Sammanfattning årsplan Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner Sammanfattning årsplan 2017.

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (3) Diarienr NF 2016/00159-1.4.1 Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten Epost: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sammanfattning årsplan 2017 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner Sammanfattning årsplan 2017. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren 2016-2018 är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses enligt nämndens verksamhetsplan samt att uppnå en budget i balans. Ekonomi Under förutsättning att nämnden får disponera hela den utökning av budgetramen som kommunfullmäktige beslutade om i juni, trots försenade nybyggnationer av gruppbostäder, kvarstår ett besparingsbehov på 6,2 mnkr. Förvaltningens förslag är att reducera den årliga uppräkningen för ökade löner och priser, avseende LOV daglig verksamhet samt direktbeställd egenregiverksamhet, och därmed spara totalt 6,2 mnkr. Föreslagen reducering innebär en uppräkning med 1,05 procent istället för 2,7 procent, dvs en reducering med 1,65 procentenhet. Planeringsförutsättningar - nya boenden Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden på förvaltningarna för att ha ett nytt boende i drift enligt ursprunglig planering. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Staden har mycket begränsade möjligheter att påverka utvecklingen då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS ökade under 2015 beroende på ökat antal ansökningar, tillfälliga utökningar av assistans samt retroaktiva utbetalningar av assistansersättning. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökar ständigt. Detta är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Ny rättspraxis för personlig assistans gäller sedan

VÄSTERÅS STAD SYSADM Datum Sida NF 1.4.1 2016/00159 2 (3) juni 2015 avseende de kriterier som är betydande för vem som kan beviljas insatsen. Detta kan komma att påverka assistanskostnaderna. Daglig verksamhet Per den 31 december 2015 fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Hittills under året (31 augusti) uppgår nettoökningen av nya deltagare till 47 personer. Av dessa kommer 33 nya deltagare direkt från gymnasiesärskolan. Bostad för barn och ungdom samt för vuxna köpta placeringar Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Lämpligt boende för personerna saknas i Västerås. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett sammantaget ansvar avseende kostnader för enskilda som tillhör nämndens målgrupp. Nämnden har tagit över ansvaret för vissa köpta placeringar från individ- och familjenämnden. Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Som exempel kan nämnas att antalet personer inom personkrets LSS har ökat med 14% (937-1066) mellan 2010-2015 utan att personalbudgeten har ökat. Även antalet personer med insatser enligt SoL har också ökat dock inte i samma omfattning. Jämsides med ökning av antalet personer har kvalitetskraven gällande utredning, dokumentation och uppföljning höjts under samma period. I avsaknad av budgetmedel har nämnden med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under 2017. Detta motsvarar cirka 6 årsarbetare. Utjämning av LSS-kostnader Beträffande utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna är Västerås en s.k. betalande kommun. Beräkningarna är baserade på uppgifter om antalet LSS-insatser enligt Socialstyrelsens statistik uppgifter om antalet assistansberättigade enligt uppgifter från Försäkringskassan personalkostnadsindex riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandrag (RS) kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 30 juni Ett omfattande arbete har pågått inom förvaltningen under de senaste två åren för att se över relationen och omfattningen på insatser enligt SoL resp. LSS. Insatsen bostad med särskild service, vuxna ökade med 20 beslut under 2015. Förutom ökningen av beslut avseende vuxna i bostad med särskild service ökar besluten främst kring daglig verksamhet och personlig assistans. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att andelen personer inom

VÄSTERÅS STAD SYSADM Datum Sida NF 1.4.1 2016/00159 3 (3) personkretsen ökar vilket i sin tur ökar antalet ansökningar om insatser.- Så även kostnaderna och så ser det ut även i övriga kommuner i landet. Utjämningssystemet är komplext. Även om Västerås har ökat sin andel beslut enligt LSS så ger inte detta full ekonomisk kompensation i systemet. Ökar andelen LSS-beslut även i andra kommuner, minskar värdet. Det förtjänar även att framhållas att ett ökande antal beslut medför kommunala kostnader för Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta faktum har förvaltningen bedömt att den insats som skulle kunna ge en för staden totalt sett positiv effekt ur ett ekonomiskt perspektiv är att de som tillhör personkretsen och som redan har ett boendebeslut enligt SoL, ska erbjudas möjligheten att erhålla insatsen enligt LSS i stället. Sammantaget har det intensiva arbetet med översyn av besluten på förvaltningens biståndsenhet, tillsammans med ett ökande antal personer inom personkretsen inneburit en minskad kostnad för staden på närmare 5 mnkr i utjämningssystemet enligt det preliminära utfallet 2017. Det intensiva arbetet inom biståndsenheten har fortsatt under 2016. Närmare 20 SoL-boendebeslut har ändrats till LSS under innevarande år vilket även torde få genomslag på 2018 års utjämningsavgift. Kostnad per insats beräknas för boende vuxna till 866 044 kronor i systemet. Man skulle då kunna förledas att tro att staden får igen denna summa för varje insats men så förhåller det, som tidigare beskrivits, inte. Det går således inte att säga hur mycket förändringen av påverkar avgiften

Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 2 Nr: Förvaltning: Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Gruppbostad/Servicebostad Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 16000 23000 24000 16000 79000 79000 Avskrivningstid år Räntekostnad tkr 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Amortering tkr 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa kapitaltjänstk tkr 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Driftkostnader för fast tkr 0 0 Summa driftkostnadertkr 0 400 575 600 400 0 1975 1975 Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Nämnden har behov av ca 12-15 platser per år i gruppbostad och/eller servicebostad under åren 2015-2020. Den exakta fördelningen mellan personer med LSS-beslut och personer med SoL- beslut kan variera mellan åren. Under år 2016 finns det bland att behov av ett boende enligt LSS för ungdomar i tonåren. Förväntade effekter av investeringen: Om investering i dessa projekt genomförs så kan de två nämnderna verkställa de beslut som finns och som kommer att beslutas. Konsekvenser vid utebliven investering: Risk för ej verkställda beslut som kan leda till vite.

Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Prio: 3 Nr: FörvaltningSNF Huvudgrupp: Projekt: Bostäder Bostad för ungdomar IFN och NF Före perioden 2016 2017 2018 2019 Efter perioden Totalt perioden Totalt invest. Extern hyreskostnad tkr 0 0 Investering tkr 25000 0 25000 25000 Avskrivningstid år 33 33 Räntekostnad tkr 0 625 0 0 0 0 625 625 Amortering tkr 0 758 0 0 0 0 758 758 Summa kapitaltjänstk tkr 0 1383 0 0 0 0 1383 1383 Driftkostnader för fast tkr 0 0 Summa driftkostnadertkr 0 1383 0 0 0 0 1383 1383 Underhållskostnader tkr 0 0 Beskrivning: Bostad för ungdomar, gemensamt behov för NF och IFN, 6-10 platser Förväntade effekter av investeringen: Tillgodose bostadsbehov för ungdomar. NF och IFN har identifierat ett gemensamt behov där ungdomar kan beröras av båda nämndernas ansvarsområden. Minskade vårdkostnader. Konsekvenser vid utebliven investering: Fortsatt höga vårdkostnader, bland annat i form av köp av dyra platser i HVB-hem eller familjehem. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Negativa effekter för berörda ungdomar.

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 Bilaga 1 1(9) Internkontrollplan Nämnden för personer med funktionsnedsättning Introduktion Riskanalys och intern kontroll är en del av styrsystemet i Västerås stad, och gäller för Västerås stad samt i tillämpliga delar för kommunens helägda bolag. 2015 antogs nya riktlinjer och anvisningar för arbetet (Se insidan, Riskanalys och internkontroll under Så jobbar vi ). Internkontroll finns beskrivet i kommunallagen och ställer krav på att kommunen systematiskt ska arbeta med internkontroll dokumenterad och beslutad (i respektive nämnd) i en internkontrollplan. Internkontrollarbetet grundar sig i en riskanalys där verksamhetens risker identifieras, analyseras, åtgärdas och kontrolleras under året. Riskanalysens syfte är att på ett strukturerat sätt identifiera de största riskerna som kan påverka verksamheten att uppnå sina mål samt att prioritera sina risker för att lägga fokus på rätt risker och rätt åtgärder. Internkontrollarbetet följer årscykeln för planering och budget, varje år ska en internkontrollplan tas fram för nästkommande år, samtidigt implementeras den plan som antogs föregående år, och föregående års genomförande följs upp. Västerås stads integrerade modell Utöver internkontroll finns ett antal andra författningsstyrda planer som bygger på riskanalyser, exempelvis Lag om extraordinära händelser, lag om skydd mot olyckor, arbetsmiljölagstiftning, försäkringsbolagens krav på strategiska riskanalyser, säkerhetsskyddslagen m.fl. Det åligger varje nämnd att ta fram och besluta om dessa författningsstyrda planer som ska beskriva risker och åtgärder precis som internkontrollplanen. För att förvaltningarna ska slippa dubbelarbete och behöva göra flera olika riskanalyser har Västerås stad utvecklat en riskanalysmodell som uppfyller kraven på författningsstyrda riskanalyser i en och samma process. Riskhanteringsarbetet är således även en integrerad del i internkontrollarbetet och följer årscykeln för intern styrning och kontroll. Syftet med modellen är också att stadens förvaltningar och processer ska arbeta enhetligt och systematiskt med all typ av riskhantering. Integreringen har gjorts möjlig genom att utveckla gemensamma målområden/ konsekvensområden där alla risker mäts emot, samt använda samma arbetssätt för att identifiera, analysera, värdera, åtgärda och kontrollera riskerna. Konsekvensområdena uppfyller respektive lagstiftnings krav, områdena utgår ifrån målen med lagstiftningarna, och handlar om vad som ska skyddas. Exempelvis liv och hälsa (skydd mot olyckor), regelefterlevnad (kommunallagen internkontroll), miljö och egendom (försäkringsbolagens krav), attraktivitet för staden (besöksnäring).

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 Bilaga 1 2(9) Genomförande av internkontrollplanen 2017 Denna internkontrollplan innehåller inte bara traditionella internkontrollrisker utan även andra risker kopplat till tidigare nämnda lagstiftningar och krav. Genom att arbeta på detta systematiska sätt uppfyller nämnden och förvaltningen kraven på riskanalys inom de andra lagstiftningarna samtidigt som en internkontrollplan i enlighet med kommunallagen fastslås. Planen har tagits fram i följande steg: - Identifiering av verksamhetens åtaganden, verksamhetsplanering, kritisk verksamhet (tidskritisk) och mål. - Identifiering av risker kopplat till ovanstående, här fokuseras främst på att identifiera risker kopplat till den verksamhet som anses vara viktigast för verksamheten att bedriva under kommande år. - Analys kopplat till målområdena/ konsekvensområdena. - Värdering/ prioritering. De risker som anses vara allvarliga tas vidare för att koppla åtgärder och kontroller till. - Prioritera risker som ska vara med i internkontrollplanen och som respektive nämnd tycker är av största vikt att ständigt kontrollera och styra. Varje förvaltning har en utbildad analysledare/controller som håller samman arbetet. De allvarligaste riskerna Totalt 7 st. risker varav 2 st. att behandla 4 st. under behandling 0 st. att acceptera 1 st. accepterad

