Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Relevanta dokument
Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Kapitel

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2016:2

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansiell stabilitet 2017:2

Inledning om penningpolitiken

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Möjligheter och framtidsutmaningar

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Handelsbanken Januari - mars april 2010

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:2

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Handelsbanken januari - december februari 2011

Handelsbanken januari september oktober 2014

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Globala Arbetskraftskostnader

Är hushållens skulder ett problem?

Handelsbanken januari september oktober 2015

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Handelsbanken januari september oktober 2012

Handelsbanken januari mars april 2014

Inledning om penningpolitiken

Bolånestatistik januari augusti 2004

Inledning om penningpolitiken

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008

Inledning om penningpolitiken

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Handelsbanken januari juni juli 2014

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Handelsbanken januari mars april 2015

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Stockholms besöksnäring. December 2014

Finansiell stabilitet 2013:1

Bank of America / Merrill Lynch

Handelsbanken januari - mars april 2011

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Kommentar till situationen i Grekland

Analysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Handelsbanken januari - september oktober 2010

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Handelsbanken januari - september oktober 2013

Stockholms besöksnäring. September 2014

Penningpolitiskt beslut

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Stockholms besöksnäring

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Handelsbanken januari - september oktober 2011

Handelsbanken Första halvåret augusti 2005

Stockholms besöksnäring. November 2014

Periodisk information Kvartal

Bokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 9% och uppgick till mnkr (5 150)

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Skandiabanken Investerarpresentation

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Tillägg av den 10 maj 2016 till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) Warrant och Certifikat-program

Bostadsutlåningen 2004

VECKOBREV v.2 jan-12

Handelsbanken Bokslutspresentation februari 2003

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Periodisk information Kvartal

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Stabiliteten i det finansiella systemet

Transkript:

Kapitel 1

Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken

Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9 1 11 12 Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:2 Källa: ECB

Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent.35.3.25.2.15.1.5. 6 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 1:3 Källa: Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 1:4 Källor: SNL och Riksbanken

Bruttosoliditet December 211, procent Diagram 1:5 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Kreditgap Procent av BNP 3 2 1-1 -2-3 -4 8 85 9 95 5 1 Icke-finansiella företag Hushåll Övriga Totalt Diagram 1:6 Källor: SCB och Riksbanken

Kontracykliska kapitalbuffertar Procent 3. 3. 2.5 2.5 2. 2. 1.5 1.5 1. 1..5.5. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank. Diagram 1:7 Källa: Riksbanken

Ränteskillnad mot Tyskland för 1- åriga statsobligationer Procent 18 18 16 16 14 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 7 8 9 1 11 12 13 Irland Italien Portugal Spanien Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2-2 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15-2 Huvudscenario resultat före kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212:1 Kreditförluster Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta Procent av BNP 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 1:1 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skulder 21 Procent av disponibel inkomst Diagram 1:11 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis

Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Italien Belgien Luxemburg Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Rumänien Slovakien Litauen Estland Tjeckien 1 2 3 4 5 6 7 8 Storbankernas utländska verksamhet Diagram 1:12 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 1:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB 2 4 6 8 1 12 Diagram 1:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent Diagram 1:15 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Storbankernas genomsnittliga LCR Procent 3 25 2 15 1 5 Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 1:16 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Kapitel 2 212-11-28

Räntor tvååriga statsobligationer under 212 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1. 9. 8. 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1.. Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Italien Irland Portugal Spanien Tyskland Frankrike Diagram 2:1 Källa: Reuters EcoWin

Privata kapitalflöden för skuldtyngda länder Procent av BNP Diagram 2:2 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker och Riksbanken

Privata kapitalflöden för kärnländer Procent av BNP Diagram 2:3 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker, Bloomberg och Riksbanken

Bankers upplåning från ECB Procent av totala tillgångar Diagram 2:4 Källor: Bloomberg, ECB, nationella centralbanker och Riksbanken

