Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun [januari 2013]

Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 Projektperiod: 2010-01-18 2013-01-17 VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun [januari 2013] VOK AB Garvargränden 2-4 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se peter.johansson@vok.se

Innehållsförteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Utvärderingsansats...8 1.3 Metodval för utvärderingen...9 1.3.1 Kvantitativa insatser...9 1.3.2 Kvalitativa insatser... 10 2 Sammanfattning av utvärdering under projektperioden...11 2.1 Projektlogik L4U...11 2.2 Delrapport 1...12 2.3 Delrapport 2...13 2.4 Delrapport 3...13 2.5 Interna utvärderings- & uppföljningsinsatser...14 3 Målsättningar och önskvärda varaktiga effekter...15 3.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter...15 3.1.1 Resultat på individnivå... 15 3.2 Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter...20 3.2.1 Resultat på projektnivå... 21 3.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter...22 3.3.1 Resultat på regionnivå... 22 3.4 Valda horisontala ESF-kriterier...23 3.4.1 Främja samverkan... 24 3.4.2 Strategisk påverkan... 24 3.5 Jämställdhet och tillgänglighet...24 4 Avslutande kommentarer, analyser och slutsats...26 4.1 Analys...26 4.2 Slutsats...27 Bilaga

Sammanfattning Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom har varit ett ESF-projekt inom programområde 2 Motverka utanförskap, som har pågått mellan 2010-01-18 2013-01-17. ESF-projekt inom programområde 2 syftar till att stödja insatser som bidrar till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som idag står långt från arbetsmarknaden. L4U har haft som främsta syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar 16-24 år genom att använda en flexibel och individanpassad modell, bestående av coachning, aktiviteter, utbildningar och praktik. Projektdeltagandet har inledds med aktiviteter och arbetsrelaterade utbildningar, som sedan successivt har kombinerats med praktikplatser på företag som har sökts upp av projektsamordnaren och som har ett rekryteringsbehov. Projektets övergripande visionen, dvs. projektets röda tråd, har varit att det ska arbetas med insatser som mynnar ut i att en modell för att få ungdomar snabbt ut i arbetslivet och att denna därefter blir regionalt förankrad. Vägen dit var att först uppnå projektets mål vilka definierades utifrån tre nivåer: Individen, Kommun/Projektet och Region/Nationell nivå. På individnivå ska ungdomen ha upplevt att projektet har bidragit till att självinsikten/självkänslan har förstärkts och att minst 70 procent av samtliga inskrivna ska ha fått ett jobb. Genom insatserna ska även hälsoriskerna ha minskat (friskvårdsaktiviteter). På kommun/projektnivå ska det ha utvecklats ett samverkansnätverk mellan de deltagande organisationerna Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och Näringslivet. Den modell som ska ha utvecklats under projektet, dvs. L4U-modellen, ska ha implementerats i ordinarie verksamhet samt också fått spridning regionalt. På så sätt bör projektet ha mynnat ut i en varaktig förändring och skapat organisationslärandet. Projektet börjades 2010-01-18 och avslutades 2013-01-17. Den här rapporten, tillika utvärderingens slutrapport, syftar till att samla ihop intrycken utifrån tidigare gjorda delrapporterna, presentera en övergripande resultatbild och därtill ge svar på varför projektet har utvecklats åt den ena eller andra hållet. Beskrivningen utgår ifrån de önskvärda målsättningarna/effekterna på individ-, kommun- och regionnivå. Under projektets gång har det genomförts ett antal mer omfattande utvärderingsinsatser med tillhörande delrapporter (tre till antalet). Dessa insatser har haft som utgångsläge de önskvärda varaktiga effekterna på både individ-, kommun- som regionnivå, men huvudsakligt fokus har varit på de två förstnämnda. 3

Resultat/Effekter på individnivå L4U har haft en utveckling som har varit positiv. Projektets inledande månader visade på behov av förändringar vilka lyftes fram i förhandsutvärderingsrapporten 1. Dessa följdes därefter upp och det skedde ett flertal förändringar på olika nivåer, t.ex. vikten av att ha en drivande styrgrupp som har mandat till förändringar som förändrade rutiner för hur ungdomen genomför sitt deltagande i projektet. Det faktiska resultatet är övervägande mycket bra och vid projektavslut har den kvantitativa målsättningen om att 70 procent av totalt 137 personer som har deltagit i projektet ska gå vidare till arbete eller reguljär utbildning uppnåtts. Fördelningen är som följer: 71 män och 24 kvinnor är i arbete eller reguljär utbildning 12 män och 5 kvinnor åter till AF 17 män och 8 kvinnor är utskrivna Siffrorna visar på att projektet lyckas, men det mest intressanta är att då analysera varför projektet har lyckas. Till stöd har intervjuer, enkäter och analysseminarium använts varav följande två centrala nämnare har lyfts fram: Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas det på projektets resurs som benämns samordnare/koordinator mellan projektet, Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och näringslivet. Den riktade insatsen har varit en viktig resurs som öppnat upp för att den deltagande ungdomen har haft ett högt engagemang och stark egenvilja att lyckas. Projektsamordnaren, som delvis har haft till uppgift att söka efter potentiella företagare som är intresserade av praktikanter, har vid informationen varit mycket tydlig i att förmedla syftet med projektet dvs. att det ska finnas ett rekryteringsbehov i första hand hos de företag som har valt att delta i projektet. I de fall där företagen har haft ett flertal praktikanter efter varandra men som inte har resulterat i någon form av anställning har situationen resulterat i ett samtal med det specifika företaget och projektsamordnaren med följd av att samarbetet i majoritet avvecklades. Detta som en led i att verkligen upprätthålla att projektet ska leda fram till arbete och inte endast vara ytterligare en praktikinsats för den arbetssökande ungdomen. Självinsikt/Självkunskap - NLS 7D SCL Vid projektets begynnelse ägde självinsiktsutbildningen rum parallellt som praktik genomfördes. Det gjorde att deltagande ungdomar valde att hoppa av projektet då de kom till insikt att de praktikplatser som erbjöds inte var intressant för dem. En förändring ägde rum där ungdomen istället 1 Se delrapport 1 Förhandsutvärderings- och utvärderingsupplägg 4

