ATT MÄTA DET OMÄTBARA

Transkript

1 ATT MÄTA DET OMÄTBARA Ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset verksamhetsåret 2014 Sammanfattning Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

2 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och idé i stort Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka besökare per år. Verksamheten spänner över ett flertal olika områden allt från basket, musikgrupper, friskola och arbetslöshetsprojekt till utpräglat sociala projekt som Skate, Frysbox, Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset, avhopparverksamheter för gängkriminella Passus och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka 285 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter som Köpenhamn, Kalmar och Borlänge. Fryshuset liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor brottas ständigt med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip inte användbara för detta ändamål de beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna. Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att några saker uppnås: Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen. Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest samhällsnytta? Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas. Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi

3 lyckas, dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap. Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt. 1.2 Syfte Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Detta är andra året vi genomför bokslutet. Det görs för verksamhetsåret Förra året (verksamhetsåret 2013) genomfördes det för första gången för 13 olika verksamheter av Fryshusets ungefär 50 olika verksamhetsområden. 5 av dessa bakades in i det gemensamma bokslutet. Övriga fanns med som separata avsnitt, men bakades inte in i det gemensamma bokslutet. Detta år tar vi med ytterligare fyra verksamheter gymnasieskolan, Skaten, Frysbox och Vara, Vilja, Kunna. Rapporten är upplagd så att merparten av de teoretiska avsnitten kring vad socioekonomiskt bokslut är och hur man räknar fram det, är borttagna och den som är särskilt intresserad av detta rekommenderas läsa förra årets bokslut. Arbetet med detta bokslut har skett parallellt med att ett tiotal personer på Fryshuset utbildats i metoden och de har tillsammans tagit fram merparten av underlaget, texterna och räkneexemplen för de nya verksamheterna som lyfts in i detta bokslut. Därefter har vi bearbetat detta. Tanken är att dessa personer (och andra personer på Fryshuset) på egen hand, men med visst support från oss ska arbeta fram bokslutet för verksamhetsåret Att mäta det omätbara Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs på Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta. Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa och subtila i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma mammor eller Skapa min värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år.

4 En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan bero på flera olika saker tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistiker eller att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet att packa in en ettårig socioekonomisk resultaträkning. Vår utgångspunkt har varit att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2014 gjort för följande fem verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt. För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter kommer vi att belysa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk balansräkning. För verksamhetsåret 2014 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan. För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras, för vi de socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser. Dessa görs i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till, liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet. 1.4 Resultat Resultat och balansräkning 2014 års socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2014 visar på en samhällsvinst på cirka 28 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 33 Mkr. I ett femårsperspektiv generar Fryshuset en vinst på cirka 370 Mkr. Ur detta perspektiv är kommunen och rättsväsendet de stora vinnarna med en vinst på 85 Mkr respektive 95 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp. Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 240 Mkr. 1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner Detta är andra gången vi gör denna typ av bokslut i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också beskrivs.

5 En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv. Men också utifrån ett koncernperspektiv hela Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap är, i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader. Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor. Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt. Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten (ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter osynligheten av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system. Och inte minst viktigt mängder av unga människor far illa, riktigt illa och det är i princip alltid onödigt.