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 Bilaga 1 3(9) Sociala nämndernas förvaltning bistår med sakkunskap till de tre sociala nämnderna, förvaltningen ansvarar även för myndighetsutövningen inom det sociala området. Internkontrollplanerna har tagits fram på samma sätt som beskrivs ovan. De tre sociala nämnderna har likartade risker på sina internkontrollplaner och har till viss del en liknande problematik där den stora utmaningen är den stora personalomsättningen. Den är också en av förklaringarna till varför en del missförhållanden återkommer. En del av de risker som har identifierats för nämndens del kan några av dessa återfinnas i Redovisning Lex Sarah 2016-01-01--06-30 dnr 2016/00145-NF-8.0.3. Detta gör att det känns ännu viktigare att vi även under 2017 arbetar med dessa frågor. Förvaltningen har från och med 2016 skapat en funktion så att man nu har förutsättningarna för att jobba aktivt och ordentligt med riskerna som finns på interkontrollplanen. Det är ett viktigt steg i att förbättra kvalitetsarbetet där både internkontroll, egenkontroller, lex Saraharbetet samt synpunkter och klagomål är viktiga delar.

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 4(9) Återkommande missförhållanden Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 42 Händelse Återkommande missförhållanden Orsak Ändrade rutiner efterlevs inte Datum / Sannolikhet - 4 (1,65/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom Regelefterlevnad 16 12 16 4 Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens attraktivitet Kontroll Påverkan (vilket medför att) Fortsatta missförhållanden Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad Arbeta annorlunda Teresia Förebygg Påbörjad 0 Kjellgren Behandlingsplan: Förvaltningen behöver se till att alla medarbetare arbetar efter de nya rutiner som tas fram efter upptäckta Bedömt kvarvarande missförhållanden. Ej angivet Felaktig handläggning Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 16 Händelse Felaktig handläggning Orsak Felaktiga och röriga rutiner och checklistor på Insidan. Datum / Sannolikhet - 4 (1,65/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden 8 12 12 8 8 Stadens attraktivitet Kontroll Påverkan (vilket medför att) Felaktig handläggning och beslut

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 5(9) Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad Genomgång av dokument Teresia Kjellgren Förebygg Påbörjad 0 Behandlingsplan: Ordentlig och djupgående genomgång av dokument i kvalitetsledningssystemet på Insidan. Bedömt kvarvarande Ej angivet Utbildningar 4C - Alice Lundgren Förebygg Påbörjad 0 Behandlingsplan: Utbildningar (interna och externa) med fokus på rutiner (som uppdateras kontinuerligt), bemötande mm Bedömt kvarvarande Ej angivet Inte kunna erbjuda insats utifrån behov i rimlig tid Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 38 Händelse Inte kunna erbjuda insats utifrån behov i rimlig tid Datum / Sannolikhet - 3 (1/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden 12 9 6 6 Stadens attraktivitet Kontroll Orsak Personalbrist Påverkan (vilket medför att) Personskada, brister i verksamheten Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad Likvärdiga bedömningar hela SNF Teresia Förebygg Påbörjad 0 Kjellgren Behandlingsplan: Hela förvaltningen bedömer behov utifrån samma kriterier. Riktlinjer för vissa insatser gemensamma. Bedömt kvarvarande Ej angivet

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 6(9) Fel eller uteblivna insatser Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 39 Händelse Fel eller uteblivna insatser Orsak Ingen informationsöverföring Datum / Sannolikhet - 3 (1/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom 12 9 6 Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens attraktivitet Kontroll Rutiner Påverkan (vilket medför att) Bristande omvårdnad/stöd. Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus Kostnad färdig Begränsa Påbörjad 0 Teresia Kjellgren Behandlingsplan: Gå igenom eller ta fram rutiner för överföring mellan olika instanser med beskrivning av vilken, och hur, information ska överföras. Lämna ut sekretessbelagda uppgifter Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 3 Händelse Lämna ut sekretessbelagda uppgifter Orsak Slarv, stress, okunskap - Datum / Sannolikhet 3 (1/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom 9 9 Bedömt kvarvarande Ej angivet Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens attraktivitet Påverkan Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till obehörig Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad Utredas och ta fram rutin Teresia Förebygg Påbörjad 0 Kjellgren Behandlingsplan: Utredas och ta fram rutin. Utreda och kartlägga processerna. Kolla av med stadsjuristerna om rutin redan Bedömt kvarvarande finns för staden. Ta fram rutin för SNF och sen enhetsnivå. Ej angivet Kontroll

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 7(9) Stor personalomsättning Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 28 Händelse Stor personalomsättning Datum / Sannolikhet Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Liv och hälsa Miljö och egendom Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden 12 4 8 8 4 Stadens attraktivitet Kontroll Orsak Föräldraledighet Hög arbetsbelastning Kranskommuner erbjuder mer attraktiva tjänster 4 (1,65/Year) Påverkan (vilket medför att) Tappar fart i verksamheten Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad Fortsatt överekrytering 4C - Alice Lundgren Förebygg Påbörjad 0 Behandlingsplan: Fortsatt överrekrytering för att minska arbetsbördan och på så sätt skapa en trivsam arbetsplats. Bedömt kvarvarande Ej angivet Kompetensförsörjning Teresia Kjellgren Förebygg Påbörjad 0 Behandlingsplan: Fortsatt arbete med aktiviteter inom strategisk kompetensförsörjning. Bedömt kvarvarande Ej angivet

