Delårsrapport 2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2017

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF / Sociala nämndernas förvaltning Fredrik Jacobsen Epost: fredrik.jacobsen@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Delårsrapport 2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar godkänna delårsrapport 2 och överlämna den till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Nettokostnaden för nämnden uppgår till 506,4 mnkr efter årets första åtta månader vilket kan jämföras med periodens budget om 502,1 mnkr. Prognosen för hela året beräknas till 760,9 mnkr, vilket är en försämring om 3,4 mnkr mot prognosen för delår 1. Den beräknade avvikelsen om 7,7 mnkr motsvarar 1,0 % av nämndens budgetram på 753,2 mnkr. Det prognostiserade underskottet om -7,7 mnkr kan framförallt förklaras av en större avvikelse om inom verksamhetsgrenen Insatser med stöd av LSS men kan också förklaras av en icke budgeterad verksamhet inom Stöd i ordinärt boende. Avvikelsen inom Insatser med stöd av LSS beror främst på ökade kostnader för personlig assistans som prognostiseras visa ett underskott om 7,0 mnkr vid årets slut, detta beror på att så väl antal personer som antal timmar ökar. Orsaken till detta går att finna i Försäkringskassans restriktivare bedömning avseende personlig assistans. Även verksamheterna korttidsvistelse och avlösarservice beräknas göra ett underskott om -1 mnkr vardera. Tillsammans utgör dessa avvikelser ett beräknat underskott om -9,0 mnkr. Avvikelsen inom Stöd i ordinärt boende kan framförallt förklaras av en ny icke budgeterad verksamhet (Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär) som prognostiseras en nettokostnad om 4,5 mnkr. Verksamhetsgrenen gör totalt sett ingen stor avvikelse då verksamheterna Boendestöd och Bostadsanpassning prognostiserar att göra överskott om ca 2 mnkr vardera. Övriga verksamhetsgrenar beräknas generera ett sammanlagt överskott om 1,4 mnkr.

2 Dnr:/00163 Delårsrapport 2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sociala nämndernas förvaltning Västerås Fredrik Jacobsen fredrik.jacobsen@vasteras.se

3 Delårsrapport Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Styrkort... 6 KUND... 6 KVALITET... 7 EKONOMI... 8 Strategiska utvecklingsområden... 9 SOCIAL HÅLLBARHET... 9 SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ VÅR FYSISKA LIVSMILJÖ... 9 KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN... 9 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE (LÖK)... 9 Gemensamt VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Stöd i ordinärt boende SoL VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Särskilda boenden SoL VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Socialt nätverk/ förebyggande vht VERKSAMHET VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Insatser med stöd av LSS VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET EKONOMI Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Ekonomisk översikt/sammanfattning Följekort 2

4 Nämndens ansvarsområde Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassnings-bidrag till personer som inte fyllt 65 år. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Prioriterat område för nämnden för personer med funktionsnedsättnings verksamhet är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses samt att uppnå en budget i balans. Sammanfattning Viktiga händelser under året Utifrån ny rättspraxis tog nämnden i april beslut om att införa en ny insats i riktlinjen för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen 4:2 - Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär. Insatsen kan beviljas för behov av övervakning av hälsotillståndet som förutsätter ingående kunskap om en persons hälsotillstånd i kombination med kunskap om personens funktionsnedsättning. Väsentliga iakttagelser från styrkort Nämndens beställarenhet och strategienhet ser över samordningen av de olika uppföljningarna som görs. Målsättningen är att samordningen renderar i en Uppföljningsplan för nämnden. Merparten redovisas i bokslut förutom Vi har ekonomi i balans som redovisas under Väsentliga iakttagelser från följekort. 3

5 Väsentliga iakttagelser från följekort Kostnaden för köpta placeringar för vuxna enligt SoL har ökat under året. Detta beror på att nämnden inte har kunnat tillgodose behoven på hemmaplan för personer med specifika behov. En annan anledning som redovisats tidigare, är att nämnden inte har tillräcklig tillgång till bostäder med särskild service. Kommunala assistansbeslut Inom personlig assistans ökar såväl antalet personer som antalet timmar. Orsaken till detta går att finna i Försäkringskassans restriktivare bedömning avseende personlig assistans vilket innebär att dessa personer hänvisas till kommunen för bedömning av sitt behov. Aktuell rättspraxis innebär dessutom att behovet ska tillgodoses genom andra insatser än personlig assistans. Dessutom ökar antalet ansökningar, vilket syns även nationellt. Förvaltningen har tagit höjd för en ökad kostnad i budget. Trots detta prognostiseras ett underskott. Boendestöd Ersättningen till leverantörerna har höjts med 2 % per timme från den 1 mars. Detta som en kompensation för att täcka kostnader för avböjda besök som uppstår med kort varsel. Om den enskilde ofta avböjer besök med kort varsel behöver leverantören vända sig till ansvarig biståndshandläggare för att informera om den rådande situationen. Avlösarservice LSS Insatsen ökar i omfattning, främst gällande barn med omfattande omvårdnadsbehov. Sammanfattande analys av ekonomisk utveckling NF Nettokostnad, mnkr Bokslut 2016 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 29,8 23,3 33,8 32,8 1,0 Stöd i ordinärt boende SoL 73,9 42,7 70,5 70,6-0,1 Särskilda boenden SoL 58,8 40,5 60,5 60,5 0,0 Socialt nätverk/ Förebyggande Vht 4,2 2,0 4,5 4,1 0,4 Insatser med stöd av LSS 557,3 397,9 583,9 592,9-9,0 Totalt 724,0 506,4 753,2 760,9-7,7 4