Bankutlåning Årligt procentuell förändring 25 2 15 1 5-5 -1 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Hushåll, euroområdet Hushåll, skuldtyngda euroländer Icke-finansiella företag, euroområdet Icke-finansiella företag, skuldtyngda euroländer Diagram 2:5 Källa: ECB

Räntor på tioåriga statsobligationer Procent 5 4 3 2 1 9 1 11 12 13 Sverige Tyskland Frankrike Storbritannien USA Diagram 2:6 Källa: Reuters EcoWin

Svenskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9 1 11 12 13 Aktiemarknaden Obligationsmarknaden Penningmarknaden Valutamarknaden Stressindex Diagram 2:7 Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och Riksbanken

Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 6 5 4 3 2 1 1 11 12 13 Sverige Spanien och Italien Tyskland, Frankrike och Nederländerna Storbritannien Diagram 2:8 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro 6 5 4 3 2 1 7 8 9 1 11 12 7 8 9 1 11 12 7 8 9 1 11 12 Kärnländer, euroområdet Skuldtyngda länder, euroområdet Norden Icke säkerställda obligationer Säkerställda obligationer Värdepapperiserade produkter Diagram 2:9 Källor: Dealogic och Riksbanken

Räntor på bankobligationer Räntepunkter 7 6 5 4 3 2 1 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-1 Sverige Frankrike Tyskland Spanien Europa, icke-säkerställda obligationer Diagram 2:1 Källa: Barclays Research

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter 18 16 14 12 1 8 6 4 2 9 1 11 12 13 Sverige Storbritannien Euroområdet USA Diagram 2:11 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Indikativ uppdelning av riskpremien i euroområdet Räntepunkter 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 7 8 9 1 11 12 13 Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:12 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Kostnad för att låna i euro i tre månader och omvandla lånet till amerikanska dollar Räntepunkter 3 25 2 15 1 5-5 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Indikativ uppdelning av riskpremien i Sverige Räntepunkter 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7 8 9 1 11 12 13 Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Räntor på företagsobligationer och bankobligationer Räntepunkter 35 3 25 2 15 1 5 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-13 Icke-finansiella företag, AA Icke-finansiella företag, A Icke-finansiella företag, BBB Bankobligationer Diagram 2:15 Källa: Barclays Research

Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro 8 7 6 5 4 3 2 1 7 8 9 1 11 12 Obligationer med hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 2:16 Källor: Dealogic och Riksbanken

Kapitel 3 212-11-28

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 212 Procent av total utlåning De baltiska länderna 4% Övriga länder 8% Övriga Norden 35% Sverige 53% Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 212 Procent av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 34% Hushåll 47% Fastighetsbolag 19% Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Hushållens skulder Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månadsförändring i procent uppräknat till årstakt Årlig procentuell förändring Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 28 = 1 13 13 12 12 11 11 1 1 9 9 8 8 7 7 6 5 6 7 8 9 1 11 12 Mäklarstatistik (bostadsrätt) Valueguard (bostadsrätt) Mäklarstatistik (villa) Valueguard (villa) 6 Diagram 3:4 Källor: Mäklarstatistik och Valueguard

Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15 Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Diagram 3:5 Källor: SCB och Riksbanken

Nya bolånetagares skulder Procent av disponibel inkomst 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 3:6 Stockholm Malmö Göteborg Övriga kommuner Källa: Riksbanken

Andel hushåll (%) Amorteringstider bland nya bolånetagare Andel hushåll, procent 7 6 5 4 3 2 1-1 1-3 3-4 4-5 > 5 Amorteringsfritt Diagram 3:7 Källa: Finansinspektionen

Kalkyl på hushållens skulder under olika antaganden om amorteringsbeteende Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst 15 1 5-5 -1-15 81 84 87 9 93 96 99 2 5 8 11 Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:9 Källa: Riksbanken

Hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst 7 6 5 4 3 2 1 71 74 77 8 83 86 89 92 95 98 1 4 7 1 13 Total förmögenhet Real förmögenhet Likvid förmögenhet Skulder Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken

Konkursgraden för svenska företag Procent 3. 3. 2.5 2.5 2. 2. 1.5 1.5 1. 1..5.5. 85 9 95 5 1 15 Konkursgrad Prognos FSR 212:1 Prognos FSR 212:2 5-års glidande medelvärde. Diagram 3:11 Källa: Riksbanken

Hushållens skulder Årlig procentuell förändring 16 14 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:12 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Reala huspriser Index, kvartal 1 1995 = 1 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:13 Källor: Reuters EcoWin och Bank for International Settlements

Betalningsförseningar Procent av total utlåning 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:14 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas

Reala huspriser i Sverige Index, 1952 = 1 22 2 18 16 14 12 1 8 52 56 6 64 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 12 Diagram R3:1 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 71 74 77 8 83 86 89 92 95 98 1 4 7 1 13 Diagram R3:2 Källor: SCB och Riksbanken

Andelen bolån med rörlig respektive bunden ränta i Sverige Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 96 98 2 4 6 8 1 12 Rörlig ränta Bunden ränta Diagram R3:3 Källa: SCB

Kapitel 4 212-11-28

De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 25 2 15 1 5-5 -1-15 Diagram 4:1 1 11 12 Kostnader Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Årsförändring av ut- och inlåning Rullande fyra kvartal, procent 25 2 15 1 5-5 -1 sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Utlåning Inlåning Diagram 4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Uppdelning av ränta på nya bolån med tre månaders räntebindning Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 6 7 8 9 1 11 12 13 Reporänta Finansieringskostnad över reporänta Bruttomarginal Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 6 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas tillgångar September 212, procent 1 9 8 7 6 5 4 Övrigt (13) Derivat (9) Kassa (7) Räntebärande värdepapper (9) Interbank (6) Utlåning i utländsk valuta (27) 3 2 1 Utlåning i SEK (28) Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början 1.2 1..8.6.4.2. -.2 -.4 -.6 sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Gruppvisa reserveringar Individuella reserveringar Konstaterade förluster Återföringar Återvinningar Kreditförlustnivå Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster, geografisk uppdelning Miljarder kronor 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Sverige Danmark Övriga Norden De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 4:8 Källor: SNL och Riksbanken

Förändring i kärnprimärkapitalrelation Procent 16 14 12 1 8 6 4 2 Kärnprimärkapitalrelation, sep 28 Förändring från nyemissioner Förändring från upparbetade vinster Förändring riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, sep 212 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Justerad bruttosoliditet Decemner 211, procent UBS Intesa Sanpaolo HSBC RBS St. Chartered Erste Group Bank BBVA Barclays BNP Paribas UniCredit Credit Agricole Société Générale Lloyds Raiffeisen Swedbank SEB DNB Credit Suisse Commerzbank Danske Bank Nordea Deutsche Bank Handelsbanken 2 4 6 8 1 12 Diagram 4:1 Källor: Liquidatum och Riksbanken

De svenska storbankernas skulder och eget kapital Procent, september 212 1 9 8 7 6 5 4 Övrigt (12) Interbank (8) Derivat (13) Emitterade värdepapper med löptid <1 år (14) Emitterade värdepapper med löptid >1 år (18) 3 2 Inlåning från allmänheten (3) 1 Eget kapital (4) Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utlåning i förhållande till inlåning December 211, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Intesa Sanpaolo Nordea DNB BBVA UniCredit Lloyds Société Générale SEB BNP Paribas Raiffeisen Credit Agricole Commerzbank Barclays Erste Group Bank RBS UBS St. Chartered Credit Suisse HSBC Deutsche Bank 5 1 15 2 25 Diagram 4:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 September 211 Mars 212 September 212 Diagram 4:13 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:14 Källor: SCB och Riksbanken

Utestående bankcertifikat Miljarder kronor 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:15 Källor: SCB och Riksbanken

Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder dollar 1,2 1, 8 6 4 2 Sep 9 Jan 1 May 1 Sep 1 Jan 11 May 11 Sep 11 Jan 12 May 12 Sep 12 Exponeringar mot nordiska banker Exponeringar mot europeiska banker Diagram 4:16 Källor: Fitch Ratings och Riksbanken

Storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1, 8 6 4 2 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Övriga värdepapper (nivå 2 och övrigt) Säkerställda obligationer (nivå 2) Höglikvida värdepapper (nivå 1) Kassa och tillgodohavanden i centralbank (nivå 1) Diagram 4:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Genomsnittlig LCR Procent 3. 25. 2. 15. 1. 5.. Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 4:18 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Storbankernas tillgångar i amerikanska dollar Miljarder kronor 1,2 1, 49 8 718 6 61 4 227 579 64 2 352 413 Tillgångar dec 21 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Tillgångar dec 211 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Stiliserad balansräkning för en bank Intecknade tillgångar inklusive övervärde i säkerhetsmassan Långivare med förmånsrätt till intecknade tillgångar Tillgångar som inte är intecknade Långivare utan förmånsrätt till intecknade tillgångar (exempelvis insättare och investerare av bankcertifikat) Aktieägare Tillgångar Skulder Diagram R4:1 Källa: Riksbanken

Intecknade tillgångar för svenska banker Procent av totala tillgångar, december 211 Diagram R4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kapitel 5 212-11-28

BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data 8 6 4 2-2 -4-6 96 98 2 4 6 8 1 12 14 Sverige Euroområdet USA Världen Diagram 5:1 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 12 1 Resultat före kreditförluster Kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212:1 12 1 8 8 6 6 4 4 2 2-2 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15-2 Diagram 5:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförlustnivå i huvudscenariot Procent.3.25.2.15.1.5. Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt 213 214 215 Diagram 5:3 Källa: Riksbanken

Fördelning av storbankernas kreditförluster per region under perioden 212 214 i huvudscenariot Miljarder kronor 12 1 8 6 4 2 Sverige Norge Danmark Finland Estland Lettland Litauen Övriga länder Diagram 5:4 Källa: Riksbanken

Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta i förhållande till BNP Procent av BNP 6 5 4 3 2 1 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 5:5 Källor: SCB, Reuters EcoWin och Riksbanken

Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst, december 21 Danmark Nederländerna Irland Norge Sverige Storbritannien Portugal Spanien USA Finland Euroområdet Österrike Tyskland Belgien Frankrike Italien Polen 5 1 15 2 25 3 Diagram 5:6 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis

Den lägsta primärkapitalrelationen för en svensk storbank efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Diagram 5:7 Källa: Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 Diagram 5:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III initialt och i stresstestet Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 12 Kv3 13 14 15 12 Kv3 13 14 15 12 Kv3 13 14 15 12 Kv3 13 14 15 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 5:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Förändring i kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procentenheter 25 2 7,8-7,6 15 13,1 -,4-1,6 11,1 1 5 Kärnprimärkapitalrelation Kv 3 212 Intjäning Kreditförluster IAS 19 Förändring av riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation 215 Diagram 5:1 Källa: Riksbanken

Storbankernas kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 17 15 13 11 9 7 5 3 1-1 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15 Diagram 5:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Överlevnadsperiod, antal dagar 12 1 8 6 4 2 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank September 211 December 211 Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 5:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Juni 212, överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Swedbank SEB Nordea Medelvärde 5 1 15 2 Diagram 5:13 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 5:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB 2 4 6 8 1 12 Diagram 5:15 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Löptider på bankernas utestående emitterade värdepapper December 211, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år över 5 år Diagram 5:16 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Kortfristigt likviditetsmått (dagar) Riksbankens kortfristiga och strukturella likviditetsmått December 211 18 16 14 12 1 8 6 SEB Handelsbanken Nordea Swedbank 4 2 7 8 9 1 11 12 Strukturellt likviditetsmått (procent) Diagram 5:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken