Ämneslärarprogrammet i Linköping

Ämneslärarprogrammet i Linköping Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 3 Bedömning och betygsättning, 7,5 hp Termin: HT 2016 Kurskoder: 974G03 Ämneslärare, 7-9 975G03 Ämneslärare, Gy

FÖRORD Prov, läxförhör och betyg är ord som nog får de flesta av oss att tänka på skola och utbildning i någon form. Att bedöma elevers kunskaper utgör sedan lång tid ett centralt inslag i skolans verksamhet och lärares arbete. Lärares uppgift att bedöma elevers prestationer ses nog också av många som en självklarhet, men med denna uppgift följer även ett stort ansvar, då den innebär ett slags professionsspecifik myndighetsutövning. I utvecklandet av UK3, Bedömning och betygsättning, har ambitionen varit att konstruera en kurs som bidrar till att rusta blivande lärare med många användbara kunskaper inför sitt kommande arbete. Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål, innehåll och examinationsformer. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som med lärarnas och studenternas hjälp kan förbättras. Synpunkter är därför välkomna såväl under som efter kursen. Lycka till med studierna. Michael Tholander Kursansvarig 2

INNEHÅLL MÅL... 4 INNEHÅLL OCH UPPLÄGG... 5 FÖRELÄSNINGAR... 6 EXAMINATION OCH OBLIGATORISKT MOMENT... 7 BETYGSÄTTNING... 10 LITTERATUR... 11 KURSVÄRDERING... 13 BILAGA 1: BEGREPPSLISTA... 14 KONTAKTINFORMATION... 15 3

MÅL I kursplanen anges de kunskaper varje student förväntas ha tillägnat sig efter att ha bedrivit fem veckors heltidsstudier. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för centrala resonemang, principer och riktlinjer i aktuella myndighetstexter om kunskapsbedömning. behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning. identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet. urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömningar. relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning och betygsättning. använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning. diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning. beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel. diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar och betygsättning. 4

INNEHÅLL OCH UPPLÄGG Kursen består av fyra delområden, som i sin tur inkluderar en rad olika ämnen och teman. I listan nedan presenteras de fyra delarna samt något av innehållet i respektive del. Del 1: Bedömning inom skolan direktiv, forskning och undervisning: Lärares bedömningsuppdrag. Centrala begrepp. Bedömningsforskning. Del 2: Saklig, likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning: Validitet och reliabilitet. Bias. Samstämmighet. Del 3: Kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsmetoder: Olika former av examination och provfrågor. Formativ och summativ bedömning. Besiktningsmodellen och kompensationsmodellen. Del 4: Dokumentation och kommunikation av elevers kunskapsutveckling: Utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan, betygskommunikation. Taxonomier, kunskapsformer, matriser. Etik, dilemman, problem. I kursen kommer ovanstående delar inte att behandlas helt separerade från varandra, eftersom innehållet i varje del ofta kan relateras till de andra delarna. Kursinnehållet behandlas genom föreläsningar och obligatoriska seminarier, enligt nedanstående schema (se även TimeEdit). MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Föreläsning i KK Seminarium 1 10-12 (EE) v. 44 Kursintroduktion i KK 10-12 (MT) Första träffen 13-15 v. 45 Föreläsning i KK 13-15 (ÅW) Seminarium 2 Föreläsning i KK 10-12 (TJ) Seminarium 3 Föreläsning i KK 13-15 (FA) v. 46 Föreläsning i KK 10-12 (FA) Seminarium 4 Seminarium 5 DUGGA v. 47 Seminarium 6 Föreläsning i KK 13-15 (AG) Seminarium 7 v. 48 Seminarium 8 MUNTA MUNTA MUNTA MT: Michael Tholander; EE: Elisbeth Eriksson; FA: Fredrik Alm; ÅW: Åsa Howchin Wallén; TJ: Tobias Jansson; AG: Agneta Grönlund. Många av de övningar och uppgifter som behandlas under seminarierna kommer att vara gemensamma för alla grupper. Enskilda seminarier kan flyttas till andra dagar än de som anges ovan, men föreläsningarna ligger fast. 5

