LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MIDGÅRDSSKOLAN 1
Enligt Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringslagen (2008:567) särskilt 2 kap. Förbud mot diskriminering repressalier 5-8 och 3 kap. Aktiva åtgärder 14-16 gäller utbildningsverksamhet, se bilaga 1 detta dokument. s verksamhet och policy för Likabehandling Den bärande idén i skollagens portalparagraf 1 kap 2 är människors lika värde. Lagen mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever har tillkommit för att slå vakt om detta. Lagstiftningen ger skydd mot särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet (hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung), religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning (homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet) och/eller funktionsnedsättning (varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persona funktionsförmåga). 1 Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Definitioner av begrepp som ingår i lagen. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av de fem diskrimineringsgrunderna, exempelvis kön. 2
Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse/ agerar på ett sätt som verkar vara neutralt (man behandlar alla lika) men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (Det kan finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda. Det är då skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl och att det inte är frågan om indirekt diskriminering). Kränkande behandling Trakasserier Trakasserier är beteenden som kränker en elevs värdighet och som är kopplade till diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Trakasserierna kan vara Fysiska: slag, knuffar, tafsande Verbala/icke-verbala: hot, svordomar, öknamn, göra kränkande gester, miner Psykosociala: utfrysning, blickar, alla går när man kommer Texter och bilder: sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden (t.ex. lappar, Internet) Annan kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som saknar koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Syftet med begreppet är att alla beteenden som en elev upplever som kränkande ska täckas in. Det kan men behöver inte vara mobbning utan kan också vara en enstaka händelse. Repressalier 11 Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen, så får inte barnet eller eleven bestraffas som en följd av detta. Skadestånd och bevisbörda 12 Genom lagen får barn och elever möjlighet att kräva skadestånd. Om barnet eller eleven visar på omständigheter som tyder på diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier är det huvudmannen som ska 3
bevisa motsatsen. För att undgå att bli skadeståndsskyldig måste skolan visa att alla rimliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Det innebär att skolans dokumentation är helt central. Skolans vision/policy På skall ingen, varken elev eller personal, utsättas för diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Alla som arbetar i skolan ska: visa respekt för den enskilda individen i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt främja likabehandling aktivt motverka diskriminering av individer och grupper verka för att kränkningar aldrig skall förekomma. Vi har följande värdegrund På : är alla lika mycket värda lyssnar vi på varandra och uppträder vänligt använder vi ett vårdat språk är vi ärliga tar vi ansvar för vår gemensamma miljö visar vi hänsyn och ger varandra arbetsro Arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Består av tre delar Förebygga/främja Upptäcka Utreda och Åtgärda Förebyggande/Främjande arbete Skolans egna förfaringssätt Varje läsår inleds med värdegrundsveckor där alla klasser - elevgrupper på olika sätt jobbar för att få en god kamrat- och arbetsmiljö i alla elevgrupper. Vi arbetar efter bl.a. Charlie-modellen och EQ (social och emotionell utveckling). Hela skolan har gemensamma regler som bearbetas i varje klass vid läsårets start. 4