6 SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET Inledning I det socioekonomiska bokslutet för 2013 beskrev vi 13 olika verksamheter på Fryshuset. I detta bokslut har vi tagit med ytterligare fyra - gymnasieskolan, Vara Vilja Kunna, Frysbox och Fryshuset Stockholm Skatepark. Nu är det dags att summera för Fryshuset i sin helhet. Då kan det vara viktigt att notera följande: Endast fem av verksamheterna (Lugna gatan, Passus, Exit, Raket och Hitta rätt) är med i den ettåriga resultaträkningen. För ingen av de övriga verksamheterna finns siffror på kortsiktiga resultat som är möjliga att baka in i det gemensamma bokslutet. I den långsiktiga balansräkningen har vi utöver dessa fem också medräknat grundskolan vars effekter vi kunnat få en rimlig bild av från år 6 i kalkylen, d.v.s. det år då eleverna kommer att vara 22 år. Detta betyder att detta bokslut vare sig representerar de totala effekterna för de 17 här studerade verksamheterna och naturligtvis än mindre Fryshuset nästan femtio verksamheter 1. Sålunda kan man på rimliga grunder hävda att dessa siffror, vid sidan av den systematiskt tillämpade försiktighetsprincipen i studiens olika delar, rejält underskattar Fryshusets totala effekter. För de verksamheter som ingår i det samlade bokslutet har vi för 2014 utgått från de kalkylvärden som vi använde 2013, men modifierat detta utifrån verksamhetens omfattning och resultat Några verksamheter har minskat något i omfattning, t.ex. Lugna Gatan vars City- verksamheter försvann i samband med en upphandling. Andra verksamheter som Exit har under året haft mer fokus än under 2013 på extern påverkan vilket speglas i bokslutet. Detta gör att det samlade bokslutet för 2014 ser annorlunda ut än Resultaträkning 2014 Vi börjar med 2014 års socioekonomiska resultaträkning. Vi ser då att Fryshuset med en total omsättning på cirka 284 Mkr har ett företagsekonomiskt resultat som leder till en förlust på cirka 1,5 Mkr 2. 1 Denna begränsning betyder rent kalkylmässigt att intäkternas fördelning i resultatraden för själva Fryshuset i resultaträkningen inte kommer att vara helt korrekt, vilket dock inte har någon stor betydelse för resultatet i stort. 2 Det bör sägas att i raden för Fryshusets intäkter är fördelningen mellan olika intäktskällor inte korrekt, en följd av att vi endast har med fem av femtio verksamheter i detta bokslut. Detta gäller särskilt kommunens andel som har att göra med den skolpeng som betalas till Fryshuset och som utgör mer än hälften av de totala intäkterna. Detta har dock ingen betydelse för resultatet i stort.

7 Tabell 7.1. Fryshuset företagsekonomiska resultaträkning för 2014 Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Summa Fryshuset Intäkt Fryshuset Kostnad Ett inte särskilt imponerande resultat. Om vi däremot studerar samhällseffekterna detta första år ser vi i resultaträkningen nedan att den totala vinsten uppgår till totalt nästan 27 Mkr. Alla offentliga aktörer utom två är vinnare i denna process. Den ena förloraren är arbetsförmedlingen som får ett underskott på knappt 34 Mkr. Är detta ett problem? Nej inte alls. Det är ett uttryck för Arbetsförmedlingens sociala investeringskostnad, främst i form av olika lönesubventioner för att få in folk på arbetsmarknaden. Man skulle kunna säga att arbetsförmedlingen tar en kortsiktig kostnad på 34 Mkr för att andra samhällsaktörer redan första året ska få en samlad vinst på nästan 27 Mkr en ganska bra utväxling på de investerade pengarna. Vi ser också att rättsväsendet gör en betydande vinst på cirka 23 Mkr en spegling av att flera av de verksamheter som ingår i detta bokslut vänder sig till personer med stark kriminell belastning. Landstingets underskott beror på att Landstinget finansierar verksamheten med Lugna Gatans värdar i kollektivtrafiken med cirka 24 Mkr. Tabell 7.2. Fryshuset socioekonomiska resultaträkning för 2014 Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Fryshuset Fryshuset Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Externalitetsfaktorn Tanken med ett socioekonomiskt bokslut är att synliggöra och internalisera det man som ekonom kallar verksamhetens externa effekter. Det är precis det vi gjort i tabellen ovan. Men i viss mening är den lite missvisande. Vi redovisar hela den interna ekonomin för samtliga 50 olika verksamheter men endast de externa effekterna för fem av verksamheterna. Man kan då få intrycket att på en total omsättning på cirka 280 Mkr generar Fryshuset positiva externa effekter på cirka 27 Mkr eller cirka 10 % av den totala omsättningen. Om man däremot, som vi gjort i tabellen nedan särredovisar bokslutet endast för de fem här studerade verksamheterna där det har gått att få fram resultat får vi en helt annorlunda bild. Vi ser att på en total omslutning för dessa fem verksamheter på cirka 47 Mkr skapas externa effekter redan första verksamhetsåret på cirka 49 Mkr eller ungefär 100 % av omsättningen.

