Det inre arbetslaget består av 80% Svenska och Bild. Puja undervisar även åk 4 i bild. 40% i arbetslaget. Engelska. 50% engelska i andra årskurser.

Relevanta dokument
ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Vi organiserar vårt arbete utifrån våra kunskaper/ämneskompetenser.

svenska, engelska, matematik och bild

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Årskurs 5. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Grundsärskolan ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Arbetsplan för Stora Mellby fritids Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Teamplan Ugglums skola F /2012

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Lokal arbetsplan. för Kärna skola Årskurs 4-9. Linköpings kommunala skolor Område Malmslätt Kärna skola

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsutveckling i fritidshem

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Enhetsplan för Nödingeskolan

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Senast ändrat

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Österfärnebo skolas arbetsplan

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan för skriv enhetens namn Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Lokal arbetsplan Läsåret

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Dokumentation grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

för Rens förskolor Bollnäs kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetsplan Duvans förskola

Brukets förskolas arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Transkript:

Årskurs 7 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Arbetslagets central pedagogiska idé är att utifrån vad elevens upplevelse analysera byggstenarna och de centrala begreppen i en lärosituation. I nästa skede ska eleven fästa kunskapen i andra erfarenheter eleven gjort inom närliggande områden eller i områden med helt skild karaktär. Lärosituationerna ska varieras i utformning och vara tydligt förankrade i skolämnenas olika läroplaner. I vår undervisning strävar vi efter att synliggöra elevernas tänkande. Dialogerna och samtalen med eleverna står i centrum. Vi tror att eleverna söker sammanhang, förklaringar och strukturer, helheter och förståelse. I undervisningen tar vi avstamp i elevernas egna konkreta erfarenheter och föreställningsvärldar. Genom att delvis arbeta i ett projekt- och ämnesövergripande pedagogiskt arbete vill vi få eleverna att se helheter och sammanhang samt att påvisa att samma tankekvaliteter finns i fler ämnen. Vi vill framkalla en kunskapsbild hos alla inblandade i läroprocessen, eleverna såväl som pedagoger, som vi kan betrakta, bejaka och ifrågasätta. Vi vill också se på varandra på ett sätt där vi tillsammans skapar våra identiteter. En viktig formulering för detta som vi strävar efter att uppfylla, har vi stulit från den österrikiske filosofen Martin Buber. Han säger att i det autentiska mötet Jag och Du är den andre inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett subjekt som deltar i att skapa mitt Jag, liksom jag deltar i att skapa detta Du. Detta förhållningssätt syftar till att stärka självbilder och självförtroende och ska medföra att vi ser på oss själva och andra med respekt och förtroende. Lev Vygotski och Martin Buber har influerat vårt tänkande och står i mångt och mycket för den teoretiska basen i vår pedagogiska gärning. Vi vill således kontinuerligt arbeta för att eleverna ska bli aktiva och medvetna om sin egen kunskapsprocess för att skapa mening och sammanhang samt ökad självkännedom. Arbetslag 7 verksamhet och organisation Det inre arbetslaget består av Puja Qadri Linda af Ugglas Erika Bohlin-Engström Ylva Wiman Håkan Jansson 80% Svenska och Bild. Puja undervisar även åk 4 i bild. 40% i arbetslaget. Engelska. 50% engelska i andra årskurser. 80% SO-kompetens Erika undervisar även åk 1 i SO. 100% SO- kompetens och ansvarig för undervisning för elever i behov av särskilt stöd. 60% Idrott och hälsa. Håkan undervisar även åk 2 och SUgrupp i Idrott och hälsa.

