Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan andra hälften av 2000-talet har överskottet i handelsnettot för varor gradvis sjunkit medan det har stigit för tjänster. För andra året i rad är överskottet i tjänstebalansen större än motsvarande för varor. Förutom en ökad importandel i svensk varuexport har ett högre tjänsteinnehåll i produktionen blivit ett allt viktigare inslag för att möta den tilltagande globala konkurrensen. Globaliseringen, regelförenklingar och Internet har möjliggjort att handeln med tjänster har tagit fart, även om dess andel av världshandeln är mindre än för varor. För att öka exportpotentialen för tjänster och därmed stärka de svenska företagens konkurrenskraft är utbildningssatsningar och starkare incitament att studera allt viktigare inslag för att möta en hårdnande konkurrens på såväl varumarknaden som tjänstemarknaden. Svensk export stiger och förutsättningarna för fortsatt god utveckling synes goda. Emellertid är det intressant att notera att handelsöverskottet för varor sjunkit på senare tid, medan detsamma för tjänster ökat. I denna analys diskuterar vi orsakerna till denna utveckling och även vad som krävs för att värna konkurrenskraften i tjänsteexporten framgent. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 7740 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730, ISSN 1103-7730
Stark exportutveckling trenden består Den svenska exporten uppvisade en kraftig återhämtning under 2010 med en exportvolymökning på närmare 11 %. De senaste konjunkturindikatorerna visar att den uppåtgående trenden ännu inte har brutits. Orderingången till exportindustrin fortsätter att stiga vilket bland annat framkommer i Swedbanks inköpschefsindex. Förutom en fördelaktig varusammansättning i den svenska varuexporten och en ökad exponering mot de snabbväxande ekonomierna, har exportleveranserna till de alltjämt viktiga volymmarknaderna uppvisat höga ökningstal. Den för svensk del betydelsefulla europamarknaden fortsätter att stärkas och i februari steg inköpschefsindex för EU-länderna till en rekordnivå. Trots kronans förstärkning mot dollarn har de svenska exportleveranserna till den amerikanska marknaden överraskat positivt med en exportvärdeökning på hela 30 % under 2010. Främst teleprodukter bidrar till uppgången. Det betyder att USA passerat Danmark som Sveriges fjärde största exportmarknad, trots att den amerikanska ekonomin brottas med stora ekonomiska bekymmer såsom hög arbetslöshet och snabbt växande underskott i de offentliga finanserna. Även om den svenska exporten ökar i snabb takt är det alltjämt en bit kvar till de exportvärdenivåer som rådde 2008, d v s innan den globala konjunkturnedgången fördjupades. I tabellen nedan framgår hur exportvärdet för olika varugrupper i kronor räknat utvecklades under januari-december 2010 i jämförelse med motsvarande period 2008. Kraftig exportökning till USA trots starkare krona Exportvärdet för flera varugrupper är lägre än 2008 Exportvärdet av varor januari-december 2010 jämfört med motsvarande tidpunkt 2008, %- förändring Totalt -4,9 Skogsvaror -0,4 Mineralvaror -7,3 Kemivaror 5,1 Läkemedel 11,3 Energivaror -8,8 Verkstadsvaror -9,4 Maskiner -12,5 Elektrovaror 5,7 Vägfordon -24,6 Personbilar -30,1 Lastbilar -37,3 Delar tillberör -8,5 Övriga varor 5,1 Livsmedel 13,8 Källa: SCB 2 Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011
Det är framför allt transportmedelsexporten som släpar efter även om en betydande återhämtning har skett det senaste året. Kemiska varor med läkemedel i spetsen är en av få varugrupper där exportvärdet i kronor räknat är högre. Livsmedel- och elektronikprodukter är andra delar av exportindustrin där exportleveranserna är över de nivåer som rådde för två år sedan. Tjänsteexporten har uppvisat en väsentligt mindre volalitilitet och är i värde räknat tillbaka till 2008 års nivåer. Handelsnettot för varor krymper Sedan andra hälften av 2000-talet har överskottet mellan export- och import av tjänster stadigt vuxit, medan handelsnettot för varor har sjunkit. De största överskotten ger alltjämt bearbetade varor, maskiner och vägfordon samt råvaror och kemiska varor. Däremot ger energivaror och livsmedel ständiga underskott. När det gäller utvecklingen sedan mitten av 2000-talet har främst maskiner och vägfordon bidragit till det minskade handelsöverskottet för varor. Maskiner och vägfordon svarar för nedgången Handelsnetto för olika varugrupper, miljarder kronor 140,0 120,0 Miljarder kronor 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0-60,0 Livsmedel Råvaror Energivaror Kemiska varor Bearbetade varor Maskiner och vägfordon -80,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Efter lågkonjunkturen har Sverige fått ett trendbrott i det att både personbilar och elektronikprodukter uppvisar ett underskott. Huruvida det kan förklaras av tillfälliga faktorer och/eller ett glapp i lanserandet av nya modeller är en öppen fråga. Det ska dock till en relativt kraftig vändning i handelsströmmarna om tidigare års överskott ska komma tillbaka. För första gången är personbilsimporten större än exporten Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 3