genomförde utbildningen under första deltagareveckan. Det har resulterat i färre avhopp men framförallt ett effektivare projektflöde där deltagaren innan praktikstart har kommit till insikt om de erbjudna praktikplatserna har varit något för dem. Utbildningen, som heter NLS 7D SCL Självkunskap, ger en utveckling hos ungdomarna vilket också har bekräftats av deltagarna själva under de intervjuer extern utvärderare har genomfört med ett urval av dem. Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå Ovanstående insatser ligger till grund för att lyckas med önskvärda effekter på individnivå. Resultatet och önskvärda effekter på kommun och regionalnivå var att projektet skulle mynna ut i en modell som sedan integreras i ordinarie verksamhet. På regionnivå har det handlat om att modellen ska få spridning, främst inom Uppsala län. Resultat för att lyckas med effekterna på kommun- och regionnivå har projektgruppen arbetat löpande med. Modellen som ska tas fram har fått en struktur och Enköpings kommun har avsatt resurser för att den ska ha integrerats i ordinarie verksamhet vid projektavslut 2. Vad gäller regional spridning har det gjorts försök, bl.a. i form av att lägga planen på att genomföra ett spridnings- /påverkansseminarium där nuvarande arbetsmarknadsminister skulle delta, vilket gjorde att det blev ett stort intresse för att vilja delta. Seminariet blev dock med mycket kort varsel inställt p.g.a. avhopp från arbetsmarknadsministern. Istället har projektgruppen valt att presentera projektet för ledamöter i Sveriges Riksdag genom att besöka dem på plats i Stockholm och där ge information. Därtill har det förekommit besök av andra ESF-projekt, bl.a. har representanter för liknande ungdomsinriktade projekt i Skåne län besökt verksamheten i Enköping. Projektägarerepresentanten har också i möten med andra kommuner gett information om innehållet och dess resultat. Slutsats Framgångsfaktorer för varför projektet har mycket positivt med önskvärda målsättningar och effekter som resultat sammanfattas därmed med följande faktorer: En drivande projektgrupp Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Enköping kommun har varit projektägare och dess representanter för styrgruppen har varit drivande på att vilja få en varaktig förändring. 2 Vid projektavslut integrerades projektverksamheten inom ramen för Enköpings kommun, utbildningsförvaltning och är en del av ordinarie verksamhet. 5

Redan under ett tidigt stadium deklarerade projektägaren målsättningen om att verksamheten skulle permanentas. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 3. Ökad självinsikt hos målgruppen Genom utbildningar som har stärkt självkänslan och självinsikten hos ungdomen har projektet kunnat upptäcka om de bestämda praktikplatser som har funnits, har varit relevanta för dem redan i ett tidigt stadium i sitt deltagande. Det har gjort bl.a. gjort att projektets barnsjukdomar om svårigheten att rekrytera deltagare eliminerades. Insatsens betydelse bekräftas också av målgruppen själva. Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas det på projektets resurs som benämns samordnare/koordinator mellan projektet, Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och näringslivet. Det har varit en resurs som tydligt har förmedlat syfte med projektet, stöttat ungdomen samt också varit rak gentemot deltagande företag det skall ha funnits ett rekryteringsbehov för att bli aktuell att ta emot praktikanter. Projektmodellen som öppnar upp för god samverkan mellan berörda parter Projektmodellen som har tagits fram tvingar de tre parterna Arbetsförmedlingen- Näringslivet-Enköping kommun att samverka. Utan ett gemensamt ansvarstagande faller idén vilket innebär att det s.k. masknätet har täppts till. Om en part inte fullföljer sitt åtagande ger det direkt konsekvenser för verksamheten. 3 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 6

1 Inledning Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom har varit ett ESF-projekt inom programområde 2 Motverka utanförskap, som har pågått mellan 2010-01-18 2013-01-17. Det främsta syftet har varit att minska arbetslösheten bland ungdomar 16-24 år genom att använda en flexibel och individanpassad modell, bestående av coachning, aktiviteter, utbildningar och praktik. Projektdeltagandet har inledds med aktiviteter och arbetsrelaterade utbildningar, som sedan successivt har kombinerats med praktikplatser på företag som har ett rekryteringsbehov. Projektet har nyttjat en extern utvärderare som med stöd av en lärande utvärderingsansats har fokuserat på att utvärdera projektet kontinuerligt i arbetet med att nå de önskvärda målsättningarna och varaktiga effekterna. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till projektet härleds till att Enköping kommun och utbildningsförvaltningen fick alltmer signaler om att arbetslösheten inom kommunen kontinuerligt ökade samtidigt som kommunens företag hade ett starkt rekryteringsbehov. Inom Enköpings kommun hade tidigare en beprövad modell för att matcha arbetssökande med företag som hade rekryteringsbehov används med gott resultat. Modellen gick under namnet Enköpingsmodellen men var begränsad till att endast omfatta en företagsbransch. I projektform ville utbildningsförvaltningen pröva konceptet i en större skala dvs. fler arbetssökande och gentemot flera olika branscher. Utgångspunkten för såväl Enköpingsmodellen och för det här projektet har varit att de ungdomar som saknar en anställning är i behov att få komplettera de teoretiska kunskaperna samt möjligheter att kunna visa upp sig på olika företag som har varit i behov av nyrekrytering. En förprojektering påbörjades, där fokus var att få fram mer exakt vilka kompetenser som kommunens företag saknades och hur stort det faktiska rekryteringsbehovet var. Totalt tillfrågades 98 företag från olika branscher varav cirka 50 procent uppgav att de inom en 2-årsperiod skulle nyanställa. Det var framförallt inom handel och tillverkningsbranschen som nyrekryteringen var som störst. Utifrån ovanstående formades en projektansökan som lämnades in till ESF under 2009, som fick ett positivt beslut. Projektet börjades därefter under januari 2009. Grundstrukturen har varit, att i grupp om cirka 8 15 ungdomar, arbeta med dem i projektet under 23 veckor. De två första veckorna har varit en förberedelse fas där ungdomen har fått tagit del av teoretiska delar som t.ex. marknadsföring av sig 7

