Datum Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner delårsrapporten.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF / Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten Epost: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Tjänsteutlåtande Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner delårsrapporten. Sammanfattning Nettokostnaden för nämnden för funktionshindrade uppgår efter åtta månader till 480,5 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 479,1 mnkr. Prognosen för hela året beräknas till 722,4 mnkr. Den beräknade avvikelsen på -3,7 mnkr motsvarar 0,5 procent av nämndens budgetram på 718,7 mnkr. Avvikelsen på -3,7 mnkr består av flera delar: Kostnaden för personlig assistans beräknas vid årets slut visa ett underskott på -5,3 mnkr. Boendestödet förväntas vis ett överskott på +3,4 mnkr. Prognosen för köpta platser avseende barn LSS visar på ett underskott på -3,0 mnkr. Därutöver finns ett antal mindre både positiva avvikelser på totalt netto +1,2 mnkr. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 september lagt fram förslag till beslut.

2 Bilaga 2 Följekort ekonomi NF Utveckling 2014/2015 Utveckling 2015/ Indikatorer Boendestöd nettokostnad, mnkr 32,9 30,0-8,8% kostnad per person, kr ,7% Utfört boendestöd Under 65 år Antal personer, medel Antal timmar ,6% -5,1% 65 år och äldre Antal personer, medel Antal timmar ,4% -5,6% Personlig assistans nettokostnad, mnkr 71,8 81,7 88,6 92,4 8,4% 4,3% kostnad per person, kr ,3% Daglig verksamhet nettokostnad, mnkr 85,0 95,0 99,7 102,4 4,9% 2,7% kostnad per person, kr ,7% Utskrivningsklara nettokostnad, mnkr 0,1 0,6 0,5 1,0-16,7% 100,0% Köpta platser nettokostnad, mnkr 29,7 34,6 41,2 46,6 19,1% 13,1% Bostadsanpassningbidrag nettokostnad, mnkr 11,6 15,4 15,8 19,3 2,6% 22,2% Nettokostnad för LSS före utjämning, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Nettokostnad för LSS efter utjämning, kr/inv Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Bilaga 2

3 Bilaga 2 Följekort kvalitet NF Utveckling 2014/2015 Indikatorer Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde ,1% Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde ,0% Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enl. LSS, medelvärde ,0% Antal Lex Sarah raporter utf 39/snf 3 Antal klagomål/synpunkter utf 194/snf 8 Ej verkställda beslut inom tre månader kontaktperson SoL 2/LSS 1 Ej verkställda beslut inom tre månader avlösarservice 0 Ej verkställda beslut inom tre månader särskilt boende Sol 3/LSS 3 Ej verkställda beslut inom tre månader korttidsvistelse LSS 1 LSS, verkställda beslut 1 okt Personkretstillhörighet ,3% Personlig assistans, LSS ,4% Personlig assistans, SOFB ,5% Korttidsvistelse ,6% Korttidstillsyn för skolungdom ,0% Barn i familjehem Bostad för barn och ungdom ,0% Bostad för vuxna ,6% Avlösarservice ,0% Kontaktperson ,9% Ledsagarservice ,8% Daglig verksamhet ,8% Utveckling 2015/ Följekort kund NF Indikatorer Antal ärenden förmedlade via kontaktcenter som återkopplas till den enskilde inom tre arbetsdagar 2,4 3,48 1,8 Har boendet varit fritt från både våld och hot om våld under de senaste sex månaderna? Avser våld brukare emellan eller mot brukare. (kkik) 68% Hur många personer som bor i lägenhet inom bostad med särskild service har möjlighet till internetuppkoppling? (KKIK) 93% Utveckling 2014/2015 Utveckling 2015/ Bilaga 2

4 Bilaga 1 NF Bokslut 2015 Utfall 2015 Utfall Budget Prognos Prognos januari-augusti januari-augusti avvikelse kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto kostnader intäkter netto netto Gemensamt Politisk verksamhet Ledning/myndighetsutövning IT-stöd Utvecklingsmedel Samordning/samverkan Föreningsbidrag Lokalanpassning Stöd i ordinärt boende Boendestöd enligt SoL Sysselsättningsverksamhet Avlösarservice SoL Kontaktperson enl SoL Utskrivningsklara patienter Bostadsanpassningsbidrag Särskilda boenden Bostad m stöd f pers m funktionsh Bostadsanpassningsbidrag Socialt nätverk/förebyggande vht Mötesplats/träffpunkt Personliga ombud Insatser med stöd av LSS Personlig assistans Korttidsvistelse Bostad m särsk service f barn o ungd Bostad m särsk service f vuxna Övriga stöd- o serviceinsatser Daglig verks inkl kultur- o fritidsverks Statliga projektmedel SUMMA Bilaga 1

5 Dnr: /142-NF-042 Delårsrapport 2 Nämnden för personer med funktionsnedsättning Soc nämndernas förvaltning Västerås Bäversten, Jan jan.baversten@vasteras.se

6 Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 STYRKORT... 5 VERKSAMHET... 7 EKONOMI Förebyggande verksamhet/socialt nätverk VERKSAMHET EKONOMI Stöd i ordinärt boende SoL VERKSAMHET EKONOMI Särskilda boenden SoL VERKSAMHET EKONOMI Insatser med stöd av LSS VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos Bilaga 2: Följekort 2