Handelsnetto i miljarder kronor för olika varugrupper, 2010 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 Skogsvaror Maskiner Mineraler Kemi Personbilar Elektronik Livsmedel Energivaror Källa: SCB Det lägre överskottet i handelsbalansen kan inte enbart förklaras av den djupa konjunkturnedgången som inleddes i slutet av 2008. Under 2010 blev det ackumulerade överskottet i handeln med tjänster (tjänstebalansen) 114 miljarder kronor (3,5 % av BNP), medan motsvarande för varor blev 83 miljarder kronor (2,5 % av BNP). Det är andra året i rad som tjänstebalansen är större än handelsbalansen för varor, trots att varuexportens andel i svensk ekonomi är väsentligt högre. För andra året i rad är överskottet i tjänstebalansen högre än nettohandeln för varor Utrikeshandeln av varor och tjänster, miljarder kronor (kvartalsvisa uppgifter) 60 50 40 Miljarder SEK (billions) 30 20 10 Nettoexport varor Nettoexport tjänster 0-10 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Källa: SCB En viktig förklaring till det krympande handelsnettot för varor är det ökade importinnehållet i svensk industri. Det hänger till stor del samman med globaliseringen och den tilltagande specialiseringen av industrin där satsning på kärnverksamhet har blivit en allt viktigare del för företagen för att kunna möta den hårdnande internationella konkurrensen. Förändrade inköps- och Ett högre importinnehåll 4 Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011
produktionsmönster inom industrin har inneburit att fler importerade insatsvaror används i produktionen. En ytterligare faktor till att överskottet i handelsbalansen blivit lägre är en starkare inhemsk efterfrågan konsumtion och investeringar. Detta rimmar med diskussion om att länder med överskott i bytesbalansen behöver stärka förutsättningarna för den inhemska efterfrågan. En annan förklaring skulle kunna vara att exportpriserna stigit långsammare än importpriserna. Därmed skulle bytesförhållandena vara ofördelaktiga för svenskt vidkommande. Diagrammet nedan visar emellertid att denna faktor kan ha en haft inverkan mellan 2004 och 2008, men å andra sidan synes inga motsvarande effekter under åren dessförinnan när handelsnettot för varor fortsatte att stiga. en starkare inhemsk efterfrågan och i någon mån försämrare bytesförhållanden är orsaker till det lägre överskottet Därmed är det svårt att se att denna faktor ska kunna vara en av de viktigare förklaringarna, utan snarare betyder det ökade importinnehållet, globaliseringen och den ökade konkurrensen, den starkare inhemska efterfrågan mer för att förklara att överskottet i handeln med varor minskat. Bytesförhållanden (exportpriser i relation till importpriser) 1.30 1.25 1.20 1.15 1.10 1.05 1.00 0.95 0.90 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoW in Tjänsteexporten ökar i betydelse Tjänster har blivit en allt viktigare del i svensk export och svarar nu för omkring 30 % av totala exporten, jämfört med drygt 20 % för tio år sedan. Även i ett internationellt perspektiv uppvisar Sverige en hög tjänsteexport i relation till BNP på 15,1 % år 2008. Enligt OECD är det endast Irland (37,9 %), Danmark (21,3 %), Belgien (17,1 %) och Schweiz (15,8 %) som har en högre andel. Sverige ligger i tjänsteexportsfronten Affärstjänster är den viktigaste tjänsteexporten på 36 % av total tjänstexport, tillsammans med resor och transporter på samma andel. Andra betydande tjänstegrupper är data- och informationstjänster samt licenser och royalities. Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 5
Den framväxande tjänstexporten är en avspegling av ett ökat tjänsteinnehåll i industriproduktionen. Globaliseringen, regelförenklingar och den nya tekniken har möjliggjort att handeln med tjänster har tagit fart. För varuproducerande företag har ett ökat tjänsteinnehåll i exporten bidragit till att stärka företagets konkurrenskraft. I Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser finns en undersökning av 27 olika näringslivssektorer på företagsnivå där den största tjänsteexportinriktningen är inom läkemedel- och teleproduktindustrin, med en exportandel mellan 25-30 % av branschens produktion följt av transporttjänster och IT/kommunikation. Tjänsteexporten växer och läkemedel- och elektronikindustrin ligger i fronten Värna konkurrenskraften i tjänstesektorn Vi bedömer att tjänsteexportens betydelse i svensk ekonomi kommer att stiga där kopplingen mellan tjänster och tillverkning kommer att intensifieras för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Samtidigt kommer den globala efterfrågan på tjänster att växa allt eftersom köpkraften stärks, inte minst i de stora tillväxtekonomierna. Exportpotentialen av affärstjänster stiger om det finns en god tillgång på välutbildad arbetskraft. Den globala konkurrensen inom den exportinriktade tjänstesektorn kommer att tillta, inte minst från de nya tillväxtekonomierna där ett stort antal människor utbildas varje år. För svenskt vidkommande blir det därmed allt viktigare att stärka det svenska utbildningsväsendet och öka incitamenten för studier. Utbildningssatsningar och högre utbildningspremier blir allt viktigare när konkurrensen skärps både på varuoch tjänstemarknaderna För svenskt vidkommande är det också av stor betydelse att tjänstehandeln inom Europa utvecklas från dagens relativt låga nivåer. Även om insatser redan vidtagits är processen långsam, och det finns behov att skynda på införandet av åtgärder som avreglerar och uppmuntrar till ökat utbyte av tjänster över gränserna. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 6 Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011