Kvalitetsutvärdering ht-13/vt-14

Konvaljen Storhaga Mor by 2014-08-29 Kvalitetsutvärdering ht-13/vt-14 Gustafs förskoleområde Konvaljen, Mora by och Storhaga förskolor Marie Boman förskolechef SÄTERS KOMMUN

Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1 NORMER OCH VÄRDEN... 1 1.1 LIKABEHANDLINGSPLAN... 1 1.2 ALLA BARN ÄR TRYGGA PÅ FÖRSKOLAN... 2 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 2.1 BARNS LÄRANDE... 3 2.2 BARNS SOCIALA UTVECKLING... 5 2.3 MILJÖ... 6 3 BARNS INFLYTANDE... 7 3.1 KÄRNPROCESSEN... 7 FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT... 7 3.2 DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER... 8 4 FÖRSKOLA - HEM... 8 4.1 INSKOLNING... 8 4.2. UTVECKLINGSSAMTAL... 9 4.3 BRUKARRÅD... 10 5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... 10 5.1 SAMARBETE MED FÖRSKOLEKLASS SKOLA OCH FRITIDSHEM... 10 5.2 HA GEMENSAMMA TRÄFFAR FÖRSKOLA, F-KLASS, FRITIDS... 10 6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 11 6.1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE. ÅRSBLOMMAN... 11 7 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR... 11 7.1 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR... 11 7.2 ÅTERKOPPLA TILL PERSONALEN... 13

Inledning I Säters kommun arbetar vi för att få en likvärdig förskola. Vi har haft gemensamma utvecklingsområden i förskolan under året 2013 2014. Dessa har varit: Pedagogisk dokumentation Konventionen om barnets rättigheter Barns delaktighet och inflytande Utvecklingsområdena har legat till grund för mål och kriterier och har tagits fram utifrån pedagogernas utvärderingar av verksamheten och förskolechefernas syn på utveckling. Under verksamhetsåret 2013-2014 har Säters kommun haft inspektion av skolinspektionen. Förskolorna blev ålagda att vidta följande åtgärder: - Följa upp och utvärdera sammansättningen av barngruppernas sammansättning och storlek - Motverka traditionella könsmönster i förskolan - Säkerställa att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål Ovanstående områden kommer att redovisas i följande dokument. I slutet av dokumentet finns en sammanställning på de åtgärder som framkommit i analysen, en handlingsplan med utvecklingsområden för Gustafs förskole område för 2014-2015 samt de tre gemensamma utvecklingsområdena för förskolorna i Säters kommun. 1 Normer och värden 1.1 Likabehandlingsplan Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att vardagen är trygg är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas i vår verksamhet på lika villkor. 1.1.1 Resultat Likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och ska genomsyra hela verksamheten. Varje förskola har en likabehandlingsplan och den reviderades under vårterminen 2014. Intervjufrågor med barnen har genomförts och under året har pedagogerna arbetat med barnen kring hur man är en bra kompis. Lära barnen att sätta egna gränser och kunna säga nej till en kompis, även om man är ett litet barn genom att sätta upp handen som är tecken för stopp. Konventionen om barns rättigheter har genomsyrat alla avdelningar med allt från drama, film och dokumentation för att synliggöra lärandet. Enhetens fem åringar har blivit inbjudna till Enbacka skola och fått lära sig mer om konventionen om barns rättigheter. Elever från årskurs fem har ansvarat för aktiviteten. Många avdelningar har använt det färdiga material som finns från UCF, som innehåller berättelser, diskussionsfrågor och filmer om konventionen om barns rättigheter. I föräldraenkäten, som genomfördes i mars månad, framgår att föräldrarna känner att de har kunnat vara med och påverka innehållet, till en viss del. Tabell 1. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 1