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 8(9) Brott mot verksamheten Riskägare Id Händelse / Orsak / Påverkan Teresia Kjellgren 17 Händelse Brott mot verksamhet Orsak Kriminalitet Fusk Slarv Datum / Sannolikhet - 4 (1,65/Year) Ändamålsenlig och effektiv verksamhet 12 Liv och hälsa Miljö och egendom Regelefterlevnad Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Stadens attraktivitet Kontroll Kontroll i system Påverkan (vilket medför att) Ekonomi och förtroende Behandling Behandlingsnamn Ansvarig Behandling Behandlingsstatus färdig Kostnad 4C - Alice Begränsa Påbörjad 0 Lundgren Behandlingsplan: Förenklat regelverk med färre men tydligare gränser som finns inbyggt i verksamhetssystemet. Bedömt kvarvarande Ej angivet

2016-10-18 Internkontrollplan 2016/00159-NF-1.4.1 9(9) Bilaga - Alla risker som täcks i rapporten Behandlingsstat Riskägare Id Händelse Orsak Påverkan Datum us Teresia 42 Återkommande missförhållanden Ändrade rutiner efterlevs inte Fortsatta missförhållanden - Påbörjad Kjellgren Teresia 16 Felaktig handläggning Felaktiga och röriga rutiner och checklistor Felaktig handläggning och beslut - Påbörjad Kjellgren på Insidan. Teresia 38 Inte kunna erbjuda insats utifrån behov i Personalbrist Personskada, brister i verksamheten - Påbörjad Kjellgren rimlig tid Teresia 39 Fel eller uteblivna insatser Ingen informationsöverföring Bristande omvårdnad/stöd. - Påbörjad Kjellgren Teresia 3 Lämna ut sekretessbelagda uppgifter Slarv, stress, okunskap Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till - Påbörjad Kjellgren obehörig Teresia Kjellgren 28 Stor personalomsättning Föräldraledighet Hög arbetsbelastning Kranskommuner erbjuder mer attraktiva Tappar fart i verksamheten Påbörjad Teresia Kjellgren tjänster 17 Brott mot verksamhet Kriminalitet Fusk Slarv Ekonomi och förtroende - Påbörjad

Dnr: 2016/00159-NF-1.4.1 Sammanfattning årsplan 2017 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Soc nämndernas förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Bäversten, Jan 021-392120 jan.baversten@vasteras.se

Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Balanserat styrkort... 6 Ekonomisk översikt... 9 BUDGETRAM 2017... 9 BUDGET 2016... 13 Investeringsplan... 13 Gemensam verksamhet... 14 PLANERAD VERKSAMHETSUTVECKLING... 14 EKONOMI... 19 Förebyggande verksamhet/socialt nätverk... 19 PLANERAD VERKSAMHETSUTVECKLING... 19 EKONOMI... 20 Stöd i ordinärt boende SoL... 20 PLANERAD VERKSAMHETSUTVECKLING... 20 EKONOMI... 22 Särskilda boenden SoL... 22 PLANERAD VERKSAMHETSUTVECKLING... 22 EKONOMI... 23 Insatser med stöd av LSS... 23 PLANERAD VERKSAMHETSUTVECKLING... 23 EKONOMI... 28 Bilagor Bilaga 1: Internkontrollplan 2017 Bilaga 2: Investeringsplan 2017-2020 2

Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren 2016-2018 är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses enligt nämndens verksamhetsplan samt att uppnå en budget i balans. Ekonomi Under förutsättning att nämnden får disponera hela den utökning av budgetramen som kommunfullmäktige beslutade om i juni, trots försenade nybyggnationer av gruppbostäder, kvarstår ett besparingsbehov på 6,2 mnkr. Förvaltningens förslag är att reducera den årliga uppräkningen för ökade löner och priser, avseende LOV daglig verksamhet samt direktbeställd egenregiverksamhet, och därmed spara totalt 6,2 mnkr. Föreslagen reducering innebär en uppräkning med 1,05 procent istället för 2,7 procent, dvs en reducering med 1,65 procentenhet. Planeringsförutsättningar - nya boenden Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden på förvaltningarna för att ha ett nytt boende i drift enligt ursprunglig planering. 3

Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Staden har mycket begränsade möjligheter att påverka utvecklingen då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS ökade under 2015 beroende på ökat antal ansökningar, tillfälliga utökningar av assistans samt retroaktiva utbetalningar av assistansersättning. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökar ständigt. Detta är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Ny rättspraxis för personlig assistans gäller sedan juni 2015 avseende de kriterier som är betydande för vem som kan beviljas insatsen. Detta kan komma att påverka assistanskostnaderna. Daglig verksamhet Per den 31 december 2015 fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Hittills under året (31 augusti) uppgår nettoökningen av nya deltagare till 47 personer. Av dessa kommer 33 nya deltagare direkt från gymnasiesärskolan. Bostad för barn och ungdom samt för vuxna köpta placeringar Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Lämpligt boende för personerna saknas i Västerås. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett sammantaget ansvar avseende kostnader för enskilda som tillhör nämndens målgrupp. Nämnden har tagit över ansvaret för vissa köpta placeringar från individ- och familjenämnden. Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Som exempel kan nämnas att antalet personer inom personkrets LSS har ökat med 14% (937-1066) mellan 2010-2015 utan att personalbudgeten har ökat. Även antalet personer med insatser enligt SoL har också ökat dock inte i samma omfattning. Jämsides med ökning av antalet personer har kvalitetskraven gällande utredning, dokumentation och uppföljning höjts under samma period. I avsaknad av budgetmedel har nämnden med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under 2017. Detta motsvarar cirka 6 årsarbetare. 4

