Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap Vasa 10.4 2014 Britt-Helen Tuomela-Holti
"Hur talar man så att det hos den andra uppstår en vilja att lyssna och hur lyssnar man, så att det hos den andra uppstår en vilja att tala? (Jukka Pyhäjoki)
Problem Besvärlig situation definiera problemet hitta en lösning meddela åt de berörda som förverkligar lösningen Ännu besvärligare situationer någon annan definierar problemet Antagandet: det finns ett tillstånd som man rent objektivt kan definiera som ett problem
Ett annat sätt att tänka tala om oro istället för problem den subjektiva uppfattningen den anställda får i ett klientförhållande oron riktas åt två håll; dels orolig för barnet/ den unga och dels orolig för vad man själv kan göra åt saken oroskänslan kan variera i intensitet oron gäller alltid framtiden
Vår inre känsla är ett viktigt arbetsredskap Har oron väckts, gör något så att den minskar!
Ta upp oron samtal är ingen metod utan det är samtal som baserar sig på ett dialogiskt förhållningssätt
Ta upp oron Utgår från den egna subjektiva känslan Vad säger magkänslan? HUR orolig är jag? Vad händer om jag inte gör något?
Oron är konkret konkreta observationer; vad har jag sett, vad har jag hört, vad har jag upplevt lättare för föräldern att bilda sig en uppfattning om vad det är som bekymrar beskriva barnets beteende eller hur det handlar i olika situationer OBS! Inte barnets egenskaper
Målsättning med ett oros samtal bygga upp ett samarbete utveckla situationen i en positiv riktning skapa en allians som stöder barnet / den unga initiera en gemensam tankeprocess spana efter resurser!
Hur förbereder man ett orossamtal? blankett för förberedelse anteckna det man kommer att ta upp försöka förutse det som kommer att hända och medvetet utnyttja dessa förutsägelser, t ex genom tankeexperiment eller tänka högt inför en arbetskamrat
SCHEMA ÖVER BEKYMMERZONERNA (Arnkil och Eriksson, THL) INGEN ORO/ INGET BEKYMMER LITEN ORO/LITET BEKYMMER DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO/ KÄNNBART BEKYMMER STOR ORO/STORT BEKYMMER 1 2 3 4 Du är inte alls bekymrad/orolig Det du gör passar in i helheten och allt går som det skall Du är en aning bekymrad/orolig eller förundrad Du har god tilltro till era de egna möjligheter Du har tankar om att det skulle behövas mera resurser Ditt bekymmer är kännbart/din oro är kännbar Dina egna krafter/resurser börjar ta slut. Du känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Du är mycket bekymrad/orolig Dina egna möjligheter att stödja är slut En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast.
Oros samtalet minns framförallt att du ber om HJÄLP av vårdnadshavaren för att DIN oro ska bli mindre var medveten om egna fördomar och attityder man strävar efter att bygga upp ett samarbete och utveckla situationen i en positiv riktning hitta styrkor och resurser, se det positiva
Oro samtalet forts. kombination av stöd och kontroll handla lagom annorlunda ett konstruktivt samtal tenderar att öka hoppfullheten naturligt att klienten reagerar negativt eller försöker försvara sig; känslorna svämmar över förberedelsen gör att man lungt kan ta emot reaktionen och sedan fortsätta samtalet på saklig nivå
Lagom annorlunda Fortsätta på samma sätt Handla helt annorlunda Lagom annorlunda Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
Fortsätta som förut Kontakten bibehålls Vi gör på samma sätt som vi gjort förut Oron kvarstår eller ökar Handla lagom annorlunda Vi prövar oss fram Vi reflekterar, förutser (anteciperar), utvärderar Handla helt annorlunda Kontakten kan brytas Det blir konflikter och missförstånd Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
Bibehållen kontakt - en förutsättning för det psykosociala samarbetet Vi förstår varandra för väl, identifiering - bägge parter uppför sig enligt samma mönster Alltför annorlunda - kontakten kan brytas Fortsätta på samma sätt - kontakten bibehålls, men ingen förändring sker Hur bibehålla kontakten men också stöda förändring? Vad skulle vara lagom annorlunda i växelverkan eller i sättet att handla? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
Att reflektera över: Hur har jag handlat tills nu? Vad vore att fortsätta på samma sätt? Tankeexperiment: Vad vore lagom annorlunda? Försök förutse: Vad skulle vara följden - vad skulle förändras - vad skulle uppfattas som stöd? Pröva på: försök med både stöd och kontroll - utvärdera: uppfattas stödet som stöd? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
Oros samtalet är en dialog
Två huvudtyper av samtal: diskussion och dialog Diskussion Dialog
Diskussion - dialog Diskussion: personerna för fram sina åsikter och försvarar dem. Dialog: personerna tänker tillsammans, många infallsvinklar förs fram, ingen har fel, man är beredd att lyssna till möjligheterna som föds via kontakten med de övriga, tyngdpunkten ligger på lyssnandet. Slutresultatet är något nytt för alla. Dialog = ett samtal med ett eget liv som för oss i sådana riktningar som vi aldrig i förväg kunnat vänta oss.