8 Utifrån detta skulle man kunna skapa ett nyckeltal som man skulle kunna kalla årlig externalitetsfaktor som beskriver kvoten mellan verksamhetens omsättning och de totala samhällseffekterna av det man gör. För dessa verksamheter uppgår denna kvot till cirka 103% ( / ). Varje omsatt hundralapp för dessa fem verksamheter på Fryshuset skapar ett omedelbart årligt mervärde för samhället på 103 kronor. Tabell 7.3. Socioekonomisk resultaträkning för fem verksamheter vid Fryshuset under 2014 Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Fryshuset Fryshuset Intäkt Kostnad Arbetsförmedling Intäkt Kostnad Försäkringskassa Intäkt Kostnad Kommun Intäkt Kostnad Landsting Intäkt Kostnad Rättsväsende Intäkt Kostnad Övriga Intäkt Kostnad Produktionsvärde Intäkt Summa Om man tittar på förväntade externa effekter på fem års sikt, vilket vi ser i tabellen nedan, uppgår dessa totalt till cirka 425 Mkr. Om vi då räknar om externalitetsfaktorn ur ett femårsperspektiv blir den cirka 880 % vilket innebär at varje satsad hundring på dessa fem verksamheter i genomsnitt på fem år skapar ett samhälleligt mervärde på cirka 880 kronor. Tabell 7.4: Förväntad socioekonomisk resultaträkning för fem verksamheter vid Fryshuset för Summa Fryshuset Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa

9 1.9 Förväntade effekter de kommande fem åren Om vi nu förflyttar blicken några år framåt och försöker skapa oss en bild av effekterna de kommande fem åren får vi svaret på detta i tabellen nedan. Vi ser då att den samlade årliga vinsten ökar år 2 till cirka 99 Mkr för att därefter avklinga de kommande åren för att år 5 vara nere i cirka 88 Mkr en följd av våra grundläggande försiktighetsantaganden om att effekterna av Fryshusets verksamhet avklingar över tid. Vi ser också här att årligen tillförs samhällsvärden på i storleksordningen Mkr till följd av att denna verksamhet fått in folk på arbetsmarknaden de bidrar med produktionsvärden till det gemensamma folkhushållet. Tabell 7.5: Fryshusets förväntade socioekonomiska resultaträkning för Summa Fryshuset Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa aktörer Produktionsvärde Summa Finansieringsanalys I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av Fryshuset verksamhet fördelat på olika samhällsaktörer och för de kommande fem åren. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för respektive aktör av Fryshusets verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Den kommunala vinsten uppgår till cirka 85 Mkr (45+40). Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som olika målgrupper tar del av som en följd av Fryshusets insatser.

10 Diagram 7. 1 Socioekonomisk finansieringsanalys för hela Fryshuset för år 1 till och med år 5 Kr Finansieringsanalys Fryshuset 5 år Finansiellt Realt Investering Aktör Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som den Fryshuset bedriver, leder till betydande omfördelnings effekter av samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare (eller snarare den aktör som står för den största sociala investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder (totalt sett 80 Mkr under femårsperioden). Medan kommunen och rättsväsendet är de största vinnarna (totalt en vinst på 85 Mkr respektive 93 Mkr under femårsperioden). Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är ungefär dubbelt så stor som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (cirka 31 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (mer än 400 Mkr). Tabell 7.6 Socioekonomisk finansieringsanalys för år hela fryshuset för år 1 till och med år 5 Antal år 5 Vinster Investering Realt Finansiellt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde summa