Utjämning av LSS-kostnader Beträffande utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna är Västerås en s.k. betalande kommun. Beräkningarna är baserade på uppgifter om antalet LSS-insatser enligt Socialstyrelsens statistik uppgifter om antalet assistansberättigade enligt uppgifter från Försäkringskassan personalkostnadsindex riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandrag (RS) kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 30 juni Ett omfattande arbete har pågått inom förvaltningen under de senaste två åren för att se över relationen och omfattningen på insatser enligt SoL resp. LSS. Insatsen bostad med särskild service, vuxna ökade med 20 beslut under 2015. Förutom ökningen av beslut avseende vuxna i bostad med särskild service ökar besluten främst kring daglig verksamhet och personlig assistans. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att andelen personer inom personkretsen ökar vilket i sin tur ökar antalet ansökningar om insatser.- Så även kostnaderna och så ser det ut även i övriga kommuner i landet. Utjämningssystemet är komplext. Även om Västerås har ökat sin andel beslut enligt LSS så ger inte detta full ekonomisk kompensation i systemet. Ökar andelen LSS-beslut även i andra kommuner, minskar värdet. Det förtjänar även att framhållas att ett ökande antal beslut medför kommunala kostnader för Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta faktum har förvaltningen bedömt att den insats som skulle kunna ge en för staden totalt sett positiv effekt ur ett ekonomiskt perspektiv är att de som tillhör personkretsen och som redan har ett boendebeslut enligt SoL, ska erbjudas möjligheten att erhålla insatsen enligt LSS i stället. Sammantaget har det intensiva arbetet med översyn av besluten på förvaltningens biståndsenhet, tillsammans med ett ökande antal personer inom personkretsen inneburit en minskad kostnad för staden på närmare 5 mnkr i utjämningssystemet enligt det preliminära utfallet 2017. Det intensiva arbetet inom biståndsenheten har fortsatt under 2016. Närmare 20 SoL-boendebeslut har ändrats till LSS under innevarande år vilket även torde få genomslag på 2018 års utjämningsavgift. Kostnad per insats beräknas för boende vuxna till 866 044 kronor i systemet. Man skulle då kunna förledas att tro att staden får igen denna summa för varje insats men 5

så förhåller det, som tidigare beskrivits, inte. Det går således inte att säga hur mycket förändringen av påverkar avgiften Balanserat styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen 100 % 80 % Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser Enkätundersökning avseende delaktighet och bemötande vid biståndsbedömning sker under oktober månad. 80 % Egenkontroller sker under hösten. Urvalet består av 20 ärenden enligt SoL/LSS gällande enskilda som varit föremål för utredning avslutade under tertial 1, 2 och 3 under 2016. Ett obundet slumpmässigt urval används för att dra urvalet testpersoner från målpopulationen. Områden som granskas är utredningstid, kommunicering och delaktighet. Man redogör även bifynd d.v.s. något som man uppmärksammar som sticker ut både positivt eller negativ. Ex att man tar utredningskontakter 6

med utomstående utan samtycke eller att en utredning är välskriven och saklig. Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Rättssäker handläggning Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 3 personer per år (0 enligt VB 14) 6 personer per år (5 enligt VB 14) Egenkontroller sker under hösten. Urvalet består av 20 ärenden enligt SoL/LSS gällande enskilda som varit föremål för utredning avslutade under tertial 1, 2 och 3 under 2016. Ett obundet slumpmässigt urval används för att dra urvalet testpersoner från målpopulationen. Områden som granskas är utredningstid, kommunicering och delaktighet. Man redogör även bifynd d.v.s. något som man uppmärksammar som sticker ut både positivt eller negativ. Ex att man tar utredningskontakter med utomstående utan samtycke eller att en utredning är välskriven och saklig. 7

Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Kostnad hemtjänst/boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Det ekonomiska utfallet är lägre eller i nivå med budget. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Under förutsättning att nämnden få behålla hela den tilldelade budgetramen 2017 och besparingar på 6,2 mnkr genomförs så kommer budgeten vara i balans. I jämförelse med andra kommuner ligger Västerås kostnader lågt (utfall 2015). 8

Ekonomisk översikt Budgetram 2017 Enligt beslut i fullmäktige i juni tilldelas nämnden för personer med funktionsnedsättning en budgetram på 747,3 mnkr för 2017. I ramen ingår löne- och priskompensation med 17,2 mnkr. Budgetramen har också utökats med 15 mnkr för användning enligt nämndens egna prioriteringar. Nämnden har också ålagts ett rationaliseringskrav på 3,6 mnkr. Den senaste prognosen för 2016 pekar på ett underskott på 3,7 mnkr. Försenad driftstart av två gruppbostäder 2017 skulle kunna motivera en sänkning av den av fullmäktige erhållna budgetramen med 4,1 mnkr till 743,2 mnkr. Skulle nämndens budgetram lämnas oförändrad (743,2 mnkr) innebär det att besparingar på 6,2 mnkr måste vidtas. Om nämndens budgetram istället minskas med 4,1 mnkr så ökar besparingsbehovet till 10,3 mnkr. Nedan visas en sammanställning över dels specifikationen till fullmäktiges beslut om budgetram, dels förslag till nämndens hantering av erhållen budgetram samt behov av besparingsåtgärder. mnkr Budgetram 2016 718,7 Uppräkning för pris- och löneökningar 17,2 Rationaliseringskrav 0,5 procent av budgetramen -3,6 Till nämndens förfogande för egna prioriteringar 15,0 Budgetram 2017 (enligt fullmäktigebeslut juni 2016) 747,3 9

