Planeringsunderlag årsplan 2018

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/ Sociala nämndernas förvaltning Fredrik Jacobsen Epost: fredrik.jacobsen@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Planeringsunderlag årsplan 2018 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar godkänna förvaltningens förslag till planeringsunderlag och överlämna det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har begärt in planeringsunderlag för år Planeringunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 31 mars. Förvaltningens förslag till budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i stadsledningskontorets anvisningar.

2 Planeringsunderlag årsplan 2018 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sociala nämndernas förvaltning Västerås Fredrik Jacobsen

3 VÄSTERÅS STAD Planeringsunderlag årsplan 2018 Dnr:2016/00265-NF Innehållsförteckning 1. Nämndens ansvarsområde Omvärldsanalys Planerade verksamhetsförändringar PRIORITERADE UTVECKLINGSFRÅGOR Strategiska utvecklingsområden KRAFTSAMLING FÖR ATT STÄRKA DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ VÅR FYSISKA LIVSMILJÖ KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN Ekonomisk översikt DEMOGRAFINS PÅVERKAN BESLUTADE VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR RATIONALISERING KÄNSLIGHETSANALYS JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER INVESTERINGSPLAN Kompetensförsörjning Bilagor: 1. Styrkort 2. Följekort 3. Ekonomi per verksamhet: Utfall 2016 och budget

4 1. Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälsooch sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses samt att uppnå en budget i balans. 2. Omvärldsanalys Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Nationell statistik visar att antal personer med insatser enligt LSS ökar. Dels åldras fler personer med beviljade LSS insatser, dels räddas alltfler personer som är svårt skadade, svårt traumatiserade, svårt sjuka eller för tidigt födda. Ett troligt scenario är därför att behovet av LSS insatser kommer att öka i omfattning för varje år om det inte sker förändringar i omvärlden som minskar behovet av stöd och service för denna grupp. Främst kommer detta att märkas inom personlig assistans, bostad med särskild service, avlösarservice och daglig verksamhet. Särskilt om personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Merparten av kostnaderna avser Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken vilket innebär att kommunen betalar för de 20 första timmarna per vecka och person. De

5 kommunala besluten enligt LSS ökade ytterligare under 2016 beroende på ökat antal ansökningar, tillfälliga utökningar av assistans. Anledningen är till icke obetydlig del beroende på Försäkringskassans restriktivare tolkning av grundläggande behov. Som exempel kan nämnas att sondmatning numera inte är ett grundläggande behov utan utgör egenvård. Därutöver tillkommer retroaktiva utbetalningar av assistansersättning till följd av domslut. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökar också. Ny rättspraxis inom personlig assistans 2015 Ytterligare en avgörande faktor som påverkar nämnden är aktuell rättspraxis. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Tolkningen gäller både Försäkringskassan och kommunerna. Enligt senaste rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2015 innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt att kommunicera med andra. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS, endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Domen innebär delvis ny tillämpning inom assistansersättningen. Tidigare kunde assistans även beviljas för de som hade ett omfattande behov av sådan tillsyn som kräver ingående kunskaper om den enskilda individen. Med detta avses exempelvis personer som av medicinska skäl kan vara beroende av hjälp i form av omvårdnad vid andningssvårigheter, kramper, medicinska och övervakande insatser, etc. Den nu rådande tolkningen och aktuell rättspraxis innebär att behovet ska tillgodoses på annat sätt genom ett kommunalt beslut avseende kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär i kombination med hälso- och sjukvårdinsatser i det egna hemmet. Som tidigare nämnts så måste även kommunerna förhålla sig till rättspraxis från högsta förvaltningsdomstolen, HFD, och kan således inte heller bevilja assistans för behov av karaktären annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Behovet ska således tillgodoses genom bistånd enligt socialtjänstlagen. Förslag till nya riktlinjer, ersättningsmodell/nivå till utförarna kommer att arbetas fram för beslut i nämnden i april.

6 Konsekvenser av nu rådande rättspraxis har börjat visa sig under hösten 2016 då Försäkringskassan i samband med omprövningar kommit fram till att personlig assistans inte längre är tillämplig/alternativt delvis tillämplig, och därmed hänvisat personer att ansöka hos kommunen för utredning och bedömning av behov. Ytterligare faktorer som påverkar nämnden Utdrag ur Regleringsbrev från Socialdepartementet till Försäkringskassan 2016 Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Beslut om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen maj 2016 Uppdraget ska skapa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS. Förstärkt kvalitet, träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018 Regleringsbrev från Socialdepartementet till Försäkringskassan 2017 Av regleringsbrevet framgår att Försäkringskassan, ska utreda konsekvenserna för de personer med assistansersättningar som berörs av Högsta förvaltningsdomstolens utslag samt göra en fördjupad analys av inflödet och utflödet av personer inom assistansersättningen. Analysen ska omfatta skäl för avslag, indragningar och avslut i assistansersättningen. Rapportering ska ske senast den 15 december Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att statens intention är att minskade statliga utgifter ska kompenseras med att kommunerna tar över ansvaret för att tillgodose behoven, och därmed även kostnaderna. Därutöver bedöms, som tidigare beskrivits, rättspraxis från 2015 innebära radikalt ökade kostnader för kommunen. Nämnden avser särskilt följa: - Utvecklingen av kommunala assistansbeslut - Effekterna av rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen - Se över möjligheten att föra in dessa variabler i Resultatnätverket, R 9 (jämförelser inom olika verksamhetsområden mellan Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Uppsala, Örebro och Västerås)