11 1.11 Balansräkning och investeringskalkyl Det kan nu vara intressant att studera de riktigt långsiktiga effekterna av Fryshusets verksamhet utifrån alla de försiktighetsantaganden vi gjort om avklingande effekter och återkommande återfall till utanförskap. Vi ser då att de sex verksamheter som ingår i den långsiktiga balansräkningen kan förväntas reducera samhällets framtida kostnader för utanförskap (en minskad framtida välfärds- utanförskaps, hälso- eller socialtjänstskuld) med cirka 1,180 Mkr. Merparten av denna vinst uppstår i form av minskad real resursförbrukning (totalt sett cirka 770 Mkr). Diagram 7.2 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20- årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 Samma resultat återfinns i tabellform nedan. Vi kan där se att redan under en mandatperiod uppgår den samlade vinsten av Fryshusets verksamhet (eller i varje fall de sex av cirka femtio verksamheter detta bokslut avser) till cirka 297 Mkr. Tabell 7.7 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20- årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet Realt aktör Produktionsvärde Finansiellt Summa Resultatet ovan är fördelat på produktionsvärde, finansiella effekter (främst försörjningskostnader) och reala effekter. I tabellen nedan presenterar vi de reala effekterna (utom produktionsvärden) fördelat per aktör. Vi ser då t.ex. att kommunens långsiktiga vinst (minskad välfärds- eller

12 utanförskapsskuld) till följd av Fryshusets verksamhet uppgår till drygt 149 Mkr. Denna vinst uppgår för kommunens räkning redan under en mandatperiod till drygt 35 Mkr. Andra stora vinnare är rättsväsendet och allmänheten (rubriken övriga) vilket är en följd av den minskade kriminalitet som är en följd av flera av de verksamheter vid Fryshusets som detta bokslut belyser. Tabell 7.8 Framtida reducerad real utanförskapsskuld i form av minskade reala kostnader i ett 20- årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013 Realt Fryshuset Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Summa Av särskilt intresse kan vara att se vilka finansiella effekter detta leder till, vilket visas i diagrammet nedan. Vi ser då att i ett tjugoårsperspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella sociala investeringar främst i form av olika lönesubventioner på totalt knappt 100 Mkr. Under samma period sparar kommunen drygt 100 Mkr i form av uteblivet försörjningsstöd. En kraftig omfördelning med andra ord mellan stat och kommun. Man skulle också kunna uttrycka det på följande vis. Arbetsförmedlingens finansiella kostnad har under samma period lett till en reduktion av de reala kostnaderna hos olika aktörer med cirka 772 Mkr, en utväxling på cirka 8 gånger pengarna. Diagram 7. 3 Långsiktiga finansiella effekter av Fryshusets verksamhet för år 1 till och med år 20

13 1.12 Kommentarer och reflektioner Avslutningsvis kan man konstatera att genom att studera Fryshusets konventionella företagsbokslut får man strängt taget ingen annan information än att man förbrukat de medel man fått till sitt förfogande. Om man däremot vidgar blicken till de årliga totala samhällseffekterna, det vi kallar den socioekonomiska resultaträkningen, ser vi att samhällsvinsten verksamhetsåret 2014 för de här granskade fem verksamheterna uppgår till knappt 30 Mkr. På lång sikt uppgår samhällsvinsten till nästan 1,200 Mkr. Den aktör som gör störst vinster totalt sett på Fryshuset verksamhet är kommunen vars totala kostnader faller med cirka 240 Mkr till följd av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd (cirka 100 Mkr) och minskade kostnader för olika insatser (cirka 140 Mkr). Även rättsväsendet är en stor vinnare främst i form av minskade reala kostnader. Arbetsförmedlingen är den enda offentliga aktör som förlorar på Fryshusets verksamhet. En förlust som i grund och botten inte är en förlust utan ett uttryck för arbetsförmedlingens sociala investeringsuppdrag, bl.a. genom att olika former av lönesubventioner bidrar till att människor kommer in i arbetslivet. Analysen visar också att det genom denna process uppstår betydande omfördelningseffekter mellan kommun (vinnare) och stat (förlorare) i arbetet med Fryshusets målgrupper. Man kan också konstatera att avkastningstalen på de investeringar som görs är utomordentligt höga. Utifrån varje rimlig utgångspunkt är Fryshuset en utomordentligt bra social investering för samhället i allmänhet och kommunen i synnerhet.

14 2. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER 2.1 Slutsatser i stort Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt Utanförskapets och utsatthetens kostnader är också utomordentligt stora. Därför är värdet av att förhindra att de uppstår eller att reducera dem vilket är en av konsekvenserna av Fryshusets arbete är stort. Dessa kostnader går att fånga i meningsfulla och begripliga kategorier. De går att presentera på ett sätt som vi är vana vid från andra ekonomiska sammanhang i form av resultaträkningar, balansräkningar, investeringsanalyser och nyckeltalsanalyser. Eller annorlunda uttryckt, Man kan göra det osynliga synligt. Det är dock förknippat med ett stort antal utmaningar. En av dessa är tillgången på data, både kring berörda målgrupper och uppnådda resultat. Kring en verksamhet som Fryshuset finns det rikligt med kvalitativa berättelser om framgång, många av dem i form av individualiserade successtories eller solskenshistorier. Men bristen på generella och systematiska data om effekter är liksom i övrigt för i stort sett hela den ideella sektorn påtaglig. Det finns egentligen inte tillgång till data om vare sig kort- eller långsiktiga effekter av verksamheten. Denna brist gör det stundtals svårt att argumentera för verksamheten. Till följd av detta har stora delar av detta bokslutsarbete kommit att handla om att hitta meningsfulla och intressanta sätt att beskriva utanförskapets och utsatthetens socioekonomiska effekter när sådana data inte har varit tillgängliga Resultat 2014 års socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att: Resultaträkningen för år 2014 visar på en samhällsvinst på cirka 28 Mkr. Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare. Arbetsförmedlingens förlust är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 33 Mkr. I ett femårsperspektiv generar Fryshuset en vinst på cirka 370 Mkr. Ur detta perspektiv är kommunen och rättsväsendet de stora vinnarna med en vinst på 85 Mkr respektive 95 Mkr. I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,180 Mkr. Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp.

15 Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 240 Mkr. 2.2 Mätandets paradox jakten på det bästa som det godas fiende Vi som skrivit denna rapport har sysslat med att mäta utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens effekter och ekonomi i 35 års tid. Vi gör det naturligtvis både därför att det är möjligt men också därför att det är meningsfullt och ger insikter och förståelse för hur vi kan använda våra gemensamma resurser på bästa vis. Men och det är ett viktigt men det finns problem förknippade med detta. Det första problemet är att man överskattar mätandets effekter. Det finns inom ekonomisk teori ett begrepp som heter benefit hunter, d.v.s. alla som får sin verksamhet utvärderad har en tenens att överskatta de positiva effekterna av det man gör och tona ner de negativa sidorna. Alla vill vara lönsamma, allra helst mest lönsamma. Vi vill alltså både varna för att hamna i en sorts mätfälla där man mäter framgång i absurdum. Men också för fällan att tro att den verksamhet som man i denna typ av analyser lyckas mäta som den mest lönsamma verksamheten också är den bästa verksamheten. Så är det naturligtvis inte. Ett sådant misstag kan leda till både ett missvisande och en inre konkurrens på Fryshuset mellan olika verksamheter och mellan Fryshuset och andra verksamheter i en yttre konkurrens. Detta är ett sätt att mäta effekter, ett sätt av många. Men inte det enda och inte i alla sammanhang det allra mest meningsfulla. Vi har under alla dessa år försökt hantera denna frestelse genom det vi genomgående i denna rapport kallar försiktighetsprincipen. Detta knyter också an till att allt inte är meningsfullt att mäta med just det här mätinstrumentet det socioekonomiska bokslutet. Det finns gott om verksamheter på Fryshuset som inte uppvisar särskilt hög lönsamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv men som trots detta är utomordentligt viktiga och värdefulla av helt andra skäl, t.ex. diskon, gym, basket, musikgrupper och konserter. Verksamheter som ligger mycket nära kärnan i det som är Fryshusets centrala idé en verksamhet för unga, på ungas villkor utifrån deras passionerade intresse. Man kan inte alltid värdera lönsamheten på en Mozartkonsert den kan ändå anses vara riktigt bra. Eller hur? Även det som förefaller att socioekonomiskt vara tämligen olönsamt kan det alltså vara både bra och helt avgörande. Glöm inte detta.