Minnesanteckningar från informationsmöte kring Vård- och omsorgscollege Datum: 071214 Plats: Hotell Liseberg Heden Deltagare: Drygt 50 personer representerade utbildning och avnämare Lars-Göran Jansson och Margaretha Allen från GR hälsade välkomna till informationsmöte kring Vård och omsorgscollege. 1. Vad är Vård- och omsorgscollege (VOC) och varför behövs det? Kerstin Ahlsén från Sveriges kommuner och landsting berättade att upprinnelsen till VOC kommer från Yrkesutbildningsdelegationens arbete med regionala yrkesutbildningscentra. En hel del medel fördelades under delegationens tid till konceptet Teknikcollege. Regionerna började fråga efter ett liknande koncept för Vårdsektorn, varför SKL tog på sig uppgiften att arbeta fram en liknande modell. Utgångspunkten ligger i samverkan mellan skola/utbildning och arbetsliv. Collegebegreppet Varför används det amerikanska begreppet college för VOC? Eftersom Teknikcollege redan fanns utarbetat och Servicecollege är på gång låg Vård- och omsorgscollege nära till hands. Igenkänningseffekten underlättar för arbetsgivare att förstå vad det är frågan om. Collegebegreppet ska stå för kvalitet. Den logga som tagits fram är märkesskyddad och får inte användas av en enhet som inte är certifierad. En viktig orsak till att SKL engagerar sig i VOC är den befarade personalbrist som kommer att uppstå 2015-2020. Personalbrist inom GR Lars-Göran Jansson, GR, informerade om läget inom GR. En färsk prognos över personalbehovet inom GR kring 2020 säger att det idag finns cirka 22-23 000 personer inom vård och omsorg (undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsledare). På grund av pensionsavgångar, demografi mm behöver man direkt ersätta 9-10 000 av dessa. Räknar man med en större personalrörlighet kommer det att hamna på 16-17 000 personer som behöver ersättas. Endast en tredjedel av dagens personal kommer att finnas kvar 2020. Var ska övriga komma ifrån? 40 % av dem som arbetar i vården idag har inte den grundutbildning som behövs i form av Omvårdnadsprogrammet. Kommunernas rekryteringsbehov ligger idag på cirka 1000 personer om året. Just nu är det ingen kris men allt fler signaler visar på ett ökande problem. Det är inte bara undersköterskor och sjuksköterskor som behöver rekryteras utan även andra grupper med nya kompetenser. Demografi Margaretha Allen, som arbetar med GRs samordning av gymnasieutbildning, konstaterade att år 2015 kommer de ungdomar som börjar i gymnasieskolan att vara 30 % färre än idag. Kompetenskrav Lars-Göran framhöll att kompetenskraven kommer att höjas och breddas. I nuläget rekryteras ofta personer som inte har den nödvändiga kompetensen. Lagstiftning gör att man måste uppfylla sina uppdrag. 1
Hur möter vi utmaningarna gemensamt? Kerstin fortsatte med att ställa frågan hur utbildningssystemet och arbetslivet möter dessa utmaningar gemensamt. Exempel på lösningar kan vara: Att rekrytera medarbetare från andra områden Att verka för att arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden Att öka möjligheterna till validering av informella kunskaper VOC är en regional satsning och en samverkansform som medverkar till större effektivitet. I vissa kommuner bedriver gymnasieskolor Omvårdnadsprogram med halvfulla klasser i stället för att utveckla olika profiler som kompletterar varandra. VOC omfattar gymnasieskola, vuxenutbildning, KY-utbildning och i viss mån högskoleutbildning. VOC är ingen ny utbildningsform utan ett nätverk, där utbildningsanordnare och verksamhetsföreträdare samverkar. De fackliga organisationerna kommer in via verksamheterna. Viktiga syften är att möta verksamheternas behov att förena teori och praktik att finna en bättre rekryteringsbas att förebygga arbetslöshet att kvalitetsstämpla utbildningarna att skapa ett större intresse för vård- och omsorgsyrkena att finna en bas för validering Nationell organisation Trycket på att starta VOC kom främst från regionerna. De som var först på banan var Värmland, Östsam och Skåne. En nationell organisation behövde skapas som skulle hålla i certifiering och kvalitetssäkring nationellt. I dag arbetar arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer för att finna formerna. Exempel på organisationer som delar är: SKL, Vårdföretagarna, KFS, Svenska kommunalarbetarförbundet och Vårdförbundet. SKTF är på väg in. Dörren är inte stängd och fler kan komma in i arbetet. Exempelvis skulle PACTA vara intressanta. Styrelsen för SKL har fattat beslut om att arbeta för VOC. Ett litet bidrag har kommit från Yrkesutbildningsdelegationen och från organisationerna för att stödja arbetet under en 3-års period. Uppdraget ligger på avdelningen för Lärande och arbetsmarknad. Syftet med uppdraget är att främja regionala initiativ som leder till att behovet av personal och kompetensförsörjning inom vård- och omsorg uppfylls. Kriterier och certifiering Kriterierna är framtagna och finns i en broschyr i pappersformat eller pdf-format (på SKLs webbplats www.skl.se) Certifieringsformerna finns också beskrivna liksom kvalitetskriterier. Broschyren delades ut. 2
