BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

Relevanta dokument
Experimentversion av Endimensionell analys 1

Experimentversion av Endimensionell analys 1

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

6. Samband mellan derivata och monotonitet

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Lösningsförslag TATM

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Svar och anvisningar till arbetsbladen

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Tentamen i Envariabelanalys 1

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Repetitionsuppgifter. Geometri

Lektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

Lösningsförslag TATA

P03. (A) Visa, att om en aritmetisk serie med differensen d har a som första och b som sista term, så är seriens summa b + a 2.

Ledtrå dår till lektionsuppgifter

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Komplexa tal: Begrepp och definitioner

MA2047 Algebra och diskret matematik

Blandade A-uppgifter Matematisk analys

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

KOMPLETTERANDE UPPGIFTER TILL MATEMATISK ANALYS - EN VARIABEL AV FORSLING OCH NEYMARK

i utvecklingen av (( x + x ) n för n =1,2,3º. = 0 där n = 1,2,3,

Teorifrå gor kåp

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

SF1625 Envariabelanalys

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

3.1 Derivator och deriveringsregler

Referens :: Komplexa tal

Introduktion till Komplexa tal

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

A-del. (Endast svar krävs)

Några saker att tänka på inför dugga 2

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

d) cos ( v) = a Se facit. Se facit. b) Se facit. sin x har maxvärdet 1 och minvärdet 1. c) ymax ymin

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

Lösningsförslag TATM

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

Complex numbers. William Sandqvist

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Lösningar kapitel 10

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

III. Analys av rationella funktioner

vilket är intervallet (0, ).

1 Tal, mängder och funktioner

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

601. (A) Bestäm MacLaurinutvecklingarna av ordning 2 till följande uttryck. Resttermen ges på ordoform.

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat

en primitiv funktion till 3x + 1. Vi får Integralen blir

DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Planering för Matematik kurs E

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

Lösning av trigonometriska ekvationer

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

För att uttrycka den primitiva funktionen i den ursprungliga variabeln sätter vi in θ = arcsin 2x. Lektion 14, Envariabelanalys den 23 november 1999

Rekursionsformler. Komplexa tal (repetition) Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

Repetitionsuppgifter i matematik

ÖVNINGAR I MATEMATIK. Göran Forsling. 14 april 2011

TATM79: Föreläsning 8 Arcusfunktioner

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson

Transkript:

Matematikcentrum Matematik BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS Jan Gustavsson. Algebraiska förenklingar.. Reella andragradsekvationer.. Enkla rotekvationer - eventuellt med falsk rot.. Enkla absolutbeloppsproblem. 5. Binomialsatsen. Beräkning av koefficienter. 6. Potens- och eponentiallagar. 7. Logaritmlagarna. 8. Invers funktion och sammansatt funktion. 9. Enkla trigonometriska samband. 0. De elementära funktionernas grafer.. Standardgränsvärden och smärre modifikationer av dem.. Enkla asmptotundersökningar.. Derivation av de elementära funktionerna inklusive summa, produkt, kvot och sammansättning.. Användning av derivata. 5. Beräkning av realdel, imaginärdel, absolutbelopp och argument av komplea tal. Polär form. Konjugering. Geometrisk tolkning. Komplea andragradekvationer och binomiska ekvationer.. 6. Polnomkunskap. 7. Grundläggande definitioner och satser inom ovanstående områden.

. Algebraiska förenklingar. (Behandlar eempelvis konjugatregeln, kvadreringsregler, att göra liknämnigt, förlänga, förkorta, dubbelbråk, polnomdivision o.dl.) Innan några övningar presenteras ges här en kort repetition. I detta basområde använder du flitigt tre grundregler nämligen: a b a b a b (Konjugatregeln) a b a ab b (Kvadreringsregel) a b a ab b (Kvadreringsregel) a c b c a b a b a c b c De tre första bör man känna igen även från höger till vänster. (Förkortning med c) (Förlängning med c) Låt a b c och d vara positiva heltal utan annan gemensam faktor än. För att bråken a 7 b 5 c 9 d och a b c 6 ska gå att addera eller subtrahera behöver vi förlänga varje bråk så att de får gemensam d7 nämnare. Det är då räknemässigt fördelaktigt att välja den minsta gemensamma nämnaren (mgn). I detta fall blir Bråket mgn a 7 b c 9 d 7 a 7 b 5 c 9 d ska alltså förlängas med b6 d och det andra bråket med a c. Alltså är a 7 b 5 c 9 d a b c 6 d b 6 d 7 a 7 b c 9 d a c 7 a 7 b c 9 d 7 b 6 d a c a 7 b c 9 d 7 Motsvarande gäller även för polnom. Eempelvis är mgn till och 5 polnomet 5. Således är 5 5 5 Nedan kommer du också att lösa ekvationer. Tänk på att den rot du får fram ska gå att sätta in i uttrcken i ekvationen i fråga.