7 VÄSTERÅS STAD Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses enligt nämndens verksamhetsplan samt att uppnå en budget i balans. Planeringsförutsättningar - nya boenden Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden på förvaltningarna för att ha ett nytt boende i drift. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar varje år. Staden har mycket begränsade möjligheter att påverka utvecklingen då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka och person. De kommunala besluten enligt LSS ökade under 2015 beroende på ökat antal ansökningar, fler tillfälliga utökningar av assistansen, retroaktiva utbetalningar samt att kostnaderna som avser personliga assistenters sjuklöner hos privata assistansföretag ökat kraftigt. Det är ett kommunalt kostnadsansvar som inte kan påverkas. Ny rättspraxis för personlig assistans gäller sedan juni 2015 avseende de kriterier som är betydande för vem som kan beviljas insatsen. Detta kan komma att påverka assistanskostnaderna. Daglig verksamhet Per den 31 december 2015 fanns 599 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Hittills under året (31 augusti) uppgår nettoökningen av nya deltagare till 47 personer. Av dessa kommer 33 nya deltagare direkt från gymnasiesärskolan. 1

8 Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning har nämnden avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under. Nämnden för personer med funktionsnedsättning Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 30,2 20,1 32,1 31,0 1,0 Förebyggande vht/socialt nätverk 5,8 2,8 4,4 4,4 0,0 Stöd i ordinärt boende SoL 71,4 50,6 75,9 72,8 3,1 Särskilda boenden SoL 59,3 38,8 59,3 59,1 0,2 Insatser med stöd av LSS 532,6 368,1 546,7 555,1-8,1 Totalt 699,2 480,5 718,7 722,4-3,7 Nettokostnad 8 månader Nämnden för funktionshindrade totalt Budget 8 mån Utfall 8 mån Utfall 8 mån ,1 480,5 462,4 Nettokostnaden för nämnden för funktionshindrade uppgår efter åtta månader till 480,5 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 479,1 mnkr. Prognosen för hela året beräknas till 722,4 mnkr. Den beräknade avvikelsen på -3,7 mnkr motsvarar 0,5 procent av nämndens budgetram på 718,7 mnkr. Det förväntade underskottet på -3,7 mnkr består av flera delar: Kostnaden för personlig assistans beräknas vid årets slut visa ett underskott på -5,3 mnkr. Boendestödet förväntas vis ett överskott på +3,4 mnkr. Prognosen för köpta platser avseende barn LSS visar på ett underskott på -3,0 mnkr. Därutöver finns ett antal mindre både positiva avvikelser på totalt netto +1,2 mnkr. 2

9 Jämförelser med andra kommuner Kr Kostnad funktionshindrade totalt, kr per invånare 0-64 år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Den totala kostnaden för funktionsnedsatta (SoL och LSS) uppgick 2015 i Västerås till kronor per invånare under 65 år. Jämfört med 2014 är det en ökning med 197 kronor (+3,0 procent). Västerås har dock den lägsta kostnaden av de jämförda kommunerna. En anledning till den förhållandevis låga kostnaden är att Västerås har låga direkta LSS-kostnader. Samtidigt betalar staden en hög avgift i LSS-utjämningen, vilken inte redovisas i diagrammet ovan. Jönköping och Eskilstuna har högst kostnad. % Avvikelse från standardkostnaden för personer med funktionsnedsättning 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel

10 Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Under 2015 bedrev Västerås omsorgen om personer med funktionsnedsättning (Sol och LSS) till en kostnad som låg 0,8 procent lägre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten. Linköping ligger långt under standardkostnaden. 4

11 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Styrkort Vissa kritiska framgångsfaktorer och indikatorer är inte avsedda att redovisas annat än vid årsbokslut. Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen 100 % 80 % 80 % Uppföljning/kommentarer Ingen uppföljning har skett ännu. Enkätundersökning avseende delaktighet och bemötande vid biståndsbedömning kommer att ske i oktober månad. En brukarrevision kommer att genomföras inom boendestöd under hösten. 5

12 Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Rättssäker handläggning Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 3 personer per år (0 enligt VB 14) 6 personer per år (5 enligt VB 14) Uppföljning/kommentarer Egenkontroller sker vecka 36. Urvalet består av 20 ärenden enligt SoL/LSS gällande enskilda som varit föremål för utredning avslutade under tertial 1, 2 och 3 under. Ett obundet slumpmässigt urval används för att dra urvalet testpersoner från målpopulationen. Områden som granskas är utredningstid, kommunicering och delaktighet. Man redogör även bifynd dvs något som man uppmärksammar som sticker ut både positivt eller negativ. Ex att man tar utredningskontakter med utomstående utan samtycke eller att en utredning är välskriven och saklig. 6

