Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.



Relevanta dokument
Ledningssystem för kvalitetsutveckling

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING 2011

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för god kvalitet

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9 ersätter

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Awiljas kvalitetsberättelse för personlig assistans för år 2017

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Rutiner för f r samverkan

Utvecklingsplan Hallen

Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Kvalitetsberättelse för 2017

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset. Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder enligt LOV

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Policys. Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Sektor stöd och omsorg

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Beslut för förskola. efter tillsyn i Motala kommun. Beslut Dnr :5784. Motala kommun.

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Välkommen till Återföringsdialog!

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Rapport: Avtalsuppföljning

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Kvalitetsrapport hemtja nst

Kvalitetsberättelse 2017 Gertrude Care

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd

Kvalitet inom äldreomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Hemtjänstenhet: Omsorgshuset i Stockholm AB - Västerort. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Nya föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Mångkulturell Hemtjänst, Kvalitetsberättelse 2017 Solna stad

Uppföljning Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Verksamhetsuppföljning Skillinge Vård- och omsorgdistrikt

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet

Verksamhetsplan & verksamhetsberättelse

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Transkript:

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde och för samhället i stort. Lärande är att som kunskapsdrivet företag lära oss själva och lära andra Behandling är forskningsbaserat, flerdimensionellt förändringsarbete för den unge och dess nätverk Skola skall skapa möjligheter för att eleverna skall vara väl förberedda för vidare studier och arbetsliv Magelungen ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för utveckling och förändring för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Vi är ett komplement till kommunernas och landstingens egna verksamheter, Vi samskapar verksamma och skräddarsydda lösningar utifrån uppsatta mål. Vår verksamhet är kvalitetssäkrad genom forskning och hög kompetens hos våra medarbetare. Övergripande målområden: Nöjda uppdragsgivare Nöjda medarbetare Innovation och utveckling God lönsamhet Strategiska mål bestäms av styrelsen som sedan bryts ned i mätbara delmål. Ledningsgruppen utgörs av Vd Daniel Riddez, vice Vd Mia Hübinette, Katarina Wessman, controller, Stefan Berg, skolchef samt Tomas Lindgren, utvecklingsledare. Långsiktig planering, övergripande utveckling av företaget, nya projekt, avtal och upphandlingar, organisationsutveckling samt marknadsföring tillhör företagsledningens arbetsuppgifter. Cheferna i organisationen är direkt underställda VD. Cheferna har budget, behandlingsoch personal-ansvar för respektive enhet. Förutom de månadsanställda som finns inom organisationen finns ett antal resurspersoner anställda på konsultbasis: organisations-/affärsutvecklingscoaching, handledare och konsulter i verksamheterna, psykiatrisk konsultläkare, vetenskaplig konsult (forskning), mediakonsult och IT-konsult

Att vara chef på Magelungen innebär Att enheten erbjuder hög kvalitet i enlighet med Socialstyrelsen och Skolmyndigheternas riktlinjer Att chef har yttersta ansvar för att lagar och regelverk följs. Att det finns en tydlighet kring uppdrag, ansvar och arbetsuppgifter för varje medarbetare på enheten Att ansvara för att samordna resurserna på enheten Att det finns ett gott samarbete med kollegor, samarbetspartners och uppdragsgivare Att samordnaren i ärendet har ansvaret för att teamet fungerar och att det finns en bra struktur. Att det finns ett tydligt målfokus i uppdraget Att dokumentation sker i enlighet med regler och riktlinjer Att regelbunden uppföljning och utvärdering av uppdragen sker Att forskning bedrivs på enheten i enlighet med de riktlinjer som finns i organisationen Att kompetensutveckling sker på enheten i form av utbildning, handledning och samverkan. Att tid avsätts för utvärdering och planering Att ansvara för budget vad gäller intäkter och kostnader Att ansvara för arbetsmiljö Att ansvara för att behandlingens innehåll och utformning Att ansvara för att skolmål uppnås.

Magelungens ledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9 Det övergripande målet med ledningssystemet är att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i de verksamheter som vi har. Vi följer de olika regelverk som är aktuella i våra verksamheter: Socialtjänstlagen, Socialtjänstförordningen och LVU HSL i de fall då BUP är uppdragsgivare Lex Maria / Sarah både utifrån HSL och SoL Sekretesslagen och Lagen om registerkontroll Därutöver lyder vi under Skollagen, aktuell Arbetsmiljölagstiftning och Arbetsrättsliga lagar samt lagar avseende miljö och hälsa som t ex regelverk för Livsmedelshantering etc Företagledningen ansvarar för att ledningssystemet är funktionellt och utvecklingsbefrämjande. Ansvaret för att arbetet bedrivs i enlighet med de riktlinjer som satts upp åligger chef en för enheten samt avseende elevhälsan på rektorer inom Magelungen. I verksamheterna sker ett arbete med att beskriva innehållet i identifierbara processer, där aktiviteter och rutiner finns dokumenterade. Riskanalys görs på olika nivåer i verksamheten. Dels på generell nivå på Magelungen där de övergripande målen är att vi ska erbjuda en trygg och säker verksamhet för de ungdomar som placeras i våra verksamheter.

