Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/88-NF-042 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: Delårsrapport 1, 2016

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: /88-NF-042 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Delårsrapport 1, Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner delårsrapporten. Ärendebeskrivning Delårsrapport 1 beskriver utfallet för årets första fyra månader avseende ekonomi och verksamhet samt en ekonomisk prognos för hela året. Rapporten är upprättad enligt stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 maj lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Dnr: /88-NF-042 Delårsrapport 1 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Soc nämndernas förvaltning Västerås Bäversten, Jan jan.baversten@vasteras.se

3 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 STYRKORT... 3 VERKSAMHET... 5 EKONOMI... 8 Förebyggande verksamhet/socialt nätverk... 8 VERKSAMHET... 8 EKONOMI... 9 Stöd i ordinärt boende SoL... 9 VERKSAMHET... 9 EKONOMI...10 ANALYS...11 Särskilda boenden SoL VERKSAMHET...12 EKONOMI...12 Insatser med stöd av LSS VERKSAMHET...13 EKONOMI...17 ANALYS...17 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos Bilaga 2: Följekort Bilaga 3: Uppdrag från kommunfullmäktige: Utredning avseende möjligheten att starta daglig verksamhet avseende återvinning m m av möbler internt inom Västerås stad (uppdrag från Kfm ) 2

4 VÄSTERÅS STAD Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses enligt nämndens verksamhetsplan samt att uppnå en budget i balans. Planeringsförutsättningar - nya boenden Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden för att ha ett nytt boende i drift. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Staden har mycket begränsade möjligheter att påverka utvecklingen då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS ökade under 2015 beroende på ökat antal ansökningar, fler tillfälliga utökningar av assistansen, retroaktiva utbetalningar samt att kostnaderna som avser personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökat kraftigt. Det är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under såväl 2014 som under Ökningen av antalet deltagare inom daglig verksamhet LSS var 48 personer under Per den 31 december fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Under årets fyra första månader har antalet nya deltagare ökat med 18 personer. 1

5 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning har nämnden avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under. Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 30,2 11,0 32,1 31,9 0,1 Förebyggande vht/socialt nätverk 5,8 1,4 4,4 4,4 0,0 Stöd i ordinärt boende SoL 71,4 24,3 75,9 74,2 1,7 Särskilda boenden SoL 59,3 19,4 59,3 59,1 0,2 Insatser med stöd av LSS 532,6 183,3 547,0 550,6-3,6 Totalt 699,2 239,4 718,7 720,2-1,5 Nettokostnad 8 månader Nämnden för funktionshindrade totalt Budget 4 mån Utfall 4 mån Utfall 4 mån ,6 239,4 232,2 Nettokostnaden för nämnden för funktionshindrade uppgår efter åtta månader till 239,4 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 239,6 mnkr. Prognosen till årets slut beräknas till -1,5 mnkr. Det beräknade underskottet motsvarar 0,2 procent av nämndens budgetram på 718,7 mnkr. Det förväntade underskottet på -1,5 mnkr består av flera delar. Kostnaden för personlig assistans beräknas visa ett underskott på -5,8 mnkr. Mot detta står överskott inom boendestöd (1,5 mnkr) och daglig verksamhet (2,5 mnkr). Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. 2

6 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Styrkort Styrkortet med dess olika perspektiv kommer att revideras under senvåren. Vissa kritiska framgångsfaktorer och indikatorer är heller inte avsedda att redovisas annat än vid årsbokslut. I redovisningen nedan återfinns därför endast kommentarer avseende vissa framgångsfaktorer. Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen 100 % 80 % 80 % Uppföljning/kommentarer Ingen uppföljning har skett ännu. Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Rättssäker handläggning Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats 3

7 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 3 personer per år (0 enligt VB 14) 6 personer per år (5 enligt VB 14) Uppföljning/kommentarer Ingen uppföljning har skett ännu. Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Det ekonomiska utfallet är lägre eller i nivå med budget. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Kostnad hemtjänst/boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Uppföljning/kommentarer Prognosen för nämnden är ett budgetunderskott på 1,5 mnkr vilket betyder att styrtalet Utfallet är lika med eller lägre än budget inte kommer att uppnås under om inte kostnaderna kan minskas. Uppgifter för jämförelse med andra kommuners kostnadsnivå är inte tillgängliga förrän i juni. Då kan jämförelse utifrån 2015 års utfall göras. Jämförelser kommer att redovisas i delårsrapport 2. 4