själv, friskvård (vid behov), personligt utveckling m.m. De resterande 21 veckorna har fokus varit på praktik. Ungdomen har fått möjlighet att praktisera hos tre olika företag inom samma bransch. 1.2 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det ett stort antal olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna hantera ett uppdrag som utvärderare. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen. I relevant litteratur beskrivs ansatsen med stöd av åtta större karaktärsdrag vilka är 4 : 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande 3. Kräver en närhet till deltagarna 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys) 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning För att förtydliga hur dessa åtta punkter har involverats inom projektet tar utvärderaren stöd av de två synsättet på utvärdering som går under namnen det planeringsstyrda och utvecklingsstödjande synsättet på utvärdering, vilka båda beskrivs på följande sätt 5. Utvärderingsmodell/Synsätt Planeringsstyrd Utvecklingsstödjande Inriktning Resultat (summativ) Process (formativ) Mål Mätning/Kontroll Lärande/förståelse Effekter Identifiering av avvikelser Multiplikatoreffekter Rapportering Skriftlig Muntlig och skriftlig Perspektiv Uppifrån Integrerat nedifrån och uppifrån Kommunikation Envägs Tvåvägs Förhållningssätt Distanserat Närhet Förutsättningar Slutet, förutsägbart Öppet, oförutsägbart Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Tabell 1: Utvärderingsmodeller 4 Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur 5 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 8

Utvärderingen för L4U har kombinerat ovanstående två synsätt och de åtta karaktärsdrag för vad som kännetecknar en lärande utvärdering. Den röda tråden för utvärderingsuppdraget som utvärderare har relaterat till har dock varit de i anbudet angivna skallkraven, vilka kan sammanfattas på följande sätt: Projektets måluppfyllelse Samverkan mellan projektteam, samverkanspartners och deltagande företag Jämställdhetsintegrering Uppfyllelse av valda programkriterierna: Samverkan och Strategiskt Påverkan Hinders- & Framgångsfaktorer I dialog med projektledningen har även framgångsfaktorer och hinder som har dykt upp under resans gång diskuterats. 1.3 Metodval för utvärderingen Under projektperioden har det förekommit utvärderingsinsatser av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. De har gjorts av både intern och extern utförare. Den första insatsen var att tillsammans med projektgruppen arbeta fram en projektlogik som därefter mynnade ut i en förhandsutvärdering. Denna har sedan legat till grund för att fastställa en plan för fortgående utvärderingsinsatser, som delvis har syftat till att visa på hur utvärderaren skulle förhålla sig till de i anbudet förutbestämda fokus områdena. Därefter har utvärderingen lämnat tre delrapporter under projektperioden som alla har haft ett bestämt fokusområde. Delrapport 1 (förhandsutvärdering) hade ett övergripande förhållningssätt där vissa förbättringsförslag lyftes fram. Delrapport 2 gav en sammanfattade bild av projektets första år utifrån styrgruppens perspektiv samt möjligheterna till långsiktlig samverkan. Delrapport 3 var en s.k. halvtidsrapport och gav en bild av hur projektets samtliga målsättningar och önskvärda effekter upp till dags datum hade utvecklats. 1.3.1 Kvantitativa insatser De uppföljnings- och utvärderingsinsatser under projektperioden av kvantitativ karaktär har främst varit enkäter till både företagsledare och ungdomar som har varit med i projektet. Företagsledare har fått besvara en enkät som har syftat till att samla in feedback på hur den gångna praktikperioden och 9

praktikanten har fungerat. Enkäten till ungdomarna har syftat till att samla in feedback på hur de har upplevt den genomförda praktikperioden. Enkäter har också förekommit vid de olika utbildningsinsatserna som projektet har arrangerat under perioden. Projektgruppen har följt upp den enskilde deltagaren situation 90 dagar efter projektavslut utifrån de av ESF själva framtagna programindikatorerna. 1.3.2 Kvalitativa insatser De kvalitativa insatserna som har varit aktuella är djupintervjuer med projektdeltagare och styrgrupp. Däremellan har det också varit ett analysseminarium med chefer och ägare till företag som har haft ungdomar som praktikanter. Intervjuer med deltagare syftade till att för en sammanfattande bild av helheten medan intervjuerna med styrgruppen hade som syfte att få inblick i vilka möjligheter och former det finns till ett varaktig samverkan. Analysseminariet syftade till att få intryck av projekten utifrån företagens perspektiv. 10

2 Sammanfattning av utvärdering under projektperioden Nedan ges en sammanfattning över de utvärderingsinsatserna som har genomförts under projektperioden och som har genererats till en delrapport av den externa utvärderaren6. Även en övergripande beskrivning av de interna utvärderingsinsatser som har ägt rum presenteras. 2.1 Projektlogik L4U För att få en tydlig bild av vad projektet ska uppnå och därefter enkelt kunna förmedla ut denna till intressenter har en projektlogik tagits fram7. Det är en modell som nyttjas för att för att klargöra sambandet mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter för att därigenom nå målen, och på sikt visionerna. Figur 1: Projektlogik L4U 6 7 För ytterligare information hänvisas till respektive delrapport och specifika enkätresultat Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur 11