13 Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Det ekonomiska utfallet är lägre eller i nivå med budget. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Kostnad hemtjänst/boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Uppföljning/kommentarer Prognosen för nämnden är ett budgetunderskott på -3,7 mnkr vilket betyder att styrtalet Utfallet är lika med eller lägre än budget inte kommer att uppnås under om inte kostnaderna kan minskas. I jämförelse med andra kommuner ligger Västerås kostnader lågt (utfall 2015). Verksamhet Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period, bland annat beroende på en upplevd stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Tillräckliga resurser är en förutsättning för en rättssäker handläggning, vilket även innebär att följa upp beviljade insatser. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktions - nedsättning har nämnden avsatt särskilda projektmedel till fler handläggare på biståndsenheten. Syftet med projektet är att utveckla metoder för utredning och bedömning samt utveckla en struktur för systematisk uppföljning av biståndsbesluten. Arbetet drevs i projektform och påbörjades under hösten 2014 och avlutats 30 juni. Slutrapport kommer att redovisas för nämnden i oktober. Avseende ärendemängden inom LSS så är arbetsbelastningen mycket hög även för den gruppen. Därför har ytterligare resurser från de statliga prestationsmedlen från 2015 i syfte att stabilisera situationen på biståndsenheten. De statliga prestationsmedlen täcker 7

14 behoven även för Kvalitet En plan för det systematiska förbättringsarbetet inom myndighetsutövningen för är framtagen och omfattar, avvikelser, egenkontroller, fortsatt uppbyggnad av ledningssystemet samt internutbildning. Förvaltningen tar även fram sammanställningar, analyser av klagomål och synpunkter och lex Sarah för utförd vård och omsorg. Dessa redovisas två gånger årligen. Lex Sarah, januari-juni Myndighetsutövning: Under tidsperioden har tre lex Sarah-rapporter inkommit avseende myndighetsutövningen inom NF. Rapporterna har medfört lex Sarah-utredningar. Initialbedömning är genomförd i utredningarna men utredningarna är ännu inte färdigställda. De lex Sarah-rapporter som inkommit från biståndsenheten NF handlar om bristande rättssäkerhet i form fördröjd verkställighet av gynnande beslut samt en begäran om LSS-insats som inte har behandlats. Utförande: Under tidsperioden har totalt fem ärenden redovisats från två utförare. En av dessa uppger också att det finns ytterligare, ännu icke färdigställda ärenden. Det framgår även att materialet från de båda utförarna inte är jämförbart, eftersom vissa uppgifter avser lex Sarah-rapporter och andra lex Sarah-anmälningar till IVO. Lex Sarah-anmälan från en utförare handlar om uteblivet boendestöd till en kund under längre tid eftersom inkomna uppgifter om adressändring inte noterats. De fyra lex Sarah-rapporterna från den andra utföraren handlar om brister i social dokumentation, bemötande, larmhantering och låsrutiner. Inget av dessa fyra ärenden har medfört IVO-anmälan. Synpunkter och klagomål, januari-juni Myndighetsutövning: Det har under första halvåret kommit in två klagomål avseende myndighetsutövningen inom NF:s område. Båda klagomålen har lämnats av anhöriga till de enskilda. Ett klagomål är riktat till Nämnden för personer med funktionsnedsättning respektive Sociala nämndernas förvaltnings (SNF:s) enhet för beställning, upphandling och avtalsuppföljning. Utförande: Under första halvåret har det kommit in 44 klagomål som avseende utförd vård och omsorg. Av de 44 klagomålen har 32 (73 %) redovisats från utförarna själva medan övriga 12 (27 %) har kommit in till SNF. Av de 12 klagomål på utförd vård och omsorg som kommit in direkt till SNF så har 9 stycken lämnats av anhörig, ställföreträdare och företrädare för annan insats/verksamhet, medan kunden själv anmält klagomålet i 3 av fallen. När det gäller klagomålen som redovisats direkt till utförarna saknas som regel tydliga uppgifter om vem som lämnat klagomålet. Av det totala antalet klagomål är de tre största kategorierna missnöje kring verkställighet av beviljade extradygn vid korttidsboende under sommaren, byte av deltagares arbetsplats/arbetsuppgifter inom 8

15 daglig verksamhet samt klagomål om omvårdnad och bemötande vid boenden med särskild service, t.ex. brister i insatser som tvätt och städning, bristande bemötande samt bristande gemenskap och aktiviteter. Verksamhetsuppföljning Nämnden efterfrågar redogörelser från utförarna utifrån avtal samt perspektiven i styrkort. I dessa redogörelser kommenterar och analyserar utförarna de frågeställningar som efterfrågats. Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer av besparingsskäl att avstå från en totalundersökning av enskildas uppfattning om verksamheterna. Det kommer att genomföras en brukarrevision där ett antal personer som har insatsen boendestöd intervjuas. Enkätundersökning kommer att genomföras under oktober bland de som har kontakt med biståndshandläggare. Projekt Samför SAMFÖR var ett projekt som pågick under tre år, under tiden 1 juli juli. Samordnat föräldrastöd för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, är ett projekt som genomförts i samarbete mellan Mälardalens högskola, Västerås stad, landstinget Västmanland och VHS (Västerås Handikapporganisationers samarbetsråd). Västerås stad och landstinget bidrog med 0,5 årsarbetare vardera för en samordnarfunktion under två år. Syftet med projekt SAMFÖR var att stärka stödet till föräldrar med barn som har någon funktionsnedsättning. Projektet avslutades 31 juli, då projektmedlen från Arvsfonden var slut. Slutrapport hanterades på nämndens sammanträde 31 augusti. Gemensamt stödteam Projektet Gemensamt stödteam är ett samarbete med individ- och familjenämnden för ungdomar i åldern 5-15 år med sammansatt problematik i form av funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Målet med verksamheten är att hjälpa och stödja familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik till ett ordnat liv, och i förebyggande syfte undvika kostnadskrävande lösningar längre fram. Det gemensamma stödteamet har utarbetat en särskild metod för att arbeta med familjebehandling i familjer med funktionsnedsättning hos någon av familjemedlemmarna. Målgruppen behöver insatsen under en längre tidsperiod jämfört med familjebehandling i familjer utan familjemedlemmar med funktionsnedsättningar. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Verksamheten bedrivs i projektform fram till och med Först, MKHV Projektet Gemensamt stödteam NF-IFN, följs av ett projektuppdrag inom MKHV. En följeforskare studerar teorier och metoder, och följer projektledning och 9