. Lös ekvationen. Lös ekvationen. Lös ekvationen 5 5 5 5 5. Faktorisera uttrcket 5. Förenkla 6. Förenkla 7 5 7 5 5 5 5 7. Förenkla 6 8 8. Förenkla a b b c a b b c a b 9. Förenkla

0. Lös ekvationen. Lös ekvationen. Lös ekvationen med avseende på a a a a 5 där a a a och a.. Lös ekvationen med avseende på a a a a a a a. Lös ekvationen där a 0 a a a 9a 5. Dividera polnomet 6 med polnomet 5 6. 6. Dividera polnomet 5 a 5 med polnomet a.. Reella andragradsekvationer. (Ekvationerna kan lösas via kvadratkomplettering eller känd formel.) 7. Låt a b och c vara konstanter. Uttrck b och c i a så att a b c för all (Högerledet är en kvadratkomplettering av uttrcket i vänster led.) 8. Kvadratkomplettera uttrcket 9. Kvadratkomplettera uttrcket 5 9 dels med avseende på, dels med avseende på.

0. Lös ekvationen. Lös ekvationen. Lös ekvationen 0 0 5 0 0 5. Enkla rotekvationer - eventuellt med falsk rot. (I många fall kan dessa uppgifter behandlas enligt receptet: Kvadrera, lös, pröva.) Lös ekvationerna i uppgifterna... 5. 6. 7. 8. 9 9. 0.. 8. 5.. Enkla absolutbeloppsproblem.. För vilka reella gäller att? 5. För vilka reella gäller att? 5

6. För vilka reella gäller att? 7. För vilka reella gäller att? (Tänk på att.) 8. För vilka reella gäller att 9. För vilka reella gäller att?? 0. För vilka reella gäller att?. För vilka reella gäller att 5 7. För vilka reella gäller att 7 5 7? 5 7?. För vilka reella gäller att?. Rita kurvan. 5. Rita kurvan. 5. Binomialsatsen. Beräkning av koefficienter. 6. Beräkna 6. 7. Beräkna 8 5 8 6 9 6. 8. Utveckla 5. 9. Utveckla. 50. Utveckla. 5. Bestäm koefficienten för 9 i utvecklingen av 5. Vilken är högstagradspotensen (inklusive koefficienten) i 9 5? 6. Potens- och eponentiallagar. 5. Förenkla a a a. 6

5. Förenkla a a 5 a. 55. Förenkla 7 8 z 8 z. 56. Förenkla 8 7 8 z z. 57. Förenkla. 58. Lös ekvationen 5 6. 59. Förenkla a a. a 60. Lös ekvationen 7. 6. Bestäm om 6 6. Lös ekvationen 6. Förenkla. 6. Förenkla. 65. Förenkla e e. 66. Lös ekvationen 0 5 67. Förenkla. 7. Logaritmlagar. 68. Förenkla ln6 ln. 69. Förenkla ln. 70. Förenkla ln a b ln a b. 7

7. Förenkla ln a b a ln b. 7. Förenkla ln ln ln. 7. Lös ekvationen 0 0. 7. Lös ekvationen. 75. Lös ekvationen 6 8 0. (Sätt t.) 76. Lös ekvationen 9 6 7. 77. Lös ekvationen ln ln ln6. (Glöm inte att pröva!) 78. Lös ekvationen ln ln. 79. Lös ekvationen ln ln 6. 80. Lös ekvationen ln ln. 8. Lös ekvationen ln ln ln. 8. Bestäm talet k i form av ett enda logaritmvärde så att k ln5 lg5. 8. Hur ska eponenten se ut för att e? 8. Invers funktion och sammansatt funktion. Bestäm inversen och dess definitionsmängd till funktionerna i uppgifterna 8 86. 8. f 7 85. f 0 86. f 0 87. Beräkna f! g om f och g e. 88. Beräkna och förenkla f! g g! f om f sin och g ". 89. Betrakta funktionen f α. Bestäm α så att f! f f för alla 0 90. Betrakta funktionerna f och g # a b. Bestäm de reella konstanterna a och b så att f! g " g! f för alla reella 8