Resurser Aktiviteter Effekter Resurser är de inom projektets ramar tillgängliga hjälpmedel som finns till hand för att kunna driva projektet. Aktiviteter är de inom projektet beslutade insatserna som ska utföras och på sikt ge resultat i form av effekter. Effekter är det tänkta resultatet av projektets aktiviteter. Visionen med projektet har varit att på sikt ska det ha skapats en etablerad modell som nyttjas regionalt för att få ungdomar snabbt in i arbetslivet och därmed minskas ungdomsarbetslösheten i regionen. Projektet har haft tre övergripande mål, vilka har kategoriserats utifrån individ- och kommun och regionnivå: individen/ungdomen ska ha utvecklat självinsikten/självkänslan, 70 procent av samtliga deltagare ska ha fått ett arbete efter avslutat projektdeltagande, minskade hälsorisker och fått ett ökat kontaktnät med näringslivet. Kommunen ska ha utvecklat samverkan mellan deltagande organisationer och näringslivet ska ha upplevt att projektet har underlättat generationsskiftet genom att det har blivit lättare att fått tag på efterfrågad kompetens. På regionnivå ska en etablerad modell för effektivare rekrytering av ungdomar på arbetsmarknaden ha kommit på plats. 2.2 Delrapport 1 Den första insatsen innebar en förhandsutvärdering med tillhörande utvärderingsplan. Förhandsutvärderingen visade på ett antal insatsområden som projektgruppen lyfte upp för diskussion hos styrgruppen. Sammanfattningsvis var det följande områden: Styrgruppen: Funktion, innehåll och ansvarsfördelning Det handlade om förtydliga styrgruppen funktion, vilka rättigheter och skyldigheter den har m.m. Det lyftes bl.a. fram att rollerna borde bli mer konkreta, att respektive person som har med projektet att göra skulle bättre få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter samt också att alla har mandat att ta beslut utifrån sin egen organisation. Interna utvärderingsinsatser I diskussion med projektledaren framkom att de interna utvärderingsinsatserna inte hade formats. Det handlade t.ex. om hur projektet skulle utvärdera samverkansperspektivet, hur input från såväl deltagaren/ungdomen som företagen som har haft praktikanter skulle inhämtas m.m. Förslaget om enkäter antogs och projektgruppen påbörjade arbetet. 12

Kommunikation: Förtydliga projektbilden Det syftades till att förtydliga projektstrukturen för alla inblandade parter men främst för att säkerställa att projektet fick deltagare utifrån tilltänkt målgrupp. Tillgänglighetsperspektivet Det syftade till att förtydliga rutinerna för att säkerställa att samtliga ungdomar oavsett eventuella tillgänglighetsbehov kunde tillgodoses. 2.3 Delrapport 2 Delrapport 2 hade som syfte att samla in intrycken över projektets första år utifrån styrgruppens perspektiv. Extern utvärderare genomförde telefonintervjuer med varje styrgruppsledamot där de fick ge sin syn på hur projektet har utvecklats i förhållande till målsättningarna och önskvärda effekterna samt också hur projektet har bidragit till att samverkan har utvecklats mellan de deltagande organisationerna (kommun-af-näringlivet). Främja samverkan har varit ett av projektets valda horisontella kriterium. Resultatet visade på att det fanns en god samsyn mellan de tre organisationerna men med ett par förbättringsåtgärder vad gällde bilden av hur den interna samverkan fungerade i relation med att det var svårt att attrahera deltagare till projektet. Projektet hade under det första året svårt att få antalet deltagare vilket berodde på ett flertal faktorer, bl.a. att intresset bland ungdomarna var svagt, att praktikplatserna som erbjöds inte matchade intresset hos deltagaren/ungdomen. Projektet gjorde ett par förändringar bl.a. en schemaförändring. Deltagaren/ungdomen påbörjade projektdeltagande med en kurs inom personlig utveckling för att undersöka om praktikplatserna passar för deltagaren, vilket bl.a. gav resultat i ett bättre flöde. Vidare lyftes denna diskussion inom styrgruppen som tog med sig frågan hem till respektive organisation, som också gjorde att deltagandet fick en bättre ruljans. 2.4 Delrapport 3 Delrapport 3 var en halvtidsrapport som samlade in de hitintills då genomförda intrycken av projektet. Den byggde dels på ett analysseminarium som genomfördes under våren 2012 mellan projektägare, näringslivet, Arbetsförmedlingen, utvärderare och utbildningsleverantörer i syfte att finna projektets framgångsfaktorer, dels utifrån de samtal som löpande har ägt rum mellan extern 13

utvärderare och projektgruppen och dels genom insamlade enkäter genomförda av projektdeltagare och företagsrepresentant/chefer. Resultatet visade på att projektet hade utvecklats i mycket god riktning där nästintill samtliga önskvärda målsättningar och effekter hade uppnåtts. Det hade fastställts att projektet skulle finnas kvar efter projektperioden, modellen har fått en beskrivning och det låg fastställda planer på hur projektet och dess insatser skulle strategiskt spridas till andra och inom regionen. 2.5 Interna utvärderings- & uppföljningsinsatser Under projektperioden har intern utvärdering och uppföljning skett på flera olika sätt. Det har används självutvärderingar under projektgruppsmöten där fokus har varit på att reflektera över den gångna perioden. På styrgruppsmöten har framgångsfaktorer och hinder diskuterats. Utöver har det varit en hög frekvens av användandet av enkäter, både till deltagaren/ungdomen och till ägare/chefer till de företag som har varit med i projektet. Projektets koordinator har också genomfört muntliga avstämningar med deltagare och företagsledare löpande under praktikperioderna. Projektdeltagarna/ungdomarna har besvarat skriftliga enkäter där frågeställningar kring hur deltagaren upplevt genomförd praktikplats. Enkäten bestod av nio påståenden varav ett par hade följpåståenden. Ytterligare ett par påståenden var öppna för egna kommentarer. Uppföljning av vad som händer med deltagaren efter projektperioden har ägt rum i enlighet med delar av ESFs egna programindikatorer för programområde 2 dvs. om deltagaren 90 dagar efter projektavslut fortfarande var i arbete, i reguljär utbildning eller gått tillbaka till Arbetsförmedlingen. Statistiken är också fördelat per kön. Resultatet presenterar under avsnitt 3.1.1.1. 14