7 Psykisk ohälsa Ett flertal undersökningar visar att den psykiska ohälsan har ökat under de senaste två decennierna. Den psykiska hälsan påverkas av en rad faktorer såsom utanförskap, ekonomisk utsatthet och arbetslöshet. År 2030 förväntas den psykiska ohälsan vara den dominerande folkhälsoutmaningen såväl i Sverige som globalt. Ett troligt scenario är därför att behovet av bistånd enligt socialtjänstlagen avseende kommunala insatser boendestöd, bostad med särskild service, jourtelefoni, kontaktpersoner och sysselsättning kommer att öka i omfattning för varje år, om det inte sker några förändringar i samhället och omvärlden som minskar denna ohälsa. Förändrad lagstiftning Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny förvaltningslag. Den nya lagen syftar till att stärka den enskildes rättssäkerhet i kontakt med myndigheter och att snabba på ärendehanteringen. Dessutom innebär förslaget att tolkning och översättning blir en uttrycklig rättighet. Det införs ett allmänt krav på lämplighet för den som är ombud eller biträde för en part. Det införs uttryckliga bestämmelser om hur ett ärende inleds och vad som gäller i fråga om myndigheters utredningsansvar. Parts rätt att bli informerad om hur ett ärende handläggs stärks. Dessutom ska motivering av besluten förbättras. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli Planerade verksamhetsförändringar 3.1. Prioriterade utvecklingsfrågor Planeringsförutsättningar - nya bostäder med särskild service Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden på förvaltningarna för att ha ett nytt boende i drift enligt ursprunglig planering. Av boendeplanen framgår att nämnden planerar för två grupp- eller servicebostäder årligen. Under 2016 verkställdes dock inte någon bostad överhuvudtaget på grund av utdragna planeringsprocesser där flera andra förvaltningar är involverade. Under 2017 kommer endast en servicebostad (Nordanby äng) att bli klar att tas i drift mot slutet av I nämndens

8 planeringsunderlag avseende 2017, som beslutades om i mars 2016, ingick planerade driftstarter av ytterligare två gruppbostäder (Trossbacken och Solglimten). Dessa kommer att bli försenade och kan inte tas i drift förrän mitten av Förvaltningens bedömning är att detta sammantaget kan medföra en ökad kostnad för köpta placeringar på uppskattningsvis 3 mnkr under 2017 och Beslutad utökning av bostäder med särskild service Servicebostad LSS för vuxna, Nordanby Äng Beslut i nämnden för personer med funktionsnedsättning i augusti 2016 om en ny servicebostad för vuxna enligt LSS. Mimer bygger nya fastigheter på Nordanby Äng. Nämnden har fått tillgång till 9 lägenheter för en servicebostad varav 1 lägenhet avser personal- och gemensamhetsutrymmen. Driftstart beräknas preliminärt till kvartal 4, Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS, Trossbacken Enligt beslut i nämnden för personer med funktionsnedsättning i september 2015 byggs ett barn- och ungdomsboende innehållande 4 rum, på Viksäng. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 6,5 mnkr. Boendet har planerats sedan 2015 med målsättning att verksamheten skulle vara igång På grund av fördröjningar beräknas verksamhetsstart nu preliminärt till kvartal 3, Servicebostad socialpsykiatri, SoL/LSS, Solglimten Solglimten i Skultuna, bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknades från början att tas i drift under kvartal 3, Försening av tidsplanen har skett på grund av att om- och nybyggnation av äldreboendet Vallonen har förskjutits. För närvarande beräknas driftstart kunna ske under kvartal 2, Förändrade förutsättningar gällande Solglimten Äldrenämnden överväger för närvarande att eventuellt frångå tidigare fattat beslut, Dnr 2016/88-ÄN-041 om att avveckla verksamheten i Solglimtens lokaler. Alternativt att avvecklingen kommer att skjutas upp en tid. Av underlaget framgår att dessa lokaler skulle tas över av Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att planeringen för 12 platser inom bostad med särskild service med inriktning mot psykiatri är mycket osäker. I nuläget är det således oklart när

9 ett alternativ bostad med särskild service kan bli tillgänglig. Under planeringstiden kommer behoven att behöva tillgodoses genom köpta platser. Gruppbostad LSS för vuxna, Havsmannen Beslut i nämnden för personer med funktionsnedsättning i augusti 2016, om en ny gruppbostad med 6 lägenheter som ska inrymmas på ett våningsplan i flerfamiljshus på Öster Mälarstrand. Preliminär driftstart kvartal 1, Sammanfattning bostad med särskild service Nämnden ser behov av två bostäder med särskild service årligen. 2016: Ingen bostad med särskild service startade under detta år på grund av utdragna planeringsprocesser som ligger utanför nämndens påverkansmöjligheter. 2017: Nordanby Äng, servicebostad, planerad verksamhetsstart december : Trossbacken, barn och ungdomsboende LSS, planerad verksamhetsstart kvartal 3. Solglimten, servicebostad för socialpsykiatri, planerad verksamhetsstart kvartal 2. Under förutsättning att äldrenämnden lämnar lokalen till nämnden för personer med funktionsnedsättning. 2019: Havsmannen, gruppbostad, planerad verksamhetsstart kvartal 1. Korttidsboende LSS Verksamheten för korttidsvistelse är i behov av nya lokaler då nuvarande korttidsboende är bristfälliga utifrån standard i både personliga och gemensamma utrymmen. Beslut i nämnden för personer med funktionsnedsättning 26 oktober 2016 om att ersätta två befintliga korttidsboenden med nya lokaler. Nya lokaler för dessa två enheter beräknas vara färdigställda 2019 vilket medför en ökad hyreskostnad. Det finns ett fortsatt behov de närmaste åren, att ersätta vissa lokaler för korttidsverksamheten som inte är ändamålsenliga. Köpta platser Nämnden behöver i vissa fall köpa externa platser för personer med komplex och sammansatt problematik. Behoven är i dessa fall mycket komplicerade och kräver specifik kompetens. Behoven skiljer sig mycket mellan individerna, såsom exempelvis intellektuell och/eller psykiatrisk funktionsnedsättning, extremt utåtagerande/självdestruktivt beteende i kombination med neuropsykiatriska

