LYFT SPRÅKET LÄR MER Skolverket, 23 november 2016 Bild: Tomas Wallentinus
Åsa Edenfeldt Twitter: @Asaedenfeldt Svenska och psykologi Täby Enskilda Gymnasium Läsförståelse www.strategierforlarande.se Läskompetens
- Åsa, jag förstår inte texten, den är för svår för mig - Okej, vad är det du inte förstår? - Jag vet inte, den är för svår bara. - Men berätta, var körde du fast? - Jag vet inte, jag tappade bort mig. Hur ska jag göra? - Försök läs en gång till - Men jag har redan provat flera gånger, jag orkar inte läsa den en gång till. - Hur gjorde du när du läste då? - Vadå? Jag bara läste.
Stoff-fokus på lektionstid Fokus på föreläsning Läste på egen hand Texterna är svåra Läraren och några få elever aktiva Fokus på innehållet men inte hur -et Kunskaper visar sig på examinationen
Bild: Tomas Wallentinus Ökad textmängd och mer avancerade texttyper Från det personliga, berättande till det diskursiva, vetenskapliga och ämnesspecifika Abstrakta begrepp, ämnesspecifika ord, akademiska uttryck Barbro Westlund, Aktiv läskraft (2015) Anne Palmér, Eva Östlund-Stjärnegårdh, Bedömning av elevtext (2015)
Bild: Tomas Wallentinus Språkliga förmågor Beskriva Redogöra Utreda Jämföra Resonera Diskutera Argumentera Motivera Värdera Analysera Tolka Dra slutsatser Reflektera Sammanfatta
Bild: Tomas Wallentinus
Språk i styrdokumenten Läroplanen "Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling"
Språk i styrdokumenten - Examensmålen Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Det innebär bland annat att förmedla synpunkter, förklara sammanhang och dokumentera samt använda uttrycksformer anpassade till olika målgrupper och att förstå kommunikationens specifika roll inom teknikområdet. Bild: Tomas Wallentinus
Språk i styrdokumenten - Ämnesplan Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta teoretiskt och experimentellt samt att kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk. Fysik (ämnets syfte) Bild: Tomas Wallentinus
Språk i styrdokumenten - Kursnivå Eleven använder begrepp för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband. Eleven använder ett naturvetenskapligt språk och anpassar sin kommunikation till syfte och sammanhang. Fysik 1a (kunskapskrav) Bild: Tomas Wallentinus
Läs texten En kväll gick två unga män från Egulac ned till floden för att jaga säl; medan de befann sig där mojnade vinden och det blev dimmigt. Så hörde de stridslarm och tänkte att det kanske var en grupp krigare som kom. De flydde ner till stranden och gömde sig bakom några stockar. Nu kom det kanoter uppför floden, och de hörde ljudet från paddlarna. En kanot med fem män kom rakt emot dem. De frågade: Vi paddlar uppför floden för att slåss med folket där. Vill ni följa med?
En av de unga männen sa: Jag har inga pilar och jag vill inte komma med, jag kan bli dödad. Mina släktingar vet inte vart jag farit. Men du, sa han till den andre, du kan gå med dem. En av de unga männen följde alltså med, medan den andre återvände hem. Krigarna tog sig upp längs floden till en by på andra sidan Kalama. Folket kom ned till vattnet och började slåss. Många blev dödade. Plötsligt hörde den unge mannen att en av krigarna sa: Fort, låt oss återvända, den där indianen har blivit träffad.
Jaså, de är andar, tänkte han då. Han kände sig inte dålig, men de sa att han hade träffats. Kanoterna återvände till Egulac. Den unge mannen gick i land och sa: Tänk, jag följde med andarna och vi gick till strid. De sa att jag blev träffad, men jag känner mig inte sjuk. Han berättade alltsammans och sedan blev han stilla. När solen gick upp, föll han omkull. Något svart kom ur munnen på honom, och hans anlete förvreds. Folket sprang upp och skrek. Han var död.
Känner du dig säker på att du har förstått vad den handlar om? Vad kan ha gjort texten svår att förstå?