9. Ange funktioner f och g sådana att f! g " Ingen av funktionerna f eller g får vara identiteten. 9. Ange funktioner f och g sådana att f! g " Ingen av funktionerna f eller g får vara identiteten. sin 5 e sin 9. Ange funktioner f och g sådana att f! g cos cos Ingen av funktionerna f eller g får vara identiteten. 9. Enkla trigonometriska samband. (Eempel på samband kan vara dubbla och halva vinkeln, additions- och subtraktionsformler, hjälpvinkelteknik. Vidare krävs kännedom om de trigonometriska funktionernas värden för vinklar av tp 6 o.dl.) Finn i uppgifterna 9 05 alla lösningar till respektive ekvation. 9. sin. 95. cos. 96. cos. 97. sincos. 98. cos sin. 99. cos cos. 00. cos sin cos. 0. sin sin. 0. cos sin. 0. sin sin. 0. tan. 9

05. $ tan. 06. Skriv sin cos 7 cos sin 7 som ett enda sinusuttrck genom att använda lämplig additionssats. 07. Använd hjälpvinkelteknik för att bestämma A i omskrivningen sin cos A sin δ. 08. Betstäm något värde på δ sådant att sin cos sin δ. 09. Bestäm något värde på δ sådant att sin cos sin δ. 0. Bestäm största och minsta värdet av sin cos då %'&.. Bestäm största och minsta värdet av sin cos då 0 ( (. 0. De elementära funktionernas grafer.. Skissera grafen för α 0 dels då α, dels då α.. Skissera grafen för e %)&.. Skissera grafen för e %*&. 5. Skissera grafen för sin %)&. 6. Skissera grafen för cos %'&. 7. Skissera grafen för tan %'&. Vissa är dock undantagna. Vilka? 8. Skissera grafen för ln 0. 9. Skissera grafen för ln 0. 0. Skissera grafen för arcsin. Ange tdligt definitionsmängd och värdemängd.. Skissera grafen för arccos. Ange tdligt definitionsmängd och värdemängd.. Skissera grafen för arctan. Ange tdligt definitionsmängd och värdemängd.. Skissera grafen för arcsin arccos. Ange tdligt definitionsmängd och värdemängd.. Kombinera de fra graferna nedan med funktionerna arcsin arccos sin + ( ( cos 0 ( (. a) b) 0 c) d)

. Standardgränsvärden och smärre modifikationer av dem. Beräkna gränsvärdena i uppgifterna 5. 5 7 5. lim,.- 5 6. 6. lim,.-. e 7. lim,.- e 5. 8. lim n,.- / n0 n. 9. lim n,.- / n0 n. 0. lim n,.- /. lim n,.-. lim n,.- n n n n. n! n. n0 n. sin. lim, 0. sin., lim. 5. lim, 0 sin. 6. lim, 0 e. e sin 7. lim, 0 sin. 8. lim, 0 e sin.

ln 9. lim, 0 ln 0. lim,.- ln cos. lim, 0 cos.... lim, 0. lim, 0. lim, 0 ln. lg. sin ln sin.. Enkla asmptotundersökningar. (Notera att om f a b g, där g # 0 då så är a b en sned asmptot till f då.) Bestäm i uppgifterna 5 5 samtliga asmptoter. 5.. 6.. 7. 5. 8. 5 e. 9. sin. 50.. 5. 7 ln 0. 5..