8 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal IFN med arbetsgivaransvaret formulerar den delen av styrkortet för hela förvaltningen. Verksamhet Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på en stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Tillräckliga resurser är en förutsättning för en rättssäker handläggning som även innebär att följa upp beviljade insatser. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktions - nedsättning har nämnden avsatt särskilda projektmedel till biståndsenheten. Syftet är att utveckla metoder för utredning och bedömning samt utveckla en struktur för systematisk uppföljning av biståndsbesluten. Arbetet påbörjades under hösten Avseende ärendemängden inom LSS så är arbetsbelastningen mycket hög även för den gruppen. Därför har ytterligare resurser från de statliga prestationsmedlen från 2015 i syfte att stabilisera situationen på biståndsenheten. De statliga prestationsmedlen täcker behoven även för Kvalitet En plan för det systematiska förbättringsarbetet inom myndighetsutövningen för är framtagen och omfattar, avvikelser, egenkontroller, fortsatt uppbyggnad av ledningssystemet samt internutbildning. Vidare kommer förvaltningen att ta fram sammanställningar, analyser av klagomål och synpunkter och lex Sarah för utförd vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvård är syftet bl.a. att fortsätta stödja och stimulera verksamheterna/utförarna till ett systematiskt strukturerat patientsäkerhetsabete. Uppföljning sker avseenden hälso- och sjukvårdsindikatorer och handlingsplaner. Måluppföljning Utifrån utförarnas verksamhetsberättelser träffar förvaltningen utförarna under våren för dialog runt dessa. I verksamhetsberättelser kommenterar och analyserar utförarna bland annat eventuella åtgärder som planeras för att utveckla verksamheten. Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer av besparingsskäl att avstå från en totalundersökning av enskildas uppfattning om verksamheterna. Det planeras dock för en s.k. brukarrevision där ett antal personer som har insatsen boendestöd intervjuas. 5

9 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Hälso- och sjukvård Nämnden har tidigare fattat beslut om att uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorerna ska redovisas per den 30 juni och per den 31 december, med avrapportering till nämnderna i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen. De handlingsplaner som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat 2015 har diskuterats i samband med uppföljningsmöten med utförarna under april. De flesta verksamheterna som är aktuella har kommit igång med verktyget Tidiga tecken som är ett kartläggningsverktyg för att indetifiera och bistå med adekvat stöd för personer med utvecklingsstörning som utvecklar en demenssjukdom. Avseende det förebyggande arbetet ska alla personer över 65 år registreras i kvalitetsregistret Senior alert. Från förvaltningen uppmanas verksamheterna att använda sig av registret vid behov av riskbedömningar även för de som är yngre än 65. Alla verksamheter har att registrera i palliativregistret, men det är totalt sett för få dödsfall för att få fram statistik över kvaliteten i den palliativa vården. Projekt Gemensamt stödteam Ett gemensamt stödteam i samarbete med individ- och familjenämnden för ungdomar i åldern 5-15 år med sammansatt problematik i form av funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Målet med verksamheten är att hjälpa och stödja familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik till ett ordnat liv, och i förebyggande syfte undvika kostnadskrävande lösningar längre fram. Det gemensamma stödteamet har utarbetat en särskild metod för att arbeta med familjebehandling i familjer med funktionsnedsättning hos någon av familjemedlemmarna. Målgruppen behöver insatsen under en längre tidsperiod jämfört med familjebehandling i familjer utan familjemedlemmar med funktionsnedsättningar. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Verksamheten bedrivs i projektform fram till årets slut Först, MKHV Projektet Gemensamt stödteam NF-IFN, följs av ett projektuppdrag inom MKHV. En följeforskare studerar teorier och metoder, och följer projektledning och projektdeltagare genom bland annat intervjuer, workshops och olika följestudier. I detta uppdrag för MKHV ingår ett liknande projekt (PAFF) inom Eskilstuna kommun. Bakgrunden till projektet är att det uppmärksammats att det finns en växande grupp med föräldrar som behöver stöd i sin vardag. Denna grupp är inte tydligt definierad men det kan röra sig om att föräldrarna kan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, uppvisar en låg begåvningsnivå och/eller har inrättat en livsföring vilket försvårar omhändertagandet av barnet. Utöver det faktum att föräldrarna inte behöver ha tilldelats en diagnos, kompliceras situationen ytterligare av att föräldrarna själva heller inte gärna erkänner sin problematik. Problematiken är inte tydlig och projektets syfte är att ta fram verktyg/redskap som stöd för professionen i arbetet med målgruppen. En projektrapport gavs ut i september 2015 och ett verktyg som kan utgöra 6

10 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 stöd i arbetet med dessa familjer har arbetats fram. Projektet pågår till och med juni. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget Västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Gruppen unga personer med komplex problematik ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn- och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjas ett projekt i september kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är at ge en översikt om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. Målgruppen unga vuxna med komplex problematik I samverkan med barn- och vuxenpsykiatrin har sociala nämndernas förvaltning gjort en överenskommelse om ett utvecklingsarbete för att säkerställa en förstärkt samverkan för att möta behoven av insatser för dessa personer. Samordning av socialtjänstens och barnpsykiatrins insatser i vissa ärenden ska syfta till att barn och föräldrar ska ges adekvat vård och stöd. Boendeplanering Inventering av behovet för tillskapande av bostäder med särskild service pågår kontinuerligt. Nämnden för personer med funktionsnedsättning antog en boendeplan augusti 2015 som i ett tidsperspektiv för åren 2020 beskriver de identifierade behoven av bostäder med särskild service. Planeringen sker utifrån identifierade behov hos enskilda individer såväl som för olika målgrupper. Ett beräknat nytillskott uppgår till ca lägenheter per år för nämndens målgrupper. Behovet avser bostad med särskild service utifrån de båda lagstiftningarna LSS och Socialtjänstlagen. Behovet av bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS är aktualiserat. Behoven finns hos ungdomar med omfattande behov som bor i föräldrahemmet, och där pågående LSS-insatser inte längre är tillräckliga. Pågående insatser är i form av personlig assistans, korttidsvistelse och/eller avlösarservice. Därutöver har ungdomarna sin 7