Jag har kunnat påverka innehållet i förskolans likabehandlingsplan 4,18 4,51 1.1.2 Analys Målet från föregående år var att öka resultatet på föräldraenkäten, vilket vi också gjort med 0,33 enheter när det gäller likabehandlingsplanen. Likabehandlingsarbetet har synliggjorts med hjälp av dokumentation, diskuterats på utvecklingssamtal och på föräldrar möten. Förskolechefen har på alla tre förskolorna i enheten pratat om likabehandling på föräldramötet under hösten 2013. Vad det innebär att arbeta förebyggande i förskolan med barnen. Att förskolan har en viktig roll att lära barnen att fungera socialt, i en grupp. Dagligen pratas det om att vara en bra kompis när händelser inträffar. I vardagen används inte ord som är kopplade till likabehandlingsplanen när pedagoger diskuterar med vårdnadshavarna om en händelse som kanske inträffat under dagen. Det kan vara en anledning till att föräldrar inte kopplar ihop det med förskolans likabehandlingsplan. Att vara en bra kompis och arbeta förebyggande är grunden till den, alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Det är en svår del för förskolan att få vårdnadshavarna delaktiga, så att de konkret känner att de är det. Vi kan inte annat göra än att fortsätta prata om det och synliggöra det. I enhetens Brukarråd lyfts det också upp. För att utveckla arbetet ytterligar behöver vi arbeta med likabehandlingsplansarbetet mer djupgående och att alla pedagoger ska kunna påvisa hur det genomsyrar verksamheten, att de arbetar utifrån konventionen om barnets rättigheter. Genom diskussioner i arbetslagen och i enheten kommer det ske en utveckling när det är ett utvecklingsområde. På lagledarträffarna i enheten och de gemensamma för hela kommunen kommer det också att lyftas, för att delge varandra och utbyta erfarenheter, och lyfta goda exempel. 1.2 Alla barn är trygga på förskolan Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö, samtidigt som den ska utmana och locka till lek och aktiviteter som leder till ett livslångt lärande. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Under inskolningen byggs den första relationen upp mellan förskola och hem, som ligger till grund till ett nära och förtreendefullt samarbete med familjen kring barnet. Genom att ge föräldrarna möjligheten att delta i verksamheten gör vi dem tryggare när de lämnar sina barn på förskolan. Trygga föräldrar ger trygga barn. 1.2.1 Resultat Innan själva inskolningen starar bjuds familjen in till samtal/inskolningssamtal med en enskild pedagog och rundvisning på förskolan. Här ges den första informationen om verksamheten samt att vårdnadshavaren berättar om sitt barn och kan ställa frågor. De flesta av pedagogerna har fått utbildning i ICDP- vägledanade samspel. Förskolan Mora by fick utbildningen tillsammans i hela arbetsslaget under hösten 2013. Under vårterminen 2014 har det varit pedagoger från alla tre verksamheterna som gått utbildningen. Resultatet från föräldraenkäten visar på bra siffror och pedagogerna arbetar ständigt med att förebygga olyckor, och att varje barn ska känna sig omtyckt och sedd. Tabell 2. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Mitt barn känner sig trygg på förskolan 5,50 5,50 Personalen visar att de tycker om mitt barn 5,48 5,61 Mitt barn tycker det är roligt på förskolan 5,44 5,55 Det är en god stämning på mitt barns förskola 5,33 5,47 2

För att höra vad barnens egna upplevelser är har intervjuer genomförts och viktiga synpunkter har kommit fram som pedagogerna har arbetat vidare med. Att barnet får en bra start på dagen när det kommer till förskolan sker vid första mötet på morgonen i kapprummet eller inne på avdelningen, samt att rutiner skapar trygghet hos barnen. 1.2.2 Analys Att alla pedagoger får möjlighet att gå utbildningen i ICDP är en bra grund och det kan ha påverkat årets resultat i föräldraenkäten. Att fundera på sitt eget förhållningssätt, hur bemöter jag mina kollegor, föräldrar och barn. Under året har specialpedagogen haft uppföljningssamtal i arbetslagen på Mora by kring ICDP, så att det hålls levande. Hon kommer även göra detsamma under hösten för de pedagoger som gått utbildningen under våren. Så fort det kommer till kännedom att ett barn inte är tryggt på förskolan görs åtgärder och vårdnadshavarna är involverade genom samtal med uppföljningssamtal och utvärdering. Pedagogerna är lyhörda i vardagen och på utvecklingssamtalen som sker med föräldrarna en gång per termin. 2 Utveckling och lärande Förskolorna har arbetat med tre utvecklingsområden under året; Pedagogisk dokumentation, konventionen om barns rättigheter och barns delaktighet och inflytande. Samt Skolinspektionens tre åtgärder; barngruppernas sammansättning och storlek, att motverka traditionella könsmönster och att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modermål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. 2.1 Barns lärande I barns lärande ingår många områden och vi har ett stort ansvar att erbjuda, stimulera och utmana varje barn efter mognad och ålder. Verksamheten ska präglas av pedagogik där omsorg, fostran och lärande ska bilda en enhet. Den ska utgå från barnets erfarenheter, intressen och behov och åsikter, det skapar mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, blir självständig. I vår verksamhet har vi stöd av en specialpedagog som ger handledning till arbetslagen kring barn med speciella behov. Alla barn ska få möjligheten att utvecklas efter sina förutsättningar. Att barnet får en nyfikenhet till att vilja lära, hantera konflikter, följa gemensamma regler, kunskap om olika kulturer. Utvecklar sin motorik, förståelse för naturvetenskap, matematiska begrepp mm. De barn som har ett annat modersmål än svenska ska också få möjligheten till att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kunna kominusera på såväl svenska som på sitt modersmål. 2.1.1 Resultat I Säter arbetar alla förskolor efter den goda förskolan, strävan efter en likvärdig förskola med utgångspunkt från lärolplanen. Många avdelningar har arbetat med temaarbeten kortare eller längre perioder. Att vistas i naturen är också en dela av vardagen, med allt från fri lek till styrda aktiviteter. Att arbeta med naturvetenskap är något som utvecklats, allt från större experiment till små i vardagen. I januari 2014 gjordes en kartläggning i enheten för att inventera de barn med annat modersmål, och vilka språk det är: Holländska/engelska 2 barn 3