FÖRELÄSNINGAR Följande föreläsningar, inklusive introduktionen, ingår i kursen och ges i samtliga fall i Kårhuset Kollektivet (KK) i centrala Linköping (för datum och tid, se TimeEdit): Kursintroduktion. Michael Tholander. Bedömning: historik och centrala begrepp. Elisabeth Eriksson. Innehåll: Föreläsningen behandlar synen på kunskap och bedömning i ett historiskt perspektiv, samt ger en orientering i begrepp som är centrala för lärares arbete med bedömning. Förslag på läsning: McMillan (2011, kap. 1); Lindström (2011); Lundahl (2007); Ds (2008:13). Omdömen och betygsättning. Fredrik Alm. Innehåll: Föreläsningen belyser några centrala aspekter av lärares arbete med betygsättning, samt introducerar begrepp och modeller för att tänka kring och arbeta med betyg och omdömen. Förslag på läsning: McMillan (2011, kap. 3); Korp (2003); Ds (2008:13); Skolverket (2011a). Planering i praktiken. Åsa Howchin Wallén. Innehåll: Föreläsningen visar hur planering och bedömning utformas i praktiken utifrån skolans styrdokument. Autentiska planeringar och bedömningar ligger till grund för föreläsningen. Förslag på läsning: Skolverket (2011a); Skolverket (2011b); Skolverket (2011c); Skolverket (2012); Skolverket (2014b). Som man frågar får man svar. Tobias Jansson. Innehåll: Föreläsningen behandlar hur olika kunskapsformer testas i prov samt vilka faktorer som påverkar arbetet med att konstruera prov. Förslag på läsning: McMillan (2011, kap. 2 och 6-8); Korp (2003). Saklig och rättvis bedömning. Fredrik Alm. Innehåll: Föreläsningen behandlar ett antal kriterier som är väsentliga för kvaliteten och trovärdigheten vid kunskapsbedömning. Förslag på läsning: McMillan (2011, kap. 3); Jansdotter Samuelsson (2012); Klapp Lekholm (2010); Selghed (2011). Formativ bedömning. Agneta Grönlund. Innehåll: Föreläsningen ger en teoretisk grund för den formativa bedömningen och en genomgång av nyckelstrategier som tydliga mål, planering av frågor och uppgifter, framåtriktad återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Förslag på läsning: McMillan (2011, kap. 4 och 5); Hofvendahl (2010); Jönsson (2013); Skolverket (2011a). 6

EXAMINATION OCH OBLIGATORISKT MOMENT Kursen examineras genom en kortare typ av skriftlig tentamen (dugga) samt en muntlig, individuell examination i grupp (munta). Dessutom ingår seminarieserien som ett obligatoriskt moment. Dessa moment har följande provkoder: STN2 Skriftlig tentamen (dugga): salstentamen, 2,5 hp, U-G. MTN2 Muntlig tentamen (munta): individuell examination i grupp, 5 hp, U-VG. OBL1 Obligatoriskt moment: deltagande i seminarieserien, D. Dugga den 17 november Syftet med duggan är att kontrollera att studenten kan redogöra för det centrala innehållet i aktuella myndighetstexter om kunskapsbedömning (se kursens litteraturlista) samt behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning (se Bilaga 1). Detta syfte motsvarar de två första lärandemålen i kursen. Duggan är förlagd till torsdagen den 17 november, äger rum i seminariesal med ordinarie campuslärare och kräver ingen anmälan från studentens sida. Skrivtiden är max 45 minuter. Inga hjälpmedel förutom penna och blankt papper är tillåtna. Frågorna till duggan konstrueras av studenterna själva, med vägledning av kurslitteratur och campuslärare. Eftersom det i första hand är begreppslig och deklarativ kunskap som ska prövas så ska frågorna bestå enbart av tvåvalsfrågor, flervalsfrågor, matchningsfrågor, ifyllnadsfrågor och kortsvarsfrågor. Förslagsvis konstruerar varje student individuellt några potentiella duggafrågor utanför seminarietid. Kvaliteten på dessa frågor diskuteras sedan i grupp under ett seminarium, lämpligast det andra under vecka 45. Minst tio frågor som bedöms ha en tillräckligt hög kvalitet skickas av läraren för respektive grupp till kursansvarig senast fredagen den 11 november. Dessa frågor läggs sedan upp på lärplattformen Lisam senast måndagen den 14 november. Läraren för respektive undervisningsgrupp väljer frågor ur denna samling för den kommande duggan, men kan också lägga till egna frågor. Möjliga betygsgrader på duggan är U och G. För att erhålla betyget G måste studenten uppnå minst 75% rätta svar. Gränsen för G kan ses som ett lägsta krav som en blivande lärare behöver uppfylla för att kunna tillgodogöra sig innehållet i aktuella myndighetstexter samt förstå viktiga begrepp som rör kunskapsbedömning. 7

