostnaden för dessa 7 8 barn uppgår till cirka 19 mnkr, av vilka kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 9 mnkr. 39 Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/skandia

168 168 Diagram 14.6 De kommunala socioekonomiska kostnaderna under 20 års tid av 7-8 barn förväntade utanförskap Detta är naturligtvis mycket pengar. Men mycket i förhållande till vad? Om man ser insatserna från Barn till ensamma mammor som en social investering för att reducera framtida utanförskap och lägger detta i ena vågskålen nedan så ser vi att den summan är drygt 1 mnkr. I den andra vågskålen lägger vi merkostnaderna för utanförskap till följd av att målgruppen har en förhöjd risk för framtida marginalisering 66 mnkr eller mer än 50 gånger investeringskostnaden. Barn till ensamma mammor i Malmö en framtida balansräkning KOSTNAD FÖR ATT DRIVA BARN TILL ENSAMMA MAMMOR ETT ÅR 1 MKR MERKOSTNADERNA FÖR 20 ÅRS 50% ÖVERUTANFÖRSKAP 66 MKR Slutsatser Som en följd av verksamheten Barn till ensamma mammor kan få upp ögonen för att fattigdomen bland vissa familjer är mer betydande och mer konkret än vad man kanske kan föreställa sig. Särskilt i en stad som Malmö med utbredd ojämnlikhet i livsvillkor och hälsa, vilket Malmökomissionens arbete utvisat. På ett ytterst konkret plan handlar det om att barnen inte får mat så att de kan äta sig mätta alla

169 169 dagar. Mammorna känner sig utsatta i sin föräldraroll och verksamheten de erbjuds ger dem möjlighet att spegla sig i andra mammors situation och hämta kraft ur denna erfarenhet. Mycket handlar om att få tillhöra, ingå i en gemenskap och känna trygghet och förtroende. Vi talar verkligen om de basala behoven i Maslows behovshierarki trygghet, mat, värme, bostad. Detta är mammor som sällan har skäl att skratta, koppla av och vara glada något de får utrymme för i denna verksamhet och som därmed stärker dem i sin föräldraroll. Ekonomiskt sett är detta en utomordentligt billig verksamhet. För 1 mnkr per årskapar man en verksamhet för 300 personer varav fler än 200 är barn. Det är ett styckpris på cirka kronor per deltagare. Om verksamheten leder till att ett enda barn får möjlighet att bryta den möjliga resan mot utanförskap generar detta samhällsintäkter som räcker för att driva verksamheten i 10 år eller mer. Det mesta talar för att detta är en verksamhet som, vid sidan av de rent mänskliga vinsterna, är utomordentligt lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv Elektra Elektra är en verksamhet som arbetar för att motverka så kallat hedersrelaterat förtryck och våld. Verksamheten har sitt ursprung i det uppmärksammade mordet på den unga kurdiska kvinnan Fadime 2001 mördades hon av sin pappa på grund av att han ansåg att hon genom sitt beteende vanhedrat familjen. Efter mordet på Fadime satte Uppsala stadsteater och Riksteatern upp pjäsen Elektra. Pjäsen handlar om en ung kvinna som blir kär i fel partner. Familjen hotar och så småningom mördar henne ett mord i hederns namn. Ungdomar som såg pjäsen kände igen sig. Det blev ett hårt tryck på skådespelarna efter föreställningarna om att samtala om detta tema. Kontakt togs med Fryshuset och verksamheten Elektra stöd- och jourlinje statades. Där kunde man få kontakt med en kurator som kunde hjälpa till med olika saker man hade behov av. Efter hand växte verksamheten och man anställde fler personer. Elektra i Malmö och Göteborg startade Elektra arbetar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare arbetar Elektra för jämställdhet och ovillkorlig respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Användandet av kulturell, religiös, etnisk, social eller politisk tillhörighet för att rättfärdiga eller ursäkta förtryck och våld accepteras inte inom verksamheten. Inom Elektra anser man att det inte räcker med att fördöma förtryck, man måste även utbilda och agera för att förändra och skapa ett jämställt samhälle. Målgruppen man vänder sig till är tjejer och killar med erfarenhet av hedersförtryck, samt ungdomar som vill engagera sig och jobba förebyggande med att minska våld och förtryck i hederns namn och arbeta för ökad demokrati och jämställdhet. Verksamheten bygger på att arbeta med attitydförändring och opinionsbildning bland ungdomar och vuxna. Genom att skapa dialog och förklara strukturerna bakom olika former av förtryck, våld och kränkningar, specifikt baserade på kön, vill man ge ungdomar och vuxna verktyg för att själva kunna bidra till att förändra sig själva och personer i sin omgivning. Den generella målgruppen är väldigt bred då upplysningsverksamhet kring ämnet våld och förtryck i hederns namn vänder sig till alla grupper i samhället. Inom Elektras kvällsverksamhet, även kallad Sharafverksamheten, vänder man sig till ungdomar i åldern 15 till 22 år som vill påbörja en egen resa och påverka/ändra sina egna attityder och tankar. Detta sker genom en årslång utbildning kring ämnen som jämställdhet, demokrati, könsroller, kultur, tradition, våld och förtryck i hederns namn, mänskliga rättigheter och sexualitet och samlevnad. Elektras skolverksamhet riktat sig till elever i grundskolan och gymnasiet och rymmer föreläsningar för lärare, värderingsövningar för eleverna, interaktiva föreläsningar och diskussonsträffar anpassade till elevernas och skolans behov.