11 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 skolgång och korttidstillsyn före och efter skoldagen. Planering pågår för verksamhetsstart av en bostad med särskild service för barn och ungdomar under Nämnden har för närvarande inte någon sådan verksamhet varför ytterligare köp av plats är nödvändigt fram till dess att nämnden tar denna verksamhet i drift. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse 2015 Politisk verksamhet/nämnd 1,2 0,4 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 22,5 7,6 24,4 24,4 0,0 IT-stöd 2,2 0,8 2,1 2,1 0,0 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,3 0,2 0,1 Samordning/samverkan 0,5 0,3 0,6 0,6 0,0 Föreningsbidrag 1,6 1,5 1,8 1,8 0,0 Lokalanpassning 2,1 0,3 1,5 1,5 0,0 Totalt 30,2 11,0 32,1 31,9 0,1 Inga större budgetavvikelser befaras. Förebyggande verksamhet/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns träffpunkter, personliga ombud och informationsinsatser. Från årsskiftet är personligt ombud organiserat inom individ och familj, inom Vård och omsorg. Verksamhet Anhörigstöd. Inom verksamheten Anhörigcentrum verkar en anhörigkonsulent som riktar sig mot nämndens målgrupp. Anhörigstödet är ett uppdrag som utförs enligt en bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen. Bestämmelsen anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person med funktionsnedsättning. Målgruppen är anhöriga över 18 år som stödjer och / eller vårdar en närstående. Stödet ska ha ett förebyggande perspektiv, och anhörigcentrum ska arbeta aktivt med att nå ut till personer i målgruppen. 8

12 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Under fortsätter arbetet med aktiv marknadsföring och spridning av informationsmaterial i olika former för att nå anhöriga i behov av stöd i ett tidigt skede. Kontakter har upparbetats med föreningar och organisationer i syfte att komma i kontakt med aktuell målgrupp. Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån 2015 Budget Prognos Avvikelse Träffpunkt 4,5 0,9 2,8 2,8 0,0 Personliga ombud 1,3 0,5 1,6 1,6 0,0 Totalt 5,8 1,4 4,4 4,4 0,0 Inga större budgetavvikelser befaras. Stöd i ordinärt boende SoL Verksamhet Boendestöd Ett projekt har bedrivits på biståndsenheten funktionsnedsättning i syfte att vidta åtgärder för att höja kvaliteten på utredningar och bedömningar för att på bästa sätt kunna lotsa den enskilde rätt och pröva rätten till bistånd på bästa sätt. Detta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt med intentionen att öka den enskildes självständighet och delaktighet i samhället. Målgruppen för projektet var personer med psykisk funktionsnedsättning. Nämnden beslutade om nya riktlinjer för boende stöd i december Målet med projektet var ökad kvalitet i beslutsunderlagen/utredningarna. Detta genom rättssäkra utredningar och bedömningar där den enskildes behov kartlagts och bedömts. Den enskilde skulle också ha varit delaktig, och insatserna skulle matchas utifrån den enskildes behov. Alla beslutade insatser skulle ha mål samt en plan för uppföljning. Ett ytterligare mål var att uppföljning av insatserna skulle ske på individnivå minst var sjätte månad. Uppföljningarna skulle innehålla en utvärdering av insatsernas innehåll och kvalitet i förhållande till satta mål samt en plan framåt om hur insatsen skulle fortgå. Bedömningsinstrumentet DUR har implementerats och används av handläggare som är inriktade mot vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Effekten av implementeringen är att rättsäkerheten upplevs ha ökat i de ärenden där DUR har använts. Det har dock inte gjorts en regelrätt jämförelse mellan ärenden där DUR har använts och ärenden där DUR inte har använts. En slutrapport för projektet redovisas för nömnden på sammanträdet i augusti. 9

13 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Bostadsanpassningsbidrag Under 2015 genomförde Sociala nämndernas förvaltning en översyn av bostadsanpassningsbidraget, BAB, i Västerås stad. Utredningen visar bland annat att Västerås stads kostnader för BAB har ökat kraftigt sedan 1998 samt att staden har dubbelt och i vissa fall tredubbelt högre kostnader i jämförelse med andra jämförbara kommuner. Olikheter i demografisk sammansättning, bostadsbestånd eller liknande, vilket skulle kunna förklara de stora skillnaderna i kostnader i jämförelse med andra kommuner, har inte kunnat påvisas. Myndighetsutövningen avseende bostadsanpassningsbidraget behöver förbättras genom tydligare beslut, förbättrad dokumentation och striktare tillämpning av gällande regelverk. Ett arbete har påbörjats med att ta fram nya riktlinjer som stöd vid bedömning av bostadsanpassningsbidrag. Ekonomi Stöd i ordinärt boende SoL Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Boendestöd 32,9 10,3 33,4 31,8 1,5 Sysselsättningsverksamhet 18,4 6,2 18,9 18,8 0,1 Kontaktperson SoL 3,7 1,2 3,9 3,8 0,1 Utskrivningsklara patienter 0,5 0,2 0,5 0,5 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 15,8 6,4 19,3 19,3 0,0 Totalt 71,4 24,3 75,9 74,2 1,7 Kostnaden för boendestöd beräknas bli 1,5 mnkr lägre än budgeterat. Jämfört med 2015 beräknas kostnaden bli 1,1 mnkr lägre. 10