Engelska Ukrainska Ryska Filipinska/engelska Finska 2 barn 2 barn 2 barn 1 barn 1 barn Sju av dessa tio barn har en vårdnadshavare som har svenska som sitt modersmål. Under verksamhetsåret har pedagogerna arbetat utifrån barnens mognad och tagit hjälp av vårdnadshavarna för att lära sig vissa ord på barnets modersmål. Satt upp välkommen på ytterdörrarna, lånat böcker från biblioteket med barnets modersmål som de har kunnat låna hem. De avdelningar med äldre barn har titta på film, lyssnat på andra språk och en avdelning har åkt på en flygande matta till något nytt land där de fått smaka på mat som representerar det landet, lyssnat på språket, sett på kulturen genom filmer. Pedagogerna har fått utbildning i det svenska språkets uppbyggnad och vilka svårigheter det finns samt hur de kan arbeta för att genom leken utveckla barnets trygghet till sitt/sina modersmål. En av kommunens specialpedagoger har varit behjälplig. Under vårterminen 2014 har alla pedagoger fått ta del av kommunens riktlinjer när det gäller; introduktion av riktlinjer och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskolan och skolan i Säters kommun, samt dokumentet med rutin för att främja två eller flerspråkighet i förskolan. En blankett har utformats och ska ingå i den goda förskolan. Den vänder sig till de vårdnadshavare som har barn med annat modersmål och ska användas vid utvecklingssamtalen. För att få in synpunkter på utveckling för deras barn och hur samarbetet kan öka för att stötta barnet i sin utveckling och känna trygghet i sin egen identitet. Utvecklingsområdet från Skolinspektionen att arbeta med att medvetet motverka traditionella könsmönster har genomsyrat verksamheten. Pedagogerna är förebilder för barnen och det är genom dem som arbetet pågår. Att förändra sitt eget förhållningssätt, att få syn på det och utveckla det. Alla pedagoger har under året läst en gemensam bok, Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Enhetens utvecklingsgrupp har arbetat fram gemensamma diskussionsfrågor som det har arbetats med på arbetsplasträffar under vårterminen. I januari och maj månad fick alla pedagoger göra en självvärdering kring sin kunskap om jämställdhet. Resultatet påvisar att en utveckling skett. Januaris resultat; 88 % svarade att de inte fått någon utbildning i jämställdhet och 12 % svarade ja. Maj månads resultat; 77 % svarade att de fått utbildning i jämställdhet och 23 % svarade nej. 4

Även sett filmer om jämställdhet, gjort genuspromenader för att få syn på sina egna värderingar, gjort observationer i det egna arbetslaget och några pedagoger har filmat sig själva. Genom att pedagogerna arbetat aktivt med sitt eget förhållningssätt har det påverkat barnen på ett positivt sätt. De har blivit mer involverade i t.ex. aktiviteter som ska genomföras, möblering och val av material. Att synliggöra barnens lärande sker genom dokumentation i portfoliopärmar, bildspel på datorn, barnens alster, samt de dagliga samtalen med föräldrarna. I utvecklingssamtalen samtalar pedagogerna om barnets lärande och utveckling. Föräldraenkäten visar att föräldrarna i hög grad är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling. Tabell 3. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2012 2013 Jag får fortlöpande information om mitt barns utveckling 5,17 5,19 Personalen känner till mitt barns förutsättningar och behov 5,34 5,30 Personalen ger mitt barn utmaningar så att hon/han lär sig något nytt 5,23 5,19 2.1.2 Analys Det har varit ett utvecklande år i enheten med många utvecklingsområden och alla har varit engagerade och drivit på framåt. I enheten har vi inte så många barn med annat modersmål men vi har fångat upp dem som finns. Pedagogerna är nu mer förberedda och har kunskap och är insatta i kommunens riktlinjer. Blanketten som ska komplettera utvecklingssamtalen för de vårdnadshavare som har barn med annat modersmål ska implementeras i augusti. Till hösten kommer vi arbeta vidare med ämnet och fördjupa oss i litteraturen, Fler språk i förskolan- teori och praktik/skolverket. Enhetens utvecklingsgrupp har tagit fram diskussionsfrågor som kommer att användas i september. Att arbeta med traditionella könsmönster har varit lärorikt. Från början trodde många att de inte gjorde någon skillnad på pojkar ellerflickor med har under resans gång fått syn på sitt eget handlande. Pedagogerna försöker arbeta utifrån att de är barn, och det spelar ingen roll om det är en pojke eller flicka, utan det är utvecklingen och lärandet som ligger till grunden. Alla avdelningar har uppgett vad de kommer ta med sig i det fortsatta arbetet och det är bl.a. att få med vårdnadshavarna genom att diskutera på föräldrar möten. Lägga in det på dagordningarna på gemensamma möten, för att hålla det levande. Fortsätta filma sig själva för att kunna utvecklas. 2.2 Barns sociala utveckling Förskolan ska sträva efter Att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, för att kunna utforska sina förmågor och uppnå självständighet 5

Att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstår rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (citat ur läroplanen för förskolan, Lpfö-98) 2.2.1 Resultat Under läsåret har pedagogerna arbetat utifrån att alla barn ska bli sedda varje dag, de har uppmuntrats och fått bekräftelse. Barnen har uppmuntrats till självständighet och till tro på sin egen förmåga. Pedagogerna har använt återkommande aktiviteter som stärker jaget och gruppkänslan. I den fria leken har barnen fått många tillfällen at lära sig att fungera i grupp och hantera konfliketer. Pedagogerna har också gett barnen verktyg till att kunna lösa konflikter genom att låta barnen berätta sin version av händelsen och att visa vikten av att berätta och kunna påverka situationen. Den dagliga verksamheten har gett många tillfällen för barnen att möta och lära sig följa regler. Utvecklingsområdet från Skolinspektionen med barngruppernas sammansättning och storlek följs upp och utvärderas, har vi arbetat med under året på olika sätt. Allt startar när höstterminen planeras och våra femåringar lämnar verksamheten. Det är vid det tillfället den största förändringen sker. Pedagoger och förskolechefen planerar gemensamt hur barngrupperna ska se ut och att några barn byter avdelningar för att ge plats åt de yngre barnen som skolas in. Det är pedagogerna som vet vilka barn som är redo att byta avdelningar och att den i möjligaste mån får med sig en kompis från sin avdelning. När pedagogerna har utvecklingssamtal i arbetslaget diskuteras barngruppens sammansättning och vid behov kopplas specialpedagogen in för att stötta och hjälpa arbetslaget. Det kan handla om att ändra en rutin eller stimulera barnen på annat vis. Ibland är vårdnadshavarna mer involverade i arbetet med barngruppen och utvärdering sker i dessa fall tillsammans med dem. Föräldraenkäten visar att föräldrarna i hög grad är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens sociala utveckling. Tabell 4. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Förskolan främjar mitt barns sociala utveckling 5,39 5,42 2.2.2 Analys Arbeta i arbetslagen hur vi kan stärka och utveckla barnens sociala kompetens utifrån ålder och mognad med stöd av specialpedagogen. Hon kommer finnas med i arbetslagens planeringar, vilket hon inte kunnat i lika stor utsträckning som önskat på grund av utbildning. Att resultater på föräldrar enkäten har ökat kan bero på att de vårdnadshavare till barn som behövt lite extra stöd har känt att de fått det. 2.3 Miljö I förskolan ska miljön vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Den ska stimulera och utmana, så barnet lär i leken, både inomhus, på gården och i skogen. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, såväl inomhus som utomhus. Förskolan ska också lägga grunden till natur och miljöfrågor. 2.3.1 Resultat Alla avdelningar har planerade aktiviteter under veckan, allt från sångsamlingar, rörelse, skapande och naturupplevelser mm. Genom att utmana barnet i leken sker en utveckling och ett lärande. Det är pedagogernas ansvar att finnas som stöd åt barnen. Anpassa inomhus miljön så den är utvecklande och skapar kreativi- 6

tet. På avdelningarna har det ändrats om efter barnens intressen för att anpassa barnens lek, och tillfört material i den mån de kunnat för att leken ska vara utvecklande. Förskolorna arbetar med Grön flagg utifrån barngruppens ålder. Varje enskild förskola har en handlingsplan med konkreta mål att arbeta efter. Det kan vara allt från kompostering, kretslopp till att plantera ett frö, eller olika experiment. Arbetet med barns inflytande och delaktighet har påverkat inomhusmiljön. Barnens synpunkter och åsikter har spelat in och de har fått vara med och skapat sin miljö på avdelningen. Att pedagogerna också arbetat med att motverka de traditionella könsmönstren har haft en betydelse i miljön, både ute och inne. De har sett över materialet, lekarna, böcker, sånger osv. Föräldrarnas upplevelse om inomhusmiljön respektive utomhusmiljön: Tabell 5. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Förskolans innemiljö är stimulerande 5,04 5,10 Förskolans utemiljö är stimulerande 4,98 5,03 2.3.2 Analys På föräldramöten har vi diskuterat förskolans utemiljö, vilket kan ha påverkat att resultatet ökat en liten del på föräldrar enkäten. Förskole gårdarna i Gustafs är stora med varierat utbud. Någon förskola saknar gungor och några cyklar men i det stora hela är det stimulerande miljöer. Barngrupperna går till skogen någon dag under veckan vilket är uppskattat av både barn och vårdnadshavare. Storhaga hade inget staket runt sina gungor, som nu är åtgärdat för att öka säkerheten och minska olyckor. Det som berör alla tre förskolorna mer eller mindre är att det finns något solskydd vid vackert väder, utan i dag är pedagogerna inne med de yngsta barnen när det är som varmast och soligast. Resultatet på inomhusmiljön har också ökat och pedagogerna har dokumenterat och synliggjort mer att barnen varit delaktiga. Vilket påverkat resultatet. Konvaljens förskola som varit i bruk sedan 70-talet är i behov av ny inredning. Vilket kommer att ske till hösten 2014 och ger en bättre inomhusmiljö. 3 Barns inflytande 3.1 Kärnprocessen Förskolan ska sträva efter att Att varje barn ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt och efter förmåga vara med och påverka sin situation Att varje individ medverkar och får ta ansvar för det egna lärandet och att var och en ges möjligheten att kunna påverka olika vardagsfrågor som känns viktig (citat ur läroplanen för förskolan, Lpfö-98) I Säter har vi arbetat fram ett gemensamt material inom förskolan, som vi jobbar efter och kallar den goda förskolan. Alla barn ska ha samma förutsättningar och det spelar ingen roll vilken förskola barnet går på. I Säter har vi samma målbild vad vi vill att barnet ska ha med sig för kunskaper när det lämnar förskolan. Det ger även en trygghet för personalen med samma riktlinjer. Ett utvecklingsområd för förskolan i Säters kommun har varit, barns delaktighet och inflytande. Vilket har inneburit att barnen ska ha inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Att det 7

ska synliggöras genom dokumentation där det syns att barnen är med i planering, genomförande och utvärdering. 3.1.1 Resultat Förskolorna arbetar efter den goda förskolan och diskussioner har fört med lagledarna i Säter. Under ett par tillfällen har alla sammankallas för att utveckal en likvärdig förskola i kommunen. Barnen har erbjudits möjligheten till inflytande genom olika valsituationer i vardagen, t.ex. vilken frukt de vill ha, vilka sånger som ska sjungas, vart de ska leka ute, leken inne mm. Pedagogerna är lyhörda på barnens åsikter och tankar och önskan till inflytande. Det har synliggjorts i dokumentation med barnens åsikter. 3.1.2 Analys Pedagogerna kan själva se en utveckling i sitt arbete med att barnen har mer inflytande i dag än förra året. Det har skett en utveckling och de har ett annat tankesätt. Det är en mer utamning att involvera de yngre barnen och för att utveckla det kommer utvecklingsgruppen till hösten 2014 att arbeta med småbarns pedagogik och en representant från varje småbarnsavdelning kommer medverka. 3.2 Demokratiska rättigheter Den första meningen i försklans läroplan är följande Förskolan vilar på demokratins grund det innebär att vår verksamhet ska genomsyra det och alla som arbetar i förskolan ska främja aktningen för varje människa och för vår gemensamma miljö. Verksamheten i förskolan ska främja barns möjligheter att aktivt utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande. Det går hand i hand med att lära sig genom demokrati och mänskliga rättigheter, och demokratisk kompetens utvecklas i samspel mellan människor. 3.2.1 Resultat Pedagogerna är förebilder vars förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Att utveckla barnens lärande för demokrati och mänskliga rättigheter sker genom att låta dem öva sig i att argumentera, lyssna, sätta sig in i någon annans perspektiv, visa förståelse och empati och diskutera. Det här är något som ingår i vardagen och under hela dagen i vår verksamhet, t.ex., vid samlingen, vid konflikter mm. 3.2.2 Analys Att arbeta med ämnet på personalmöten så att pedagogerna känner sig tryggare och säkrare, vad det innebär att förskolan ska vila på demokratiska grunder. Ta fram olika lekar och övningar, samtalspunker att diskutera på samlingen eller i smågrupper. Detta leder till att barnen får mer kunskap och blir tryggare och får en bättre självkänsla. Genom barnintervjuer kan vi ta dela av barnens synpunkter och förbättringsområden. 4 Förskola - hem 4.1 Inskolning Förskolan ska sträva efter att. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet 8

Att förskolan utformas så att alla föräldrar ges möjlighet att påverka innehåll och verksamhet, på ett sådant sätt att de upplever deras insatser är av betydelse för barnets utveckling och lärande i förskolan (citat ur läroplanen för förskolan, Lpfö-98) I Säter har vi gemensamma riktlinjer för inskolning. Erbjuder föräldrarna ett inskolningssamtal samt att efter inskolningen ett så kallat uppföljningssamtal. 4.1.1 Resultat Inskolningen är för många första mötet med förskolan och att starten blir positiv för både barn och föräldrar är av stor betydelse. Det har varit ett bra samarbetsklimat mellan föräldrar och personal. I möjligaste mån genomförs ett samtal med varje barns föräldrar före inskolningen börjar. Detta för att i lugn och ro kunna samtala kring barnet och verksamheten på förskolan. Efter ett antal veckor efter inskolningen sker ett uppföljningssamtal, där föräldrar kan lämna synpunketer och ställa frågor. Vi välkomnar föräldrar som vill närvara en dag på förskolan, och under vårterminen har enstaka föräldrar varit med en dag på förskolan. Pedagogerna har en god relation till barnets vårdnadshavare och de känner sig välkommen och delaktig i förskolans verksamhet. Resultatet från föräldraenkäten påvisar att föräldrar känner sig välkomna på förskolan. Genom personalens goda förhållningssätt och att de är tillmötesgående resulterar till ett varmt och öppet klimat. Tabell 6. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Jag känner mig välkommen att närvara på mitt barns förskola: 5,58 5,58 4.1.2 Analys Att arbeta med ämnet på personalmöten och på avdelningarnas enskilda planeringstid. Hela tiden för att utveckla vikten av att starten blir bra och ansvaret ligger hos pedagogerna. Även anpassa efter barnets behov. Ta del av föräldrarnas synpunketer efter uppföljningssamtalet som sker efter ett par veckor och gemensamma frågor är framtagna. 4.2. Utvecklingssamtal Den goda förskolan är ett materail framtaget för att få en likvärdig förskola i Säter. Den ger vår grundsyn på barnet, vad kunskap och lärande är för barnet. Materialet är framtaget med full fokus på barns lärande. Ett gemensamt material att använda vid utvecklingssamtalet som genomförs två gånger per år. På vårterminen får vårdnadshavarna ta del av barnets utveckling. På höstterminens samtal bjuds vårdnadshavaren mer in till diskussion och att de får ge en bild av sitt barn, vart det befinner sig och vad barnet har för intressen. 4.2.1 Resultat Pedagogerna tycker det är bra att det finns ett gemensamt material som ger dem trygghet i utvecklingssamtalen. Samt att det skapar tillfälle till olika diskussioner. Många pedagoger har fått positiv feedback på verksamheten under utvecklingssamtalen av vårdnadshavarna. Tabell 7. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Jag får fortlöpande information om mitt barns utveckling: 5,19 5,27 Jag upplever att personalen och jag som förälder samarbetar bra kring mitt barns fostran 5,42 5,44 9

4.2.2 Analys Hur ett utvecklingssamtal genomförs är till stor del personbundet, till den pedagogen som genomför samtalet. Förskolans roll är att förmedla det enskilda barnets utveckling. I förskoleverksamheten i Säter har samtliga förskolechefer tyckt att samtalsmetodik är ett utvecklingsområde. I september kommer alla pedagoger få en heldagsutbildning i ämnet. Strävan är att öka kvalitén på samtalen och att vårdnadshavarna får en djupare inblick i barnets utveckling. 4.3 Brukarråd I Gustafs förskole- och skolområde har vi ett gemensamt brukarråd som träffas sju gånger per läsår. Brukarrådet representeras av förtroendevalda, föräldrar, samt rektor, förskolechef, personal och elever. Mötena startar med gemensam information som berör både förskola och skola. 4.3.1 Resultat Bedömningen är att det finns ett väl fungerande brukarråd med ett gott samarbete. Under vårterminen har det kretsat kring skolinspektionens åtgärder och utbyggnaden på Enbacka skola. Protokollet läggs ut på förskolans hemsida så alla kan ta del av det. 4.3.2 Analys Genom att föräldrar representanterna skickar in önskemål om olika ämnen att diskutera leder det till en bättre inblick i verksamheten och brukarrådets inflytande kan öka. Eftersträva att det finns föräldrar representanter från alla tre förskolorna. 5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 5.1 Samarbete med förskoleklass skola och fritidshem Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att bygga upp ett nära samarbete med förskoleklass och fritidshem. Det är vi i förskolan som ska hitta former för att avrunda och avsluta förskoleperioden och stötta barnen i en övergång till en ny verksamhet. I Gustafs går de flesta barnen till Enbacka skola och övergången känns naturlig såväl som för barn, föräldrar och pedagoger. 5.1.1 Resultat Ett nära och gott samarbeta har det varit mellan förskola och skola. Vårdnadshavarna har blivit inbjudna till att besöka skolan, fritidshemmet och träffa personalen på Enbacka. Barnen har tillsammans med förskolans pedagoger gjort skolbesök och även varit på fritids för att lära känna miljön och den nya personalen. Under fyra veckor i sommar slår förskolorna ihop sig och är på Storhaga. Även fritids kommer att finnas i samma lokaler. Detta bidrar till ökad samverkan. Förskolebarnen får tillfälle att knyta nya kontakter med de äldre barnen som ger dem trygghet när de sedan börjar skolan till hösten. 5.1.2 Analys Fortsätta arbeta på det goda samarbete som finns i Gustafs. 5.2 Ha gemensamma träffar förskola, f-klass, fritids Förskolan ska sträva efter att bygga upp ett gott samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 10