6 Nettokostnaden för nämnden uppgår till 506,4 mnkr efter årets första åtta månader vilket kan jämföras med periodens budget om 502,1 mnkr. Prognosen för hela året beräknas till 760,9 mnkr, vilket är en försämring om 3,4 mnkr mot prognosen för delår 1. Den beräknade avvikelsen om 7,7 mnkr motsvarar 1,0 % av nämndens budgetram på 753,2 mnkr. Det prognostiserade underskottet om -7,7 mnkr kan framförallt förklaras av en större avvikelse om inom verksamhetsgrenen Insatser med stöd av LSS men kan också förklaras av en icke budgeterad verksamhet inom Stöd i ordinärt boende. Avvikelsen inom Insatser med stöd av LSS beror främst på ökade kostnader för personlig assistans som prognostiseras visa ett underskott om 7,0 mnkr vid årets slut, detta beror på att så väl antal personer som antal timmar ökar. Orsaken till detta går att finna i Försäkringskassans restriktivare bedömning avseende personlig assistans. Även verksamheterna korttidsvistelse och avlösarservice beräknas göra ett underskott om -1 mnkr vardera. Tillsammans utgör dessa avvikelser ett beräknat underskott om -9,0 mnkr. Avvikelsen inom Stöd i ordinärt boende kan framförallt förklaras av en ny icke budgeterad verksamhet (Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär) som prognostiseras en nettokostnad om 4,5 mnkr. Verksamhetsgrenen gör totalt sett ingen stor avvikelse då verksamheterna Boendestöd och Bostadsanpassning prognostiserar att göra överskott om ca 2 mnkr vardera. Övriga verksamhetsgrenar beräknas generera ett sammanlagt överskott om 1,4 mnkr. Nämnden kommer utifrån detta särskilt följa: Utveckling kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär enligt SoL 4:2 Utveckling kostnader för kommunala beslut inom personlig assistans Utveckling avlösarservice LSS 5

7 Styrkort Då merparten av nämndens kritiska framgångsfaktorer och indikatorer redovisas i verksamhetsberättelsen återfinns därför endast kommentarer inom fokusområde ekonomi i delår 1 och 2. Kund Det övergripande målet för staden är: Vi har nöjda kunder och invånare. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: DEN ENSKILDE ÄR DELAKTIG I SAMBAND MED UTREDNING OCH GENOMFÖRANDE Indikatorer Styrtal Resultat Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden. Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan. Den enskilde upplever sig delaktig i genomförandet av insatser 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen. 100 % 100 % KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: DEN ENSKILDE FÅR ETT GOTT BEMÖTANDE I SAMBAND MED UTREDNING OCH GENOMFÖRANDE Indikatorer Styrtal Resultat Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser. 80 % 80 % 6

8 Kvalitet Det övergripande målet för staden är: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: RÄTTSSÄKER HANDLÄGGNING Indikator Styrtal Resultat Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde. 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: EVIDENSBASERAD PRAKTIK Indikator Styrtal Resultat Metoder relevanta för målgruppen. Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: ÖKAD SJÄLVSTÄNDIGHET Indikator Styrtal Resultat Från daglig verksamhet till arbete eller studier. Från bostad med särskild service till ordinärt boende. 3 personer per år 6 personer per år 7

9 Ekonomi Det övergripande målet för staden är: Vi har ekonomi i balans. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: TILLDELAD BUDGETRAM HÅLLS Indikatorer Budget jämförs med utfall och prognos Resultat NF:s prognos för är 7,7 mnkr högre än årets budgetram. Nämnden prognostiserar för ett underskott om -7,7 mnkr och tror sig inte hålla tilldelad budgetram för året och kommer inte uppnå den kritiska framgångsfaktorn. De främsta orsakerna till att nämnden inte räknar med att hålla sin budgetram är kostnader utöver budget inom personlig assistans samt en icke budgeterad verksamhet om 4,5 mnkr (Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär). KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET Indikatorer Styrtal Resultat Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Kostnad hemtjänst/ boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro Västerås kostnad ligger under jämförbara kommuner Värde avseende boendestöd saknas 1 1 RKA (Rådet för kommunal redovisning) kommer under våren/sommaren börja redovisa kostnader avseende boendestöd för jämförelse mellan kommuner i databasen Kolada (Kommunoch landstingsdatabasen). För närvarande finns bara uppgifter avseende hemtjänst till personer yngre än 65 år att tillgå. 8