14 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Analys Boendestöd Under första tertialet har antalet utförda timmar har minskat med 9,5 procent jämfört med samma period Detta bedöms vara resultat av ett utvecklat metodiskt arbete avseende bedömning av insatsen, samt att uppföljningar av insatsen sker. Boendestöd LOV, utförda timmar per månad prognos Den nedåtgående trenden i antalet utförda timmar som började under andra halvåret 2015 har fortsatt även under och förväntas fortsätta under resten av året. Kostnadsprognosen bygger på antagandet att timmarna under perioden maj till december minskar med 0,5 procent jämfört med månaden innan, justerat för antalet dagar i respektive månad. Verksamhetsmått Köpta platser utanför kommunen Sysselsättning enligt SoL prognos Antal köpta platser Särskilda boenden SoL Verksamheten omfattar de insatser som ges till personer som bor i bostad med särskild service. Bostadsanpassningsbidrag avser anpassning av enskildas bostäder i ordinärt bostadsbestånd som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. 11

15 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Verksamhet Servicebostad vuxna 12 lgh SoL/LSS Planeringsarbete inför 2017: Enligt tidigare beslut förändras f d lokaler för äldreboendet Solglimten i Skultuna, till bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknas tas i drift under kvartal Även beskrivet under särskilda boenden LSS. Ekonomi Särskilda boenden SoL Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Bostad för funktionsnedsatta 58,7 19,3 58,9 58,7 0,2 Bostadsanpassningsbidrag 0,6 0,1 0,4 0,4 0,0 Totalt 59,3 19,4 59,3 59,1 0,2 Inga större budgetavvikelser befaras. Verksamhetsmått Särskilda boenden prognos Antal platser per 31/12 Bostad för psykiskt funktionsnedsatta Bostad för fysiskt funktionsnedsatta Köpta platser utanför kommunen Bostad med särskild service för vuxna enligt SoL prognos Antal köpta platser

16 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Insatser med stöd av LSS Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som ges till personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Totalt finns det 1103 personer som tillhör personkretsen enligt 1 LSS den 30 april. Verksamhet Bostad med särskild service LSS Nytillskott 2015 var en gruppbostad med fem lägenheter på Hammarbacksvägen startade i mars En servicebostad med sex lägenheter på Öster Mälarstrand startade i november Preliminär årskostnad per lägenhet i en gruppbostad (ersättning till utföraren plus lokalkostnad) beräknas till 1 mnkr. Kostnaden i servicebostaden är lägre. Båda dessa bostäder med särskild service kommer att drivas av Västerås stads, Vård och omsorg. Planerad utökning av bostad med särskild service Enligt beslut av nämnden byggs ett barn- och ungdomsboende innehållande 4 rum, på Viksäng. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis är 6,5 mnkr. Boendet beräknas tas i drift under Servicebostad vuxna 12 lgh SoL/LSS Planeringsarbete inför 2017: Enligt tidigare beslut förändras f d lokaler för äldreboendet Solglimten i Skultuna, till bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknas tas i drift kvartal 3, Även beskrivet under särskilda boenden SoL. Hälso- och sjukvård Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta ett tidigare och annorlunda åldrande. Flera av de bedömningsinstrument som vanligtvis används för att upptäcka demenssjukdom är inte anpassade för målgruppen. Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument, framtaget för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med syfte att tidigt kunna upptäcka tecken på demenssjukdom. Från januari 2015 ställs krav i Västerås stads hälso- och sjukvårdsriktlinjer att alla personer bosatta i bostad med särskild service enligt LSS årligen från en viss ålder ska erbjudas registrering enligt Tidiga tecken. Arbetet med demenssjukdomar leds av Demensteamet som består av en sjuksköterska och en arbetsterapeut. De har bland annat till uppgift att stödja arbetet med BPSDregistret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens), utbilda, bilda nätverk och handleda personal. Demensteamet bistår samtliga verksamheter, oberoende av utförare. 13