16 projektdeltagare genom bland annat intervjuer, workshops och olika följestudier. I detta uppdrag för MKHV ingår ett liknande projekt (PAFF) inom Eskilstuna kommun. Bakgrunden till projektet är att det uppmärksammats att det finns en växande grupp med föräldrar som behöver stöd i sin vardag. Denna grupp är inte tydligt definierad men det kan röra sig om att föräldrarna kan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, uppvisar en låg begåvningsnivå och/eller har inrättat en livsföring vilket försvårar omhändertagandet av barnet. Utöver det faktum att föräldrarna inte behöver ha tilldelats en diagnos, kompliceras situationen ytterligare av att föräldrarna själva heller inte gärna erkänner sin problematik. Problematiken är inte tydlig och projektets syfte är att ta fram verktyg/redskap som stöd för professionen i arbetet med målgruppen. En projektrapport gavs ut i september 2015 och ett relationsskapande verktyg som kan utgöra stöd i arbetet med dessa familjer har arbetats fram. Föräldraintervjuer har genomförts i de familjer där insatsen har pågått. Projektet pågår till och med juni. Under hösten kommer det att vara fem seminarietillfällen på Mälardalens högskola för implementering av det relationsskapande verktyget. Slutligen har ett vetenskapligt artikelmanus färdigställts. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget Västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Gruppen unga personer med komplex problematik ökar i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn- och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. I samarbete med landstinget Västmanland, landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola påbörjas ett projekt i september kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Två disputerade forskare rekryteras till detta. Syftet är att ge en översikt om kunskapsläget enligt forskningen, goda exempel och vilka kunskaper som finns i verksamheterna. Boendeplanering Inventering av behovet för tillskott av bostäder med särskild service pågår kontinuerligt. Nämnden för personer med funktionsnedsättning antog en boendeplan augusti 2015 som i ett tidsperspektiv för åren 2020 beskriver de identifierade behoven av bostäder 10

17 med särskild service. Planeringen sker utifrån identifierade behov hos enskilda individer såväl som för olika målgrupper. Ett beräknat nytillskott uppgår till ca lägenheter per år för nämndens målgrupper. Behovet avser bostad med särskild service utifrån de båda lagstiftningarna LSS och Socialtjänstlagen. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,2 0,8 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 22,5 15,1 24,4 23,9 0,5 IT-stöd 2,2 1,6 2,1 2,2-0,1 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,3 0,2 0,2 Samordning/samverkan 0,5 0,4 0,6 0,6 0,0 Föreningsbidrag 1,6 1,6 1,8 1,8 0,0 Lokalanpassning 2,1 0,7 1,5 1,0 0,5 Totalt 30,2 20,1 32,1 31,0 1,0 Inga större budgetavvikelser befaras. Förebyggande verksamhet/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns träffpunkter, personliga ombud och informationsinsatser. Från årsskiftet är personligt ombud organiserat inom Västerås stad vård och omsorg. Verksamhet Anhörigstöd. Inom verksamheten Anhörigcentrum verkar en anhörigkonsulent som riktar sig mot nämndens målgrupp. Anhörigstödet är ett uppdrag som utförs enligt en bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen. Bestämmelsen anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person med funktionsnedsättning. Målgruppen är anhöriga över 18 år som stödjer och / eller vårdar en närstående. Stödet ska ha ett förebyggande perspektiv, och anhörigcentrum ska arbeta aktivt med att nå ut till fler personer i målgruppen. 11