3 Målsättningar och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål och önskvärda varaktiga effekter är indelade i tre delar: individ-, projekt- och regionnivå. De beskrivs nedan utifrån respektive del. 3.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå är att deltagaren ska ha utvecklat självinsikten och stärkt sin självkänsla. Vidare ska projektet ha resulterat i minskade hälsorisker och deltagaren ska ha upplevt sig fått ett ökat kontaktnät med näringslivet. Kvantitativt ska minst 70 procent av samtliga deltagare ha kommit i arbete eller studier. Totalt har 136 ungdomar deltagit under projektets tre år. 3.1.1 Resultat på individnivå När nu projektet är avslutat konstateras att projektet med marginal har uppnått de målsättningar som fastställdes inför projektstart. Av de 136 ungdomar projektet har arbetat med har 95 av dessa gått vidare till en anställning eller kommit i reguljär utbildning. Det motsvarar cirka 70 procent av den totala deltagargruppen. Projektets kvantitativa målsättningar har därmed uppfyllts. För att undersöka projektet målsättningarna och effekterna som är mer subjektiva i sin bedömning har såväl enkäter, deltagarintervjuer som analysseminarium genomförts. Enkäter har haft som syfte att ta in deltagarens perspektiv på genomförd praktikplats, medan enkäter till chefer/företagsledare har nyttjats för att få feedback på projektet och praktikanten. Svarsfrekvensen var dock något låg vad gäller enkäten från chefer/företagsledare varför det istället genomfördes ett analysseminarium under april 2012 med företagsrepresentanter, utvärderare och utbildningsanordnare med följande frågeställningar: Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Vad kan vi göra för att etablera en varaktig förändring av projektets framgångsfaktorer? 15

Under hösten 2012 kompletterades den indata som erhållits i form av deltagarintervjuer utförda av extern utvärderare. Intervjuer genomfördes med samtliga individer ur en av intagningsomgångarna (totalt har projektet haft 9 intagningsomgångar, med mellan 8 18 ungdomar per omgång). 3.1.1.1 Uppföljning av deltagaren Den nämnda uppföljningen av deltagaren har utgått utifrån följande tre punkter: 1. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. 2. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning. 3. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Det totala resultatet (som varit tillgängligt fram till projektets avslutande månad) visar på följande: Antal Fördelning: Huvudsakligt mål 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 24 13 10 2 2 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Händelse per kön 1- Är i arbete eller reguljär utbild. 2- Åter till AF 3 - Utskrivna Deltagare 40 24 13 2 10 2 Diagram 1: Kvantitativ uppföljning av deltagare 90 dagar efter projektlämnandet (januar-13) Totalt var 64 ungdomar fortfarande i arbete eller reguljär utbildning 90 dagar efter att ha lämnat projektet. Det motsvarar 47 procent av totalt 91 projektdeltagare. Det är ett bra resultat och helt i linje med intentionerna med projektet. Resterande 45 ungdomar som deltagit i projektet har inte mäts då det vid projektets avslut inte hade gått 90 dagar sedan de avslutade sitt projektdeltagande. 16

3.1.1.2 Utvärdering utifrån individperspektivet Relevant utifrån ovanstående resultat är att lyfta resultatet ytterligare en nivå och analysera hur eller varför projektet har lyckats. Till stöd har enkäter används där deltagaren har fått ge sin bedömning inför-, under- och efter en praktikperiod. Deltagaren har fått besvara följande påståenden: 1. Informationen om projektet, dess innebörd samt inför praktiken har varit god. Jag fick en bra bild av det skulle innebära, tider, lokal etc. 2. Introduktionen på arbetsplatsen var bra, jag fick en bra bild om vad som skulle ske, vem som var ansvarig över vad, vart jag skulle vända mig vid frågor m.m. 3. Handledaren har varit bra, varit tydlig, informerat mig, bemött och stöttat mig under praktikperioden 4. Övergripande hade jag arbetsuppgifter över hela projektperioden 5. Arbetsuppgifterna var anpassad utifrån min kompetens och kunskap dvs. de var utmanande och hanterbara samt upplevdes meningsfulla 6. Jag har övergripande varit nöjd med min arbetsplats 7. Jag kan tänka mig att arbeta inom valt praktikområde 8. Jag upplever att mina möjligheter att komma ut i arbetslivet har förbättrats Totalt har 76 enkäter (64 män, 19 kvinnor) besvarats av totalt 136 inskrivna i projektet. Resultatet upp till årsskiftet 2012/2013 är som följer: Genomsnitt per påstående Man Kvinna Tillsammans 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,42 3,42 3,42 3,42 3,38 3,39 3,44 3,41 3,41 3,41 3,32 3,42 3,27 3,26 3,27 3,38 3,31 3,30 3,33 3,11 3,42 3,47 3,45 3,38 3,37 1 3 4 5 6 7 8 9 Genomsnitt Del I: Inför Del II: Under Del III: Efter Man 3,42 3,38 3,44 3,41 3,27 3,38 3,30 3,47 3,38 Kvinna 3,42 3,42 3,32 3,42 3,26 3,11 3,42 3,37 3,34 Tillsammans 3,42 3,39 3,41 3,41 3,27 3,31 3,33 3,45 3,37 3,37 3,34 Diagram 2: Genomsnitt per fråga per kön vid praktikutvärdering Ett totalt genomsnitt på 3,37 av högst 4 visar på att praktiken har varit till nytta och att deltagaren har kommit arbetsmarknaden. På påståendet om att deltagaren upplever sig ha kommit närmare 17

arbetsmarknaden är resultatet 3,45 av högst 4. När deltagaren har fått besvara enkäten visar det på att insatsen/praktiken har mycket väl motsvarat projektets intentioner. Deltagarens/Ungdomens egen syn på projektet och dess framgångsfaktorer Intervjuer har också genomförts med de ungdomar som tillhörde intagningsomgång 3.2. De fick besvara frågor rörande projektets innehåll, insatser, vad som har varit bra/mindre bra etc. Samtliga som intervjuades svarade att det bästa med L4U har varit att det har upplevts som en väl genomtänkt insats som verkligen kunde ge resultat i förhållande till andra arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som ungdomarna hade deltagit i. Den tydlighet inför ett projektdeltagande lyftes därtill fram som positivt dvs. att den information som erhållits om projektet innan projektstart om vad det har handlat om var kristallklar Den kombination mellan utbildningar, självinsikt samt det stöd som projektsamordnaren har gett ungdomen lyftes fram som unikt och som har gjort att ungdomen upplevde sig mer motiverad, glad och fått ökad tro på sig själv. Nedan listas ett antal citat från deltagarna själva om den egna uppfattningen om L4U. Det här projektet är precis vad jag har behövt, tidigare insatser jag har fått har bara varit ett spel för gallerierna L4U gör faktiskt något. Jag känner att jag har större lust att man gör någonting istället för att bara sitta hemma. Det här har skapat rutiner och det är positivt att det är riktat gentemot mig som individ och inte för en grupp. Här har jag fått det individuella stöd som jag inte har fått/fick hos [organisationsnamn/tidigare åtgärd]. Innan var jag arbetslös i cirka 1 år och jag höll på att hamna i depression. Jag kom hit och fick börja med att gå en kurs där jag kunde få återupptäcka mig själv att jag kan saker. Den har hjälpt mig hur mycket som helst. Den sammanfattande bilden utifrån intervjuerna är att det är helheten som gjort att deltagaren upplevt projektet som mycket bra. Återkommande berättelser om faktorer som tydlighet, individuella perspektivet (vad för praktik passar för deltagare X), självskattning och projektsamordnarensns stöd är projektets framgångfaktorer utifrån deltagarens perspektiv. Utifrån intervjuerna var det faktiskt inte någon som lyfte upp några önskade förbättringsåtgärder. 18