10 Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är kommunfullmäktiges särskilda kraftsamling för att nå strategiska mål för stadens utveckling. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i kommunen. Social hållbarhet Nämnden representeras i stadens pågående arbetet med att ta fram ett program och handlingsplan för att stärka den sociala hållbarheten i Västerås. Ett första utkast kommer att presenteras för Kommunstyrelsen under hösten för att senare följas av remissförfarande i respektive nämnder, styrelser och slutligen beslutas av Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Exempel på nämndens bidrag i detta sammanhang är deltagande i arbetet kring stadsövergripande samhällsplaneringsfrågor, exempelvis översiktsplan och detaljplaner. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Nämnden arbetar på olika sätt ansvar för att minska miljö- och klimatpåverkan. Detta sker bl.a. genom support i bostaden via digitala omsorgstjänster, införande av e-tjänster, miljösmarta val vid resor i tjänsten, samt att nämndhandlingar distribueras digitalt och hanteras via dator eller läsplatta. Lokal överenskommelse (LÖK) Ett möte hölls på försommaren mellan representanter för stadens politiker, tjänstemän och civilsamhälle. Önskemål från civilsamhället gentemot Västerås stad handlar bl.a. om lokaler, hantering av föreningsregistret, marknadsföring av föreningarnas aktiviteter och hjälp med att söka stöd. Mötet var överens om att det är viktigt att sprida budskapet av goda exempel på redan befintlig samverkan mellan Civilsamhället och Västerås är viktigt. Fortsatta möten kommer att hållas under hösten. 9

11 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive alla myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Viktiga händelser under året Sociala nämndernas förvaltning Sociala nämndernas förvaltning arbetar på uppdrag av de tre sociala nämnderna Äldrenämnden, Individ- och familjenämnden och Nämnden för personer med funktionsnedsättning. Förvaltning är organiserad i 17 enheter, där fyra övergripande enheter har som uppdrag att ta fram underlag till nämndernas beslut i övergripande och beställande ärenden, de övriga tretton enheterna, myndighetsutövningen, har till största del som uppdrag att handlägga enskilda individärenden för de tre sociala nämnderna. Den 29 mars fattade kommunstyrelsen beslut om att utreda en delning av Sociala nämndernas förvaltning, där individ- och familjenämndens verksamhet separeras från den övriga förvaltningen. Arbetet leds av stadsdirektör Bo Dahllöf. Arbetet med organisationsförändringen ska vara avslutat 1 januari Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Antalet ärenden har ökat med 29% inom LSS, respektive 14% inom ärenden enligt socialtjänstlagen, mellan åren utan att den kommunala personalbudgeten har ökat. Jämsides med ökningen av antalet personer har kvalitetskraven gällande utredning, dokumentation och uppföljning höjts under samma period. I sammanhanget bör även framhållas att fler och fler ärenden som tidigare hanterats av Försäkringskassan nu ska handläggas av enheten. Därutöver krävs det mer handläggarresurser för uppföljning av enskilda beslut i de kommuner där insatserna genomförs av LOV-leverantörer jämfört med kommuner där behovsbedömning och genomförande av insatser sker inom den egna förvaltningen. I avsaknad av kommunala budgetmedel har nämnden med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, avsatt 10

12 särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under. Detta motsvarar cirka 6 årsarbetare. Kvalitet Lex Sarah Myndighetsutövning Under tidsperioden har 11 lex Sarah-rapporter inkommit avseende myndighetsutövningen inom nämnden för personer med funktionsnedsättning. Rapporterna har medfört lex Sarah-utredningar. Samtliga utredningar är färdigställda. En av dessa resulterade i bedömningen att det inträffade var ett allvarligt missförhållande och anmälan till IVO har gjorts. IVO har fattat beslut om att avsluta ärendet då de bedömer att nämnden har fullgjort sin utrednings- och anmälningsskyldighet enligt lex Sarah. Åtta av utredningarna resulterade i bedömningen att det inträffade var ett missförhållande men inte allvarligt. Två av utredningarna resulterade i att det inte var något missförhållande eller risk för missförhållande enligt lex Sarah. De lex Sarah-rapporter som inkommit från biståndsenheten funktionsnedsättning handlar om bristande rättssäkerhet i form av fördröjd handläggning, fördröjd verkställighet av gynnande beslut samt två ansökningar som inte har behandlats. Lex Sarah -Utförd vård & omsorg: Under tidperioden har totalt 43 lex Sarah-ärenden redovisats från två utförare. Rapporterna handlar om brister i fysisk miljö, brister i utförande av insats och bemötande men även ekonomiska och fysiska övergrepp. Ingen av de redovisade rapporterna har medfört anmälan till IVO. Klagomål - Myndighetsutövning: Under första halvåret kom fem klagomål som avser biståndsenheten funktionsnedsättning och ett som avser Sociala nämndernas förvaltning (SNF:s) policyarbete och strategiska funktioner på funktionsnedsättningssidan. Ett klagomål handlar om bristande samverkan, där en intresseorganisation upplever att de lämnas utanför samarbetet mellan Västerås stad och region Västmanland i funktionsnedsättningsfrågor. De övriga klagomålen avser myndighetsutövningen vid biståndsenheten, till exempel bemötande från biståndshandläggare, rättsosäker handläggning av ansökningar samt felaktig tolkning av lämnade uppgifter om kunders hjälpbehov. 11