Erland Janzon 100 % Matte och NO Pedagogerna i det inre arbetslaget ansvarar för handledarskap där vi delar ansvaret för eleverna. Vi samarbetar via arbetslagsmöten och pågående pedagogiska diskussioner. Det yttre arbetslaget består av Siw (textilslöjd) och Rigo (vik. i franska) Eleverna undervisas även av: Mari Tsuchiua Jännerholm ( HKK ), Maria Alfredsson (sp), Raja Hagman ( sp ) samt Åke Hellman (trä-metallslöjd). Rekrytering pågår till b-språk franska. Vi har fast vikarie så länge. Våra lokaler består av klassrum i den Gamla skolan (två) samt Badhuset (två klassrum samt ett grupprum). På torsdagar är vi i Tegelhuset för ämnesintegrerad undervisning. Hemkunskapen sker i Bagarmossens skola. Idrott och hälsa sker både på skolan och utanför. Arbetslaget har en löpande diskussion om våra resurser. Vi vill använda våra tilldelade resurser på bästa sätt för att eleverna ska nå sina mål. Vi reviderar kontinuerligt de personella resurserna utifrån elevernas behov. I början av varje termin för vi en diskussion om vilka läromedel och vilket material vi vill köpa in. Till elever med åtgärdsprogram köper vi individuellt anpassade läromedel för att underlätta deras lärande. Vi använder även resurser till våra projekt under året, exempelvis en inspirerande föreläsare eller ett studiebesök. Arbetslagets prioriterade arbetsområden Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning och skolans arbetsplan för läsåret 2011/12 har arbetslaget tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. Förbättrade kunskapsresultat Vårdnadshavares ökade nöjdhet Eftersom vi är ett nytt arbetslag med, för oss, nya elever kommer vi att prioritera att utveckla våra relationer med eleverna och med varandra för att skapa en trygg och tydlig läromiljö där eleverna kan förbättra sina kunskapsresultat och utvecklas till sin fulla kapacitet socialt. Utveckling mot kunskapsmålen Alla elever når minst skolårsmålen för år 7. Alla elever uppnår sina egna mål i sina IUP:er Alla elever är medvetna om sina egna mål och vägen dit. Alla elever upplever att de känner till och förstår kunskapsmål och kriterier.

Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Upprättande av åtgärdsprogram och eventuell undervisning med riktat studiestöd för de elever som riskerar att inte nå målen. Eleverna börjar tillsammans med respektive ämneslärare skriva sina IUP:er tidigt på terminen och utvecklingssamtal där minst 90% av eleverna leder sitt eget utvecklingssamtal. Schemalagd handledartid där eleverna tillsammans med sin handledare får diskutera sina mål, aktiviteter och strategier i respektive ämne. Ansvarig : Linda af Ugglas Tydliga målformuleringar och kriterier till eleverna inför varje nytt projekt/ämnesområde. Sammanställning i ett dokument över varje elevs måluppnåelse i alla ämnen i slutet av terminerna. Sammanställning i ett dokument över varje elevs måluppfyllelse i IUP:erna i slutet av varje termin. Ansvarig: Erika Bohlin-Engström Vi mäter elevernas medvetenhet om sina egna mål genom att dokumentera ämnes och handledarsamtal och genom att titta på hur stor måluppnåelse eleverna har i sina egna IUP:er. Vi mäter elevernas upplevelse av att de känner till och förstår kunskapsmålen genom en enkät.

Trivsel och trygghet Alla elever känner sig trygga i sin arbetsmiljö Alla elever känner till skolans normer och regler för de senare åren Alla elever känner sig trygga med de vuxna på skolan Alla elever känner att de blir respekterade för sina åsikter och sin identitet. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Dialog och samtal genomsyrar verksamheten för att stötta eleverna i deras sociala och kunskapsmässiga utveckling genom t.ex. handledarsamtal, föräldrasamtal och utvecklingssamtal. De vuxna är noga med att informera eleverna samt genom samtal och diskussion exempelvis i klassråd förankra, påverka och förbättra skolans regler och normer. Genom kontinuerlig diskussion, dialog och samplanering mellan de vuxna inom årskursen och spåret i första hand, hela skolan i andra hand. Ansvarig: Håkan Jansson I den dagliga verksamheten tar vi aktivt och medvetet oss an de frågor som väcks gällande tolerans, rättvisa och etiska ställningstaganden för att eleverna ska ha möjlighet att bearbeta, belysa och diskutera frågor inom områden som rör respekt för andra människor och sin omgivning. Vi mäter om alla elever känner sig trygga i sin arbetsmiljö genom kontinuerlig dokumentation av handledarsamtal (som vi sammanställer och diskuterar) på arbetslagsmöten) och mätning av elevernas upplevelse av trygghet i en enkät. Vi mäter om eleverna känner till skolans normer och regler i en enkät.