. Derivation av de elementära funktionerna inklusive summa, produkt, kvot och sammansättning. Derivera funktionerna i uppgifterna 5 66. 5. 5. 5. 5. 55. 5 e. 56. sincos. 57. 58. sin cos. e sin cos. 59. ln. 60. ln. 6. ln. 6. e sin cos. (Jfr uppgift 58.) 6. arcsin arccos. 6.. 65. cosh sinh. 66... Användning av derivata. (Tangent, samband mellan derivatans tecken och funktionens monotonitet, enkel kurvritning o.dl.) 67. Bestäm en ekvation för tangenten till 8 i den punkt där. 68. Markera i en teckentabell i vilka intervall som derivatan av funktionen f # är negativ respektive positiv. Markera också var funktionen avtar respektive väer.

69. Bestäm största och minsta värdet av e då 0 ( (. 70. Bestäm största värdet av ln då 0. 7. Visa att funktionen f e 5%)&6 är strängt väande. 7. Visa att funktionen f arcsin arccos 7 ( (, är konstant. Vad är konstanten? 7. Rita funktionen f arctan arctan 0. 7. Låt f t vara antalet mobiltelefonabonnemang vid tiden t. Vilket tecken har f 898 t om ökningen av f t avtar? 75. En partikel (kanske en planet) rör sig längs ellipsen 9 (Se figuren till höger!) Hur nära kommer partikeln 0? (Kvadraten på avståndet från en punkt på ellipsen till 0 ges av uttrcket, där kan hämtas från ellipsens ekvation.) 0 76. En partikel rör sig längs ellipsen 9 Hur nära kommer partikeln 0? 77. En partikel rör sig längs ellipsen 9 Hur nära kommer partikeln 5 0? 78. En tank har en halvsfärisk form med radien 0 cm. Tanken är flld med vatten till djupet h cm. Då ges vattenvolmen av V cm och ökar med 0.0 cm/s? h 60 h cm. Med vilken hastighet ökar volmen då djupet är 0 79. I en ideal gas, där temperaturen är konstant, gäller enligt Bole att pv konstant, där p är trcket och V volmen. Vid ett visst tillfälle är trcket 5 och ökar med 5 enheter per s. Vid samma tillfälle är volmen 60 enheter. Med vilken hastighet ändras den? 5. Beräkning av realdel, imaginärdel, absolutbelopp och argument av komplea tal. Polär form. Konjugering. Geometrisk tolkning. Komplea andragradekvationer och binomiska ekvationer. 80. Bestäm imaginärdelen av i i 8. Bestäm absolutbelopp och argument för det komplea talet i.

8. : Skriv i i polär form. 8. Bestäm absolutbeloppet av e iθ då θ är reellt. 8. Vilket är det minsta absolutbelopp, som förekommer bland de komplea talen e i e i5 e i; och e iθ där θ är reellt? 85. Vilket av de komplea talen ligger längst från origo? i e - i 0 i 86. Bestäm det komplea talet z så att i z iz i 87. Bestäm argumentet av i 0 i i 88. Bestäm absolutbeloppet av i 0 i i 89. Markera i det komplea talplanet de z för vilka z i< 90. Lös ekvationen z 0z 6 0 9. Lös ekvationen z i 9. Lös ekvationen z 8 6i 9. Lös ekvationen z iz 9 6i 9. Lös ekvationen z 9 6i z i 5

95. $ Lös ekvationen z i (Halvera högerledets argument och dra roten ur högerledets absolutbelopp och du har en rot.) 96. Lös ekvationen z i 97. Lös ekvationen z i 98. Lös ekvationen z 0z 5 i 99. Lös ekvationen z iz i 00. Lös den binomiska ekvationen Svara i polär form. z 5 0. Lös z 8 6. Polnomkunskap. (Konjugerade nollställen till polnom med reella koefficienter. Faktorsatsen.) 0. Tredjegradspolnomet p har reella koefficienter och bl.a. nollställena och i Vilka andra nollställen har p? 0. Skriv upp ett femtegradspolnom med reella koefficienter och med nollställena i i och. 0. Ekvationen z z 5z 9 0 har bl.a roten z 5i. Bestäm samtliga rötter. 05. Polnomet z 6z z 6 har nollställen, som alla har samma realdel. Bestäm samtliga nollställen. 6