Aktiverar förkunskaper Förstår målet med läsningen Väljer lämpliga strategier Använder textens struktur för att förstå bättre Organiserar informationen Kontrollerar sin egen förståelse Reflekterar efter läsningen Sammanfattar det viktigaste Kopplar texten till sig själv, världen och andra texter Ser framgång som ett resultat av insats Bild: Tomas Wallentinus Läskompetens Astrid Roe Läsdidaktik efter den första läsinlärningen
I EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande betonas läsförmågan och den digitala kompetensen. EUR LEX Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Hantera datorn Hantera information Navigera Goda lässtrategier Digital läsning Hantera multimodala uttryck Maria Rasmusson Det digitala läsandet
Stöttning Höga förväntningar Interaktion aktivitet Språkliga mål SPRÅKUTVECKLANDE undervisning Förkunskaper Alignment Källa: Språkutvecklande SO-undervisning, Bjerregaard och Kindenberg
Hur ser språket i mitt ämne ut? Vilka texter läser vi? Bild: Tomas Wallentinus
Kristina Danielsson & Staffan Selander, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete
I vilket sammanhang presenteras texten? Hur är texten uppbyggd? Hur läser jag texten/textens delar? Hur samspelar de multimodala uttrycken med texten? Vad ska vi använda texten till? Hur är språket? Vilka utmaningar kommer eleverna möta? Kristina Danielsson & Staffan Selander, Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete
Språkutvecklande undervisning Läser gemensamt Aktiverar förförståelsen Studerar ämnestypsiska texter för att synliggöra struktur och ämnesspråk Samtalar om, ställer frågor, reder ut, tänker högt kring, sammanfattar Använder projektorn och läser gemensamt Använder digitala portföljer (loggar) Reflekterar kring läsandet och lärandet
Förutspå Ställa frågor Sammanfatta Reda ut Bilder ur Läskompetens
Digitala texters uppbyggnad
Bekanta sig med nya läroboken och ämnesspråket i Matematik 1b EPA-modellen (enskilt par alla) Hitta minst tio ämnesord. Vet ni vad de betyder? Försök hitta matematikrelaterade vardagsord (de kan finnas i uppgifterna). Jämför språket i boken med nians bok. Vilka likheter och skillnader finns det? Henrik Jansson, lärare i matematik
vardagsspråk ämnesspråk räknekonst aritmetik nygrader gon gångra multiplicera plussa addera dela dividera linje som drar iväg asymptot upphöjt till potens ökningstakt tillväxthastighet lutning derivata rationellt tal bråk nudda tangera minsta/största minimi/maximi tt t l k l t t l
Samtalsroller idéspruta den konstruktivt kritiska strukturskaparen moderator Bild: Tomas Wallentinus
Skrivmallar
Digitala verktyg Google drive för process och återkoppling Answergarden för snabba tankar Wordle eller Worditout för textanalys Instant classroom för klassrumsmöblering Bild: Tomas Wallentinus
Digitala portföljer lärloggar Personliga Kursspecifika Delade i google drive Processinriktade Dokument för lärande Dokument för reflektion (metakognition)
Enskild reflektion (betänketid) Berätta om en formulering som du fastnade för, något som du reagerade på och något du undrade över! Vad tänker du kring? Vad vet du om? Vad tror du författaren menar med? Hur tror du att texten? Hur kan vi sammanfatta stycket med en mening? Parsamtal Berätta för varandra parvis
Läste på egen hand Fokus på föreläsning Texterna är svåra Läraren och några få elever aktiva Fokus på labben snarare än rapporten Kunskaper visar sig på provet Stoff-fokus på lektionstid Läser texter tillsammans Alla är aktiva Bikupor/strukturerade samtal Reflektion i loggar Exempeltexter Aktivt begreppsarbete Elevernas lärande synliggörs före provet Alignment fokus även på förmågor Cecilia Friedman, biologilärare.
Aktiv Formativ Inkluderande
Litteratur att börja med
TACK FÖR MIG! Bild: Tomas Wallentinus
Källor Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna, 2015. Akademiskt läsande och skrivande. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Bråten, Ivar (red), 2008. Läsförståelse i teori och praktik. Stromso, Helge. Högläsning, snabbläsning och läsförståelse om läsning och forskning om läsförståelse. Studentlitteratur. Danielsson, Kristina & Selander, Staffan, 2014. Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups. Dweck, Carol, 2015. Mindset Du blir vad du tänker. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Gear, Adrienne, 2015. Att läsa faktatexter undervisning i kritisk och reflekterande läsning. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Gibbons, Pauline. Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. 2:a uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Gibbons, Pauline. Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3:e uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Hattie, John & Yates, Gregory, 2014. Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, John, 2012. Synligt lärande för lärare. 1:a utgåvan, 6:e tryckningen. Stockholm: Natur & Kultur. Reichenberg, Monica, 2014. Vägar till läsförståelse texten, läsaren, samtalet. 2:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Bild: Tomas Wallentinus
Källor Rasmusson, Maria, 2014. Det digitala läsandet begrepp, processer, resultat. Roe, Astrid, 2014. Läsdidaktik Efter den första läsinlärningen. 1:a uppl. Gleerups. Skolverket, 2013. Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes. Tengberg, Michael och Olin-Scheller, Christina (red), 2015. Svensk forskning om läsning och läsundervisning. 1:a uppl. Malmö: Gleerups. Tjernberg, Catharina, 2013. Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Westlund, Barbro, 2015. Aktiv läskraft - Att undervisa i lässtrategier för förståelse. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro, 2013. Att bedöma elevers läsförståelse - En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro, 2009. Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik. Andra utgåvans fjärde tryckning. Stockholm: Natur & Kultur. Wiliam, Dylan, 2013. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhán, 2015. Handbok i formativ bedömning. 1:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Bild: Tomas Wallentinus
Vad är en bra text ur fysiklärarens perspektiv? använda begreppen på rätt sätt och på rätt ställen kort och koncis Skriver i par samtal Skrivmall strukturen Maria Kouns, Att främja elevernas lärande i NO och SO genom språkutveckling, Läslyftet 16/11-2016 Utforskande samtal i mindre grupper talet runt fysikens typaktiviteter