10 funktionsnedsättningar i socialt komplexa sammanhang. Det kan även finnas med inslag av droger, kriminalitet och utanförskap. Det är svårt för en kommun att kunna tillhandahålla den specifika kompetens som krävs för dessa behov. Köpta placeringar innebär inte alltid en högre kostnad mot om kommunen själv skulle tillhandahålla insatsen. Antalet köpta platser ökade inte under Däremot ökade andelen kostsamma placeringar. Rapportering till IVO av ej verkställda beslut Varje kvartal rapporteras beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader från beslutsdatum till IVO. Vid sista rapporteringstillfäller 31 december 2016, rapporterades 7 ej verkställda beslut avseende bostad med särskild service. För vissa av dessa beslut kan det finnas behov av att köpa plats utanför kommunen i avvaktan på erbjudande om bostad med särskild service i Västerås. I vissa fall kan behovet tillgodoses genom att behovet kompenseras genom andra insatser i avvaktan på verkställighet av beslutet om bostad med särskild service. I de fall IVO anser att behovet inte tillgodoses inom rimlig tid eller att de kompenserande insatserna inte är tillräckliga, kan ett vite utdömas till ansvarig nämnd. Vitet kan uppgå till högst en miljon kronor och som lägst kronor. Beroende på i vilken takt de planerade bostäder med särskild service kan verkställas kommer antalet köpta platser att variera. Planeringen är att antalet köpta platser ska kunna minska i den takt nya bostäder med särskild service startar, samtidigt som nya ansökningar ständigt inkommer och utreds, och befolkningen i staden ökar. Bemanning inom biståndsenheten Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Som exempel kan nämnas att antalet personer inom personkrets LSS har ökat med 23 % ( ) mellan , vilket motsvarar en ökning med 212 individärenden. Bara under det senaste året ( ) redovisas en ökning med 83 personer inom LSS personkrets och det finns all anledning att anta att ärendemängden kommer att fortsätta att öka. Trots den ökade ärendemängden har inte personalbudgeten ökat. Antalet personer med insatser enligt socialtjänstlagen har också ökat, dock inte i samma omfattning. Jämsides med ökningen av antalet individärenden har kvalitetskraven gällande utredning, dokumentation och uppföljning höjts under samma period.

11 Det förtjänar även att påpekas att handläggning, inte minst gällande LSS och assistans kräver erfarenhet och hög kompetens samtidigt som det i dagsläget är svårt att rekrytera erfarna handläggare. I avsaknad av budgetmedel har nämnden med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, avsatt särskilda medel för utökning av antalet biståndshandläggare under Under 2018 kan de statliga prestationsmedlen, enligt nu gällande beräkning, täcka ca hälften av de resurser som erfordras. Från 2019 krävs dock en utökning med stöd av kommunala medel fullt ut. Utjämning av LSS-kostnader Beträffande utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna är Västerås en s.k. betalande kommun. Beräkningarna baseras på: uppgifter om antalet LSS-insatser enligt Socialstyrelsens statistik uppgifter om antalet assistansberättigade enligt uppgifter från Försäkringskassan personalkostnadsindex riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandrag (RS) kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 30 juni Ett omfattande arbete har pågått inom förvaltningen under de senaste två åren för att se över relationen och omfattningen på insatser enligt socialtjänstlagen respektive LSS. Utjämningssystemet är komplext. Även om Västerås har ökat sin andel beslut enligt LSS så ger inte detta full ekonomisk kompensation i systemet. Ökar andelen LSS-beslut även i andra kommuner, minskar värdet för varje beslutad insats. Det förtjänar även att framhållas att ett ökande antal beslut medför kommunala kostnader för Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta faktum har förvaltningen bedömt att den åtgärd som skulle kunna ge en för staden totalt sett positiv effekt ur ett ekonomiskt perspektiv är att de som tillhör personkretsen och som redan har ett boendebeslut enligt socialtjänstlagen, ska erbjudas möjligheten att erhålla insatsen enligt LSS i stället. Cirka 20 beslut om bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen har ändrats till LSS-beslut under2016. För närvarande ser vi inte några fler möjliga åtgärder inom detta område.

12 Jämställdhetsintegrering Inom daglig verksamhet LSS finns skäl att särskilt uppmärksamma hur fördelning sker mellan könen i verksamheterna. Det finns en risk för att medarbetare i mötet med deltagaren inom daglig verksamhet, medvetet eller omedvetet, utgår från genus och på så sätt styr deltagaren till könstraditionella sysselsättningar. Detta behöver analyseras ytterligare för att medvetandegöras ur ett genusperspektiv inom biståndsenheten funktionsnedsättning och hos leverantörer av daglig verksamhet. 4. Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är kommunfullmäktiges särskilda kraftsamling för att nå strategiska mål för stadens utveckling. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i kommunen. För varje område beskrivs: Nämndens/styrelsens bidrag till att de mål som fullmäktige beslutat om uppfylls Nämndens beskrivning av eventuella konsekvenser för den egna verksamhetens utveckling Vilka strategier, aktiviteter, effekter, utmaningar nämnden/styrelsen ser i detta 4.1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Nämndens bidrag i form av exempelvis bostäder med särskild service, stöd i bostaden och tillhandahållande av sysselsättning är viktiga hörnstenar i detta arbete. Nämnden samarbetar med andra huvudmän kring olika frågor på såväl övergripande nivå som kring enskilda individer. Förvaltningen har även forum för samverkan med föreningarna Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Exempel på nämndens bidrag i detta sammanhang är deltagande i arbetet kring stadsövergripande samhällsplaneringsfrågor, exempelvis översiktsplan och detaljplaner Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Nämnden arbetar på olika sätt ansvar för att minska miljö- och klimatpåverkan. Detta sker bl.a. genom support i bostaden via digitala omsorgstjänster, införande