Involverade parters syn på projektet och dess framgångsfaktorer Varför projektet har lyckas lyftes även upp för diskussion i form av ett analysseminarium mellan projektägare, näringslivet, Arbetsförmedlingen, utvärderare och utbildningsleverantörer. Det pågick under två timmar där diskussionen utgick utifrån följande frågeställning: Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Diskussion fördes och utifrån resultat kan följande punkter lyftas fram som framgångsfaktorer för projektet. 1. Varumärket L4U är ett bra namn 2. Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) 3. Möjligheten att testa olika personer = målgrupper 4. Urvalet av deltagarna, mer engagemang 5. Måndagarna påverkar deltagarnas attityder 6. Självkunskapsutbildningen NLS 7D SCL Självkunskap 7. Trend är man med i L4U får man jobb, 70 procent går ut i jobb och det blir viktigt för deltagarna då det signalerar ett skarpt läge. Det upplevs som en merit att få vara med i projektet, något att fylla i CV 8. Företagen anställer 9. Praktikens längd 7 veckor, inte kortare. Flexibilitet är en möjlighet i framtiden 10. Medverkande företag har en social intelligens, dvs. har en känsla för samhället, ungdomarna/samhällsnyttan etc. Dessa företag kan agera som ambassadörer för andra potentiella företagare 11. Modellen fungerar, på målgruppen återkopplar varje steg Peka på de bästa/mesta framgångsfaktorerna Det fördes en fördjupande diskussion kring ovanstående punkter där två av dessa fick en betydande majoritet av bedömningen av projektets framgångsfaktorer. Dessa är: Framgångsfaktor 1: Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) Visar på ett engagemang gentemot deltagaren, som också bekräftats av deltagaren själva under intervjuerna. Samordnaren/Koordinatorn har varit en utökad resurs som kan erbjuda mer än vad som är möjligt inom ordinarie verksamhet (arbetsförmedlingen). Samordnaren har tydligt signalerat till potentiella företagare att ett deltagande i projektet skall innebära att det finns ett rekryteringsbehov 19

och att det kommer att följas upp för att undvika att det sätts i system att använda sig av praktikanter. Det har funnits konkreta fall där samarbetet har avbrutits på grund av att detta har ägt rum. På desamma sättet har signalen sänds ut till ungdomar som har varit intresserade av att delta, som också kan härledas till vad ungdomen själv har framfört i intervjuerna (L4U gör faktiskt något/skillnad). Projektet har arbetat med den här utgångspunkten och visat på ett mycket högt engagemang. Det har gjort att ungdomarna som deltagit har haft förväntningar på projektet, vilket också kan bekräftas utifrån de intervjuer som har genomförts. Samordnaren/Koordinatorn har levererat en individuell bekräftelse genom ett coachande och peppande förhållningssätt. Framgångsfaktor 2: Självkunskapsutbildning: NLS 7D SCL Självkunskap Självkunskapsutbildning som har öppnat upp för att deltagaren kommer till insikt i vad han/hon verkligen vill göra. Utbildningsinsatsen har gett signaler om att ungdomen fått ett ökat engagemang och förståelse för de egna styrkorna, vilka gav ungdomen en ökad motivation. Insatsen har också stärkt deltagarens självinsikt och öppnat upp för ungdomen att de faktiskt kan få ett jobb/tron på sig själv. Detta bekräftas också av ungdomarna själva i de intervjuer som har genomförts med de personer som tillhörde intagningsomgång 3.2. Sammanfattning Både ungdomen och de aktörer som har arbetat när projektet har en gemensam samsyn om att det är helheten som har gjort att de önskvärda effekterna har uppnåtts, även om de två nämnda framgångsfaktorer pekas ut som de mest relevanta. Vissa delar har passat mer eller mindre för respektive deltagande individ men det är ändå helheten som har gjort projektet positivt rak kommunikation/tydligheten vilka spelregler som gäller både gentemot ungdomen som de deltagande företagen, individanpassade praktikplatser, utbildningsinsatser som varit anpassade utifrån målgruppen, självskattning och en extra resurs sammanfattar projektets framgångsfaktorer utifrån individperspektivet. 3.2 Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på kommun/projektnivå har varit att projektet ska ha öppnat upp för ett utvecklat/förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationer och mynnat ut i en varaktig förändring. 20