Första ansökan kom från Värmland och nu kommer två personer från nationella rådet att besöka Värmland och den styrgrupp som håller ihop projektet. Vid besöket går man igenom hur regionen har tänkt uppfylla varje kriterium och vilken handlingsplan som finns. Om utfallet är gott erhåller Värmland en flagga och rätten att använda sig av loggan för VOC. Utdelningen sker under en ceremoni som gärna också bevakas av lokalpressen. Orsaken är att detta är ett led i att marknadsföra vård och omsorgsyrkena. VOC är en slags kvalitetssäkring som sker från annat håll än Skolverket. Nationella rådets roll är mera av konsultativ art och meningen är att bygga in ett lärande i arbetsformen. Metodiken kan utvecklas över tid. När den regionala ansökan är godkänd kan de lokala ansökningarna skickas in. En jämförelse kan göras med Teknikcollege där ansökningarna har strömmat in i hundratal. VOC kommer att välja en något annorlunda modell än Teknikcollege i så måtto att de regionala projektledarna kommer att få en egen utbildning i att certifiera varandra, vilket ska utgöra grunden för ett nätverk för lärande. På så sätt hålls kunskap och metodik levande. Hur hittar vi gemensamma uppfattningar om kvalitet? Intresse finns från forskarvärlden att följa processen. VOC kommer att ha en kanslifunktion och en egen webbplats. Den regionala nivån bör också ha ett råd/en styrgrupp liksom den lokala. Det är möjligt att använda fungerande lokala programråd för samma ändamål. Vilka vinner på VOC? ALLA Arbetsgivarna, de studerande, utbildarna, de anställda och framförallt vård- och omsorgstagarna. Praktikplatser med utbildade handledare är ett led i en kvalitetssäkrad vård. Viktigt att notera är att det arbete som redan pågår ska användas och att allt inte måste nystartas. Inom vården avslutas nu satsningen Kompetensstegen men arbetet kan fortsätta i alla fall. Kriterierna Målsättning och organisation: Både arbetsgivare och utbildare går in med samma ansvar och befogenheter. Avtal och överenskommelser kan slutas. Det ska finnas ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Alla måste inte hålla på med allt utan utbildningarna kan profileras. Exempel på intressanta områden är t ex psykiatrisk vård och handikappomsorg. VOC bygger på samverkan med arbetslivet. Arbetsgivarna ska vara i majoritet i styrgrupper, eftersom det i första hand är en avnämarfråga. Kvalitetsarbetet är väldigt viktigt och årliga uppföljningar vore bra. Certifieringen som VOC erhålls för en 3-årsperiod. Beslutet omprövas sedan. Ett kriterium som speciellt tagits fram för VOC är Hälsoperspektivet. Det kan t ex gälla skolornas arbetsmiljöer vad det gäller godis och läskapparater. Stresshantering är ett annat område som kan komma ifråga. 3
Lärformer och arbetssätt Här kan det handla om att arbeta mera i team och att släppa den gamla lärarrollen. Ämnesintegration är också möjligt liksom former som mera liknar arbetslivets. Det kan handla om att lägga upp studierna över hela arbetsdagen, vilket kan underlätta för fler gymnasiepoäng än 2500 som är det nationella åtagandet. Lärande i arbete i större utsträckning än den vanliga APUn kan bli aktuellt. Vad är vård? Det är viktigt att konstatera att vårdsektorn hela tiden breddas mot fler kompetenser. Inom VOC ryms t ex tandvård. Aktivitetspedagoger inom äldreomsorgen är ett exempel på nytt yrkes om har dykt upp. Fråga ställdes om Barn- och fritidsprogrammet ryms inom VOC. Kerstin Ahlséns svar var att på nationell nivå inleds arbetet utifrån OP, men att det är okej att ta med BF lokalt och regionalt. Högskolans roll i inledningsskedet är också lite mera perifer. Just nu pågår en mängd utredningar inom utbildningsväsendet, t ex kring lärlingsutbildning och yrkeshögskola. De flesta är ensamutredare. Kommittéväsendet är nästan avskaffat och det gäller att ligga på och utöva inflytande via lobbying i referensgrupper. Äldreomsorgsministern Maria Larsson aviserar en kompetensreform inom äldreomsorgen. SKL reagerar mot ett ökat mått av statlig styrning vad det gäller yrkeskrav. 