Reglerna revideras varje år. Varje klass/fritids har även sina specifika trivselregler. Alla klasser har klassråd regelbundet. Där tar eleverna upp saker som berör den egna klassen men också saker som berör hela skolan. De senare frågorna går vidare till elevrådet. Vi skriver alltid protokoll på klassråden. Skolan har ett elevråd som träffas varannan vecka. Elevrådet är till för att förbättra elevernas arbetsmiljö och för att ge eleverna ett forum där de kan framföra klassens åsikter i olika frågor. Protokoll från elevrådet går ut till alla klasser och skolledningen.. Vuxna finns med bland eleverna på raster och i matsalen enligt schema. Personalen är observant på tecken på utsatthet. Likabehandlingsplanen skall vara känd av personal, elever och föräldrar. Vid behov har vi tjej- och/eller killsnack i grupp ledd av pedagog eller medlem i elevvårdsteamet. Skolrådet är skolans samarbetsmöte mellan skola och föräldrar. I rådet sitter rektor, personal och föräldrar. Detta är till för att öka föräldrars kunskap och medinflytande på vår skola. Skolrådet föregås av klassombudsmöte där elevernas föräldrar kan ta upp frågor som de vill föra vidare till Skolrådet. Alla klasser har utvecklingssamtal en gång per termin. Skolan genomför enkäter varje år. Vi har föräldraenkäter, elevenkäter och personalenkäter. Den ena personalenkäten behandlar arbetsmiljön och den andra den psykosociala miljön. Personalenkäter genomförs både lokalt och kommunalt. Föräldraoch elevenkät genomförs en gång per år. Mombus deltar aktivt som goda kamrater och är uppmärksamma på rasterna. De berättar för skolans personal om de iakttagit något oroande. En lärare är Mombusansvarig och har möten varannan vecka med de elever som är mombus. Allt av vikt förs vidare till berörda. Vi har ett elevvårdsteam på skolan. De träffas varje/varannan vecka för enskilda elever, klassgenomgångar och familjestödjande ärenden. Resursteamet använder vi när behov föreligger både i föräldra-, elev- och personalfrågor. Kartläggning Skolans eget resultat. Klassföreståndarna har huvudansvaret för eleverna i sin klass. Vid utvecklingssamtalen tas alltid frågor upp som berör elevernas trivsel, kamratrelationer och sociala situation på skolan. Eleven kan alltid vända sig till någon vuxen på skolan som ser till att informationen når fram till den som ska ha den. 5
Klassföreståndare/fritidspersonal ansvarar i samarbete med övriga vuxna i arbetslaget/på skolan för att eleverna får arbeta förebyggande med värderings- och samarbetsövningar under hela läsåret. Varje år uppmärksammar vi alltid FN-dagen i oktober. Mål och åtgärder Skolans egna mål Vi strävar efter att eleverna utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga. respekterar andra människors egenvärde. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter. visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Skolans egna åtgärder Trakasserier är ett beteende som kränker en elevs värdighet och som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Kränkning kan vara kopplad till: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Exempel på kränkande behandling kan vara: Slag och knuffar Hot Utfrysning och ryktesspridning Kränkning genom t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms Att medvetet sabotera eller försvåra för någon att utföra sitt arbete På skolan har vi följande förhållningssätt: Snabba reaktioner, vilket innebär att man reagerar snabbt mot alla former av kränkande behandling All personal ser sig som normgivande förebilder Ledningen ser till att alla på skolan är informerade om vår värdegrund och denna plan Alla elever och medarbetare skall uppmärksamma och meddela om de ser någon form av kränkande behandling Alla personal ansvarar för att alla elever arbetar med värderingsövningar genom hela skolgången. 6
Uppföljning och utvärdering Skolans egen uppföljning/utvärdering. Genom ständiga samtal, elev-, personal- och föräldraenkäter och utvärderingar bedömer/mäter vi resultatet av de insatta åtgärderna. Planen följs upp och utvärderas varje år. Upptäcka Skolans egna förfaringssätt Personalens ansvar: - att ta elever, föräldrar och kollegor på allvar, om någon anmäler någon form av kränkande behandling. - att tydliggöra att all form av kränkande behandling är oacceptabel. Föräldrars ansvar: - att ta kontakt med ansvarig pedagog, rektor eller någon annan på skolan, om man får reda på att någon form av kränkande behandling förekommit. - att ta på allvar om man får veta att ens barn utsätter andra för kränkande behandling och att arbeta tillsammans med skolan för att befria barnen från den rollen. Elevers ansvar: - att genast berätta för någon vuxen om man själv eller någon annan blivit kränkt. Utreda och åtgärda Skolans egna förfaringssätt När elev kränker annan elev: Pedagog samtalar med de inblandade eleverna. Vi markerar tydligt att den som kränkt gjort helt fel och att vi inte accepterar det. Den kränkta ska känna vårt stöd. Alla runt omkring ska märka att vi agerar med kraft. Inblandad pedagog informerar arbetskamraterna. Därefter informeras föräldrarna till de inblandade och rektor. Händelsen avslutas eventuellt med att de inblandade eleverna träffas och försonas och visar ömsesidig respekt för varandra. Klassföreståndaren/fritidspersonalen arbetar för att skapa en bättre stämning i klassen/gruppen. 7