18 Under fortsätter arbetet med aktiv marknadsföring och spridning av informationsmaterial i olika former för att nå anhöriga i behov av stöd i ett tidigt skede. Kontakter har upparbetats med föreningar och organisationer i syfte att komma i kontakt med aktuell målgrupp. Verksamheten flyttar i augusti till nya lokaler som är centralt belägna. Anhörigcentrum kommer i och med flytten till nya lokaler att samlokaliseras med andra verksamheter som arbetar uppsökande och förebyggande. Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån 2015 Budget Prognos Avvikelse Träffpunkt 4,5 1,9 2,8 2,8 0,0 Personliga ombud 1,3 1,0 1,6 1,6 0,0 Totalt 5,8 2,8 4,4 4,4 0,0 Inga budgetavvikelser befaras. Stöd i ordinärt boende SoL Verksamhet Boendestöd Nämnden tillhandahåller boendestöd för personer som har en funktionsnedsättning. Insatsens syfte är att stödja den enskilde att utvecklas till ett så självständigt liv som möjligt. Detta genom att arbeta motiverande och vägledande, tillvarata den enskildes egna prioriteringar och förmågor samt stärka den enskildes förmåga att hantera vardagen. Hösten 2014 påbörjades ett 2- årigt projekt på biståndsenheten bl.a. med syftet att höja kvaliteten på utredningar och bedömningar och utveckla en struktur för systematisk uppföljning på insatserna. En del i detta var också att antalet beställda och utförda timmar ska minska. Projektet avslutas 30 juni. En brukarrevision kommer att genomföras inom boendestöd under hösten. Det kommer att vara en kvalitativ uppföljning i form av intervjuer som genomförs av brukarrevisorer med enskilda som har insatsen boendestöd. 12

19 Sysselsättning psykiatri Nämnden beställer sysselsättning och verksamhet för träffpunkter. Sysselsättning är en biståndsbedömd verksamhet och ska ges till personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete eller studier. Träffpunkter Träffpunkt är en öppen insats där biståndsbeslut inte krävs. Verksamheten är en social träffpunkt för målgruppen. Träffpunkter finns på tre platser i staden. Bostadsanpassningsbidrag Under 2015 utredde Servicepartner bostadsanpassningsbidrag(bab)-enhetens organisatoriska tillhörighet samt orsaker till den kraftiga ökningen av kostnader som skett. Utredningen visar bland annat att Västerås stads kostnader för BAB har ökat kraftigt sedan 1998 samt att staden har dubbelt och i vissa fall tredubbelt högre kostnader i jämförelse med andra jämförbara kommuner. Olikheter i demografisk sammansättning, bostadsbestånd eller liknande, vilket skulle kunna förklara de stora skillnaderna i kostnader i jämförelse med andra kommuner, har inte kunnat påvisas. Myndighetsutövningen avseende bostadsanpassningsbidraget behöver förbättras genom tydligare beslut, förbättrad dokumentation och striktare tillämpning av gällande regelverk. Ett arbete har påbörjats med att ta fram nya riktlinjer som stöd vid bedömning av bostadsanpassningsbidrag. Nämnden beslutade om ett antal åtgärder för att komma till bukt med kostnaderna. Arbetet med de resterande punkterna planeras att slutföras detta år och under början av Revidering av riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag Uppdraget till Fastighetskontoret avslutas och verksamheten för bostadsanpassningsbidrag kommer fortsättningsvis organiseras inom SNF. Etablera en samverkan med intygsskrivare. Idag finns i stort sett ingen samverkan med länets intygsskrivare. Erfarenheter från andra kommuner visar att en ökad samverkan med regelbundna träffar med förskrivarna haft en positiv effekt på kostnaderna. Anledningen till att samtliga åtgärder inte slutförts beror på att BAB-enheten under våren var kraftigt underbemannad. Sedan början av augusti är enheten fulltalig igen. Ekonomi Stöd i ordinärt boende SoL Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Boendestöd 32,9 21,8 33,4 30,0 3,4 Sysselsättningsverksamhet 18,4 12,4 18,9 18,7 0,2 13

20 Kontaktperson SoL 3,7 2,4 3,9 3,8 0,1 Utskrivningsklara patienter 0,5 0,8 0,5 1,0-0,5 Bostadsanpassningsbidrag 15,8 13,3 19,3 19,3 0,0 Totalt 71,4 50,6 75,9 72,8 3,1 Nettokostnaden för boendestöd beräknas bli 3,4 mnkr lägre än budgeterat. Jämfört med 2015 beräknas nettokostnaden bli 2,9 mnkr lägre. Analys Boendestöd LOV, utförda timmar per månad prognos Antalet utförda boendestödstimmar ligger i princip varje månad under motsvarande tid Kostnadsprognosen bygger på antagandet att timmarna under perioden september till december minskar med 1 procent jämfört med månaden innan, justerat för antalet dagar i respektive månad. Det skulle betyda att helårsutfallet blir utförda och ersatta timmar mot timmar 2015, d v s en minskning med 4,6 procent. Verksamhetsmått Köpta platser utanför kommunen Sysselsättning enligt SoL /8 Antal köpta platser