Munta 30 november-2 december Syftet med muntan är att kontrollera att studenten uppnått lärandemålen i kursen. Muntlig examination lämpar sig för att bedöma såväl enklare kunskap som djupare förståelse. Muntan är förlagd till 30 november-2 december och äger rum i grupprum. Anmälan sker till den egna campusläraren senast en vecka före seminariet. Studenten kan tilldelas vilken som helst av lärarna under examinationen. Läraren genomför examinationen genom att ställa frågor till och samtala med grupper om cirka fyra studenter under cirka en timme. Inga hjälpmedel förutom penna och blankt papper är tillåtna. Varje examinationstillfälle kommer att dokumenteras genom inspelning, så att den enskilde studentens prestation vid behov kan granskas i efterhand. Möjliga betygsgrader på muntan är U, G och VG. För att erhålla betyget G respektive VG måste studenten kunna visa att han eller hon uppfyller de betygskriterier som gäller för respektive nivå (se nedan). Gränsen för G kan ses som ett lägsta krav som en blivande lärare behöver uppfylla för att kunna utföra sitt uppdrag som kunskapsbedömare. För att erhålla ett sammanfattande kursbetyg måste den studerande ha fullgjort både duggan och muntan. Det sammanfattande kursbetyget avgörs av betyget på muntan. De studerande som erhåller betyget G eller VG på kursen är därmed klar med den. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget G att göra om muntan för att kunna få VG. Omexamination för dugga och munta De studerande som ännu inte är godkända på kursen erbjuds två ytterligare tillfällen att fullgöra duggan och muntan. För att delta i omexamination 1 och 2 krävs inte att den studerande deltagit vid tidigare examinationstillfällen. Det är alltså möjligt att välja omexamination 1 eller 2 som första examinationstillfälle. Om en student inte är godkänd efter de tre första examinationstillfällena gäller nästkommande UK3:as examinationsvillkor. Omexamination 1 hålls måndagen den 16 januari och omexamination 2 måndagen den 8 maj (observera att förskjutningar i exakta datum kan ske till följd av oförutsedda händelser). Anmälan för deltagande görs på nedanstående sidor senast tio dagar före omexaminationen: 7-9: http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare7-9/student/termin-1/uk3-7-9-omtentamen/?l=sv Gy: http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-1/uk3-gy-omtentamen/?l=sv 8