13 av e-tjänster, miljösmarta val vid resor i tjänsten, samt att nämndhandlingar distribueras digitalt och hanteras via dator eller läsplatta. 5. Ekonomisk översikt Nämnden för personer med funktionshinder Nettokostnad, Mkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Gemensamt Stöd i ordinärt boende Särskilda boenden Socialt nätverk/ förebyggande vht Insatser med stöd av LSS Totalt

14 BEHOV I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGETRAM 2017, MNKR Demografi Daglig verksamhet LSS, volymökning (+40 deltagare) 6,6 6,6 6,6 6,6 Personlig assistans LSS, volymökning (+15 %) Försäkringskassans restriktivare hållning 3,6 3,6 3,6 3,6 Konsekvens rättspraxis enligt HFD dom - Insatser enligt Socialtjänstlagen 25,0 Nordanby Äng Servicebostad LSS, 8 lägenheter, start kvartal 4, 2017, helårskostnad 3,0 mnkr 2,8 Solglimten Gruppbostad vuxna (beslutat) Skultuna 12 lgh, start 1 april 2018, helårskostnad 7 mnkr. 5,2 1,8 Trossbacken Barn och ungdomsboende (beslutat) 4 lgh, start kvartal , helårskostnad 6,5 mnkr 2,2 4,3 Havsmannen Gruppbostad, 6 lägenheter, start kvartal helårskostnad 6,5 mnkr 5,4 1,1 1 gruppbostad 6 lgh (6,5 mnkr) start 1 april ,9 1,6 2 gruppbostäder á 6 lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 april ,8 3,2 Köpta boendeplaceringar 3,0 3,0 3,0 3,0 Utökad bemanning på biståndsenheten 2,0 4,0 Delsumma 1 50,4 33,6 25,7 16,4 Övriga behov att finansieras inom ram enligt anvisning Gemensamt stödteam 0,7

15 Nya lokaler för korttidsverksamhet 0,2 0,2 0,2 0,2 Trådlösa nätverk i gruppboenden/servicebostäder 1,5 1,5 1,5 1,5 Undersökningar om enskildas nöjdhet med insatsen 0,3 0,3 0,3 0,3 Samordnat föräldrastöd 0,3 Delsumma 2 3,0 2,0 2,0 2,0 SUMMA BEHOV NIVÅHÖJNING RESPEKTIVE ÅR, MNKR 53,4 35,6 27,7 18,4 Daglig verksamhet LSS, volymökning Antalet deltagare inom daglig verksamhet LOV beräknas årligen öka med cirka 40. Genomsnittskostnaden per deltagare är kr per år. Det innebär en årlig kostnadsökning på 6,6 mnkr. Personlig assistans LSS, volymökning samt Försäkringskassans restriktivare hållning Volymökningar 2017 och framåt beräknas preliminärt till cirka 15 procent per år, vilket skulle innebära 3,6 mnkr. Under de senaste fyra åren har kostnaden (rensat från årlig höjning av timpriset) varit i genomsnitt cirka 5 procent per år. Ökningen beror på försäkringskassans restriktivare hållning. (15% av 23,7 mnkr) Effekter av HFD-domarna Prognosticeras att ett flertal ärenden kan komma att aktualiseras under 2017 och framåt. Nämnden har inga möjligheter att påverka dessa konsekvenser utifrån rättspraxis. Insatsen kommer att verkställas enlig Socialtjänstlagen. Går dock i nuläget inte att bedöma antalet personer och de ekonomiska effekterna fullt ut. Aktuellt exempel på ökad kostnad på grund av förändrad rättspraxis Avser en person som inte längre erhåller personlig assistans utan i stället beviljas kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär i hemmet från kommunen. Ersättningen till leverantören i detta exempel utgår från den nu gällande nivån för hemtjänst i avvaktan på eventuellt beslut om ny ersättningsnivå för denna specifika insats.

16 Kostnad: per månad. Total årskostnad för en person kronor Antag fem personer med motsvarande behov ska tillgodoses genom kommunala insatser: Total årskostnad: kronor Förslag till nya riktlinjer och ersättningsmodell/nivå till utförarna kommer att arbetas fram för beslut i nämnden i april Om nämnden beslutar om en lägre ersättningsnivå per timme kommer ovan beskrivna räkneexempel att kunna justeras nedåt. Bostäder med särskild service Nordanby Äng, servicebostad, planerad verksamhetsstart december 2017, helårskostnad 3 mnkr. Solglimten, servicebostad för socialpsykiatri, planerad verksamhetsstart kvartal , helårskostnad 7 mnkr. Äldrenämnden överväger för närvarande eventuellt att frångå tidigare fattat beslut, Dnr 2016/88-ÄN-041 om att avveckla verksamheten i Solglimtens lokaler. Av underlaget framgår att dessa lokaler skulle tas över av Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Konsekvenser om Solglimten inte tas i bruk 2018 Personer som nu befinner sig på externt köpta platser kan erbjudas plats på Solglimten om nämnden få tillgång till lokalerna. Det finns även behov för vissa personer som nu befinner sig på i andra bostäder med särskild service inom kommunen att flytta till Solglimten för ett boende som bättre motsvarar den enskildes omvårdnadsbehov. Personer i ordinärt boende med behov av bostad med särskild service och som idag erhåller boendestöd får inte sitt behov tillgodosett. Vid redovisningen av ej verkställda beslut till IVO den 31 december,redovisade nämnden 7 ej verkställda beslut avseende bostad med särskild service. Konsekvensen blir således ett ökat behov av att köpa platser. Exempel kostnader Genomsnittlig kostnad Solglimten, ca 580 tkr per plats och år. Totalt per år 7 mkr för 12 personer. Genomsnittlig kostnad köpt plats, ca 1,3 mkr per plats och år. Totalt per år 15,6 mkr för 12 personer.