21 Särskilda boenden SoL Verksamheten omfattar de insatser som ges till personer som bor i bostad med särskild service. Bostadsanpassningsbidrag avser anpassning av enskildas bostäder i ordinärt bostadsbestånd som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. Verksamhet Servicebostad vuxna 12 lägenheter SoL/LSS Planeringsarbete inför 2017: Enligt tidigare beslut förändras nuvarande lokaler för äldreboendet Solglimten i Skultuna, till bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. Boendet beräknades från början att tas i drift under kvartal Försening av tidsplanen har skett på grund av att om- och nybyggnation av äldreboendet Vallonen har förskjutits. För närvarande beräknas driftstart kunna ske under första halvåret Bostad för vuxna köpta placeringar Placeringarna har blivit både fler och kostsammare per person än beräknat. Lämpligt boende för personerna saknas i Västerås. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ett sammantaget ansvar avseende kostnader för enskilda som tillhör nämndens målgrupp. Nämnden har tagit över ansvaret för vissa köpta placeringar från individ- och familjenämnden. Ekonomi Särskilda boenden SoL Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Bostad för funktionsnedsatta 58,7 38,7 58,9 58,7 0,2 Bostadsanpassningsbidrag 0,6 0,2 0,4 0,4 0,0 Totalt 59,3 38,8 59,3 59,1 0,2 Inga större budgetavvikelser befaras. 15

22 Verksamhetsmått Särskilda boenden Antal platser per 31/12 Bostad för psykiskt funktionsnedsatta Bostad för fysiskt funktionsnedsatta Köpta platser utanför kommunen Bostad med särskild service för vuxna enligt SoL /8 Antal köpta platser Insatser med stöd av LSS Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som ges till personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Totalt finns det 1110 personer som tillhör personkretsen enligt 1 LSS den 31 juli. Verksamhet Planeringsarbete inför 2017 Servicebostad LSS för vuxna Mimer bygger nya fastigheter på Nordanby Äng. Nämnden har fått tillgång till 9 lägenheter för en servicebostad inklusive personal- och gemensamhetsutrymmen. Driftstart beräknas preliminärt till september Planeringsarbete inför 2018 Planerad utökning av bostad med särskild service Enligt beslut av nämnden byggs ett barn- och ungdomsboende innehållande 4 rum, på Viksäng. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 6,5 mnkr. Boendet planerades att tas i drift under Förseningar har dock skett och verksamhetsstart beräknas nu preliminärt till kvartal Servicebostad vuxna 12 lägenheter SoL/LSS Enligt tidigare beslut förändras nuvarande lokaler för äldreboendet Solglimten i Skultuna, till bostad med särskild service för vuxna innehållande 12 lägenheter. Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beräknad kostnad (inklusive lokal) är på årsbasis 7 mnkr. 16

23 Boendet beräknades från början att tas i drift under kvartal Försening av tidsplanen har skett på grund av att om- och nybyggnation av äldreboendet Vallonen har förskjutits. För närvarande beräknas driftstart kunna ske under första halvåret 2018 Gruppbostad LSS för vuxna Ny gruppbostad med 6 lägenheter som ska inrymmas på ett våningsplan i flerfamiljshus. Preliminär driftstart kvartal Korttidsvistelse LSS Under våren genomförde Sociala nämndernas förvaltning uppföljning av korttidsverksamheten enligt LSS som drivs av Västerås stad Vård och Omsorg. Korttidsverksamheten består av åtta olika korttidsboenden med delvis olika inriktningar utifrån de enskildas behov. Samtal genomfördes med enhetschef och oanmälda besök gjordes på de olika enheterna. Förvaltningen tog del av beläggningsstatistik, måluppfyllelse och egenkontroller. I samband med uppföljningen har egenskattning av följsamhet av avtalsvillkoren begärts in från utföraren. 17 områden granskades vid uppföljningen varav 16 områden bedömdes som godkända, samt ytterligare två områden med förbättringsmöjligheter. Ett område, kompetensutveckling och handledning, bedömdes som underkänt. Utföraren ska återkomma med en skriftlig och muntlig redovisning som beskriver åtgärder för att åtgärda dessa brister. En fördjupad uppföljning kommer att ske för att utreda vidare hur korttidsvistelse enligt LSS ska kunna drivas med ett flexibelt arbetssätt utifrån målgruppen behov, flexibel organisation och effektivt resursutnyttjande. En kvalitativ utredning av kundnöjdheten hos barn, ungdomar och anhöriga kommer att ske i form av i form av intervjuer och fokusgrupper. Hälso- och sjukvård Uppföljning av hälso- och sjukvårdsindikatorer samt allvarliga händelser och antal avlidna per den 30 juni redovisas i egen rapport. De handlingsplaner som verksamheterna har arbetat fram utifrån sina respektive resultat 2015 har diskuterats i samband med uppföljningsmöten med utförarna under april och kommer att följas upp i anslutning till årsredovisningen. Detsamma gäller för handlingsplanen om Tidiga tecken. Riksgymnasiet med RH-anpassad utbildning Riksgymnasieverksamheten är enligt skollagen en regelrätt verksamhet inom gymnasieskolan som ska ge svårt rörelsehindrade ungdomar en gymnasieutbildning. Utbildningen vid riksgymnasium kompletteras med särskilda omvårdnadsinstaser i form av boende, omvårdnad i boendet och habilitering. Målet för riksgymnasieverksamheten är att ge elevrena kunskaper, utveckla deras självständighet och färdigheter samt förbereda för ett vuxenliv. Eleverna bekostar själva sin kost, logi och resor. Hemkommunen står för en tredjedel av 17