Komplettering av obligatoriskt moment: seminarieserien För seminarieserien gäller att en student som missar ett seminarium måste ta igen det med en kompletterande skrivuppgift. Detta kan ske under kursens gång eller i samband med omexaminationsdatumen. Uppgiften, som ser likadan ut för samtliga seminarier, lyder på följande sätt: (1) Välj ut tre begrepp, idéer, fenomen (eller motsvarande) som lyfts fram i den kurslitteratur som behandlades på det missade seminariet. (2) Behandla dessa begrepp (eller motsvarande) i en utredande text, t.ex. genom att klargöra olika definitioner av dem, genom att problematisera dem på olika sätt, genom att koppla dem till lärares praktiska arbete, etc. Skicka kompletteringen till den ansvarige lärarens urkundsadress: Johan Forsell: johan.forsell.liu@analys.urkund.se Agneta Grönlund: agnetagronlund56.liu@analys.urkund.se Tobias Jansson: tobja38.liu@analys.urkund.se Camilla Prytz: camillaprytz42.liu@analys.urkund.se Michael Tholander: micth97.liu@analys.urkund.se Helena Tsagalidis: helts81.liu@analys.urkund.se Ingen återkoppling, utöver att kompletteringen godkännes eller underkännes, ges av läraren till studenten. Omfång: 2-3 A4-sidor, Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd. 9

BETYGSÄTTNING Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Godkänd (G) på kursen krävs följande: Deltagande i seminariesserien, alternativt godkänd komplettering (= D). Vid duggan ska den studerande nå minst 75% rätta svar (= G). Vid muntan ska den studerande nå G-kriterierna och därmed kunna: grunda sina resonemang i kurslitteraturen. använda och förklara centrala begrepp, modeller och perspektiv som rör kunskapsbedömning. föra översiktliga resonemang kring val av olika metoder för kunskapsbedömning. beskriva betydelsefulla inslag i bedömningsprocesser. bedöma riktigheten i påståenden och resonemang om kunskapsbedömning. Väl godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs följande: Deltagande i seminariesserien, alternativt godkänd komplettering (= D). Vid duggan ska den studerande nå minst 75% rätta svar (= G). Vid muntan ska den studerande nå VG-kriterierna och därmed kunna: grunda sina resonemang i kurslitteraturen och reflektera självständigt kring denna. visa förtrogenhet med centrala begrepp, modeller och perspektiv som rör kunskapsbedömning. föra nyanserade resonemang kring val av olika metoder för kunskapsbedömning. beskriva, diskutera och problematisera betydelsefulla inslag i bedömningsprocesser. vidareutveckla påståenden och resonemang om kunskapsbedömning. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att studenten erhåller betyget Underkänd (U). Nedan särskiljs också tre kriterier, kopplade till muntan, som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges detta betyg: Den studerande svarar inte alls eller mycket bristfälligt på de frågor som examinator ställer. Den studerandes svar kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i kurslitteraturen. Den studerandes svar kan betraktas som fusk eller plagiat. 10