17 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under Hittills i år 1/1-30/4 har antalet ärenden ökat med 18 deltagare. Under samma period har 15 deltagare slutat av olika skäl. Av dessa har 5 personer prövats av Arbetsförmedlingen men ej bedömts ha en arbetsförmåga. Från gymnasiesärskolan kommer 33 nya deltagare att börja inom daglig verksamhet någon gång under sommaren, juni-augusti. Detta innebär en nettoökning med 36 deltagare under första halvåret. Per den 30 april finns 618 deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. För alla nya deltagare inom daglig verksamhet gör koordinatorn en omvårdnadsnivåbedömning. Leverantörerna ersätts utifrån den omvårdnadsnivå, av totalt fyra nivåer, som individen bedöms ingå i. Ökningen beror på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet AST, autismspektrumtillstånd. Utifrån diagnosen tillhör personer med diagnos inom AST personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSSinsats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen, då de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan stöd i arbetet. I samband med att elever slutar gymnasiesärskolan i vår kommer en planering att ske i samverkan runt varje elev. De parter som samverkar för att varje elev ska komma vidare till rätt verksamhet/ huvudman är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, lärare eller studievägledare från gymnasieskolan samt koordinator för daglig verksamhet från Biståndsenheten funktionsnedsättning inom Sociala nämndernas förvaltning. Den enskilda eleven får en bra vägledning och information om vilka alternativ som finns för dem efter avslutad skolgång. Koordinatorn från Sociala nämndernas förvaltning bidrar med viktigt information till eleven och övriga samarbetspartners om vad till exempel daglig verksamhet kan erbjuda, och kan bedöma om det blir det bästa alternativet för eleven. Det är viktigt att inte vara för snabb med att utesluta insatser från andra, t ex Arbetsförmedlingen. Uppdrag från kommunstyrelsen daglig verksamhet Nämnden fick den 30 september 2015 i uppdrag från Kommunstyrelsen att tillsammans med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta upp överläggningar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med anledning av volymutvecklingen för daglig verksamhet (LSS). Ett samarbete med utbildnings och arbetsmarknadsnämnden/ama och Socialkontor ekonomi inom Sociala nämndernas förvaltning, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har påbörjats. Ett första steg är att i projket Optimus via Samordningsförbundet kartlägga personer år som uppbär aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Syftet med projketet är att utveckla en arbetsmetod för att dels tydligt kartlägga målgruppen på individnivå parallellt med att genomlysa gränsytan mot övriga aktörer runt individerna. 14

18 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Detta för att hitta bästa möjliga samverkansmodell och säkra att varje person har ett optimalt fortsatt stöd. Målet är vidare att snabbare hjälpa målgruppen ut i samhället med rätt insatser så att resultatet kan bli varaktigt samt metodutveckla en modell som kan användas fortsättningsvis runt målgruppen. Parallellt kan kartläggningen och metodutvecklingen bli en betydelsefull komponent i det fortsatt utvecklingsarbetet med målgruppen unga med aktivitetsersättning. För nämnden kan arbetet i projektet på sikt innebära att enskilda som har möjligheter inte kommer till, eller blir kvar, inom daglig verksamhet. Kommunstyrelsen har i planeringsinriktning beslutat om att tillsätta en analysgrupp för att bl.a. utröna bakgrunden till att allt fler beviljas insatser enligt LSS, omfattningen av insatserna per person, antalet insatser enligt LSS kontra insatser enligt SoL, stadens egna påverkansmöjligheter på antalet insatser och omfattningen och hur staden kan påverka avgiften på insatserna. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna, med 20 timmar per vecka för varje ärende. De kommunala besluten om personlig assistans enligt LSS, där kommunen har hela kostnadsansvaret, har endast ökat marginellt. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos assistansutförarna är ett kommunalt ansvar. Denna kostnad ökar kraftigt, vilket kan kopplas till att assistansanordnarna saknar krav från tillsynsmyndigheterna för att förbättra arbetssituationen för assistenterna. Även här saknar kommunen påverkansmöjligheter. Målgruppen tenderar att öka av flera anledningar. Antalet personer över 65 år med bibehållen personlig assistans ökar i och med att målgruppen med funktionsnedsättningar idag uppnår en längre livslängd. Sjukvården räddar alltfler för tidigt födda barn där konsekvenserna kan innebära stora omvårdnadsbehov till följd av omfattande funktionsnedsättningar hos barnen. Som en följd av detta blir det allt vanligare att man ansöker om personlig assistans för dessa barn i ett mycket tidigt skede i livet. Projekt riktade till familjer, barn och ungdomar Projekt Gemensamt stödteam NF-IFN Gemensamt stödteam mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjenämnden startade i september Syftet är att fler barn, ungdomar och föräldrar med sammansatt problematik har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Gemensamma stödteamet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av andra metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser inte krävs längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller 15