170 170 I Elektra arbetar man med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns. Sharaf hjältar är en verksamhet som startade i stadsdelen Norsborg i Stockholm. Man ville få de tuffaste killarna att komma till Fryshuset för att träffas och lockade med fika och mat för att skapa relationer. Så småningom kunde man börja prata om de svåra frågorna. Sharaf hjältar killar som tar avstånd från hedersförtryck och verkar som förebilder är idag en central verksamhet inom Elektra. När killarna från Sharaf är ute och föreläser i skolor eller möter ungdomar på fritidsgårdar väcker de tankar och intresse hos sina jämnåriga. Ofta är det killar som vill gå med i en Sharafgrupp, men även tjejersöker sig till Sharaf, både för att få hjälp och för att delta i arbetet med att stötta andra. En del fäder förväntar sig att deras söner ska hjälpa till att försvara familjens heder. Det finns många killar som inte vill leva på det sättet, men av rädsla eller lojalitet protesterar de inte. Sharaf hjältar vill förebygga hedersrelaterat förtryck, fånga upp unga män och ändra deras attityder och värderingar samt stödja dem som inte går med på att övervaka sina systrars minsta rörelse. Idag föreläser man över hela landet och hoppas kunna öka kunskapen och medvetenheten inte bara hos unga killar med utländsk bakgrund utan också i skolans värld och hos myndigheter Verksamhet Verksamheten inom Elektra består lite förenklat av tre delar: Upplysning genom föreläsningar för t.ex. lärare, personal i skolan, högskolan och personal inom offentlig verksamhet. Skolverksamhet som består av föreläsningar för lärare, föreläsningar och träffar för skolklasser, värderingsövningar (könsroller, mobbning m.m.), uppföljningsarbete, föreläsningar för föräldrar (som kan vara svåra att nå) och temadagar. Sharaf erbjuder ettåriga utbildningar (träff 1 gång i veckan) med utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Utbildningarna är anpassade efter gruppen och berör inte enbart hedersrelaterade frågor, utan man belyser att det inte är så stor skillnad mellan svennar och invandrare, sprider kunskap om varandra, skapar sociala nätverk och försöker öka tolerans och igenkänning mellan grupper. Under 2013 har man haft en bred verksamhet med flera olika delar vilket beskrivs i tabellen nedan.

171 171 Elektra Personal Summa Antal före läsningar Ve rksamhe tsanvarig 56 Antal före läsningar Proje ktsamordnare 31 Antal före läsningar Praktikante r/volontäre r 3 Antal myndigheter vi har nått 90 Antal gruppövningar 124 Antal uppdrag i Malmö 107 Antal uppdrag utanför Malmö 34 Antal utbildningar av Pe rsonal mfl. 13 Sharaf hjältar/hjältinnor Antal före läsningar 20 Antal gruppövningar 28 Antal uppdrag i Malmö 22 Antal uppdrag utanför Malmö 13 Antal träffar me d diplome rade hjältar/hjältinnor 44 Antal träffar me d blivande hjältar/hjältinnor 50 Skolverksamheten Antal planeringsmöten med skolor 14 Skolor som vi har föreläst för 19 Antal skolor vi har nått i andra sammanhang 78 Antal ungdomar som vi har nått 1849 Antal vuxna som vi har nått 335 Skåne Län Antal uppdrag utanför Malmö 15 Antal myndigheter som vi har nått 11 Antal ungdomar vi har nått 520 Antal vuxna vi har nått 93 Övriga Sverige och andra länder Antal uppdrag 21 Antal myndigheter som vi har nått 41 Antal personer vi har nått 3472 Övrig verksamhet inom Malmö och Skåne Antal möten med gymnasie/högskolestudenter 12 Antal studenter vi har nått 18 Antal samarbe tsträffar 29 Antal personer vi har nått 644 Antal organisatone r vi har nått 77 Utbildning/kompetensutveckling Antal utbildningsdagar för pe rsonal Antal utbildningsdagar för hjältar och hjältinnor 14 antal personer vi har nått under utbildningarna 180

172 172 Sammanfattningsvis har man nått mer än personer genom olika former av föreläsningar, seminarier och utbildningar. Elektra har hållit i ett hundratal föreläsningar, gruppövningar och utbildningar och har genomfört ett 70-tal träffar med diplomerade och blivande hjältar/hjältinnor Verksamheten har en total årlig budget på cirka 1,2 mnkr varav cirka 90 % är projektbidrag och sponsorsintäkter Målgrupp och påverkan Elektras arbete är fokuserat på hedersrelaterat förtryck och våld. Detta beteende och dessa attityder har oftast sin grund i kultur och traditioner men stundtals även religion. Det handlar oftast om ett patriarkalt förtryck där kvinnan förväntas foga sig, inordna sig och underordna sig. Männen uppfattar sig som väktare av kvinnans heder som ofta dessutom är detsamma som familjens heder. Inte minst kvinnans oskuld och sexualitet är en viktig del av denna hederskultur. I denna ingår ibland även olika former av påtvingade relationer och tvångsäktenskap. Förtrycket kommer till uttryck på många olika vis. De unga kvinnorna (tjejerna, flickorna) begränsas i sin rörlighet, i vem de får umgås med, vad de får göra och hur de får klä sig. Förtrycket kan handla om att de tvingas fungera som betjänter för både föräldrarna och sina bröder. Olydnad bestraffas inte sällan med våld. I extremfallen kan våldet vara dödligt. Även killar drabbas eftersom de kan tvingas att bli bestraffare (med de konsekvenser som följer därav) samt ingå tvångsäktenskap. Elektra har som en av få organisationer uppmärksammat att samhället glömt bort att se killars utsatthet kring tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap där de som killar inte kunnat stå emot familjens vilja eftersom det är de som förväntas upprätthålla familjens heder. Att killar som är en del av den bärande strukturen och upprätthållandet av hedersnormerna får minskad frihet och färre chanser att välja vad de själva vill göra för att forma sina liv är en följd av detta. Många killar som Elektra mött har utan att protestera fått välja bort sin kärlek till förmån för det val av partner som familjen gjort då de har sett det som en självklarhet att de som killar inte kvider, gnäller och/eller är mesiga. På senare tid har Elektra mött en målgrupp som fram till för ett par år sedan varit osynliga i debatten, nämligen ungdomar med HBTQ-identitet. Många ungdomar med en annan sexuell läggning än heterosexualitet och som lever under hedersrelaterat förtryck drabbas dessutom av att de måste dölja sin sexuella identitet. Därmed missas detta av de myndighetsanställda som tar emot dem eftersom de ofta utgår från ett heteronormativt perspektiv och sällan kommer på att ställa rätt frågor för att ge den enskilde individen möjlighet att berätta om sin situation. Ytterligare en målgrupp som missas av samhället i hedersrelaterade sammanhang är personer med olika funktionsnedsättningar. Dessa individer riskerar bland annat att billigt giftas bort och/eller låsas in och inte visas upp för omgivningen. Förhållandet att familjen har en medlem som är defekt drar ner på familjens anseende/heder och kan minska andra familjemedlemmars chans att kunna gifta sig in i s.k. bra familjer. Familjemedlemmar med psykiska funktionsnedsättningar blir också stundtals frihetsberövade för att deras sexualitet måste kontrolleras extra mycket då de själva inte anses vara förmögna att göra rätt bedömning. Är den funktionsnedsatte en man kan denne tvingas in i ett äktenskap med en tjej utan funktionsnedsättning som i sin roll som hustru också tvingas ta hand om mannen.

173 173 För kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryckt blir effekterna påtagliga. Det går ut över deras sociala liv och umgänge. De kan inte välja vem de vill träffa och umgås med och vad de kan och får göra. Naturligtvis påverkar detta deras skolresultat och senare deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De drabbas ofta av depressioner, ätstörningar och stundtals självskadebeteenden. Det är inte helt ovanligt med självmordsförsök. Ekonomiskt uppstår tre typer av konsekvenser i vuxenlivet. Den första är att många av dem inte kommer in på arbetsmarknaden till följd av sina svaga skolresultat eller de begränsningar familjen ålägger dem. För de andra måste de som en följd av detta försörjas av samhället i en eller annan form. Slutligen blir de i viss mån överkonsumenter av offentliga tjänster till följd sin psykiska eller somatiska ohälsa Mål och effekter Det finns idag inga kvantifierbara mått på de effekter man uppnått i arbetet på Elektra. Det finns rikligt med berättelser om hur viktig verksamheten varit för enskilda personer och hur det gett dessa individer möjligheten att förändra sitt liv. Däremot finns det inga statistiska data. Därför nöjer vi oss här med att ge några exempel på hur livsförloppet skulle kunna se ut för unga flickor som långvarigt lever under hedersförtryck Flickorna som utestängs från arbetsmarknaden Låt oss börja med en ung kvinna som till följd av detta förtryck inte lyckas i skolan och därmed inte som vuxen lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Vi tänker oss i detta första exempel att detta endast leder till en enda effekt; hon kommer aldrig in i arbetslivet. Inga sidoeffekter i form av försörjningskostnader för samhället eller förhöjd välfärdskonsumtion. Vi ser då i tabellen nedan att de långsiktiga (perioden år för denna kvinna) kostnaderna för detta uppgår till cirka 7,7 mnkr. Redan under första fyra åren (en politisk mandatperiod) uppgår kostnaden till knappt 1,6 mnkr.