5.2.1 Resultat Rektor och förskolechef i Gustafs har ett gott samarbete. I januari startade terminen med en gemensam aktivitet för pedagoger och lärare för att öka samarbetet och lära känna varandra. Inför sommaren genomfördes ett överlämningssamtal för de barn som kommer börja förskoleklassen till hösten. Lärare, pedagoger, specialpedagog, rektor och förskolechef samverkar för barnens bästa. 5.2.3 Analys Fortsätta det goda samarbete som finns i Gustafs. Många pedagoger och lärare känner varandra vilket bidrar till en tryggare och lättare övergång. Upplevelsen är att alla barn har fått en bra övergång och det har skett efter barnets egna behov. 6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete. Årsblomman Vår verksamhet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras och följas upp, barn och föräldrar ska också vara delaktiga i utvärderingen. I enheten finns en årsblomma som alla arbetar efter, där verksamhetsåret är planerat. 6.1.1 Resultat Årsblomman har fungerat bra och ger en god struktur åt verksamheten. Under året som gått har tre enkäter genomförts, föräldraenkät, arbetsmiljöenkät och självskattning för personalen. Verksamheten dokumenteras kontinuerligt genom, foton, portfolio, barnintervjuer och lotusdiagram. Även arbetet med Grön flagg dokumenteras för att kunna påvisa utveckling. På planeringsdagarna som är under året sker uppföljning och utvärdering av verksamheten som leder till utveckling genom att analysera och sätta upp nya mål. Personalen har också enskild planeringstid för att utveckla verksamheten, både enskilt och i arbetslaget. Ett av förskolans utvecklingsområde var att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande. Det har skett en stor utveckling på alla avdelningar och pedagogerna har kunnat påvisa barnens delaktighet och inflytande, genom dokumentation. Pedagogerna har lyssnat in barnen och deras intressen, tagit tillvara det och involverat dem i genomförande och sedan utvärderat tillsammans med dem, både enskilt och i grupp. 6.1.2 Analys Resultaten av dessa enkäter har vi gått igenom och analyserat under vårterminen. Arbetsmiljöenkäten genererade i en handlingsplan för respektiver förskola. Likaså föräldraenkäten har diskuterats grundligt, och vårdnadshavare kommer att få återkoppling på föräldramötena i oktober. Målet är att förbättra resultatet på de områden där vi har lägre siffror. 7 Förskolechefens ansvar 7.1 Förskolechefens ansvar I rollen som pedagogisk ledare ingår att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Att ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, se till att verksamheterna utvecklas så barnen får inflytande, har en lärandemiljö och får den hjälp och stöd och utmaningar varje enskilt barn behöver. 11

Att personalen får kompetens som tillför förskolan en pedagogisk utveckling och får kontinuerlig information. Att förskolornas likabehandlingsarbete och likabehandlingsplaner utvärderas och följs upp. Driva samarbetet mellan hem och förskola samt att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshemmet. 7.1.1 Resultat I enheten finns en utvecklingsgrupp med representanter fån förskolorna. Under det här året har vi arbetat med skolinspektionens åtgärder och lagt stor fokus på att säkersälla att förskolorna arbetar med att motverka traditionella könsmönster. I slutet av terminen har fokus legat på att utveckla arbetet med barn med annat modersmål. Många bra diskussioner har förts och alla har bidragit med goda exempel. Lagledarna i enheten träffas också en gång i månaden och tre gånger har alla lagledare i hela kommunen träffats. Där de bl.a. arbetat med de nya utvecklingsområdena för 20144 2015. I januari anställdes en ledningsresurs som förskolan och skolan delar på. 25 % av tjänsten tillfaller förskolan. Ledningsresursen har varit till stort stöd när det gäller att utveckla arbetet med it kompetensen hos pedagogerna, ansvarat för att starta upp matråd på förskolorna i sammarbete med personalen från köken. Gjort ett stort arbete tillsammans med förskolan och skolans administratör när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, som också är förankrat hos pedagogerna. En samverkansgupp finns i enheten med ett skyddsombud från varje förskola, som arbetar med arbetsmiljön för både barn och pedagoger. Signalerar när något inte är bra ute i verksamheterna så att det går att åtgärda snabbt. Specialpedagogen som arbetar 50 % i vår enhet är en stor tillgång och har varit ett bra stöd för förskolechefen. Hon ser andra delar i verkasamheten som behöver utvecklas, samt ger arbetslagen och barnen stöd till utveckling. På förskolornas föräldrar möten har förskolechefen gett återkoppling till vårdnadshavarna på föräldrar enkäten med hjälp av en Powerpoint med enhetens resultat samt ett förtydligande vad det innebär i praktiken i verksamheten. Resultatet på föräldraenkäten har ökat något från föregående år, när det gäller frågan om var de kan vända sig för att framförs synpunkter och klagomål. Tabell 8. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) Jag vet vart jag ska vända mig för att framföra mina synpunkter eller klagomål på förskolan 7.1.2 Analys 2013 2014 5,09 5,24 Att förskolechefen fortsätta bygga på de goda grundera som finns i organisationen och vara lyhörd på personalen. Utveckla tillsammans och vara nytänkande, ta vara på de goda exemplen. Finnas synlig i verksamheten för föräldrar, pedagoger och delta på föräldramöten och andra tillställningar. Det har varit ett roligt och utvecklande år i enheten, alla avdelningar arbetar nu med lotus diagram i planering och många är på god väg att få in det i planeringen Dokumentationen har ökat på förskolorna och att barnen är med i planering, genomförande och utvärdering. Ser en stor utveckling och att pedagogerna själva kan se det. 12