24 kostnaderna för omvårdnadsinsatserna. Detta regleras enligt skollagen och SKOLFS 2009:25. För läsåret /17 debiterades hemkommunen kronor för höstterminen, och kronor för vårterminen Läsåret 2015/16 hade Västerås en elev i denna utbildningsform. Från och med läsåret /17 blir det ytterligare en elev i denna skolform. Således har Västerås två ungdomar innevarande läsår vilket betingar en kostnad på cirka kr per läsår och ungdom, sammantaget cirka kr. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna, med 20 timmar per vecka för varje ärende. De kommunala besluten om personlig assistans enligt LSS, där kommunen har hela kostnadsansvaret, har endast ökat marginellt. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos assistansutförarna är ett kommunalt ansvar. Denna kostnad ökar kraftigt, vilket kan kopplas till att assistansanordnarna saknar krav från tillsynsmyndigheterna för att förbättra arbetssituationen för assistenterna. Även här saknar kommunen påverkansmöjligheter. Målgruppen tenderar att öka av flera anledningar. Antalet personer över 65 år med bibehållen personlig assistans ökar i och med att målgruppen med funktionsnedsättningar idag uppnår en längre livslängd. Sjukvården räddar alltfler för tidigt födda barn där konsekvenserna kan innebära stora omvårdnadsbehov till följd av omfattande funktionsnedsättningar hos barnen. Som en följd av detta blir det allt vanligare att man ansöker om personlig assistans för dessa barn i ett mycket tidigt skede i livet. Ny rättspraxis inom personlig assistans Högsta förvaltningsdomstolen HFD har i ett par domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Tolkningen gäller både för Försäkringskassan och kommunerna. Enligt senaste rättspraxis innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt att kommunicera med andra. Tidigare kunde assistans även beviljas för de som hade ett omfattande behov av sådan tillsyn som kräver ingående kunskaper om den enskilda individen. Med detta avses exempelvis personer som av medicinska skäl kan vara beroende av hjälp i form av omvårdnad vid andningssvårigheter, anfall etc. Det är för närvarande oklart om motsvarande hjälp till dessa personer är att betrakta som en insats enligt hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen. Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättning En särskild utredare ska ser över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av LSS.Uppdraget ska redovisas 1 oktober

25 Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under såväl 2014 som under Fram till 31 augusti har 66 nya beslut tagit om daglig verksamhet enligt LSS. Av de nya deltagarna kommer 33 personer från gymnasiesärskolan efter avslutad skolgång i juni. Samtidigt har ett antal personer valt att avsluta insatsen. Detta medför en nettoökning på ca 45 personer hittills under året. Statistiken visar att det totala antalet deltagare t o m 31 augusti uppgår till 631. Av olika orsaker är inte alla deltagare aktiva inom sin dagliga verksamhet. Av den anledningen ersätts inte leverantörerna varje månad för det antal som enligt statistiken är beviljade insatsen. I augusti har ersättning betalts ut för ca 600 deltagare. Ökningen av deltagare inom daglig verksamhet beror på att flera personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd ansöker om daglig verksamhet efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen upplever att de som myndighet inte har tillräckliga resurser för att ge fortsatt stöd i arbetslivet via dem, vilket kan vara en anledning till att fler ansöker om daglig verksamhet enligt LSS. Nämnden för personer med funktionsnedsättning och Arbetsförmedlingen ser en ökad problematik i att framförallt unga personer står långt ifrån arbetsmarknaden till följd av psykisk ohälsa, till viss del beroende på neuropsykiatriska diagnoser. Detta i kombination med andra svårigheter samt ofullständig skolgång främst avseende gymnasiet, innebär att många står långt ifrån arbetsmarknaden. För att beviljas daglig verksamhet enligt LSS är kriterierna endast, förutom att tillhöra personkretsen, att den enskilde inte studerar eller har ett arbete. Det innebär att någon egentlig behovsbedömning inte krävs för att uppfylla detta och därmed ha rätten till en meningsfull sysselsättning enligt LSS. En liknande trend syns över hela landet. Orsakerna till detta antas bero på ökade krav på arbetsmarknaden, att personer med funktionsnedsättningar inte prioriteras av arbetsförmedlingen samt att Samhall ställer högre krav på arbetsförmågan idag. Till detta finns en samstämd uppfattning nationellt om att antalet personer som får diagnosen autism eller autismliknande tillstånd ökar. Detta medför att personer som beviljas LSS- insatser ökar stadigt och den mest förekommande insatsen är daglig verksamhet. Målstyrd ersättning daglig verksamhet Nämnden beslutade om nytt förfågningsunderlag för leverantörer av daglig verksamhet i juni. Detta innebär att leverantören regelbundet ska pröva den enskildes möjlighet till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Om den enskilde inom leverantörens dagliga verksamhet övergår till någon form av anställning på den ordinarie arbetsmarknaden kommer leverantören att få ersättning motsvarande nivå 1, under 6 månader. Därefter görs en ny bedömning, om stödet fortfarande behövs kan ersättning betalas ut ytterligare maximalt 6 månader. Leverantören skall under denna period ge den enskilde det stöd och den motivation som behövs i syfte att behålla sin anställning. 19