Användning av erhållen budgetram mnkr Budgetram 2016 718,7 Uppräkning för pris- och löneökningar 17,2 Daglig verksamhet LSS volymökningar (+35 deltagare) 5,8 Personlig assistans LSS volymökning (+5 procent) 4,4 Servicebostad, Nordanby äng, driftstart1 sep 2017 1,0 Köpta placeringar 5,0 Nya lokaler för korttidsverksamhet 0,2 Trådlösa nätverk i gruppbostäder/servicebostäder 0,5 Obalans 2016, enligt prognos i Delårsrapport 2 3,7 Förändring ersättning avböjda besök, boendestöd LOV -3,0 Besparingsbehov (under förutsättning att ingen nedjustering av budgetramen görs) -6,2 Budgetram 2017 (enligt fullmäktigebeslut juni 2016) 747,3 Daglig verksamhet LSS, volymökning Antalet deltagare inom daglig verksamhet LOV beräknas årligen öka med cirka 35. Genomsnittskostnaden per deltagare är 165 000 kr per år. Det innebär en årlig kostnadsökning på 5,8 mnkr. Personlig assistans LSS, volymökning Volymökningar 2017 och framåt beräknas preliminärt till cirka 5 procent per år, vilket skulle innebära 4,4 mnkr. Under de senaste fyra åren har kostnaden (rensat från årlig höjning av timpriset) varit i genomsnitt cirka 5 procent per år. Försenad driftstart av gruppbostäder I nämndens planeringsunderlag avseende 2017, som beslutades om i mars 2017, ingick planerade driftstarter av två gruppbostäder (Trossbacken och Solglimten). Dessa kommer att bli försenade och kan inte tas i drift förrän i början av 2018. Däremot kommer en servicebostad (Nordanby äng) att preliminärt bli klar att tas i drift under september 2017. Denna servicebostad fanns inte med i nämndens tidigare planeringsunderlag för 2017. Förvaltningens bedömning är att detta sammantaget kommer att 10

medföra en ökad kostnad för köpta placeringar på uppskattingsvis 5 mnkr under 2017. Planeringsunderlag (mars 2016) Enligt planerings- underlaget. Lgh Driftstart Reviderad driftstart Trossbacken, BoU-boende 4 2017-04-01 början av 2018 Solglimten, gruppbostad, Skultuna 12 2017-04-01 2018-01-01 Nytillkomna planer / alternativ Lgh Driftstart Nordanby äng, servicebostad LSS 8 hösten 2017 2017 Ursprungligt Förändrat behov, behov, mnkr mnkr Trossbacken, BoU-boende 4,9-4,9 Solglimten, gruppbostad, Skultuna 5,2-5,2 Nordanby äng, servicebostad 1,0 Köpta placeringar 5,0 Kommentar Avser 9 månader 2017. Kostnaden uppstår inte 2017 pga förseningar Avser 9 månader 2017. Kostnaden uppstår inte 2017 pga förseningar Nytt byggprojekt. Driftstart 1 sep 2017. Helårskostnad 3,0 mnkr. Köpta placeringar förväntas öka i och med försenade byggprojekt. Sänkning budgetramen? -4,1 ( - 4,9-5,2 + 1,0 + 5,0 = -4,1 ) Om nämndens budgetram (beslutad av fullmäktige juni 2016) utifrån de förändrade förutsättningarna skulle nedjusteras med 4,1 mnkr enligt ovanstående resonemang, skulle det innebära ett besparingsbehov på 10,3 11

mnkr inför 2017. Om däremot ingen nedjustering görs av budgetramen minskar besparingsbehovet till 6,2 mnkr. Köpta boendeplaceringar För personer med komplex och sammansatt problematik är behoven ofta mycket komplicerade och kräver specifik kompetens. Vidare att dessa behov skiljer sig mycket mellan individerna, såsom extremt utåtagerande/självdestruktivt beteende i kombination med andra sociala, neuropsykiatriska, psykiatriska och/eller intellektuella funktiosnedsättningar. Ytterligare andra samtidiga funktionsnedsättningar som komplicerar behovet av rätt stöd och service kan exempelvis vara samtidig hörsel- och synnedsättning och behov av kompletterande stöd vid kommunikation. Det är svårt för en kommun att kunna tillhandahålla den specifika kompetens som krävs för dessa behov. Köpta placeringar innebär inte alltid en högre kostnad mot om kommunen själv skulle tillhandahålla insatsen. Med hänsyn taget till de försenade nya gruppbostäderna bör en beredskap för ökade kostnader på cirka 5 mnkr finnas. Nya lokaler för korttidsverksamhet Nya lokaler för korttidsboenden LSS. Flera av dessa är i behov av underhåll, de är små och otidsenliga utifrån dagens krav på goda utrymmen, tillgänglighet och hygienutrymmen. En höjning av kostnadsnivån avseende lokalhyra beräknas till 0,2 mnkr. Trådlösa nätverk i bostad med särskild service och korttidsboenden En kartläggning/utredning med siktet inställt på att installera trådlösa nätverk/ möjlighet till internetuppkoppling i bostad med särskild service bör genomföras. I vissa verksamheter är kvalitén på internetuppkoppling så låg att det grundläggande administrativa behovet i verksamheten knappt tillgodoses. Med ett succesivt genomförande under planperioden beräknas kostnadsnivån 2020 ha ökat med 5 mnkr. För 2017 beräknas kostnadsökningen bli 0,5 mnkr. Obalans 2016 Det beräknade budgetunderskottet för 2016 på 3,7 mnkr kommer även vid ingången av 2017 att kvarstå. Denna obalans ingår som en del i den ekonomiska planeringen för 2017 och påverkar tillsammans med andra faktorer behovet av besparingsåtgärder. 12