13 Klagomål -Utförd vård & omsorg: Under första halvåret har det kommit in 54 klagomål som avser utförd vård och omsorg. Av de 54 klagomålen har 40 (74 %) redovisats från utförarna själva medan övriga 14 (26 %) har kommit in till SNF. Av de 14 klagomålen på utförd vård och omsorg som kommit in direkt till SNF så har 9 lämnats av anhörig, ställföreträdare och företrädare för annan insats/verksamhet, medan kunden själv anmält klagomålet i 5 av fallen. När det gäller klagomålen som redovisats direkt till utförarna saknas som regel tydliga uppgifter om vem som lämnat klagomålet. Av det totala antalet klagomål är den största kategorin klagomål på omvårdnad, bemötande och omfattning av aktiviteter vid boenden med särskild service, långa stängningstider under sommaren vid daglig verksamhet samt bristfälliga insatser inom boendestöd. Hälso- och sjukvård Uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorer, allvarliga händelser och lex Mariaanmälningar samt antal avlidna per den 30 juni, redovisas i egen rapport. Uppföljning av de handlingsplaner som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat 2016 redovisas i anslutning till årsredovisningen. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lag, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer att införas den 1 januari För personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård kommer det att finnas ett års övergångsbestämmelser. I samband med lagens införande kommer samtidigt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, att upphävas. I den nya lagen så läggs ett stort fokus på samverkan mellan huvudmännen och att de förväntas ingå överenskommelser hur denna samverkan ska gå till. Två delar i lagen är dispositiva, dels tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och dels med vilket belopp. En överenskommelse mellan kommunerna i Västmanland och regionen är under utarbetande och en arbetsgrupp arbetar med att ta fram gemensamma riktlinjer för hur olika delar i lagen ska hanteras. Strategi för digitalisering Det pågår ett arbete med att ta fram en strategi för Västerås tre sociala nämnder om digitalisering Det övergripande målet för nämndernas arbete med digitalisering är tänkt att erbjuda invånarna en modern vård och omsorg genom att aktivt använda digitaliseringens möjligheter för att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten. En handlingsplan med aktitivteter för att införandet av digital teknik kommer att utarebats för varje nämndsområde. 12

14 Beställning, upphandling och avtal Ingen upphandling enligt LOU har genomförts under perioden. För upphandling enligt LOV gäller att nytt förfrågningsunderlag började gälla från den 1 mars för Boendestöd, enligt SoL, Avlösar- och ledsagarservice. En ny leverantör av Boendestöd har tillkommit Olivia Hemtjänst AB och en har upphört, Emausgatan Ekonomisk förening. Uppföljningar Uppföljning av avtal, kontrakt och uppdrag: Lokes väg och Gotlandsgatan, bostad med särskild service enligt LSS, utförare Nytida Svarvargatan extra hus, Plåtslagargatan 1B, Sigfrid Edströms gata A + B och Hammarbacksvägen, bostäder med särskild service enligt LSS och/eller SoL, utförare Västerås stad Vård och Omsorg Introduktionssamtal har genomförts på: Lillhäradsvägen 20, hus A-G + 26, bostad med särskild service enligt LSS och/eller SoL, utförare Västerås stad Vård och omsorg. Rönnbergastigen och Tråddragagatan, bostad med särskild service enligt LSS utförare Attendo. Kvistbergavägen och Källbovägen, bostad med särskild service enligt LSS utförare TGS Personstöd i Mälardalen, leverantör av Boendestöd enligt SoL Emausgatan, bostad med särskild service enligt LSS utförare Västerås stad Vård och Omsorg Kvalitetssäkringssamtal har genomförts på Ruagatan, Skulptörvägen och Taktorgatan, bostad med särskild service enligt LSS, utförare Nytida. Öster Mälarstrands Allé, bostad med särskild service enligt LSS, utförare Västerås stad Vård och Omsorg Ekonomi 13