19 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Erfarenheterna visar att det i allmänhet inte räcker med kortsiktiga insatser så som den ordinära familjebehandlingen ofta bedrivs. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Projektet började som ett tvåårigt projekt men har nu förlängts till och med 31 december Från september 2015 finansieras projektet via statliga prestationsmedel på 1,2 mnkr. Projekt SAMFÖR Samordnat föräldrastöd för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, är ett projekt som genomförs i samarbete mellan Mälardalens högskola, Västerås stad, landstinget Västmanland och VHS (Västerås Handikapporganisationers samarbetsråd). SAMFÖR genomförs som ett tre-årigt projekt i under tiden 1 juli juli.projektet finansieras genom medel från Arvsfonden. Västerås och landstinget bidrar med 0,5 årsarbetare vardera för en samordnarfunktion. Syftet med SAMFÖR är att stärka stödet till föräldrar med barn som har någon funktionsnedsättning. Verksamheten i projektet har inte inneburit några effektiviseringar inom nämndens verksamheter. En projektrapport kommer att presenteras av MDH under våren. Slutsatserna i rapporten och effekterna av insatsen i ett samordnat föräldrastöd bör analyseras innan beslut om framtida behov och tillvägagångssätt avseende samordnat föräldrastöd. Projektet upphör 31 juli, då projektmedlen från Arvsfonden upphör. Projekt FÖRST, MKHV Projektet Gemensamt stödteam NF-IFN, följs av ett projektuppdrag inom MKHV. En följeforskare studerar teorier och metoder, och följer projektledning och projektdeltagare genom bland annat intervjuer, workshops och olika följestudier. I detta uppdrag för MKHV ingår ett likanden projekt (PAFF) inom Eskilstuna kommun. Bakgrunden till projektet är att det uppmärksammats att det finns en växande grupp med föräldrar som behöver stöd i sin vardag. Denna grupp är inte tydligt definierad men det kan röra sig om att föräldrarna kan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, uppvisar en låg begåvningsnivå och/eller har inrättat en livsföring vilket försvårar omhändertagandet av barnet. Utöver det faktum att föräldrarna inte behöver ha tilldelats en diagnos, kompliceras situationen ytterligare av att föräldrarna själva heller inte tvunget erkänner sin problematik. Problematiken är inte tydlig och projektets syfte är att ta fram verktyg/redskap/ instrument som kan utgöra stöd i arbetet med dessa familjer. En projektrapport har färdigställts av MKHV den 1 september, där även ett arbetsverktyg presenteras. Arbetsverktyget syftar till att förbättra ett professionellt bemötande och bygger på att förverkliga tio evidensbaserade utvecklingsmål. 16

20 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Projektet FÖRST inom MKHV har tilldelats nya medel och fortsätter till och med juni. Under denna tid ska föräldrarnas erfarenheter av projektet undersökas, samt att arbetsverktyget ska presenteras för olika användare. Ekonomi Insatser med stöd av LSS Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Personlig assistans 80,8 31,0 87,2 93,0-5,8 Korttidsvistelse 40,9 13,9 41,8 41,6 0,1 Bostad för barn och ungdom 15,4 5,9 16,5 17,9-1,4 Bostad för vuxna 248,7 91,8 277,3 275,9 1,4 Daglig verksamhet 94,3 33,3 102,5 100,0 2,5 Övriga stöd- och serviceinsatser 20,3 7,5 21,7 22,2-0,4 Totalt 500,3 183,3 547,0 550,6-3,6 Ett budgetunderskott på 5,8 förväntas inom personlig assistans. Det beräknade utfallet är 15 procent högre i förhållande till utfallet Det innebär en volymökning med cirka 12 procent när prishöjningen av timersättningen räknats bort. Kostnaden för daglig verksamhet beräknas hamna på 2,5 mnkr under budget på helårsbasis. Kostnaden är dock svår att förutse och beror både på antalet nya personer och i vilken omvårdnadsnivå de placeras. Köpta placeringar avseende vuxna beräknas kosta mindre än budgeterat (1,4 mnkr) medan motsvarande kostnad för barn och ungdom förväntas bli högre än budgeterat (-1,4 mnkr). Sammantaget tar prognoserna ut varandra. Analys Personlig assistans Försäkringskassans beslut för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. Det är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Därtill har kommunerna kostnadsansvar för sjuklöner som avser personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag. Denna kostnad ökar, och inte heller där har kommunen möjlighet att påverka kostnadsbiten. 17

21 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Ärenden som går till domstol gällande enskilda individers beslut om assistans, samt överklagade ärenden avseende retroaktiva ersättningar till assistansutförarna, är ytterligare en faktor som kommunen inte kan påverka eller ha kännedom om innan kostnaden är ett faktum. Den retroaktiva ersättningen kan vara omfattande och avse retroaktivitet för ett par år. Bostad för barn och ungdom samt för vuxna köpta placeringar Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Lämpligt boende för personerna saknas i Västerås. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett sammantaget ansvar avseende kostnader för enskilda som tillhör nämndens målgrupp, och som har tidigare eller pågående bistånd från individ- och familjenämnden i form av placeringar utanför kommunen. Daglig verksamhet Under årets fyra första månader har 18 nya deltagare börjat inom daglig verksamhet, 15 deltagare har slutat. Det innebär en nettoökning på 3 deltagare fram till och med 30 april. Från gymnasiesärskolan kommer det 33 nya deltagare som börjar inom daglig verksamhet under perioden juni augusti. Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under såväl 2014 som under Den 31 december 2015 fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet fick ersättning för. Ökningen beror på att flera personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd ansöker om daglig verksamhet efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen upplever att de som myndighet inte har tillräckliga resurser för att ge fortsatt stöd i arbetslivet via dem, vilket kan vara en anledning till att fler ansöker om daglig verksamhet enligt LSS. Nämnden för personer med funktionsnedsättning och Arbetsförmedlingen ser en ökad problematik i att framförallt unga personer står långt ifrån arbetsmarknaden till följd av psykisk ohälsa, till viss del beroende på neuropsykiatriska diagnoser. Detta i kombination med andra svårigheter samt ofullständig skolgång främst avseende gymnasiet, innebär att många står långt ifrån arbetsmarknaden. För att beviljas daglig verksamhet enligt LSS är kriterierna endast, förutom att tillhöra personkretsen, att den enskilde inte studerar eller har ett arbete. Det innebär att någon egentlig behovsbedömning inte krävs för att uppfylla detta och därmed ha rätten till en meningsfull sysselsättning enligt LSS. En liknande trend syns över hela landet. Orsakerna till detta antas bero på ökade krav på arbetsmarknaden, att personer med funktionsnedsättningar inte prioriteras av arbetsförmedlingen samt att Samhall ställer högre krav på arbetsförmågan idag. Till detta finns en samstämd uppfattning nationellt om att antalet personer som får diagnosen autism eller autismliknande tillstånd ökar. Detta medför att personer som beviljas LSS- insatser ökar stadigt och den mest förekommande insatsen är daglig verksamhet. 18