26 Under fram till augusti månad har målstyrd ersättning tillämpats för tre 3 deltagare. Biståndsenheten upplever att möjligheten till målstyrd ersättning har öppnat upp för ett djupare samarbete och att det i dagsläget även finns ett mer lösningsfokuserat förhållningssätt kring den enskildes behov. Om detta arbetssätt fortgår finns förutsättningar för att kostnader för daglig verksamhet kan minska till följd av att fler kommer ut i någon form av anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. Uppdrag från kommunstyrelsen avseende volymutvecklingen inom daglig verksamhet Nämnden fick den 30 september 2015 i uppdrag från Kommunstyrelsen att tillsammans med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ta upp överläggningar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med anledning av volymutvecklingen för daglig verksamhet (LSS). Uppdraget har besvarats med en rapport dnr /72-nf. Ett samarbete med utbildnings och arbetsmarknadsnämnden/ama och Socialkontor ekonomi inom Sociala nämndernas förvaltning, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har påbörjats. Ett första steg är att i projektet Optimus via Samordningsförbundet kartlägga personer år som uppbär aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Syftet med projketet är att utveckla en arbetsmetod för att dels tydligt kartlägga målgruppen på individnivå parallellt med att genomlysa gränsytan mot övriga aktörer runt individerna. Syftet är att hitta bästa möjliga samverkansmodell och säkra att varje person har ett optimalt fortsatt stöd. Målet är vidare att snabbare hjälpa målgruppen ut i samhället med rätt insatser så att resultatet kan bli varaktigt samt metodutveckla en modell som kan användas fortsättningsvis runt målgruppen. Parallellt kan kartläggningen och metodutvecklingen bli en betydelsefull komponent i det fortsatta utvecklingsarbetet med målgruppen unga med aktivitetsersättning. För nämnden kan resultatet av projektet på sikt innebära att enskilda som har möjlighet att få en anställning inte blir aktuella för daglig verksamhet. Optimus pågår från maj-december. Projekt riktade till familjer, barn och ungdomar Projekt Gemensamt stödteam NF-IFN Gemensamt stödteam mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjenämnden startade i september Syftet är att fler barn, ungdomar och föräldrar med sammansatt problematik har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Gemensamma stödteamet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av andra metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser inte krävs längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. 20

27 Erfarenheterna visar att det i allmänhet inte räcker med kortsiktiga insatser så som den ordinära familjebehandlingen ofta bedrivs. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Projektet började som ett tvåårigt projekt och har nu förlängts till och med 31 december Från september 2015 finansieras projektet via statliga prestationsmedel på 1,2 mnkr. Projekt SAMFÖR Samordnat föräldrastöd för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, är ett projekt som genomförs i samarbete mellan Mälardalens högskola, Västerås stad, landstinget Västmanland och VHS (Västerås Handikapporganisationers samarbetsråd). SAMFÖR genomförs som ett tre-årigt projekt i under tiden 1 juli juli.projektet finansieras genom medel från Arvsfonden. Västerås och landstinget bidrar med 0,5 årsarbetare vardera för en samordnarfunktion. Syftet med SAMFÖR är att stärka stödet till föräldrar med barn som har någon funktionsnedsättning. Verksamheten i projektet har inte inneburit några effektiviseringar inom nämndens verksamheter. En projektrapport presenterades av MDH under våren. Slutsatserna i rapporten och effekterna av insatsen i ett samordnat föräldrastöd bör analyseras innan beslut om framtida behov och tillvägagångssätt avseende samordnat föräldrastöd. Projektet avslutades 31 juli, då projektmedlen från Arvsfonden upphör. Slutrapport hanterades på nämndens sammanträde 31 augusti. Projekt FÖRST, MKHV Projektet Gemensamt stödteam NF-IFN, följs av ett projektuppdrag inom MKHV. En följeforskare studerar teorier och metoder, och följer projektledning och projektdeltagare genom bland annat intervjuer, workshops och olika följestudier. I detta uppdrag för MKHV ingår ett likanden projekt (PAFF) inom Eskilstuna kommun. Bakgrunden till projektet är att det uppmärksammats att det finns en växande grupp med föräldrar som behöver stöd i sin vardag. Denna grupp är inte tydligt definierad men det kan röra sig om att föräldrarna kan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, uppvisar en låg begåvningsnivå och/eller har inrättat en livsföring vilket försvårar omhändertagandet av barnet. Utöver det faktum att föräldrarna inte behöver ha tilldelats en diagnos, kompliceras situationen ytterligare av att föräldrarna själva heller inte tvunget erkänner sin problematik. Problematiken är inte tydlig och projektets syfte är att ta fram verktyg/redskap/ instrument som kan utgöra stöd i arbetet med dessa familjer. Föräldraintervjuer har genomförts i de familjer där insatsen har pågått. En projektrapport har färdigställts av MKHV den 1 september, där även ett arbetsverktyg presenteras. Arbetsverktyget syftar till att förbättra ett professionellt bemötande och bygger på att förverkliga tio evidensbaserade utvecklingsmål. Projektet FÖRST inom MKHV har tilldelats nya medel och fortsätter till och med juni. Under denna tid ska föräldrarnas erfarenheter av projektet undersökas, samt att arbetsverktyget ska presenteras för olika användare. Under hösten kommer det att 21