LITTERATUR Huvudbok kan köpas i bokhandeln [300 sidor totalt]: McMillan, James (2013). Classroom assessment: Principles and practice for effective standards-based instruction, 5 th edition, (s. 1-299). Harlow: Pearson. ISBN: 9781292021324. [300 sidor] (Obs! Denna bok har även getts ut med annat tryckår, 2010, och utgör dessutom den andra delen i ett särtryck för LiU som möjligen går att få tag på i begagnat skick från tidigare studenter: Woolfolk, A. m.fl., Educational psychology and classroom assessment. Boston: Pearson. Båda dessa upplagor går lika bra. ISBN-nummer 9780132160728 respektive 9781780160351.) Texter av svenska forskare kan köpas hos LiU Servicecenter, Hus A, ingång 19 (Kompendium A:1576) [108 sidor]: Fredriksson, Ulf (2011). Internationella kunskapsundersökningar. I A. Hult och A. Olofsson (red.), Utvärdering och bedömning i skolan, (s. 31-48). Stockholm: Natur & Kultur. [14] Hofvendahl, Johan (2010). Utvecklingssamtalen några vanligt förekommande problem. I C. Lundahl och M. Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av skolan, (s. 31-46). Lund: Studentlitteratur. [15] Jansdotter Samuelsson, Maria (2012). Betyg i relation till genus, social bakgrund och etnicitet. I M. Jansdotter Samuelsson och K. Nordgren (red.), Betyg i teori och praktik, 2:a upplaga, (s. 39-47). Malmö: Gleerups. [9] Jönsson, Anders (2013). Återkoppling. Ur A. Jönsson, Lärande bedömning, 3:a upplagan, (s. 87-102). Malmö: Gleerups. [16] Klapp Lekholm, Alli (2010). Lärares betygsättningspraktik. I S. Eklund (red.), Bedömning för lärande en grund för ökat kunnande, (s. 21-29). Stockholm: Stiftelsen SAF. [7] Korp, Helena (2003). Vad är det som ska bedömas? Ur H. Korp, Kunskapsbedömning hur, vad och varför, (s. 85-92). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [8] Lindström, Lars (2011). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström, V. Lindberg och A. Pettersson (red.), Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, 2:a upplagan, (s. 9-27). Stockholm: Liber. [17] Lundahl, Christian (2007). Kunskapsbedömningens historia. I A. Petterson (red.), Sporre eller otyg om bedömning och betyg, (s. 51-68). Stockholm: Lärarförbundets förlag. [15] Selghed, Bengt (2011). Lärares roll vid kunskapsbedömning. Ur B. Selghed, Betygen i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis, 2:a upplagan, (s. 91-98). Stockholm: Liber. [7] Texter av internationella forskare kan laddas ned via bibliotekets hemsida [75 sidor]: Alm, Fredrik & Colnerud, Gunnel (2015). Teachers expericence of unfair grading. Educational Assessment, 20(2), 132-150. [18] Bonner, Sarah & Chen, Peggy (2009). Teacher candidates perceptions about grading and constructivist teaching. Educational Assessment, 14(2), 57-77. [19] Green, Susan; Johnson, Robert; Kim, Do-Hong & Pope, Nakia (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23(7), 999-1011. [12] Havnes, Anton; Smith, Kari; Dysthe, Olga & Ludvigsen, Kristine (2012). Formative assessment and feedback: Making learning visible. Studies in Educational Evaluation, 38(1), 21-27. [7] Mavrommatis, Yiannis (1997). Understanding assessment in the classroom: Phases of the assessement process the assessment episode. Assessment in Education, 4(3), 381-400. [19] 11

Gemensamma myndighetstexter för blivande 7-9- och gymnasielärare [151 sidor]: Ds (2008:13). En ny betygsskala. Stockholm: Utbildningsdepartementet (s. 12-30 + 45-56). http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2008/02/ds- 200813/ [31] Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan: Praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 [55] Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299 [65] Myndighetstexter enbart för blivande 7-9-lärare kan laddas ned från nätet [84 sidor]: Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket (s. 7-19). http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [13] Skolverket (2011b). Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698 [36] Skolverket (2013). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. [22] http://www.skolverket.se/publikationer?id=3133 Skolverket (2014b). Bedömningsaspekter. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3259 [13] Myndighetstexter enbart för blivande gymnasielärare kan laddas ned från nätet [64 sidor]: Gy 11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket (s. 5-16). http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 [12] Skolverket (2011c). Ämnesplanens struktur. Ur Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket (s. 48-62). http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 [13] Skolverket (2012). Bedömning och betygsättning i gymnasieskola. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2841 [39] Referenslitteratur Schött, Kristina; Hållsten, Stina; Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. Några länkar om bedömning på Skolverket.se: http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/fragor-och-svar-om-betyg http://www.skolverket.se/bedomning http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/betygsattning http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod 12

KURSVÄRDERING Enligt högskoleförordningen ska studenter som deltar i eller avslutar en universitetskurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen. Inom den här kursen sker detta genom Linköpings universitets elektroniska kursvärderingssystem (KURT). När kursvärderingen öppnas får alla studenter som är registrerade på kursen ett mail med en länk till studentportalen, där en enkät kan fyllas i. Kursansvariga uppmanar alla studenter att ta denna chans att förbättra ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet för kommande studenter. Utöver detta ansvarar lärare för att kursen fortlöpande utvärderas inom respektive kursgrupp. 13