22 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Ökningen av deltagare inom daglig verksamhet har en tydlig demografisk koppling för de som slutar gymnasiesärskolan. LSS-lagstiftingen uttalar tydligt rätten till meningsfull sysselsättning utifrån kriterier som inte grundar sig i ett behov av stöd och service, utan grundar sig på den enskidles avsaknad av annan sysselsättning eller anställning. Det vore mot denna bakgrund rimligt att nämnden kompenseras med en ärendekostnad per deltagare, i jämförelse med skolpengen för varje elev. Riksgymnasiet med RH-anpassad utbildning Riksgymnasieverksamheten är enligt skollagen en regelrätt verksamhet inom gymnasieskolan som ska ge svårt rörelsehindrade ungdomar en gymnasieutbildning. Utbildningen vid riksgymnasium kompletteras med särskilda omvårdnadsinstaser i form av boende, omvårdnad i boendet och habilitering. Målet för riksgymnasieverksamheten är att ge elevrena kunskaper, utveckla deras självständighet och färdigheter samt förbereda för ett vuxenliv. Eleverna bekostar själva sin kost, logi och resor. Hemkommunen står för en tredjedel av kostnaderna för omvårdnadsinsatserna. Detta regleras enligt skollagen och SKOLFS 2009:25. För läsåret 2015/16 debiteras hemkommunen kronor för vårterminen. (Höstterminen 2015 motsvarade kronor). Hur stor kostnaden blir för höstterminen är ännu inte fastställd då det beror på antalet elever som antas inom riksgymnasiets RH- anpassade utbildning. Läsåret 2015/16 hade Västerås en elev i denna utbildningsform. För läsåret /17 kan det bli ytterligare en elev då det klarlagts om vilka som antas till utbildningen. Således kan Västerås ha två ungdomar kommande läsår som betingar en kostnad på ca kr per läsår och ungdom, sammantaget kr. Verksamhetsmått Särskilda boenden prognos Antal platser per 31/12 Bostad för barn och ungdom Bostad för vuxna Korttidsvistelse

23 VÄSTERÅS STAD P_12_NF Delårsrapport 1 Köpta platser utanför kommunen Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS prognos Antal köpta platser Köpta platser utanför kommunen Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS prognos Antal köpta platser Köpta platser utanför kommunen Daglig verksamhet enligt LSS prognos Antal köpta platser Verkställda insatser per 1/10 Personkretstillhörighet med beviljad insats Personlig assistans, LSS Personlig assistans, SOFB Korttidsvistelse Korttidstillsyn för skolungdom Barn i familjehem Bostad för barn och ungdom Bostad för vuxna Avlösarservice Kontaktperson Ledsagarservice Daglig verksamhet

24 Bilaga 1 NF Bokslut 2015 Utfall 2015 Utfall Budget Prognos Avvikelse januari-april januari-april jan-mars kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto netto Gemensamt Politisk verksamhet Ledning/myndighetsutövning IT-stöd Utvecklingsmedel Samordning/samverkan Föreningsbidrag Lokalanpassning Stöd i ordinärt boende Hemtjänst/boendestöd enligt SoL Sysselsättningsverksamhet Avlösarservice SoL Kontaktperson enl SoL Utskrivningsklara patienter Bostadsanpassningsbidrag Särskilda boenden Bostad m stöd f pers m funktionsh Bostadsanpassningsbidrag Socialt nätverk/förebyggande vht Mötesplats/träffpunkt Personliga ombud Insatser med stöd av LSS Personlig assistans Korttidsvistelse Bostad m särsk service f barn o ungd Bostad m särsk service f vuxna Övriga stöd- o serviceinsatser Daglig verks inkl kultur- o fritidsverks Statliga projektmedel SUMMA Bilaga 1