Att pedagogerna hela tiden tänker till när det gäller att motverka traditionella könsmönster, att ifrågasätta och förändra sitt förhållningssätt. När frågan lyfts på föräldramöten, om de vet vart de ska vända sig med sina synpunker har en del svarat utifrån att de inte behövt framföra något, vilket kan vara en del i enkätsvaret. Målet är att alla ska veta vart de kan vända sig för synpunkter och klagomål. 7.2 Återkoppla till personalen Att återkoppla och ge feedback till personalen anser förskolechefen är av stor betydelse, för att personalen ska veta om de är på rätt spår. Kunna ge utmaningar och ifrågasätta som leder till utveckling, som kan ske enskilt eller i arbetslaget. 7.2.1 Resultat Under hösten 2013 genomfördes utvecklingssamtal i arbetslagen och enskilda medarbetarsamtal. När det inkommit positiv feedback från föräldrar har det skickats vidare till personalen, även tagit upp saker som inte varit positiva för att kunna åtgärda det. Ett nyhetsbrev skickas ut varje månad till personalen där information som berör enheten eller i kommunen presenteras. Förskolechefen skickar ut veckoplanering som talar om vart hon befinner sig, samt när hon kommer ut i verksamheten. Svarar snabbt på mail eller telefonsamtal. Ger feedback i vardagen och ger återkoppling på verksamhetens utvärderingar. 7.2.2 Analys Fortsätta bygga upp organisationen på det sätt som arbetet börjat, genom ett gott samarbete med alla anställda. Arbeta för att få samma struktur på förskolorna i Gustafs och driva förskoleverksamheten framåt. Tänker även jobba med samarbete i personalgrupperna för att öka arbetsklimatet. Vill avsluta med att det känns tryggt att veta att föräldrar och barn har det bra i Gustafs förskolor, och att det ökat från föregående år. Föräldraenkätens resultat: Tabell 9. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 95,5%) 2013 2014 Helhetsomdöme: Jag skulle rekommendera mitt barns förskola till andra föräldrar 5,47 5,51 13

Handlingsplan med åtgärder/utvecklingsområde 2014-2015 Gustafs förskolors utvecklingsområden, 2014-2015 Utvecklingsområde: ICDP Litteraturen: fler språk i förskolan/skolverket Jämställdhet Jämställdhet Jämställdhet Inomhusmiljön, inköp av möbler till Konvaljen Barngruppens storlek och sammansättning Småbarnspedagogik Demokratiska rättigheter Effektmål/ detta förväntas vi uppnå: Att alla pedagoger har utbildningen Ökad kunskap som bidrar till utveckling Få med vårdnadshavarna i förskolans arbete Utveckling det egna förhållningssättet genom observationer och filmning Arbeta vidareutveckla Mer utvecklande inomhusmiljö för barn och pedagoger Stöd av specialpedagog för utveckling Ökad kunskap för de pedagoger som arbetar med de yngre barnen Ökad kunskap och utveckling, genom diskussioner på Apt. Tidplan: Utvärdering: Ansvarig: Under året 14-15 Juni -15 Specialpedagog och förskolechef Ht-14 Dec- 14 Pedagoger och förskolechef Påbörjas i oktober på föråldra mötena Maj-15 Pedagoger och förskolechef Under året 14-15 Maj -15 Pedagoger och förskolechef Under året 14-15, lägga in det som diskussionspunkt på Apt. Maj -15 Pedagoger och förskolechef Aug.-14 Dec- 14 Pedagoger och förskolechef Under året 14-15 Juni -15 Specialpedagog Under året 14-15 Maj-15 Specialpedagog och förskolechef Under året 14-15 Maj-15 Förskolechef Samtalsmetodik Utbildning-heldag 11 aug-.-14 Dec. -14 Förskolecheferna i Säter Brukarrådet En föräldra- representant från enhetens tre förskolor, för att nå ut till alla tre verksamheterna Augusti/september- 14 Läsårets slut 2015 Förskolechefen Föräldrar enkäten Öka siffrorna- Under året 14-15 Maj-15 Pedagoger och 14

bättre resultat förskolechef Samarbete Bättre arbetsmiljö Under året 14-15 Maj-15 Pedagoger och förskolechef Gemensamma utvecklingsområden för Säters kommuns förskolor, 2014-2015 Utvecklingsområde: Pedagogisk dokumentation/synliggöra barnets lärande Likabehandlingsplan och konventionen om barns rättigheter Hälsa Effektmål/ detta förväntas vi uppnå: Att pedagogerna reflekterar och analyserar samt utvecklar barnens delaktighet Att pedagogerna bidrar till att utveckla arbetet med likabehandlingsplanen och konventionen om barnets rättigheter Att pedagogerna främjar en hälsosam livsstil Tidplan: Utvärdering: Ansvarig: Höst terminen 2014- Vårterminen 2015 Höst terminen 2014- Vårterminen 2015 Höst terminen 2014- Vårterminen 2015 Maj- 15 Maj- 15 Maj- 15 Pedagoger och förskolechef Pedagoger och förskolechef Pedagoger och förskolechef 15