BILAGA 1: BEGREPPSLISTA De begrepp som presenteras nedan är vanligt förekommande inom området kunskapsbedömning. Att behärska begreppen är inte bara viktigt för att kunna tränga in i litteratur som handlar om kunskapsbedömning, utan också för att kunna uttrycka sig professionellt. Listan är inte uttömmande, men ger en vink om vilka begrepp som kan ses som extra viktiga att behärska som lärare. Den kommande duggan i kursen handlar också, utöver myndighetstexterna, om dessa begrepp. Det är därför viktigt att du övar på din förståelse av dem. Allsidig bedömning (all-inclusive assessment) Analytisk bedömning (analytical assessment) Autentisk bedömning (authentic assessment) Bedömningsstöd (assessment support) Besiktningsmodellen (inspection model) Betygsinflation (grade inflation) Bias (bias, partiskhet) Bundet uppgiftsformat (selected-response format) Distraktorer (distractors) Formativ bedömning (formative assessment) Formell bedömning (formal assessment) Generositetsbias (generosity error) Haloeffekten (halo effect) High-stakes-prov (high-stakes test) Holistisk bedömning (holistic assessment) Hårdhetsbias (severity error) Ifyllnadsfrågor (completion items) Informell bedömning (informal assessment) Innehållsvaliditet (content-related evidence) Interbedömarreliabilitet (rater consistency) Kamratbedömning (peer assessment) Kompensationsmodellen (compensation model) Kortsvarsfrågor (short-answer items) Kriterierelaterad bedömning (criterion-referenced assessment) Kriterievaliditet (criterion-related evidence) Likvärdig bedömning (equivalent assessement) Matchningsfrågor (matching items) Matris (rubric) Metakognition (metacognition) Mittendensbias (central tendency error) Normrelaterad bedömning (norm-referenced assessment) Portfolio (portfolio) Provutkast (test blueprint) Relevans (relevance) Reliabilitet (reliability) Samstämmighet (alignment) Självbedömning (self assessment) Summativ bedömning (summative assessment) Taxonomi (taxonomi) Test-retest-reliabilitet (test-retest reliability) Tillämpningsprov (performance assessment) Transparens (transparence) Tvåvalsfrågor (binary-choice items) Undervisningsvaliditet (instructional validity) Validitet (validity) Återkoppling (feedback) Öppet uppgiftsformat (constructed-response format) 14

KONTAKTINFORMATION Kursansvarig Michael Tholander: 013-28 29 78; michael.tholander@liu.se Vid övergripande frågor rörande kursen, exempelvis studiehandledning, schema, litteratur. Kursmentor Åsa Howchin Wallén: 0120-833 17; asa.howchin-wallen@liu.se Vid frågor rörande lärares praktiska arbete med kunskapsbedömningar. Kursadministratör Elisabeth Augustsson: 013-28 20 31; elisabeth.augustsson@liu.se Vid frågor rörande administrativa ärenden, exempelvis lärplattformen Lisam, byte av grupp, inrapportering av studieresultat i LADOK. Programadministratör Sophia Leo Grelsson: 013-28 21 69; sophia.grelsson@liu.se Vid frågor rörande studieavbrott och avregistrering. VFU-team Hemsida: http://www.liu.se/utbildning/program/larare/student/vfu/faltorganisation/vfu-teamet?l=sv Camilla Prytz (VFU-koordinator för 7-9 & gymnasium): 011-28 27 80; camilla.prytz@liu.se Vid frågor rörande VFU: placering, handledare och allt annat som rör studentens VFU ute på fältet. Studievägledning Hemsida: http://www.liu.se/utbildning/program/larare/student/studievagledning?l=sv Anna Bergman: 013-28 20 88; studievagledare.larli@uv.liu.se Kristin Sjölander: 013-28 19 78; studievagledare.larli@uv.liu.se Vid frågor rörande studiegång, byte av program, studieuppehåll m.m. Övriga frågor Fråga dina studiekamrater eller din campuslärare. 15