15 Gemensamt Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 0,4 1,3 0,9 0,4 Ledning/myndighetsutövning 19,1 26,7 26,7 0,0 IT-stöd 1,4 2,0 2,0 0,0 Utvecklingsmedel 0 0,3 0,3 0,0 Samordning/samverkan 0,3 0,6 0,3 0,3 Föreningsbidrag 1,6 1,8 1,8 0,0 Lokalanpassning 0,5 1,1 0,8 0,3 Totalt 23,3 33,8 32,8 1,0 Inga större budgetavvikelser befaras. Beräknade överskott inom politisk verksamhet, samordning/ samverkan samt inom lokalanpassning om sammanlagt 1 mnkr. Stöd i ordinärt boende SoL Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som stödjer den enskilde för att kunna bo kvar hemma. Det är framför allt hemtjänst, boendestöd och bidrag till bostadsanpassning. Viktiga händelser under året Ny rättspraxis Utifrån ny rättspraxis tog nämnden i april beslut om att införa en ny insats i riktlinjen för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen 4:2 - Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär. Insatsen kan beviljas för behov av övervakning av hälsotillståndet som förutsätter ingående kunskap om en persons hälsotillstånd i kombination med kunskap om personens funktionsnedsättning. Behovet ska vara utifrån en behovssituation med en karaktär liknande personlig assistans enligt 9.2 LSS, med skillnaden att behovet avser övervakning tillföljd av hälsotillståndet och funktionsnedsättningen, och beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen. När en enskild beviljas insatsen ska det vara klarlagt att behovet inte kan tillgodoses av annan huvudman. Nämnden har även fattat beslut om ersättningsnivå för denna insats och överläggningar pågår med regionen kring eventuell delad finansiering av insatsen för den del som är hälso- och sjukvård. 14

16 Boendestöd Nämnden tillhandahåller boendestöd för personer som har en funktionsnedsättning. Insatsens syfte är att stödja den enskilde att utvecklas till ett så självständigt liv som möjligt. Ersättningen till leverantörerna har höjts med 2 % per timme från den 1 mars. Detta som en kompensation för att täcka kostnader för avböjda besök som uppstår med kort varsel. Om den enskilde ofta avböjer besök med kort varsel behöver leverantören vända sig till ansvarig biståndshandläggare för att informera om den rådande situationen. Kontaktperson Kontaktperson är ett bistånd som kan beviljas för de som lever ett isolerat liv och är i avsaknad av egna sociala kontakter. Det kan finnas psykisk ohälsa som gör det svårt att ta sig ut, eller att den sociala situationen i övrigt gör det svårt att skapa kontakter och ta del av samhällets gemenskap. Det föreligger vissa svårigheter att rekrytera personer som vill åta sig uppdrag som kontaktperson. Kontaktperson är ett icke-professionellt uppdrag för den som vill engagera sig i en medmänniska, och uppdraget ersätts med ett arvode. Det är inte en anställning för ett avlönat och reglerat arbete, utan sker vid sidan av arbete och studier. Det är en av orsakerna till att det är mycket svårt att ställa krav att personer på frivillig basis ska ta på sig uppdrag som kontaktperson eller liknande. Bostadsanpassning Bostadsanpassning avser anpassning av enskildas bostäder som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. Bostadsanpassningsenheten har från den 1 januari sin organisatoriska hemvist inom Sociala nämndernas förvaltning. Under första halvåret har antalet ansökningar ökat markant jämfört med motsvarande period under föregående år. Enheten har också, av olika anledningar, inte varit fullt bemannad under de senaste åren. Detta medför att uppföljning och omvärldsbevakning inte har kunnat prioriteras i tillräcklig utsträckning. Nämnden har under våren beslutat om nya riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag. Sedan övergången till Sociala nämndernas förvaltning har enheten påbörjat ett utvecklingsarbete kring interna rutiner och utarbetat olika former av informationsinsatser till sökande och fastighetsägare, utförare och intygsskrivare. 15

17 Antal inkomna ärenden NF VÄSTERÅS STAD 250 Ansökningar jan-jun jul-dec Bostadsanpassningsenheten ser en fortsatt ökning av antalet ansökningar. En del av årets ökning antas ha visst samband med att det blivit fler utförare av hemsjukvård. Enheten har, av olika anledningar, inte varit fullt bemannad under de senaste åren. Detta medför att uppföljning och omvärldsbevakning inte har kunnat prioriteras i tillräcklig utsträckning. Nämnden har under våren beslutat om nya riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag Kostnad Bostadsanpassning NF, tkr

18 Ekonomi Stöd i ordinärt boende SoL Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Boendestöd 18,1 28,8 26,7 2,1 Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär 2,6-4,5-4,5 Sysselsättningsverksamhet 12,8 18,8 19,3-0,5 Kontaktperson SoL 2,4 3,9 3,6 0,3 Utskrivningsklara patienter 0,1 1,0 0,5 0,5 Bostadsanpassningsbidrag 6,8 18,0 16,0 2,0 Totalt 42,8 70,5 70,6-0,1 Avvikelsen inom Stöd i ordinärt boende består till största del av en ny icke budgeterad verksamhet (Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär) som prognostiseras en nettokostnad om -4,5 mnkr. Denna negativa avvikelse kompenseras med beräknade överskott inom verkamheterna för Boendestöd och Bostadsanpassningsbidrag som vardera beräknas generera överskott om ca 2 mnkr vardera. Att prognosen för Bostadsanpassning är positiv trots att ärendena ökar kan förklaras av att tiden mellan beslut om bidrag till dess att kostnaden uppkommer ibland är lång. 17