17 Trossbacken, barn och ungdomsboende LSS, planerad verksamhetsstart kvartal , helårskostnad 6,5 mnkr. Havsmannen, gruppbostad, planerad verksamhetsstart kvartal , helårskostnad 6,5 mnkr. 2 gruppbostäder á 6 lgh per år, Under perioden är behovet 2 bostäder med särskild service á lägenheter per år. Kostnaden på årsbasis beräknas till 13 mnkr. Behovet är kartlagt i nämndens fastlagda boendeplan som sträcker sig över åren Köpta boendeplaceringar Kostnaden för köpta placeringar ökade med 6,5 mnkr 2016 jämfört med Genom nya bostäder torde behovet av köpta platser minska något förutsatt att behoven är konstanta. Stor osäkerhet då demografin pekar på en ökning. Övriga behov Av anvisningar planeringsunderlag , sid 17, framgår att kommunstyrelsens huvudinriktning är att endast kostnadsökningar som är direkt kopplade till demografiska förändringar som exempelvis förändrat barn- och elevantal i förskola och skola samt resursbehov för redan fattade centrala politiska beslut kommer att kompenseras i budgetramarna. Om Kommunstyrelsen bedömer att nämnden inte ska kompenseras för nedan listade behov behöver dessa ställas mot andra delar inom nämndens verksamhetsområde. Åtgärder behöver således vidtas under 2017 för budget i balans Utökad bemanning på biståndsenheten Förvaltningen har under 2017 disponerat statliga prestationsmedel motsvarande för att tillgodose behovet av biståndshandläggare inom myndighetsutövningen. Bedömningen är att det inte går att minska bemanningen då det skulle innebära stor risk för såväl rättssäkerhet och kvalitet i utredningar och bedömningar, som för arbetsmiljön och ökade kostnader i form av beviljade insatser som inte följs upp. Gemensamt stödteam Gemensamt stödteam är ett gemensamt projekt mellan nämnden för funktionshindrade och individ- och familjenämnden. Projektet pågår sedan

18 september Syftet med projektet är att fler familjer med barn och ungdomar 5-15 år, som har en sammansatt problematik utifrån en funktionsnedsättning och samtidig social problematik, ska få en fungerande vardag så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Kostnad 0,7 mnkr. Finansieras genom prestationsmedel Behov av egen finansiering från Nya lokaler för korttidsverksamhet Nya lokaler för korttidsboenden LSS. Flera av dessa är i behov av underhåll, de är små och otidsenliga utifrån dagens krav på goda utrymmen, tillgänglighet och hygienutrymmen. Årlig nivåhöjning av kostnadsnivån avseende lokalhyra beräknas till 0,2 mnkr under planeringsperioden. Trådlösa nätverk i bostad med särskild service och korttidsboende LSS En kartläggning/utredning med siktet inställt på att installera trådlösa nätverk/ möjlighet till internetuppkoppling i bostad med särskild service bör genomföras. I vissa verksamheter är kvalitén på internetuppkoppling så låg att det grundläggande administrativa behovet knappt tillgodoses. Med ett succesivt genomförande under planperioden beräknas kostnadsnivån 2020 ha ökat med 5 mnkr. Undersökningar av enskildas nöjdhet med verksamheten Undersökningar för att mäta de enskildas nöjdhet med insatsen för att följa upp styrkort. Beräknad kostnad 0,3 mnkr. Samordnat föräldrastöd Projekt Samför pågick under tre år (juli 2013-augusti 2016), med projektmedel från Arvsfonden. Syftet med projektet var att ge ett samordnat stöd till föräldrar med barn och ungdomar som har en funktionsnedsättning. I projektet fanns två samordnare som hade till uppgift att vara ett stöd för föräldrarna i att samordna olika kontakter runt barnet och familjens behov av ett koordinerat stöd i olika kontakter. Behovet av en liknande funktion kvarstår efter projektets slut.

19 5.1. Demografins påverkan 0-64 år Årlig År Antal ökning ,62% ,87% ,77% ,81% ,81% ,56% ,81% ,48% ,29% snitt ovägt 0,93% Befolkningen i staden ökar. Därmed ökar också antalet personer med någon form av funktionsnedsättning. Vissa grupper bland personer med funktionsnedsättning är mer utsatta än andra och det är främst inom områdena utbildning, hälsa och arbetsmarknad som de största skillnaderna syns. Det finns även stora könsskillnader på flera områden. Exempelvis får män i genomsnitt fler timmar beviljade i assistansersättning. Däremot har en större andel kvinnor färdtjänsttillstånd. Som exempel kan nämnas att antalet personer inom personkrets LSS har ökat med 23 % ( ) mellan , vilket motsvarar en ökning med 212 individärenden under sju år. Bara under det senaste året ( ) redovisas en ökning med 83 personer inom LSS personkrets. Trots den ökade ärendemängden har inte personalresurserna ökat. Antalet personer med insatser enligt socialtjänstlagen har också ökat, dock inte i samma omfattning. Jämsides med ökningen av antalet individärenden har kvalitetskraven gällande utredning, dokumentation och uppföljning ökat under samma period. I en aktuell rapport från Socialstyrelsen Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning- Lägesrapport 2017 framkommer det bland annat att uppföljning av beslutade insatser inte sker i den omfattning som bör för att säkra

