Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Relevanta dokument
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015

Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Kommentarer till resistensläget 2012

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Nyheter i resistensbestämning Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i blododlingar

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikakompendium

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens i blododlingar

BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F)

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i blododlingar

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Resistensrapport Västernorrland 2016

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

Multiple choice frågor

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antimikrobiella medel

Antibiotikaresistens

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Rapport från 2017 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Direkt resistensbestämning

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Världen i Norden och Norden i världen

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Inledning Åke Örtqvist

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Ringtesten bestod av 6 olika prover med olika mastitpatogener. I år hade vi valt att inrikta oss på grampositiva bakterier.

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

Transkript:

Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014

Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010 Ändringar Ytterligare information om otydliga zonkanter för streptokocker på bild 11. Förbättrade bilder för S. maltophilia och trimetoprim-sulfametoxazol, enterokocker och vankomycin samt S. aureus och bensylpenicillin på bild 17, 20 och 21. Särskilda instruktioner för detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker och streptokocker på bild 22-23. Stafylokocker ändrat till S. aureus på bild 15 och 21. Ytterligare information kring avläsning av S. maltophilia och trimetoprimsulfametoxazol på bild 17. Ytterligare exempel för enterokocker och vankomycin på bild 20. Förtydligande angående avläsning på bild 3, 9, 10 och 22. Ytterligare exempel på inväxt i zon på bild 6. Ytterligare exempel på otyliga zonkanter för stafylokocker på bild 10. Exempel på β-hemolys på bild 13. Särskilda instruktioner för S. maltophilia på bild 17. Förtydligande angående Enterobacteriaceae och ampicillin på bild 18. Särskilda instruktioner för E. coli och mecillinam på bild 19. Ytterligare exempel med enterokocker och vankomycin på bild 20. Särskilda instruktioner för stafylokocker och bensylpenicillin på bild 21. EUCAST avläsningsguide publiceras för första gången i svensk version. 2

Avläsning Följande instruktioner för avläsning är en del av EUCAST lappdiffusionsmetod. Håll plattan på ca 30 cm avstånd, ta hänsyn till all växt som syns med blotta ögat och läs zonerna där växten slutar (se bild 15-23 för särskilda avläsningsinstruktioner). Mät zondiametern med skjutmått, linjal eller med en automatisk zonavläsare. 3

Avläsning MH Mät zoner från baksidan mot en mörk bakgrund med belysning mot plattan MH-F Mät zoner från ovansidan utan lock med belysning mot plattan 4

Inväxt i zon Om det finns enskilda kolonier i zonen, undersök om det är en kontamination och gör om resistensbestämningen vid behov. Om det inte är en kontamination, ta hänsyn till kolonier i zon vid avläsning. 6 mm eller 6 mm Avläsning vid inväxt i zon. 5

Inväxt i zon Om det finns enskilda kolonier i zonen, undersök om det är en kontamination och gör om resistensbestämningen vid behov. Om det inte är en kontamination, ta hänsyn till kolonier i zon vid avläsning. E. coli med ESBL H. Influenzae med PBP-mutationer 6 mm 6 mm Avläsning vid inväxt i zon. 6

Svärmning Läs där växten slutar och bortse från svärmning som kan uppstå för Proteus-arter. 7

Dubbla zoner Kontrollera renhet och upprepa resistensbestämningen vid behov. Om inväxten inte är en kontamination, mät den inre zonen. Avläsning vid förekomst av dubbla zoner. 8

Otydliga zonkanter Enterobacteriaceae Håll plattan mot en mörk bakgrund på ca 30 cm avstånd och skapa en bild av var zongränsen går. Ta hänsyn till det som ser ut som växt vid första anblicken, utan att hålla upp plattan mot ljuset eller använda förstoringsglas. Avläsning av otydliga zonkanter för Enterobacteriaceae. 9

Otydliga zonkanter Stafylokocker Håll plattan mot en mörk bakgrund på ca 30 cm avstånd och skapa en bild av var zongränsen går. Ta hänsyn till det som ser ut som växt vid första anblicken, utan att hålla upp plattan mot ljuset eller använda förstoringsglas. Avläsning av otydliga zonkanter för stafylokocker. 10