19 Särskilda boenden SoL Verksamheten omfattar de insatser som ges till personer som bor i bostad med särskild service. Bostadsanpassningsbidrag avser anpassning av enskildas bostäder i ordinärt bostadsbestånd som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. Viktiga händelser under året Servicebostad vuxna 12 lägenheter SoL/LSS Förvaltningen planerar för ett övertagande av Solglimtens äldreboende från äldrenämnden, för att starta en verksamhet i bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknades från början att tas i drift under kvartal 3,. Försening av tidsplanen har skett på grund av att om- och nybyggnation av äldreboendet Vallonen har förskjutits. För närvarande beräknas driftstart kunna ske under första halvåret Bostad för vuxna köpta placeringar I vissa fall behöver nämnden köpa platser utanför kommunen. Anledningen till detta kan vara att lämpligt boende för personerna saknas i Västerås eller att det inte finns tillgängliga boendeplatser inom Västerås stad. Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Nämnden har tagit över ansvaret för vissa köpta placeringar från individ- och familjenämnden. Ekonomi Särskilda boenden SoL Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Bostad för funktionsnedsatta 40,1 60,1 60,1 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,3 0,4 0,4 0,0 Totalt 40,4 60,5 60,5 0,0 Inga budgetavvikelser befaras. 18

20 Socialt nätverk/ förebyggande vht Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns träffpunkter, personliga ombud, anhörigstöd och informationsinsatser. Verksamheten p ersonligt ombud organiserat inom Västerås stad, Vård och omsorg. Verksamhet Anhörigstöd Inom verksamheten Anhörigcentrum verkar en anhörigkonsulent som riktar sig mot nämndens målgrupp. Anhörigstödet är ett uppdrag som utförs enligt en bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen. Bestämmelsen anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person med funktionsnedsättning. Målgruppen är anhöriga över 18 år som stödjer och / eller vårdar en närstående. Anhörigstödet har ett förebyggande perspektiv, och anhörigcentrum ska arbeta aktivt med att nå ut till fler personer i målgruppen. Uppdraget för anhörigkonsulenten innebär även att de ska utbilda medarbetare inom nämndens verksamheter i att inta ett anhörigperspektiv i sitt arbets- och förhållningsätt. Viktiga händelser under året Nämnden beslutade på sammanträdet den 30 augusti om en ny handlingsplan för anhörigstöd. Under fortsätter arbetet med aktiv marknadsföring och spridning av informationsmaterial i olika former för att nå anhöriga i behov av stöd i ett tidigt skede. Kontakter har upparbetats med föreningar och organisationer i syfte att komma i kontakt med aktuell målgrupp. Anhörigcentrum är samlokaliserat med andra verksamheter som arbetar uppsökande och förebyggande. Ekonomi Socialt nätverk/ förebyggande vht Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Träffpunkt 1,8 2,8 2,8 0,0 Personliga ombud 0,2 1,7 1,3 0,4 Totalt 2,0 4,5 4,1 0,4 Inga större budgetavvikelser befaras. 19

21 Insatser med stöd av LSS Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som ges till personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Totalt finns det 1149 personer som tillhör personkretsen enligt 1 LSS den 30 april. Viktiga händelser under året Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Nationell statistik visar att antal personer med insatser enligt LSS ökar. Dels åldras fler personer med beviljade LSS insatser, dels räddas alltfler personer som är svårt skadade, svårt traumatiserade, svårt sjuka eller för tidigt födda. Ett troligt scenario är därför att behovet av LSS insatser kommer att öka i omfattning för varje år om det inte sker förändringar i samhället som minskar behovet av stöd och service för denna grupp. Främst kommer detta att märkas inom personlig assistans, bostad med särskild service, avlösarservice och daglig verksamhet. Försäkringskassans restriktivare tolkning av grundläggande behov samt ny rättspraxis kommer att innebära radikalt ökade kostnader för nämnden. Ny rättspraxis inom personlig assistans 2015 Ytterligare en avgörande faktor som påverkar nämnden är aktuell rättspraxis. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Tolkningen gäller både Försäkringskassan och kommunerna. Enligt senaste rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2015 innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt att kommunicera med andra. Utifrån detta tog nämnden i april beslut om att införa en ny insats i riktlinjen för biståndsbedömning enligt SoL - Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär. Insatsen kan beviljas för behov av övervakning av hälsotillståndet som förutsätter ingående kunskap om en persons hälsotillstånd i kombination med kunskap om personens funktionsnedsättning. Behovet ska vara utifrån en behovssituation med en karaktär liknande personlig assistans enligt 9.2 LSS, med skillnaden att behovet avser övervakning tillföljd av hälsotillståndet och funktionsnedsättningen, och beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen. När en enskild beviljas insatsen ska det vara klarlagt att behovet inte kan tillgodoses av annan huvudman. Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär kan beviljas där behovet är av karaktären att den enskilde behöver en person vid sin sida vid uppenbar hälsorisk, för att förhindra att en akut hälsorisk uppstår. Nämnden har beslutat om förfrågningsunderlag enligt LOV för 20

22 leverantörer som vill ansöka om att bli godkända för att utföra insatsen, samt tagit beslut om ersättningsnivå för denna insats. Förvaltningen har utarbetat ett avtal med syfte att klargöra och förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommunen och regionen vad gäller den kvalificerade tillsynen och hälso- och sjukvårdsansvaret, samt hur kostnaden ska fördelas mellan huvudmännen. Särskilt om personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Merparten av kostnaderna avser Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken vilket innebär att kommunen betalar för de 20 första timmarna per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS ökar ytterligare under året beroende på ökat antal ansökningar och tillfälliga utökningar av assistans. Anledningen till ökningen är till icke obetydlig del beroende på Försäkringskassans restriktivare tolkning av bedömningen avseende grundläggande behov, utifrån aktuell rättspraxis. Som exempel kan nämnas att sondmatning numera inte är ett grundläggande behov enligt rättspraxis, utan bedöms som egenvård. Försäkringskassan beviljar inte assistans för egenvård och det ses inte som ett grundläggande behov. I dessa ärenden föreligger ett omfattande hjälpbehov trots att Försäkringskassan meddelar avslag, varför kommunen är tvingad att bevilja personlig assistans enligt LSS. Även kostnaderna för personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökar. Lagstiftningen är konstruerad så att kommunerna ansvarar för sjuklönekostander som uppstår då personliga assistenter hos privata assistansföretag är sjuka, samt för vikariekostnaden. Eftersom företagen inom branschen inte har kostnadsansvaret för sjuklöner finns inte heller några incitament för dem att förbättra arbetsmiljön för de sina medarbetare. Arbetet utförs i hemmet hos de assistansberättigade vilket kan innebära svårigheter att påverka och göra förändringar i arbetsmiljön. Ytterligare en orsak til kostnadsökningar inom personlig assistans beror på retroaktiva utbetalningar av assistansersättning till följd av domslut. Avlösarservice LSS Även denna insats ökar i omfattning. Anledningen till detta är bl.a. att andelen barn och unga med komplexa behov ökar samt att färre bevijas personlig assistans. Insatsen kan också ges i avvaktan på andra insatser, t.ex. korttidstillsyn efter skoldagen, stödfamilj eller korttidsvistelse. 21

23 Daglig verksamhet Ökningen av deltagare inom daglig verksamhet har stabiliserats något vilket innebär att den följer demografin vilket därmed innebär en större förutsägbarhet. Under hela året är det en tillströming av nya deltagare inom daglig verksamhet utifrån nya beslut. Till och med 31 augusti uppgår ökningen inom daglig verksamhet till 8 personer netto. Tjugo elever elever från gymnasieskolan sökte till daglig verksamhet. Sjutton av dessa har börjat inom daglig verksamhet, tre av eleverna valde att fortsätta studera. De placerar sig i omvårdnadsnivå 2 (12 personer) och 3 (5 personer). Ett antal personer har under året slutat inom daglig verksamhet av olika skäl. Exemplevis gått i pension, börjat studera, står som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, flyttat från Västerås, annan ohälsa. Sexton personer har nyttjat LOV:en inom daglig verksamhet och bytt leverantör. Sju personer har flyttats till en högre omvårdnadsnivå. Cirka en tredejdel har valt att arbeta halvdag. Bostäder med särskild service Enligt nämndens boendeplan och aktuell behovsinventering behövs ett tillskott av bostäder med särskild service varje år för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tillskottet av bostäder bedöms uppgå till ca lägenheter varje år beroende på vilken verksamhetsform behovet avser. Nämnden har för närvarande inte någon bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS varför köp av plats kommer att vara nödvändigt även under. 22

24 Demografi och utfall lägenheter inom bostad med särskild service Befolkningsutveckling År Antal personer 0-64 år Årlig ökning i % ,62% ,87% ,77% ,81% ,81% ,56% ,81% ,48% ,29% snitt ovägt 0,93% Antal nya lägenheter År Nya platser Avvecklade platser Behov Faktisk utökning Summa Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den fysiska planerings- och verkställighetstiden på förvaltningarna för att ha ett nytt boende i drift. 23