20 den enskildes behov. Bidragande orsaker till detta är personalbrist inom kåren för myndighetsutövning samt en hög ärendebelastning per biståndshandläggare. Insatser enligt båda lagstiftningarna LSS och socialtjänstlagen fortsätter att öka. De insatser som ökar mest är daglig verksamhet och personlig assistans. När det gäller personlig assistans ökar antalet ärenden med många beviljade timmar. Det kan bero på att behoven blir allt mer omfattande för de som beviljas insatsen, alternativt att det krävs alltmer omfattande behov för att beviljas insatsen. När det gäller bistånd enligt socialtjänstlagen ökar kostnaderna mest för personer med funktionsnedsättningar inom åldersgruppen 0-64 år. Fortfarande är det många personer med funktionsnedsättning män, kvinnor, pojkar och flickor som inte kan delta i samhället på lika villkor. Anhörigas roll är viktigt för delaktigheten i samhället för personer med någon form av funktionsnedsättning. Var femte vuxen beräknas vårda, hjälpa eller stödja en närstående med funktionsnedsättning. Även behovet av anhörigstöd bör beaktas kopplat till demografin Beslutade verksamhetsförändringar Effekter av kända verksamhetsförändringar som beslutats av kommunfullmäktige och eventuella nya satsningar (ska finansieras inom budgetram). Visa särskilt om satsningarna är av engångskaraktär

21 5.3. Rationalisering Nämnden ska enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv redovisa rationaliseringsåtgärder som kan genomföras motsvarande 0,8 procent av budgetramen. Beräkning rationalisering mnkr Nettobudgetram ,2 0,8 % rationaliseringskrav ,0 Åtgärd för rationaliseringar, preliminära belopp mnkr Bostadsanpassningsbidrag 0,5 Översyn assistansersättning, egna beslut 2,2 Översyn ersättning egenregi 3,3 Total rationalisering 6.0 Bostadsanpassningsbidrag Nämnden har fattat beslut om reviderade riktlinjer för bostandsanpassningsbidrag vilket möjligen kan ge effekter på det ekonomiska utfallet. Översyn assistansersättning, egna beslut Se över nivån angående ersättningen för kommunens beslut avseende personlig assistans LSS. Översyn ersättning till egenregin Den genomsnittliga ersättningen per lägenhet till egenregin är markant högre än den till externa utförare. En analys av vad skillnaden beror på behöver göras. En första preliminär bedömning är dock att ersättningarna till egenregin bör kunna sänkas.

22 5.4. Känslighetsanalys Analys över hur 1 % löne- och prisökningar påverkar budgeten. Kostnader: 1% ökning utifrån 2017 års budget, mnkr Löner Övriga kostn Lokalhyror Indexutveckling avtal LOV Totalt Kommunala utförare 2,4 0,6 1,0 4,0 Privata utförare 1,5 0,4 1,9 Fastighetskontoret 0,4 0,4 Förvaltning, nämnd 0,2 0,1 0,3 Övrigt 1,0 1,0 Total ökning 2,6 0,4 1,7 1,5 1,4 7,6 Intäkter: 1% ökning utifrån 2017 års budget, mnkr Boendestöd Avgifter och ersättningar från enskilda Momsbidrag från staten Totalt Gruppbostad LSS 0,1 0,1 Korttidsverksamhet LSS Daglig verksamhet LSS Total ökning 0,0 0,1 0,1

23 5.5. Jämförelser med andra kommuner Jämförelse andra kommuner Av diagrammet nedan framgår att Västerås har den lägsta kostnaden för LSSverksamheterna när hänsyn inte tagits till det nationella utjämningssystemet. Örebro och Norrköping har högst kostnad. Samtliga kommuner i jämförelsen visar på en ökning, utom Jönköping. Kr/inv Nettokostnad för LSS före utjämning kr per invånare Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Diagrammet nedan visar vad som händer mellan kommunerna när hänsyn tas till den nationella kostnadsutjämningen. Samtliga kommuner, hamnar på nästan samma kostnad per invånare. Med andra ord fungerar utjämningssystemet som det är tänkt. Det höga utjämningsbeloppet som Västerås betalar till systemet är med och finansierar så att Örebro och Norrköping kan sänka sina nettokostnader till samma nivå som Västerås.

24 Kr/inv Nettokostnad för LSS efter utjämning kr per invånare Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Den totala kostnaden för funktionsnedsatta (SoL och LSS) uppgick 2015 i Västerås till kronor per invånare under 65 år. Jämfört med 2014 är det en ökning med 197 kronor (+3,0 %), se diagram nedan. Kr Kostnad funktionshindrade totalt, kr per invånare 0-64 år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Västerås har dock den lägsta kostnaden av de jämförda kommunerna. En anledning till den förhållandevis låga kostnaden är att Västerås har låga direkta LSS-kostnader. Samtidigt betalar staden en hög avgift i LSS-utjämningen, vilken inte redovisas i diagrammet ovan. Jönköping och Eskilstuna har högst kostnad. Under 2015 bedrev Västerås omsorgen om personer med funktionsnedsättning (Sol och LSS) till en kostnad som låg 0,8 % lägre än vad strukturen motiverar. Linköping ligger långt under standardkostnaden, se diagram nedan.

25 % Avvikelse från standardkostnaden för personer med funktionsnedsättning Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Nya jämförelser Sociala nämndernas förvaltning avser särskilt följa: - Utvecklingen av kommunala assistansbeslut - Effekterna av rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen - Se över möjligheten att föra in dessa variabler i Resultatnätverket, R 9 (jämförelser inom olika verksamhetsområden mellan Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Uppsala, Örebro och Västerås) Best practice Nämnden hanterar inte sällan komplicerade förhållanden/problem/situationer. Nämnden arbetar därför mer långsiktigt med olika former av kunskapsinhämtning/best practice. Nedan redogörs för exempel på detta. Dessa två exempel sker inom Samhällskontraktet - MKHV (Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd) 1. Under hösten 2015 startades tre så kallade KÖP-projekt (Kunskapsöversikt för praktiker), ett inom vardera verksamhetsområde: individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt funktionsnedsättning.

26 Syftet med KÖP-projekten, är att med en kunskapsöversikt identifiera och prioritera kunskapsbehov inom angivna områden. Detta för att ge praktiker på området underlag för utveckling av sin verksamhet utifrån vetenskaplig evidens. Under våren och hösten 2016 presenterades en del av resultaten från KÖP-projekten, inom nämndens område avseende vad den vetenskapliga litteraturen / best practice kan bidra med inom området daglig verksamhet LSS. Kunskapsöversikterna inom respektive område uppdateras och presenteras för praktiker, chefer och övriga intresserade vid workshops som MDH bjuder in till under våren 2017 och Hösten 2016 påbörjades ett projekt kring unga personer med komplexa behov, d.v.s. någon form av social problematik, ibland i kombination med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Två disputerade forskare har rekryterats till detta. Syftet är att ge en översikt för den specificerade målgruppen om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel (best practice) och vilka kunskaper som finns i verksamheterna Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden Det gäller nämnden för personer med funktionsnedsättning trots att den inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya bostäder med mera av fastighetskontoret. Dessa uppgifter finns även med i fastighetskontorets planeringsunderlag för årsplan I nämndens för personer med funktionsnedsättning kostnadsberäkningar avseende planperioden har detta medräknats för att inrymmas i nämndens budgetram. Arbetet med investeringsplanen pågår tillsammans med fastighetskontoret. Tanken har varit att planen ska ingå i Planeringsunderlag 2018 i form av en bifogad bilaga. Arbetet är försenat och någon bilaga kommer inte att vara färdig inför utskicket av handlingarna till nämndens möte i mars 6. Kompetensförsörjning Som tidigare nämnts är det svårt att rekrytera chefer, teamledare och biståndshandläggare med erforderlig kompetens och erfarenhet inom yrket. Det är, som tidigare poängterats, av stor vikt att biståndsenheten har tillräcklig bemanning, dels ur ett kvalitets- och rättsperspektiv men även ur arbetsmiljösynpunkt.

27 Kartläggning Förvaltningens största medarbetargrupper utgörs av handläggare i form av socialsekreterare och biståndshandläggare inom området myndighetsutövning. Bland dessa medarbetargrupper finns de största utmaningarna i rekrytering och kompetensförsörjning gällande socionomer till myndighetsutövning, främst barn och unga. Problematiken har uppmärksammats på nationell nivå då utmaningen återfinns inom flera av landets kommuner då närmare 1000 socialsekreterare saknas. Att rekrytera personer till arbetsledande befattningar såsom teamledare eller chefer inom socialtjänst innebär också svårigheter. För övriga medarbetargrupper inom förvaltningen ex strateger, beställare/ upphandlare och administratörer utformas kompetensförsörjning och utveckling utifrån enskilda enheters och funktioners uppdrag. Personalomsättningen är fortsatt mycket hög inom Sociala nämndernas förvaltning, sett över en treårsperiod har den totala personalomsättningen ökat med 0,8 % för att 2016 ligga på 33,5%, varav 13,2% extern rörlighet vilket i sig är en minskning med 2,4% sett över samma treårsperiod. Således är det den interna rörligheten som har ökat. Målet för förvaltningen är 10% total personalomsättning. Förvaltningen har haft en kraftig expansionsrekrytering samt överrekrytering de senaste tre åren. Trots detta finns fortsatta vakanser och ett tufft rekryteringsläge. Strategisk kompetensförsörjning -ARUBA Samhället står inför en utveckling mot en allt mer rörlig arbetskraft som också förväntar sig allt mer av arbetsgivarna. Det här ställer nya krav på arbetsgivare och för att kunna hantera utmaningarna och säkra kompetensförsörjningen, krävs ett fokuserat, strategiskt och långsiktigt arbete. Sociala nämndernas förvaltning arbetar sedan 2016 med strategisk kompetensförsörjning efter modellen ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avsluta) som en framgångsfaktor och ständigt pågående process. Syftet är att skapa förutsättningar inom hela organisationen för att proaktivt möta morgondagens utmaningar och möjligheter. De goda åtgärderna som förvaltningen vidtagit behöver nu förvaltas och utvecklas under påbörjades Attrahera genom att arbeta med arbetsgivarvarumärke (employer branding), arbetsgivarerbjudande och ambassadörskap. Under kommer förvaltningen att arbeta vidare med förvaltningens egna ambassadörsprogram för att attrahera nya, befintliga och tidigare medarbetare.

28 Ambassadörsprogrammet startades under hösten Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla sitt arbete med sociala medier och rörlig bild som ett led i att stärka arbetsgivarvarumärket. En konkret insats under 2016 var att Sociala nämndernas förvaltning startade ett internt konto på Instagram för att främja sammanhållning och samverkan inom förvaltningen. Att se sammanhållet på Attrahera, Rekrytera och Behålla genom att fokusera på medarbetarnas trivsel och välmående och på så sätt stärka förvaltningens arbetsgivarvarumärke är mycket viktigt. Strategin är att attrahera nya och tidigare medarbetare och behålla befintliga. Detta genom att synliggöra medarbetarnas arbete och lyfta fram arbetsplatsens styrkor. Förvaltningen kommer att fortsätta genomföra workshops på enheter, där medarbetarnas syn på arbetsplatsens styrkor och svagheter fångas upp men också vad medarbetarna själva vill bidra med. Under 2018 och framåt intensifieras arbetet med medarbetarperspektivet och delaktighet. Med flera aktiviteter inom området Rekrytera har förvaltningen med bland annat studentmedarbetaravtalet avsikten att stärka övergången från studier till arbete genom att studentmedarbetaren får praktisk erfarenhet med en ökad arbetslivsanknytning inom området för studierna samt att entusiasmera, stimulera och motivera studerande att efter slutförda studier välja arbete inom yrkesområdet i förvaltningen. Avtalet bygger på att studentmedarbetaren bedriver studier parallellt med arbetet där arbetstiden är begränsad och förläggs i samråd med studentmedarbetaren så att arbetet inte inverkar menligt på studierna. Förvaltningen har vidare infört ett Traineeprogram för att ge nyutexaminerade socionomer en bra introduktion och kompetensutveckling till olika handläggartjänster inom förvaltningen. I den HR-strategiska planen finns att se över förvaltningens mottagande av praktikanter (VFU) under studietiden och knyta samman detta med det nuvarande traineeprogrammet. Allt för att i ett tidigt skede under studietiden knyta kontakter med framtida socionomer för förvaltningen. Inom ramen för Utveckla tar förvaltningen fram introduktionsprogram för nyanställda samt planering av interna karriärvägar. Här vill förvaltningen framgent testa möjligheten att vända perspektivet från att endast utbilda befintliga teamledare och chefer i ledarskap till att utbilda medarbetare i ledarskap och därigenom se om intresset väcks för att i framtiden vilja bli teamledare eller chef.