Otydliga zonkanter S. pneumoniae Ta hänsyn till inväxt av små kolonier som är synliga med blotta ögat när plattan hålls på ca 30 cm avstånd. Förekomst av små kolonier i zonkanten kan bero på fuktiga MH-F plattor, och kan i vissa fall minskas genom torkning av plattorna före inokulering. 11

Växt eller hemolys? Läs zonen där växten slutar och inte där hemolysen slutar. Ibland kan det vara svårt att skilja hemolys från växt. β-hemolysiner diffunderar ut i agarn. β-hemolys är därför ofta fri från växt. α-hemolysiner diffunderar inte ut i agarn. Det är ofta växt i områden med α-hemolys. Zoner med α-hemolys ses vanligen med pneumokocker och β-laktamantibiotika. 12

β-hemolys Vicka på plattan för att se skillnad på växt och hemolys. β-hemolys är ofta fri från växt. S. pyogenes Streptococcus grupp C 13

α-hemolys Vicka på plattan för att se skillnad på växt och hemolys. Det är ofta växt i hela området med α-hemolys. För vissa organismer syns ytterligare α-hemolys utan växt. Vicka på plattan för att skilja mellan växt och hemolys! 14

Särskilda avläsningsinstruktioner Trimetoprim och trimetoprim-sulfametoxazol allmänt Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprimsulfametoxazol Enterobacteriaceae och ampicillin E. coli och mecillinam Enterokocker och vankomycin S. aureus och bensylpenicillin Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker och streptokocker 15

Trimetoprim och trimetoprimsulfametoxazol Följ instruktionerna för avläsning och mät den inre zonen då dubbla zoner förekommer. Bortse från en tunn hinna av växt in till lappen i en i övrigt tydlig zon. E. coli KNS Moraxella Haemophilus 16

Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprim-sulfametoxazol Bortse från inväxt i zonen, som kan ses för Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprimsulfametoxazol. Inväxten kan variera i utseende från tunn dimma till tydlig växt. 6 mm Om en yttre zon kan urskiljas, mät den yttre zonen. = Känslig om zonen 16 mm Tjock växt in till lappen = Resistent

Enterobacteriaceae och ampicillin Bortse från tunn inväxt i form av en inre zon som kan förekomma med viss Mueller Hintonagar. Den inre zonen förekommer inte med vissa batcher av agar och när yttre zonen läses ses ingen skillnad mellan batcher. 18

E. coli och mecillinam Bortse från isolerade kolonier i zonen. 6 mm 19

Enterokocker och vankomycin Håll upp plattan mot ljuset och undersök zonen. Otydlig zonkant och kolonier i zonen indikerar vankomycinresistens. Om zonen är 12 mm och zonkanten är otydlig, utför konfirmatoriska tester. E. faecalis Ej VRE E. faecium VRE 20

S. aureus och bensylpenicillin Håll upp plattan mot ljuset och undersök zonen. För att detektera penicillinasproduktion hos stafylokocker krävs att zondiametern mäts OCH att zonkanten undersöks noggrant. S. aureus med skarp zonkant och zondiameter 26 mm = Resistent S. aureus med otydlig zonkant och zondiameter 26 mm = Känslig 21

Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker Inducerbar klindamycinresistens kan detekteras genom antagonism mellan klindamycin och en makrolid. Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med 12-20 mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos stafylokocker. 22

Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos streptokocker Inducerbar klindamycinresistens kan detekteras genom antagonism mellan klindamycin och en makrolid. Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med 12-16 mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos streptokocker. 23

Avläsningsguide Håll plattan på ca 30 cm avstånd, ta hänsyn till all växt som syns med blotta ögat och läs zonerna där växten slutar. Undantag E. coli Ciprofloxacin S. aureus Linezolid S. aureus Erytromycin Enterobacteriaceae Ampicillin Observera att det ofta är växt i områden med α-hemolys! S. pneumoniae Kloramfenikol S. pneumoniae Tetracyklin S. pneumoniae Cefaklor 24