Förändring ersättning avböjda besök, boendestöd LOV De förändringar som nämnden beslutat angående ersättningsregler för avböjda besök och efterregistreringar inom LOV boendestöd beräknas minska nämndens kostnad med cirka 3 mnkr under 2017. Besparingar För att uppnå en budget i balans 2017 föreslås följande besparing: Uppräkningen av ersättningar till utförarna, som kompensation för ökade löner och priser, blir 1,05 procent istället för full kompensation på 2,7 procent. Det är en reducering med 1,65 procentenheter. Reduceringen görs för direktbeställd egenregiverksamhet och daglig verksamhet (LOV). Besparingseffekten blir cirka 6,2 mnkr. Budget 2016 Nämnden totalt Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2016 Budget 2017 Förändring 2016-2017 Gemensam verksamhet 30,2 31,0 32,1 31,7-0,4 Förebyggande vht/socialt nätverk 5,8 4,4 4,4 4,5 0,1 Stöd i ordinärt boende SoL 71,4 72,8 75,9 71,8-4,2 Särskilda boenden SoL 59,3 59,1 59,3 59,7 0,4 Insatser med stöd av LSS 532,6 555,1 547,0 579,6 32,6 Totalt 699,2 722,4 718,7 747,3 28,5 Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden 2017-2020. Det gäller även de tre sociala beställarnämnderna trots att dessa inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya boenden mm av fastighetskontoret. I bilaga framgår dessa investeringar. Dessa uppgifter finns även med i fastighetskontorets Sammanfattning av årsplan 2017. I de sociala nämndernas kostnadsberäkningar avseende planperioden har detta medräknats för att inrymmas i respektive nämnds budgetram. 13

Gemensam verksamhet Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Planerad verksamhetsutveckling Myndighetsutövning Tillräckliga resurser är en förutsättning för en rättssäker handläggning som även innebär att följa upp beviljade insatser. Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period, bland annat beroende på stor ärendemängd. Detta har medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Med stöd av statliga prestationsmedel för åtgärder och insatser som genomförs för personer med psykisk funktionsnedsättning, har nämnden avsatt särskilda projektmedel till biståndsenheten. Syftet är att utveckla metoder för utredning och bedömning samt utveckla en struktur för systematisk uppföljning av biståndsbesluten. Resurser har tillsatts från de statliga prestationsmedlen från 2014, vilket fortsätter även 2016 och 2017 i syfte att stabilisera situationen på biståndsenheten med cirka 6 årsarbetare. Från 2018 har nämnden inte längre tillgång till extra resurser i form av statliga prestationsmedel. Då behöver resurser tillsättas för att bibehålla tillräckliga resurser på biståndsenheten i syfte säkra en rättssäker myndighetsutövning. Kvalitet Planerat förbättringsarbete Ledningssystem All verksamhet som bedriver socialtjänst är skyldiga att ha har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ska bl a innehålla processer och rutiner som beskriver hur olika arbetsuppgifter ska genomföras och hur avvikelser i form av klagomål/synpunkter respektive lex Sarah ska hanteras. Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet ska socialtjänstens verksamheter också genomföra egenkontroller samt ta tillvara, sammanställa och analysera vad som framkommit vid klagomålshantering, hantering av lex Sarah, egenkontroll samt riskanalyser i verksamheten. Verksamheten ska också se till att personalen arbetar i enlighet med processer och rutiner i 14

ledningssystemet, att de deltar i kvalitetsarbetet samt att processer och rutiner uppdateras för ett mer ändamålsenligt arbetssätt när analyserna visar att så behövs. Sociala nämndernas förvaltnings (SNF) kärnverksamheter är myndighetsutövningen inom nämnden för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjenämndens samt äldrenämndens verksamhetsområden. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för dessa verksamheter byggs upp och publiceras elektroniskt via stadens intranät Insidan Så Jobbar vi. Under 2016 har ett fortsatt arbete bedrivits med att bygga upp ledningssystemets processer och rutiner för biståndsenheten. Enhetens huvudprocess samt en hel del rutiner, checklistor och stödmaterial finns publicerat i ledningssystemet, men arbetet fortskrider och kommer så att göra även under 2017. Egenkontroll Egenkontrollerna genomförs av enheten med stöd av strateg utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga myndighetskontor/enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Syftet är att skapa enhetliga och mellan enheterna jämförbara egenkontroller. Tre gemensamma egenkontrollsområden för området rättssäkerhet bestäms för myndighetsutövningen inom hela SNF: Delaktighet: framgår det av dokumentation att den enskilde varit delaktig i genomförd behovsutredning. Kommunicering: framgår det av dokumentation att beslutsunderlag kommunicerats med part. Skäliga utredningstider: i förhållande till skyndsamt genomförande/skälig tidsåtgång. Rutin för redovisning av avvikelser Avvikelser är ett samlingsbegrepp för både klagomål och synpunkter samt lex Sarah. Hanteringen av såväl klagomål och synpunkter som lex Sarah är viktiga delar av det systematiska förbättringsarbetet SOSFS 2011:9. Den som bedriver socialtjänstverksamhet har ansvar för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. En ny rutin är framtagen gällande rapportering till nämnden av klagomål och synpunkter samt lex Sarah. Detta sker två gånger per år, i samband med tertial två och samt som en del i verksamhetsberättelsen. I den senare rapporteringen ska 15