29 Detta för att öka möjligheten att säkra teamledare- och chefsförsörjningen och att få medarbetare att stanna ytterligare några år inom förvaltningen. För att stärka en bra arbetsmiljö och därmed Behålla befintliga medarbetare behöver förvaltningen arbeta med olika insatser som skapar samverkan mellan enheter och funktioner, det vill säga stärka vi -andan och skapa en ökad förståelse för organisationens och uppdragens sammanhang. Januari 2017 gick alla enheter inom de myndighetsutövande delarna in i ett 2-årigt forskningsprojekt för social och organisatorisk arbetsmiljö, Stamina. Stamina är ett led i att stärka medarbetardelaktighet, verksamhetsutveckling, förebygga ohälsa och framförallt minska sjukfrånvaron. Då man inom socialtjänstens myndighetsutövning har stora svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare utreder en arbetsgrupp också frågan om förkortad arbetstid eller annan åtgärd för arbetstid för socialsekreterare. På olika håll i landet har kommuner provat 6-timmars arbetsdag som ett sätt att förbättra arbetsmiljön. För att ytterligare främja ett nära ledarskap arbetar förvaltningen med att förbättra chefers förutsättningar med exempelvis färre antal medarbetare/chef samt stödfunktioner. Åtgärder av mer långsiktig karaktär utöver de redan beskrivna åtgärderna har förvaltningen gjort särskilda lönesatsningar 2014, samt 2017 för socialsekreterare och biståndshandläggare inom hela förvaltningen men särskilt inom myndighetsutövningen inom Barn och ungdom. Bemanningsstrategier För flertalet tjänster inom förvaltningen krävs en grundläggande kompetens motsvarande högskoleutbildning. För arbete inom myndighetsutövning ställs krav på socionomutbildning eller annan högskoleutbildning som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. I samband med en sådan anställning ska en plan göras för hur kompetensen ska kompletteras. En stabil verksamhet med tillsvidareanställda medarbetare eftersträvas naturligtvis men utifrån rådande arbetsmarknad uppstår ofta vakanser som är svåra att tillsätta inom myndighetsutövningen. Kortsiktigt hanteras problemet genom anlitande av socionomkonsulter vilket inte alltid lyckas då det är brist även på konsulter. Inom verksamheterna arbetar man kontinuerligt med att analysera att rätt kompetens utnyttjas på rätt sätt till rätt uppdrag i verksamheterna. Detta både för

30 att klara verksamheternas uppdrag och mål men även för att på rätt sätt ta tillvara medarbetarnas specifika kompetenser och ge möjlighet till utveckling. Kompetensmodeller har tagits fram för flertalet av tjänsterna inom förvaltningen. Om vakanser uppstår i verksamheterna görs alltid en analys av vilken kompetens som verksamheten behöver tillföras för att klara uppdragen innan rekrytering sker.

31 Bilaga 1 1. Styrkort 1.1. Kund Det övergripande målet för staden är: Vi har nöjda kunder och invånare KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: DEN ENSKILDE ÄR DELAKTIG I SAMBAND MED UTREDNING OCH GENOMFÖRANDE Indikatorer Styrtal Resultat Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. 80 % 97 % Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden. 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen. 81 % Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan. 100 % Ett gott resultat kring upplevelse av delaktighet i samband med utredning dock utifrån en relativt låg svarsfrekvens. Det krävs dock ett förbättringsarbete avseende tydlighet i dokumentationen. Den enskildes uppfattning om delaktighet Enkätundersökning riktad till de personer som varit i kontakt med biståndshandläggare på biståndsenheten funktionsnedsättning under 1-31 oktober kvinnor och 14 män, av 119 utskickade, besvarade enkäten. En person har inte uppgivit könstillhörighet. 19 personer har besvarat enkäten helt själv. Övriga tillsammans med anhörig/annan person. Fråga om delaktighet har besvarats utifrån frågeställningen Frågar biståndshandläggaren dig vilket stöd du behöver?. 35 personer, 97 % svarade ja. En person, 3 % svarade nej. Även frågan om hur lätt eller svårt det är att förstå informationen från handläggaren har ställts. 29 personer, 80 % har svarat att det är mycket eller ganska lätt att förstå. Sju personer, 20 % har svarat att det är ganska eller mycket svårt att förstå. Egenkontroll Styrtalet är inte uppnått då det i 19 % av utredningarna inte går att utläsa om den enskilde varit delaktig eller inte. Det finns således ett förbättringsarbete i detta avseende. Vid motsvarande egenkontroll 2015 var resultatet 85 %. Utifrån resultaten gör enheten en fördjupad analys av resultaten och under 2017 kommer teamledare inom enheten att genomföra en s.k. individuell egenkontroll tillsammans med handläggaren för att i syfte att höja kompetensen och kvaliteten inom myndighetsutövningen.