3.2.1 Resultat på projektnivå En fördjupande insats angående samverkan har genomförts där styrgruppen intervjuades av utvärderare 8. Fokus var på intern samverkan och möjligheterna till långsiktlig samverkan/implementering. Resultatet visade på att det fanns en god samsyn, med ett par förbättringsåtgärder vad gällde bilden av hur den interna samverkan fungerade. Den långsiktliga samverkan, som bl.a. har som målsättning att integrera L4U-modellen i ordinarie verksamhet var vid tidpunkten då intervjuerna genomfördes svår att bedöma eftersom det inte fanns tillräckligt underlag till att kunna ge en objektiv bedömning. Löpande därefter har styrgruppen diskuterat samverkan och möjligheterna till en varaktig förändring och nu när projektet har avslutats har det avsatts resurser hos Enköping kommun för att etablera projektidén inom ordinarie verksamhet men i mindre omfattning 9. Resultatet speglar vad tillämplig litteratur inom projektstyrning och projektägarskap lyfter fram som framgångsfaktorer dvs. varför ett projekt överlever den s.k. projektbubblan, nämligen att en varaktig förändring kräver ett aktivt projektägarskap/styrgrupp 10. Projektägaren till L4U har varit drivande till att det blir en förändring och utifrån det resultat som har presenterats har Enköping kommuns utbildningsförvaltning beslutat att projektidén ska fortsätta och integreras inom ordinarie verksamhet. Projektgruppen har också varit drivande och har bl.a. tagit fram en socio-ekonomisk bild av hur mycket en kommun sparar genom att det satsas på tidigare insatser till ungdomar så att de kommer i arbete. Det socio-ekonomiska underlaget har legat till grund för att kunna påverka strategiskt dvs. att få till en varaktig förändring 11. Projektgruppen arbetade intensivt med att skapa spridning, dvs. ett strategiskt påverkansarbete. Ett koncept för seminarium togs fram där inte bara politiker från Enköping kommun skulle delta utan också representanter på nationell nivå hade tackat jag (bl.a. Sveriges arbetsmarknadsminister). Tanken med att få en brett deltagande kopplas samman med hur beslutsprocessen är inom offentlig/kommunalverksamhet. Störst förutsättningar för att påverka är att vända sig till den/dem som har högsta beslutanderätt dvs. politikerna. Seminariet var planerat till september 2012 men med mycket kort varsel ställdes det in då projektgruppen fick meddelande om betydande avhopp vilket gjorde att syftet med spridningsseminariet skulle utebli. Istället valde projektgruppen att besöka utvalda ledamoten i Sveriges Riksdag på plats i Stockholm för att där direkt inför dem informera dem om projektet och dess modell. Spridning har också ägt 8 Se vidare delrapport 2 9 När detta skrivs har det integrerats i ordinarie verksamhet och det fortgår utan avbrott (17/1-13) 10 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 11 Se separat rapport för socio-ekonomiska beräkningen 21

rum sinsemellan flera olika ESF-projekt där bl.a. ett liknande arbetsmarknadsprojekt i Skåne län besökte verksamheten i Enköping för erfarenhetsutbyte. Projektägaren har också informerat och beskrivit projektet inför andra kommuner i Uppsala län i samband med att denne har haft andra möten. Vad gäller projektets intentioner med att underlätta övergången i generationsskiftet och av efterfrågad kompetens hos de deltagande företagen har varit som en röd tråd i projektsamordnarens/koordinatorns uppdrag i att finna potentiella företagare som har rekryteringsbehov. Någon specifik insats för denna effekt har inte genomförts eftersom den är inbyggd in modellen. 3.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på regionnivå har varit att det utvecklas en modell för hur det effektivare går att få ungdomar ut på arbetsmarknaden. En modell som river de byråkratiska murarna och öppnar upp för ökad arbetsintegrering av ungdomar. Målsättningen är också att den sedan helst få regional förankring i hela Uppsala län. I Enköpings kommun ska det komma på plats i ordinarie verksamhet men i något mindre omfattning är vad projektet har varit. 3.3.1 Resultat på regionnivå Resultatet härleds till föregående avsnitt om målsättningarna och önskvärda effekterna på projektnivå. Projektgruppen har utifrån de lärdomar och erfarenheter som har erhållits under den gångna projektperioden format en modell. Att få modellen dokumenterat har varit en av den externa utvärderingens tidigare synpunkter och som projektgruppen därefter har arbetat vidare med. Nu vid projektavslut finns nedanstående flödesprocess på plats och det har skapats ett informationsdokument som beskriver mer konkret vad respektive steg i modellen innebär 12. Dokumentationen används för fortsatt spridning av projektet och dess modell som har tagits fram. Projektmodellen kan förklaras på följande sätt: 12 Se vidare specifikt informationsblad för detaljerad beskrivning 22

Figur 2: L4U-Modellen, efter Sundström, Henrik (projektsamordnare för L4U) 3.4 Valda horisontala ESF-kriterier Utlysningen inför projektansökan öppnade upp för att kunna välja mellan de fyra horisontella kriterier som ESF har tagit fram: Lärande miljöer, Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och Strategiskt påverkansarbete. L4U valde att fokusera på två av dessa: Främja Samverkan och Strategiskt påverkansarbete. Båda valda ESF-kriterier har funnits som en röd tråd i projekts utformning varför nedanstående beskrivning endast kort beskriver vad de har inneburit. Se också rapporten i sin helhet för tydligare svar. 23

3.4.1 Främja samverkan Främja samverkan har varit ett naturligt inslag i projektidén. Genom kartläggningen av ungdomarnas kompetens och därefter matchningen gentemot näringslivets rekryteringsbehov har det skapats en samverkansprocess. Samverkan har därför inte varit en specifik insats utan mer som en röd tråd i projektets samtliga insatser. Modellen som tagits fram öppnar upp för ett långsiktligt samverkansperspektiv. Då den är integrerad inom ordinarie verksamhet är samverkan mellan de tre organisationerna Arbetsförmedlingen- Näringslivet-Enköping kommun ett måste för att verksamheten ska kunna fungera. Det s.k. masknätet har täppts till och det finns inte utrymme för att någon av de tre parterna börjar slira eftersom det då kommer att få direkta negativa effekter på verksamheten. 3.4.2 Strategisk påverkan Arbetet med strategisk påverkan är inbyggt i projektets målsättningar och effekter som är på kommun- och regionnivå. Hur detta arbete har genomförts beskrivs under avsnitt 3.2 och 3.3, varför någon ytterligare beskrivning inte är aktuell. 3.5 Jämställdhet och tillgänglighet Projektets arbete med jämställdhet och tillgänglighet har ägt rum på följande sätt: Rekryteringen av projektdeltagare och anskaffande av praktikplatser. Öppnat upp gentemot ungdomen för att visa på att det inte finns några traditionella man- & kvinnospecifika yrken Vid rekryteringen av ungdomar har projektgruppen visat på att projektet var riktat till såväl män som kvinnor. Den information har förmedlas vid projektpresentation har tydligt deklarerat att de insatser och praktikplatser som erbjuds anpassas utifrån varje ungdoms förutsättningar och behov. På så sätt har inte någon stängts ute. Under projektdeltagandet har jämställdhet och tillgänglighet varit ämnen som har lyfts upp mer informellt gentemot deltagaren i samtal om potentiella praktikplatser. Detta som en sätt att bryta ett traditionellt könsmönster dvs. att det inte finns några stereotypiska man- eller kvinnoyrken. Det har också skett gentemot de företag som varit involverade i projektet. 24