en analys av avvikelser gällande myndighetsutövningen göras sammanvägt med övrigt som framkommit i det systematiska förbättringsarbetet i form av bland annat egenkontroller. Hälso- och sjukvård Syftet med uppföljning av hälso- och sjukvård är förutom att följa resultat och förändring, också att stödja verksamheterna i utvecklingen av det systematiska strukturerade arbetssättet. Detta för att öka patientsäkerheten. Förvaltningen följer upp fall, trycksår, undernäring, munhälsa, kommunikation och information, läkemedel, fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling, infektioner, och smittspridning samt medicintekniska produkter. Utöver detta följs också allvarliga händelser och vilka av dessa som leder till lex Mariaanmälan, antal avlidna personer samt om de blivit registrerade i palliativregistret. Riktlinjer för föreningsbidrag Det pågår en stadsövergripande översyn av riktlinjer för föreningsbidrag där planen är att grunderna för föreningsstöd ska se lika ut oavsett förvaltning och typen av förening. I dag så berörs flera förvaltningar av föreningsstöd och dess riktlinjer ser olika ut. Sysselsättning /daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har ökat med cirka 45 nya deltagare per år sedan 2014. Ökningen beror på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen då bedömningen från Arbetsförmedlingen är att personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan stöd i arbetet. Problemet med att få fäste på den öppna arbetsmarkanden gäller även personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett samarbete har påbörjats med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att utreda hur möjligheterna kan förbättras för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden. Verksamhetsuppföljning Förvaltningen kommer att genomföra alternativa former av uppföljningar i samband med genomförande av insatser. Exempelvis i form av brukarrevisioner. En begränsad enkätundersökning kommer att genomföras under oktober 2016 avseende de enskildas individers uppfattning om bemötande i kontakten med myndighetskontoren. Detta planeras även för 16

2017. Förvaltningen begär årligen in en verksamhetsberättelse utifrån preciserade frågeställningar från samtliga utförare. Totala enkätundersökningar angående enskildas upplevelse av olika verksamheter i samband med genomförande av insatser för att följa upp nämndens mål, har inte genomförts inom nämndens verksamheter under 2015, 2016 och 2017till följd av besparingar. Gemensamt stödteam Projektet Gemensamt stödteam är ett samarbete med individ- och familjenämnden för ungdomar i åldern 5-15 år med sammansatt problematik i form av funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Målet med verksamheten är att hjälpa och stödja familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik till ett ordnat liv, och i förebyggande syfte undvika kostnadskrävande lösningar längre fram. Det gemensamma stödteamet har utarbetat en särskild metod för att arbeta med familjebehandling i familjer med funktionsnedsättning hos någon av familjemedlemmarna. Målgruppen behöver insatsen under en längre tidsperiod jämfört med familjebehandling i familjer utan familjemedlemmar med funktionsnedsättningar. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Verksamheten bedrivs i projektform fram till och med 2017. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget Västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Utvecklingsprojekt inom MKHV 2016-2017 Gruppen unga personer med komplex problematik ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn- och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjas ett projekt i september 2016 kring unga personer med 17

funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är att ge en översikt för den specificerade målgruppen om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. Personer med funktionsnedsättning som åldras Antalet personer inom nämndens ansvarsområde som har LSS-insatser uppnår idag en högre ålder än tidigare, precis som hos övriga befolkningen. Det beror på att även denna grupp lever ett bättre liv idag med andra behandlingsmöjligheter och förbättrade läkemedel. Detta innebär att man inom nämndens verksamheter såsom bostad med särskild service och daglig verksamhet ser andra behov än tidigare. Att fler blir äldre medför även att alltfler av de som lever med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning blir demenssjuka. Detta ställer nya krav på kompetens. Fler kan inte fortsätta inom daglig verksamhet, fler personer är hemma i sin bostad på dagarna, vilket kan föranleda ett behov av en resursförstärkning inom bostad med särskild service. Boendeplanering Inventering av behovet för nya bostäder med särskild service pågår kontinuerligt. Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutade om en boendeplan som i ett längre tidsperspektiv för åren 2016 2020 beskriver de identifierade behoven av bostäder med särskild service. Planeringen sker utifrån identifierade behov hos enskilda individer såväl som för olika målgrupper. Ett beräknat nytillskott uppgår till ca 10-15 lägenheter per år för nämndens målgrupper. Behovet avser bostad med särskild service utifrån de båda lagstiftningarna LSS och Socialtjänstlagen. Vidare aviserade nämnden i samband med budgetunderlag 2016 behov av bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning och ett boende för ungdomar med sammansatta behov i samverkan med Individ- och familjenämnden. Medel till detta erhölls inte varför det kan innebära ett ökat behov att köpa platser för enskilda individer utanför kommunen. Behov av ytterligare bostäder med särskild service föreligger således för nämndens målgrupper inom LSS samt inom socialpsykiatri. Landstinget Behandlingsenheten Lövhaga kommer från den 31oktober 2016 att gå från heldygnsvård till dagvård då verksamheten inte kan bemannas nattetid. 18