25 Detta innebär såväl administrativa, ekonomiska som praktiska komplikationer när boenden inte blir färdigställda inom beräknad tid. Nämnden har under våren genomfört en fördjupad granskning av det faktiskta tillskottet av lägenheter under den senaste 10-årsperioden i förhållande till beräknat behov. Ungefär en procent av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning. Samma nivå, en procent, beräknas ha en psykisk funktionsnedsättning. Antalet vårdplatser inom psykiatri/rättspsykiatri samt rättstillämpningen har också betydelse för ansvarsfördelningen mellan huvudmän. Förvaltningens bedömning enligt den nya boendeplanen är att det finns behov av nya lägenheter årligen. Detta framkom även i ett externt utredningsuppdrag från Det bör i detta sammanhang framhållas att nämndens målgrupper ofta har ett livslångt behov av att bo i en bostad med särskild service. Från 2008 t.o.m. (10 år) har 72 platser tillkommit 10 av dessa har ersatt bostäder som ej varit fullvärdiga lägenheter, och ytterligare 10 lägenheter för barn/ungdom har avvecklats och ersatts med nya bostäder för vuxna för de som bott i barn/ungdomsboende och uppnått vuxen ålder. Således handlar det om en nettoökning på 52 lägenheter d.v.s. 5,2 lägenheter per år. Absoluta merparten inom LSS. Det finns därför ett uppdämt behov av nya lägenheter för nämndens målgrupper. I en bristsituation ökar behovet av att köpa boendeplatser utanför kommunen. I november kommer en servicebostad LSS med sex lägenheter att tas i drift. Bostad för barn och ungdom samt för vuxna köpta placeringar Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Lämpligt boende för personerna saknas i Västerås. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett sammantaget ansvar avseende kostnader för enskilda som tillhör nämndens målgrupp. Nämnden har tagit över ansvaret för vissa köpta placeringar från individ- och familjenämnden. Ungdomar som går på statliga gymnasieskolor för elever med rörelsehinder, medför en kostnad för boende under studietiden som nämnden ansvarar för. Innevarande läsår är det aktuellt för en elev. Kostnaden för ett läsår uppgår till kronor. 24

26 Ekonomi Insatser med stöd av LSS Nettokostnad, mnkr Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Personlig assistans 71,8 99,4 106,4-7,0 Korttidsvistelse 29,5 42,5 43,5-1,0 Bostad för barn och ungdom 11,8 20,5 18,5 2,0 Bostad för vuxna 193,2 286,5 288,5-2,0 Daglig verksamhet 75,0 111,4 111,4 0,0 Övriga stöd- och serviceinsatser 16,6 23,6 24,6-1,0 Totalt 397,9 583,9 592,9-9,0 Underskottet inom Insatser med stöd av LSS består av flera delar: kostnaden för personlig assistans beräknas vid årets slut visa ett underskott på 7,0 mnkr, som beror på att så väl antal personer som antal timmar ökar. Orsaken till detta går att finna i Försäkringskassans restriktivare bedömning avseende personlig assistans vilket innebär att dessa personer hänvisas till kommunen för bedömning av sitt behov. Även Korttidsvisttelse och Övriga stöd- och serviceinsatser beräknas visa ett underskott om -1,0 mnkr vardera vid årets slut. Avvikelsen på Kortidsvistelse beror på ett kostsamt ärende som fick hanteras utanför ordinarie avtal. Den negativa prognosen inom Övriga stöd- och serviceinsatser kan förklaras av ökade kostnader för Avlösarservice. 25

27 % Andel personer med LSS-insatser i åldern 0-64 år 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel I Västerås var andelen personer med LSS-insatser i åldrarna under 65 år 0,92 procent Det är en ökning från 0,86 procent året innan. Örebro och Norrköping ligger på en högre nivå än övriga kommuner. Kr/inv Nettokostnad för LSS före utjämning kr per invånare Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Av diagrammet framgår att Västerås har den lägsta kostnaden för LSSverksamheterna när hänsyn inte tagits till det nationella utjämningssystemet. Örebro och Norrköping har högst kostnad. Samtliga kommuner i jämförelsen visar på en ökning. Olikheterna i kostnadens storlek mellan kommunerna stämmer väl överens med diagrammet över antalet personer med LSS-insatser. 26

28 Kr/inv Nettokostnad för LSS efter utjämning kr per invånare Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Diagrammet visar vad som händer mellan kommunerna när hänsyn tas till den nationella kostnadsutjämningen. Det höga utjämningsbeloppet som Västerås betalar till systemet är med och finansierar så Örebro och Norrköping kan sänka sina nettokostnader till liknande nivåer som i Västerås. Kommunfullmäktige beslutade i samband med komplettering årsplan 2016 att nämnden för personer med funktionsnedsättning får i uppdrag att göra en analys av fördelningen mellan beslut enligt socialtjänstlagen respektive LSS. Uppdraget konkretiserades ytterligare i planeringsinriktning En del i detta handlar om att Västerås i är en i högsta grad betalande aktör i LSS utjämningen. En åtgärd för att öka antalet beslut enligt LSS för att minska stadens kostander i utjämningssystemet, var att analysera vilka personer som har beslut enligt SoL, men med ett behov som kan motsvaras av en LSS-insats. Dessa personer och/eller deras företrädare har tillfrågats om intresse av att istället få insatsen beviljad enligt LSS. Närmare ett tjugotal personer accepterade under 2016 att deras beslut ändrades till LSS-beslut. 27