2. Exemplet Region Värmland Zenita Cider, rektor vid Hammarö utbildningscenter och projektledare på halvtid för VOC i Värmland medverkade med ett exempel på regional samverkan i Värmland. Regionen erhöll 450 000 kronor från Yrkesutbildningsdelegationen för en förstudie kring VOC. Ansökan är precis lämnad till det nationella rådet. I arbetet har regionen utgått från vad avnämarna behöver framöver och att också öka statusen för såväl utbildningen som yrken inom Vård- och omsorg. Kvalitetssäkring av utbildningen och avnämarna har stått i fokus. Ett viktigt mål är att uppnå hög anställningsbarhet. Vad innebär egentligen ett slutbetyg från gymnasieskolan? Kan tydligheten mot arbetsgivaren öka med ett tilläggspapper eller ett diplom från VOC? I Värmland har man börjat arbetet kring OP (omvårdnadsprogrammet) och KY-utbildningar (Kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå). Fristående kurser inom universitetet har också erbjudits dem som gått klart OP. I en förlängning vill man också inkludera arbetsmarknadsutbildning och uppdragsutbildning. Mycket av tiden under det första året har gått åt till att informera och förankra. I Värmlands 16 kommuner finns nu arbetsgivarna med på spåret. Samliga kommuner blir engagerade även om man inte är utbildningsanordnare, eftersom arbetsmarknaden är regional. En interimistisk styrgrupp leder arbetet. Fler och fler ingår i förankringsarbetet. Varje kommun har två platser (en avnämare och en utbildare). Oftast är det ordförande och vice ordförande från de lokala styrgrupperna som bemannar den regionala styrgruppen. Dessutom ingår representanter från landstinget, Karlstads universitet, privata vårdföretag och Region Värmland. Arbetstagarorganisationer kan adjungeras. Ledamöterna sitter på 3-årsmandat. 4
De lokala VOCen har lokala styrgrupper där det ingår arbetsgivarrepresentanter från såväl offentlig som privat vård, utbildningsanordnare, arbetstagare och studerande från alla nivåer. Ordförandeposten besätts av en arbetsgivarrepresentant och vice ordförande kommer från utbildningssidan. Arbetet kan gå över länsgränser om det behövs. Finansieringen sker genom en årlig rörlig deltagaravgift (50 000 kr) samt en kostnad om 500-1000 kr per årsstudieplats. Parterna står för denna avgift. Den lokala certifieringskostnaden bekostas av de lokala samverkansparterna. Förankring i berörda politiska nämnder är viktig. Exempel på regional samverkan/samordning: Arbetsgivaren kanske önskar att en lokal kurs tas fram. Sammansättningen av nationella kurser kan förändras i specialutformade program. Nya KY-utbildningar kan initieras. Studiecirklar kan startas gemensamt Specialiseringar kan göras i några av kommunerna Distansstudier kan bedrivas Inför 2008 har Region Värmland erhållit 500 000 kronor från Myndigheten för skolutveckling för att ytterligare utveckla ett regionalt yrkesutbildningscentrum kring Vård- och omsorg. Beslut har fattats om regional samordning och finansiering. I den regionala samordningen ingår bland annat kontakter med arbetsliv och utbildningsanordnare, stöd i ansökningsförfarandet/certifieringen, stöd till lokala VOC inom Värmland, kontakt med andra VOC i Sverige och det nationella rådet, omvärldsanalys och marknadsföring. 3. Diskussion kring VOC inom GR Styrkor och svagheter idag? Vad gör vi redan? Vad kan vi göra framöver? Utgå från nuläge - utveckla en vision - beskriv nödvändigt utvecklingsarbete. 4. Regionalt yrkesutbildningscentrum i nätverksform GR Utbildning har som en av 11 regioner erhållit medel från Myndigheten för skolutveckling för att utveckla ett regionalt yrkesutbildningscentrum i nätverksform med inriktning dels mot Omvårdnadsprogrammet och Barn- och Fritidsprogrammet, dels mot Servicesektorns Handels- och administrationsprogram och Hotell- och restaurangprogram. 5. Förankring i Västra Götalandsregionen Representanter från GR har träffat företrädare för VG-regionens personalstrategiska grupp för ett första möte kring konceptet. 6. Nästa möte Samtliga deltagare inbjöds till ett uppföljningsmöte på GR, Gårdavägen 2, Göteborg torsdag 17 januari kl. 13-16. Anmälan sker till margaretha.allen@grkom.se senast 15 januari. 5