25 Bilaga 2 Följekort ekonomi NF Indikatorer Utveckling 2014/2015 Utveckling 2015/ Boendestöd nettokostnad, mnkr ,9 31,8-3,3% kostnad per person, kr Utfört boendestöd Under 65 år Antal personer, medel 328 Antal timmar ,6% -8,4% 65 år och äldre Antal personer, medel Antal timmar ,4% -9,0% Personlig assistans nettokostnad, mnkr 71,8 81,7 88,6 93,0 8,4% 5,0% kostnad per person, kr ,3% Daglig verksamhet nettokostnad, mnkr 85,0 95,0 99,7 100,0 4,9% 0,3% kostnad per person, kr ,7% Utskrivningsklara nettokostnad, mnkr 0,1 0,6 0,5 0,5-16,7% 0,0% Köpta platser nettokostnad, mnkr 29,7 34,6 41,2 45,0 19,1% 9,2% Bostadsanpassningbidrag nettokostnad, mnkr 11,6 15,4 15,8 19,3 2,6% 22,2% Bilaga 2

26 Bilaga 2 Nettokostnad för LSS före utjämning, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Nettokostnad för LSS efter utjämning, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Följekort kvalitet NF Indikatorer Utveckling 2014/2015 Utveckling 2014/ Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde ,1% Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde ,0% Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enl. LSS, medelvärde ,0% Bilaga 2

27 Bilaga 2 Antal Lex Sarah raporter utf 39/snf 3 Antal klagomål/synpunkter utf 194/snf 8 Ej verkställda beslut inom tre månader kontaktperson SoL 2/LSS 1 Ej verkställda beslut inom tre månader avlösarservice 0 Ej verkställda beslut inom tre månader särskilt boende Sol 3/LSS 3 Ej verkställda beslut inom tre månader korttidsvistelse LSS 1 LSS, verkställda beslut 1 okt Personkretstillhörighet ,3% Personlig assistans, LSS ,4% Personlig assistans, SOFB ,5% Korttidsvistelse ,6% Korttidstillsyn för skolungdom ,0% Barn i familjehem Bostad för barn och ungdom ,0% Bostad för vuxna ,6% Avlösarservice ,0% Kontaktperson ,9% Ledsagarservice ,8% Daglig verksamhet ,8% Följekort kund NF Indikatorer Antal ärenden förmedlade via kontaktcenter som återkopplas till den enskilde inom tre arbetsdagar 2,4 3,48 1,8 Utveckling 2014/2015 Utveckling 2015/ Bilaga 2

28 Bilaga 2 Har boendet varit fritt från både våld och hot om våld under de senaste sex månaderna? Avser våld brukare emellan eller mot brukare. (kkik) 68% Hur många personer som bor i lägenhet inom bostad med särskild service har möjlighet till internetuppkoppling? (KKIK) 93% Bilaga 2

29 Bilaga Dnr: /60-NF-xx Dnr: 2015/478-KS Rapport Bakgrund Nämnden för personer med funktionsnedsättning har fått i uppdrag av kommunstyrelsen (dnr. 2015/478-KS) att utreda utformning och kostnad för införandet av en daglig verksamhet med ansvar för återvinning, upprustning och utlåning av möbler inom Västerås stad. Utredning Stadens utförare av daglig verksamhet är leverantörer enligt lagen om valfrihet, LOV. Det finns idag sex aktuella leverantörer, varav stadens egenregier, Skultuna kommundelstjänst och Västerås stad Vård och omsorg, är två av dem. Det står varje leverantör fritt att profilera sin verksamhet. Leverantörerna får ersättning för varje deltagare som deltar i verksamheten. Då det är en verksamhet enligt LOV har nämnden inget ansvar för lokaler där verksamhet bedrivs. Verksamheten ersätts enligt de ersättningsregler som gäller för daglig verksamhet enligt LOV. Om en verksamhet ska starta utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen är det osäkert hur villkoren utifrån LOV kan gälla, utifrån ansvaret att leverantören ska stå för lokalkostnader, samt andra verksamhetskostander. För en sådan verksamhet som efterfrågas krävs det lokaler för lagerföring och renovering samt personalutrymmen. En verksamhet för renovering och lager av möbler är skrymmande och behöver relativt stora ytor vilket kan innebära stora kostnader att iordningställa. Därtill kommer kostnader för de transporter av möbler som krävs. Kostnaden för lokaler och fordon är omfattande och det är oklart om ersättningen för daglig verksamhet enligt LOV täcker verksamhetskostnader för lokalanskaffning, anpassning av denna samt fordon. I de fall stadens egenregi inom daglig verksamhet LSS kan åta sig uppdraget att bedriva en verksamhet av den karaktär som efterfrågas i uppdraget från kommunstyrelsen, menar Västerås stad Vård och omsorg att de förväntar sig viss kompensation för de kostnader som uppstår för lokaler och fordon. Ytterligare kostnad som tillkommer är den ersättning som leverantören får för varje deltagare. Ersättningen ska täcka leverantörens kostnad för chef, arbetsledning, administration, material i form av arbetskläder och förbrukningsmaterial, etc. I denna verksamhet kan uppskattingsvis 6-8 deltagare ingå under förutsättning att det finns två arbetsledare. Deltagarna finns troligtvis i nivå 1 och 2, men det kan vara möjligt att även ha deltagare i nivå 3. ID: p_12_nf Bilaga 3 Uppdrag från kommunfullmäktige