Det har också förekommit samtal i grupp om dessa två områden, i syfte att väcka medvetenhet kring frågorna. Det har ägt rum vid ett flertal tillfällen. För att stärka den interna kunskapen tillgänglighet internt har också projektgruppen deltagit i utbildning och därefter nyttjat den erhållna kunskapen i diskussioner och utbildningspass med projektdeltagarna. Utbildning inom jämställdhet riktat till både projekt- och styrgrupp har genomförts. Den kunskapen om erhölls användes i att stärka arbetet i enlighet med ovanstående två punkter. Den totala fördelningen av de 136 ungdomarna som varit med i projektet blev 73 procent män och 27 procent kvinnor. 25

4 Avslutande kommentarer, analyser och slutsats Projekt L4U har pågått sedan januari 2010 och många goda lärdomar och erfarenheter har kommit fram. Ett viktigt syfte med projekt som finansieras av ESF är att de ska göra skillnad. Det betyder att projektresultat, såväl goda som mindre goda, ska visas upp och analyseras. Vad som varit bra/mindre bra och varför är viktiga aspekter. ESFs program ska ge ett mervärde till den nationella och regionala politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Det innebär att projektet inte får finansiera ordinarie verksamheter 13. Synsättet kan förklaras med stöd av följande modell. Figur 3: Lärande miljöer och strategisk påverkan, fritt efter föreläsning vid Högskolan i Halmstad (2012) 14 För att ESF-rådets intentioner ska kunna uppfyllas krävs en ansträngning för att överbrygga distansen mellan projektlärandet och organisationslärandet. Det lärande som uppstår i projektet bör föras över till ordinarie organisationer. Ett stort ansvar ligger därigenom hos projektansvariga att bidra till att bryta linjen mellan projekt och organisationer. 4.1 Analys Vilka lärdomar visar projektet nu när projektperioden är över, vilka lärdomar ges det signaler om att de kommer att föras över i ordinarie verksamheter? Framförallt har projektet visat på goda effekter och en tydlighet i att det ska leva vidare i ordinarie verksamhet. Den styrgrupp som har drivit projektet har varit aktiv och haft 13 http://www.esf.se/sv/vara-program/socialfonden/om-socialfonden/ 14 Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p. Arrangerad av Högskolan i Halmstad våren 2012 26

beslutanderätt, vilken är en viktig aspekt för att få projektresultaten att leva vidare. Även relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer. För L4U började projektgruppen och projektägaren snabbt efter att projektidén hade formats och att den gav signaler om att den fungerar, arbeta fram en plan på hur modellen skulle integreras i Enköping kommuns ordinarie verksamhet. Ett hinder som var svårt och som fortfarande är svårt att kunna överbygga är Arbetsförmedlingens roll i framtiden. Arbetsförmedlingen, en centralt styrt organisation, har fler aspekter att ta i beaktande för att kunna starta upp någon som liknar L4U. En form av samverkan genom att de kan hänvisa deltagare till insatsen kommer att äga rum, med det finns en oklar bild som också är svårt att lösa och det är de ekonomiska aspekterna. På vilka sätt kan Arbetsförmedlingen vara med och ta ekonomiskt ansvar är inte tydligt definierat (offentliga upphandlingar) och är en insats som kan ta projektidén ytterligare ett steg mot en långsiktligt varaktig etablering. I nuläget står Enköping kommun ensam för det ekonomiska ansvaret. Projektets helhet med fokus på självinsiktsutbildning och en drivande samordnare/koordinator har gett resultat som speglar sig i de kvantitativa målens utveckling där cirka 70 procent har av deltagarna har kommit i arbete eller i reguljär utbildning. Till grund för detta ligger ett gemensamt analysseminarium där såväl projektgruppen som företagare diskuterade framgångsfaktorer och hinder med projektet. Även deltagarnas enkätundersökning och intervjuer ligger till grund för att bedöma projektets innehåll. Alla parter hade en gemensam syn på projektets framgångsfaktorer. 4.2 Slutsats Framgångsfaktorer för varför projektet har mycket positivt med önskvärda målsättningar och effekter som resultat beror på följande sammanfattande faktorer: En drivande projektgrupp Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Enköping kommun har varit projektägare och dess representanter för styrgruppen har varit drivande på att vilja få en varaktig förändring. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 15. Ökad självinsikt hos målgruppen Genom utbildningar som har stärkt självkänslan och självinsikten hos ungdomen har 15 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 27

projektet kunnat upptäcka om de bestämda praktikplatser som har funnits, har varit relevanta för ungdomen redan i ett tidigt stadium i sitt deltagande. Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet [resurs: samordnare] Med kommunikation syftas det på projektets resurs som benämns projektsamordnare som arbetat som navet mellan Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och näringslivet. Det har varit en resurs som tydligt har förmedlat syfte med projektet, stöttat ungdomen samt också varit rak gentemot deltagande företagen det skall ha funnits ett rekryteringsbehov för att vara aktuell för att ta emot praktikanter. Densamma bild har förmedlas gentemot deltagaren, vilket är en anledning till att ungdomen själv lyfter fram att L4U har gjort skillnad. Projektmodellen som öppnar upp för god samverkan mellan berörda parter Projektmodellen som har tagits fram tvingar de tre parterna Arbetsförmedlingen- Näringslivet-Enköping kommun att samverka. Utan ett gemensamt ansvarstagande faller idén. Det s.k. masknätet har blivit tätare. 28