Sv = ar till basproblemen... 5. 0. 7 5. 9 60 5 6. 7. 8. 9. 0. 8 7 9 b c 5. Lösning saknas.. a a a. a. a 5. 6. a a a a 7. b 8. 5 a och c a 5 9. 5 resp. 5 9 0. 6. 5... 5. Lösning saknas. 6. 7. Lösning saknas. 8. 5 9. 6 0... 8. Lösning saknas.. och 5. 6. > eller 7. och 8. 9. 0. och och 7

. 0. 0. Inga. 58. 59. a 5 8 60. 8 8 a 5 6. 5 6. 6 5. 6. 6. 65. e 66. 0 5 67. 6. 5 7. 0 8. 5 5 0 0 5 9. 6 96 6 6 8 50. 6 96 6 6 8 5. 760 5. 60 5. a 5 6 5. a 55. z 56. 57. 6 6 a 5 5 z 68. 69. ln ln 70. lna lnb 7. 5lna 0lnb 7. ln 7. 7. 75. 76. 0 77. 78. 79. e ln0 ln0 lg0 8

80. 0 e 8. e 8. k lge 00. n n heltal 0. n eller n n heltal 7 8. ln 8. f 7 %)& 85. f 86. f 0 87. e 88. cos 89. α 0 eller α n 7 eller n n hel- 0. tal 0. n eller 0. 05. 06. sin 7 07. A 5 n n heltal n n heltal n n heltal 90. a b 0 08. δ 9. f 5 och g sin 9. f e och g " sin 9. f och g cos 6 n eller 5 n n hel- 6 9. tal 09. δ 0. Största värde är och minsta. Största värde är och minsta. 95. 8 n n heltal 96. 5 8 n n heltal 97. n eller 5 n n heltal 98. n n heltal 6 99. n 7 n heltal 9

.? 8. ln e. 9. e ln ln 5. sin 0. 6. cos arcsin 7. Definitionsmängd: ( ( Värdemängd: ( ( tan Undantagna är n n heltal. 0

. @ arccos 6. 7. 7 8. e 9. e. Definitionsmängd: ( ( Värdemängd: 0 ( ( 0. e.. arctan.. 0 5.. Definitionsmängd: & Värdemängd: arcsin arccos 6. 7. 8. 9. 0. 0 Definitionsmängd: ( ( Värdemängd: A B. a) sin b) arccos c) cos d) arcsin 5.. ln. 0. 0. 0 5. är sned asmptot då. 6. är sned asmptot då.

7. C 5 är sned asmptot då och 0 är lodrät asmptot. 8. 5 är sned asmptot då D men inte då E. 9. är sned asmptot då. Notera att asmptot. 0 inte är någon lodrät 50. är sned asmptot då. Ingen lodrät asmptot. 5. 7 är sned asmptot då D och 0 är lodrät asmptot då 0 -. 5. Ingen sned asmptot men är lodrät asmptot. 5. 5 8 5. 5 55. e 5 56. cos 57. 58. e 59. 60. 6. cos sin cos tan 6. ln 65. 0 66. 67. 8 68. f 8 0 0 f F G F 69. Största värde: e Minsta värde: e 70. e 7. f 8 # e 0 utom i en enda punkt, nämligen. Detta ger att f är strängt väande. 7. f 8 7 0 för alla i intervallet. Detta ger att f är konstant. Det konstanta värdet kan bestämmas i vilken punkt som helst. Eempelvis är f 0 ". 7. Derivatan är 0 för 0. Alltså är f H f I för alla 0. För 0 gäller att f J f 7K f 7. Grafen får utseendet f 6. e sin cos 6. arccos arcsin

7. L Negativt 89. 75. Kortaste avstånd är 5 5. 76. Kortaste avstånd är. z i 77. Kortaste avstånd är. 78. Volmen ökar med 9 cm /s. 79. Volmen minskar med volmsenheter/s. 80. 5 90. z 5 i 9. z i i 8. Absolutbeloppet är och argumentet n n heltal 8. e i; 8. 8. 85. i 86. z i 87. n n heltal 88. 6 9. z i 9. z z i 9. z z i 95. z i 96. z i 97. z M i N 98. z i z 6 i 99. z i z i 00. z e ik; 5 k 0 0. z z O i 0. i 0. z 5 5z 7z z 8z 6 0. Samtliga rötter är z P och z 5i. 05. Samtliga rötter är z och z i.