Dagens program Trender och nyheter á la Gleerups Lars Åkerblom, ansvarig digital utveckling & Marcus Ander, konceptutvecklare

Transkript

1

2 Dagens program Vad säger trendanalytikern om framtiden? Vilka trender ser vi och kommer vi påverkas? Vad är det vi människor tänker, tycker, vill och behöver? Påverkas skolan? Anna Frankzén Starrin, trend- och omvärldsanalytiker Trender och nyheter á la Gleerups Lars Åkerblom, ansvarig digital utveckling & Marcus Ander, konceptutvecklare PAUS Digital utveckling och gemensam workshop Marcus Ander, konceptutvecklare Inblick i en digital skolas vardag Språkutvecklande arbetssätt och digitala läromedel hur hänger det ihop? Lotta Persson, processledare Vi summerar och avslutar dagen med fortsatta samtal och mingel

3 Nationella strategin för skolans digitalisering Tre fokusområden - digital kompetens, likvärdighet, forskning & uppföljning 18 initiativ # 8: standarder (t.ex. SS12000, scim) # 9: informationsförsörjning # 11: åtkomst till digitala resurser Vad är ett digitalt verktyg, en digital resurs resp ett digitalt läromedel?

4 Digitala verktyg Det kan vara en hårdvara (dator, surfplatta, smartboard, telefoner, chromebooks, med mera) eller en mjukvara som används i undervisning som till exempel olika redigeringsprogram, presentationsprogram, videoprogram eller plattformsprogram. Även de olika it-tjänster som skolväsendet använder för administration och pedagogiskt arbete, till exempel skoladministrativa tjänster, schema/frånvaro, lärplattformar och så vidare.

5 Digital lärresurs Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala lärresurser. Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet som en bild eller en ljudfil. Sociala medier, en video, ett spel, en app, en programmeringsbar robot kan vara exempel på digitala lärresurser.

6 Digitalt läromedel Ett digitalt läromedel är ett material med tydlig koppling till nationella läroplaner, kursplaner och andra styrdokument. Det är avsett att användas i ett pedagogiskt sammanhang och omfattar ett större område som ett ämne, en kurs eller en årskurs eller del därav. Materialet har en viss grad av interaktivitet och multimodalitet. Text, bild, ljud och video kan ingå i läromedlet.

7 Digitala trender som påverkar skolan och digitala läromedel Top 5 teknikspaning i USA: AR & VR, personalized learning, IoT, Big Data & AI, Security EU-fokus: Privacy / integritet / äga sin data Läsa på skärm och digital läsning / multimodala texter Digital kompetens, källkritik... Digital Backlash? Begränsa skärmtid???

8 Vetenskaplig grund för skolans digitalisering? Vetenskap eller beprövad erfarenhet? Lärandet och klassrummet - komplexa relationer som kan belysas från olika vetenskapliga discipliners håll Skoldigiplan: Ny typ av forskning efterlyses - nära, kortare tid, avgränsad Läromedel - finns i en kontext. Vetenskapligt grundat innehåll - vetenskapligt belagd effekt av läromedel Forskning kring digitala läromedel: Åke Grönlund & Matilda Wiklund Det digitala lärandets möjligheter, Martin Tallvid & Marie Utterberg om lärarrollens förändring, Carla Haerlemans Digital tools in Education

9 Styrdokumentsändringar 2020 Grundskolan: Översyn centralt innehåll och kunskapskrav Gymnasieskolan: Översyn centralt innehåll och kunskapskrav i engelska och matematik. Översyn av HA-, FToch VO-programmen

10 Nytt i Gleerups digitala läromedel inför ht 2019 Ljud, film m.m. från ILT Planeringsverktyg 2.0 Skolsynk för Google Annan synk av användarkonton Resultatvisning

11 Samarbete med ILT Inläsningstjänst Flerspråkiga filmer, ca 200 för 7-9 Inläst text (sv) Studiestöd på modersmål (sedan tidigare)

12 Planeringsverktyg Skapa teman, arbetsområden, individuella planeringar m.m. Kombinera innehåll från ett eller flera läromedel Lägg till eget material och externa länkar Gleerups-planering i samspel med planering i t.ex. Classroom eller annan LMS.