Alla avvikelserapporter som skrivs på enheterna skickas till huvudkontoret, där vi kan ha överblick och systematisera för att upptäcka eventuella brister och risker i verksamheterna. På enheterna sker riskanalyser kring verksamhetens dagliga schemalagda aktiviteter avseende exempelvis bemanning, metodval, gruppens sammansättning och lokaliteter. Varje morgon sker en genomgång av dagen vad?vem?hur?när? och varje eftermiddag utvärderas dagen, samt planering görs för nästkommande arbetsdag. Inför att en ny ungdom ska komma till enheten görs ett gediget intagningsarbete där riskanalys ingår avseende ungdomens uppvisade beteende och vilka eventuella scenarios som kan komma att inträffa då ungdomen placeras i verksamheten. Analysen görs utifrån ungdomens bekymmer sedd ur andras ögon och utifrån intervjuer med ungdomen. Utifrån detta, i kombination med ungdomens önskade mål i relation till uppdraget (se Samuppdrag) och skolmål (Åtgärdsplan) läggs ungdomens individuella schema upp. I alla behandlingsuppdrag sker regelbundna utvärderingar där ungdomarnas eventuella riskbeteende finns med på agendan. När det gäller verksamheten som helhet görs kontinuerligt utvärderingar av verksamhetens arbete. I vårt arbete med ständiga förbättringar är vi angelägna om att även inkludera lärandet i det som vi utvecklar. Det vill säga att även fokusera själva processen i förbättringsarbetet för att kunna skapa generaliserbar kunskap om hur vi gör.

I Magelungen är ledningen (föreståndaren) på plats i verksamheten. Detta innebär att chefen också är arbetsledare på plats och deltar i arbetsgruppens inre arbete; morgonmöten, behandlings-/veckokonferenser. Föreståndaren har direktkontakt med inskrivna ungdomar och deras familjer. Arbetet är i huvudsak teaminriktat både i handledning och i det direkta arbetet. Ur företagsledningsperspektiv finns en nära dialog med cheferna där kvalitetsfrågor ständigt är aktuellt. VD blir alltid informerad och är delaktig vid eventuella klagomål från uppdragsgivare, ungdom och familj. Detsamma gäller vid våldsincidenter i våra verksamheter. VD stämmer av månadsvis med respektive chef i relation till våra övergripande mål kring nöjda kunder (uppdragsgivare, familj, ungdom) och nöjda medarbetare På vårt intranät finns alla regler, föreskrifter, aktiviteter och dokument samlade. På verksamhets - och enhetsnivå skrivs årliga kvalitetsberättelser av enhetschef med fokus på förbättrings- och utvecklingsområden. Här sammanfattas hur man arbetat med kvalitet och säkerhet, vad som har gjorts och vilket resultat man har uppnått. Redovisningen (Kvalitetsberättelsen) skrivs utifrån gemensam struktur Kvalitetsredovisningen ska ge en övergripande bild och analys av Kvalitetsutvecklingen vid Magelungens verksamheter. Det huvudsakliga syftet med redovisningen är att främja kvalitetsarbetet och måluppfyllelsen vid enheten. Redovisningen ska ses som ett verktyg för uppföljning och utvärdering av verksamheten och som en plan för utvecklingsarbetet. Innehåll Uppdrag Enhetens uppdrag inom Magelungen Förutsättningar Medarbetare: antal, kompetens etc Lokaler: funktionalitet, läge etc Verksamheten Teori och metod Beskrivning av processer och aktiviteter i verksamheten Vad? Hur? Vem? Samverkan Hur samverkar vi? Beskrivning av processer och aktiviteter i verksamheten Vad? Hur? Vem? - Samarbete Riskanalys Egenkontroll Förbättringsområden Tillsyner Statistik Redogörelse för riskanalyser som görs i verksamheten - Journaler - Planeringsdagar; teman, innehåll - Forskningen - Brukarundersökningar Sammanställning och analys av synpunkter, klagomål, anmälningar och avvikelserapporter - åtgärder, förbättringar och resultat Återkoppling/resultat In-/utskrivningar