174 174 Diagram 14.7; Den samhälleliga kostnaden för 30 års utanförskap på arbetsmarknaden De psykiskt sjuka flickorna Ett något värre scenario för denna unga kvinna är att hon vid sidan av sin arbetslöshet måste försörjas av samhället men även att hon som en följd av utanförskapet utvecklat en måttlig psykisk ohälsa. I tabellen nedan ser vi nu att de totala kostnaderna för detta under en trettioårsperiod uppgår till 13 mnkr eller tio gånger mer än Elektras hela årsbudget. Om man vänder på steken skulle man kunna säga att om Elektras verksamhet vart tionde år bidrar till att ett enda sådant förlopp inte utvecklades bland en av alla de unga människor Elektra arbetar med under en tioårsperiod skulle detta räcka för att finansiera hela Elektras verksamhet under denna tioårsperiod. Tabell 14.6 Den samhälleliga kostnaden för 30 års utanförskap på arbetsmarknaden kombinerat med försörjningsbehov och måttlig (ringa) psykisk ohälsa Reala kostnader Produktionsvärde Finansiella kostnader Summa De självdestruktiva flickorna Det tredje exemplet bygger på att bland alla dessa unga kvinnor finns det 3 4 stycken per år, som under resans gång utvecklar ett påtagligt självdestruktivt beteende. Det börjar för några av dem med måttliga ätstörningar som för en av dem övergår till allvarlig självsvält. I några fall handlar det om flickor som via depression och nedstämdhet söker vård både inom elevhälsan och inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nedstämdheten fördjupas och övergår till rena självskadebeteenden som bland annat innebär att man skär sig själv. Flera av flickorna genomför ett antal mer eller mindre allvarliga självmordsförsök kanske som en sorts nödrop till vuxensamhället.

175 Kr, Ackumulerat 175 Man använder alkohol men även andra droger, som ecstasy och cannabis, för att dämpa ångest och för att få en kick. En del av denna kick och en del av självskadebeteendet leder stundtals till sexuellt utagerande på sådant vis att då nykterheten återvänder skapas ångest och man går in i fördjupade depressionstillstånd. Detta fortgår under flera år och leder till omfattande insatser från olika offentliga aktörer som elevhälsovård, kuratorer, socialtjänst och ungdomsmottagning, och kan bestå av t.ex. kortare perioder i vård enligt lagen om vård av unga och barn- och ungdomspsykiatriska insatser. Socialtjänsten genomför ett betydande antal utredningar kring dessa flickor. Någon av dem placeras i perioder i familjehem. Stundtals blir flickorna även till föremål för insatser från rättsväsendets sida De totala kostnaderna för dessa insatser under perioden år framgår av diagrammet nedan. Vi ser då att de totala kostnaderna för dem under perioden uppgår till ca 8 mnkr. Diagram14.8 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor, ej diskonterat Ackumulerad årskostnad ej diskonterad Produk onsvärde Övriga Rä sväsendet Lands ng Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Ålder Motsvarande uppgifter redovisas i tabellen nedan. Vi ser här att kommunen långsiktigt, efter en tämligen blygsam kostnad inledningsvis, i slutet av perioden haft en ackumulerad kostnad på 4,7 mnkr. Landstingets kostnad uppgår för hela perioden till 2,1 mnkr. Detta speglar naturligtvis alla de insatser som görs kring dessa unga kvinnor. Tabell 14.7 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor, fördelat på aktörer och vid olika tidpunkter, ej diskonterat År Ålder Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsendet Övriga Produktionsvärde Summa Kostnadernas procentuella fördelning redovisas i diagrammet nedan. Av detta framgår att kommunen står för ca 61 % av de totala kostnaderna följt av landstinget med 27 % av de totala kostnaderna.

176 176 Diagram 14.9 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor, kostnadernas fördelning mellan olika aktörer, ej diskonterat 0% 8% 0% 4% 27% 61% Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Lands ng Rä sväsendet Övriga Produk onsvärde Genomsni lig årskostnad (12-24)