13 Planeringsverktyg 2.0 Kompakt design, flera länkar i samma modul Lättare att dela Förslag från Gleerups Navigation från innehållsförteckningen

14 Skolsynk för Google Skolor Skolsynk Läromedel Fler lösningar på gång. Skolfederation, SCIM och SS12000.

15 Övningar och visning av resultat

16 Bakgrund Övningar (träning, självbedömning, test m.m.) värderas högt Läromedel är bara en del i undervisningen, primärt inte för bedömning Ibland är eleven själv, ibland inte

17 Frågeställningar Lärare: - Hur går det för mina elever? - Vad gör de, kan de, behöver de jobba mer med? Elev: - Hur går det för mig? - Vad kan jag och vad behöver jag jobba mer med? - Vad motiverar mig, vad är kul, när får jag flow?

18 Workshop Diskutera vid bordet En eller flera skriver in svaren i Menti Kod:

19 Språket är vårt främsta verktyg för lärande

20 Det är genom språket vi: Kommunicerar med andra Utvecklar ny kunskap Visar vad vi lärt oss Visar att vi har förstått Det är också genom språkliga uttrycksformer vi lärare bedömer elevernas kunskaper!

21 En god läsare traditionell litteracitet Aktiverar och använder sina förkunskaper Kan läsa olika slags texter på olika sätt för olika slags syften Anpassar läshastigheten efter textens svårighetsgrad Gör inferenser - dvs läser mellan raderna Förutspår handlingen/ställer hypoteser Ställer egna frågor till texten Övervakar sin läsning och klargör otydligheter när de uppstår Använder sammanhanget för att lista ut betydelsen av svåra ord Identifierar det centrala i innehållet Sammanfattar och återberättar innehållet för sig själv

22 Vardagsspråk: Välbekant, konkret, talspråkigt VARDAGS DOMÄN REFLEKTIONS- DOMÄN SPECIALIST- DOMÄN Ämnesspråk: Professionsinriktat och abstrakt, skriftspråkigt

23 Språk- och kunskapsutvecklande undervisning: Språklig interaktion Talutrymme och kommunikation Öppna frågor Formativt Stöttning inte förenkling Modeller för samtal, texter Kontextualisering

24 Språkchock?

25 Läromedelstext Språk och innehåll progression i lärandet efter ålder och mognad i enlighet med gällande styrdokument

26 Antingen eller? Eller både och?

27 Två stora utmaningar digitalt: 1. Vi har en tendens att läsa för snabbt 2. Vi blir lätt distraherade

28 Forskning kring läsning, inlärning och digitalisering är i huvudsak överens om att: Eleverna behöver utrustas med gedigna lässtrategier i alla åldrar och oavsett text/media Lärande och djupläsning kräver att du jobbar aktivt med texten före, under och efter läsning i alla åldrar och oavsett text/media Eleverna ska aldrig lämnas ensamma i sitt lärande i alla åldrar och oavsett text/media

29 Förförståelsen grunden till allt! Goda läsare ser till att: Aktivera tidigare kunskap Välja lämpliga strategier Vara på det klara med vad målet/avsikten med läsningen är Mindre självständiga elever börjar läsa: Utan att förbereda sig Utan att veta varför Utan att bedöma hur texten ska angripas = därför sker läsningen utan ett meningsskapande sammanhang och blir bara ord på papper

30 Modell THIEVES T Titles H Headings I Introduction E Every first sentence V Visuals E Ending S So what?

31 THIEVES i läromedelssammanhang Förförståelse: T titles Vad handlar ämnet naturkunskap om? Ord - begrepp

32 Jag har SETT något om detta Jag har LÄST något om detta Jag VET detta Jag tänker på att Formativt: Vad är syftet och målet med texten/läsningen?

33

34 The revival of the studieteknik!

35 Under läsning Sammanfatta! Ställ frågor! Slå upp och ta reda på! Markera det viktigaste! Flerspråkighet ord och begrepp

36 Utanför läromedlet: Språkutvecklande aktivitet 1: Strategi Att avgöra vad som är viktigt. Använd THIEVES-modellen. Språkutvecklande aktivitet 2: Strategi Att göra kopplingar. Använd mall: Språkutvecklande aktivitet 3: Strategi Att se likheter och skillnader. Använd VENN-diagram: Språkutvecklande aktivitet 4: Strategi Att sammanfatta. Använd MIND-MAP och Skrivmall referat Skrivmall referat Inledning med källhänvisning I texten visar författaren att Referatmarkörer Författaren menar att I artikeln kan man läsa att Avslutning Avslutningsvis framhävs att

37 Allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras eller?

38 Hoppas vi ses snart igen!