Om den kränkande behandlingen inte upphör eller om den är av djupare karaktär görs en analys inom arbetslaget. Framgår det då att det föreligger mobbning I de fall där det krävs sammankallas elevvårdsteamet. I samråd med elevårdsteamet bedöms om vi ska kalla föräldrar och elev till samtal. Samtalet kan till exempel leda till ett åtgärdsprogram. Uppföljningen kan gå till på två olika sätt: 1. Klassföreståndaren/fritidspersonalen håller fortlöpande kontakt med elev och föräldrar. Vi ber också föräldrarna att genast informera om något särskilt inträffat. Om den kränkta eleven och vårdnadshavaren vid ett uppföljande möte informerat klassföreståndaren/frotodspersonalen om att de upplever att situationen förändrats och är tillfredställande så avslutas ärendet. 2. Om elev och förälder inte upplever att mobbningen eller den kränkande behandlingen upphört lyfts ärendet först till rektor och en EVG bokas där klassföreståndare/fritidspersonal, rektor och elevvårdsteam påbörjar ett förslag till ett handlingsprogram för att få ett omedelbart och definitivt slut på den kränkande behandlingen. Planering sker också av en eventuellt extra stödinsats för den drabbade eleven och föräldrarna. Föräldrar och elev deltar sedan vid en EVK, elevvårdskonferens, där vi tillsammans beslutar om ett handlingsprogram och ansvarsfördelning. Handlingsprogrammet kan omfatta allt från en elev, en grupp elever, en hel klass eller flera klasser beroende på det enskilda fallet och självklart delar av personalgruppen vid skolan, men också experter från Enheten för Elevstöd i Täby, Sociala myndigheter, BUP mm. Vid elevvårdskonferensen bestäms hur vi ska följa upp att kränkningarna upphört. Elev och föräldrar tillfrågas alltid enligt punkt 1. Men det kan också kompletteras med exempelvis enkätundersökning i föräldragrupper och/eller elevgrupper. Det är alltid den drabbade personen som avgör om tillräckliga åtgärder vidtagits och om mobbningen upphört. Ett åtgärdsprogram kan innehålla följande: - Eleven får gå på samtal med skolpsykolog eller får stödsamtal på annat sätt - Eleven får inte arbeta utanför klassrummet. - Eleven får inte gå ut på rast utan en vuxens sällskap. - Eleven får inte äta lunch utan en vuxens sällskap. - Eleven kan få äta med en annan klass eller ensam efter ordinarie lunchtid. Utvärdering Utvärdering. Har mobbningen upphört? Vid ja: utvärdering och avslut. Om kränkning trots allt inte upphör: - sker polisanmälan - tar skolan initiativ till omplacering av den elev som mobbar 8
Hanteringen av ärendet dokumenteras av klassföreståndaren/fritidspersonalen fram till att ärendet anmäls till EVK, elevvårdskonferens. På EVK fattas beslut om ansvar för fortsatt dokumentation. När personal kränker en elev Den personal som ser eller upplever att en kollega kränker ett barn informerar rektor. Rektor samtalar med berörd personal. Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa. När en elev kränker personal på skolan Om möjligt samtalar utsatt personal med eleven. Vi söker råd hos våra kollegor. Vi informerar rektor om att kränkning skett. Rektor och personal beslutar om vem som kontaktar föräldrarna. I de fall där det krävs sammankallas elevvårdsteamet. I samråd med elevrådsteamet bedöms om vi ska kalla föräldrar och elev till samtal. Samtalet kan till exempel leda till ett åtgärdsprogram eller kontakt med resursteamet. Vi har alltid ett uppföljningsmöte. När en personal kränker en personal Den personal som ser eller upplever att en kollega kränker annan kollega informerar rektor. Rektor samtalar enskilt med berörd personal. Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa. Att tänka på Så snart ansvarig personal får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev bör rektor ansvara för utredningen. Information om förankring av Likabehandlingsplanen Skolans eget förfaringssätt: - Planen gås igenom och bearbetas varje terminsstart. Information om planen ges på klassmöten och skolråd. 9
Personalens kompetensutveckling läsåret 2009/2010 Skolans eget förfaringssätt Arbete med värdegrund på inledande studiedag i ämnesgrupper och arbetslag. 10