Vi mäter om eleverna känner sig trygga med de vuxna på skolan i en enkät. Vi mäter om eleverna känner sig respekterade för sina åsikter och identitet i en enkät. Ansvar och inflytande Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över sin skolvardag både när det gäller innehåll, metod och uppgifter. Alla elever uttrycker vilket personligt ansvar som är knutet till det ökade inflytandet över sin egen och andras lärandemiljö. Med detta menar vi att det inflytande eleverna är redo att hantera, ökar med mognadsgrad och att detta inflytande åtföljs av ett ökat ansvar, som sträcker sig utanför sin egen personliga och även den närmsta kamratgruppens sfär. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Eleverna har inför varje nytt arbetsområde en dialog med arbetslag och enskilda ämneslärare kring innehåll och arbetssätt. Ansvarig: Erika Bohlin Engström Eleverna utvärderar innehåll och arbetssätt efter varje avslutat arbetsområde Eleverna genomför klassråd, skriver protokoll och representerar år 7 i skolans övriga råd ( elevråd,matråd etc ) Ansvarig: Erika Bohlin Engström Eleverna övar kontinuerligt sin studieteknik under riktade lektioner, med riktade hemuppgifter, och för diskussioner i grupperna där exempel och tips på strategier lyfts fram.

Tillsammans med handledaren, diskuterar eleverna individuellt sina strategier och sina behov av stöd, för att möjliggöra för varje elev att individuellt höja sin grad av självständighet och ansvarstagande. Arbetslaget tillhandahåller information via i första hand årskursens hemsida, men även i form av schema, anslag, som punkter på klassråd, samt som ett inslag under lektionerna. Arbetslaget diskuterar kontinuerligt (t ex alagsmöten) pedagogiskt upplägg för undervisningen samt när det är möjligt att samplanera (kriterier/mål), för att kunna möta upp elevernas önskemål kring upplägg och innehåll. Eleverna använder sig självständigt och aktivt av de hjälpmedel som står till deras förfogande, för att hålla sig informerade kring vad de förväntas göra, var, när och hur. Detta mäts genom att närvaro och inlämningar av uppgifter dokumenteras, samt att eleverna är kommer förberedda med material till lektionerna och deltar aktivt under lektionerna. I utvärdering/enkät ställs frågor kring elevernas upplevelse av inflytande över sin skolsituation och kring hur de uppfattar sin förmåga att ta ansvar för sina studier och för den gemensamma studiemiljön. I handledarsamtal diskuteras elevernas studieteknik och hur de planerar sitt skolarbete. Ansvarig: Erika Bohlin Engström Kultur Alla elever upplever närmiljön och staden som kulturbärare och kultursändare Alla elever vet vad tvärvetenskap är enligt definitionen hur kulturyttringar skapas gällande historiska, idehistoriska och vetenskapliga strömningar Alla elever utvecklar ett språk för att granska, genomföra samt presentera egna verk och andras

Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Besök på flera av stadens kulturella institutioner samt staden och närmiljön som plattform för olika studier. Ansvarig:Erika Bohlin Engström Arbetslaget planerar flera ämnesövergripande projekt som ger eleverna utrymme och möjligheter till att både uppleva och producera olika spektra av kulturyttringar och därigenom skapa en förståelse för hur det hänger ihop med vetenskap, historia samt idéströmningar. Eleverna får tillfälle att arbeta med olika sorters presentationstekniker och utställningsmetodik. Vi genomför en undersökning/utvärdering i arbetslaget huruvida arbetslagets mål gällande rubriken KULTUR har uppnåtts. Detta genom att eleverna skriver reflektioner kopplade till arbetsområden där vi berör dessa mål. I dessa reflektioner kan vi dokumentera, sammanställa och därigenom mäta om måluppnåelsegrad. Vi genomför även en diskussion i klasserna i slutet av åk 7 om de mål arbetslaget ställt gällande kultur uppnåtts. Under denna diskussion dokumenteras svaren så att de går att använda som mätverktyg.