Dialog- är ett samtal med ett centrum
Om den ena kan förstå hur den andra tänker och vice versa, får parterna tillgång till en större delad verklighetsuppfattning, ett större område där de kan finna en gemensam lösning som de inte kunde urskilja inom ramen för sina individuella sätt att se på tillvaron.
Dialogens fyra element: Lllllllllllllll LYSSNA RESPEKTERA VÄNTA TALA
Dialog och dialogism En dialog sker både mellan människor och inom den enskilda människan. Det centrala i dialogismen: lyhördhet (lyssna och bli hörd) annanhet (mångfald som en resurs) Den anställda har ett ansvar att skapa sådana samarbetsmönster (diskutera och fungera), så att klienten har nytta av samtalet THL, Jukka Pyhäjoki 26 05 2010
Sokrates: Lyssna på den andra! Var tålmodig! Tala direkt! Ha inte för bråttom att slå fast din åsikt! Lita på dina tvivel! Tänk långsamt! Var färdig att ändra dina uppfattningar!
Förutsättningar för dialogiska möten: Tron på människan "Dialog kräver en djup tro på människan, tro på hans förmåga att utvecklas och förnya sig, att skapa och återskapa, att tro på hans önskan att bli en mer fullständig människa. En dialogisk människa tror på andra människor innan han möter dem ansikte mot ansikte." (Freire, 2005) Tillit till människan och dess förmåga att tänka En dialog som bygger på kärlek, ödmjukhet och tro skapar ett jämlikt förhållande som leder till en relation där båda parter känner förtroende och kompanjonskap. Förtroendet uppstår i mötet där människorna på riktigt för fram sina önskningar, förhoppningar och bekymmer. (Freire) THL, Jukka Pyhäjoki 26 05 2010 15.4.2014 Jukka Pyhäjoki 26
Förutsättningar för dialogiska möten: Hopp att försöka gå vidare trots svårigheter Möten mellan människor kan inte ske i en atmosfär av hopplöshet. Om parterna inte tror att man kan uppnå något, är mötet bara meningslöst, byråkratiskt och tröttande. Erfarenhet av optimism och positiv laddning skapar entusiasm, resurser och energi. Nyfikenhet -> Alternativ -> Hoppfullhet -> Vilja, tro, motivation -> Förändringsprocess THL, Jukka Pyhäjoki 26 05 2010 15.4.2014 Jukka Pyhäjoki 27
Det dialogiska samtalet intresse att på ett äkta sätt SE den andra människan som en individ med egna uppfattningar och mål tyngdpunkten ligger på att LYSSNA istället för att tala man riktar sin energi på att uppfatta sådant som man ännu inte vet eller förstår
Sakkunnig i dialogiska möten: vet sina egna gränser vet vad man inte vet kan begära hjälp står ut med osäkerhet närmar sig andra människors liv och vardag och ser dem som unika ändrar den egna verksamheten i samverkan med den information som fås från feedback drar nytta av olikheter och multiperspektiv THL, Jukka Pyhäjoki 26. 05 2010 15.4.2014 Jukka Pyhäjoki 29
Efter samtalet Utvärdera samtalet; gick det som du trodde? Vad lärde du dig? Hur tryggar du för din del att dialogen och samarbetet fortsätter? Kvarstår din oro eller har den minskat?
När passar Ta upp oron? Huvudregel; när den egna oron är liten eller ganska liten är det utmärkt att använda sig av metoden. Då finns det ännu rikligt med alternativ och möjligheter att stöda.
Sektoröverskridande samarbete - nätverksarbete Den grå zonen skäl att sammanföra familjens resurser med resurser från flera olika instanser. Ta upp oron med samarbetsparterna
ATT TA UPP ORON INOM DAGVÅRDEN OCH FÖRSKOLAN I PEDERSÖRE Måttstocken är din egen oro för barnet/familjen och målet är att oron ska försvinna INGEN ORO LITEN ORO DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO STOR ORO Inte alls bekymrad. 1 2 3 4 5 6 7 En aning bekymrad eller ibland förvånad; stark tilltro till egna möjligheter. Upprepade gånger bekymrad eller förvånad; God tilltro till de egna möjligheterna Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser Växande bekymmer. Försvagad tilltro till de egna möjligheterna. Överväger att be om tilläggsresurser och öka kontrollen. Stora bekymmer. De egna resurserna börjar ta slut. Känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Stora och ständiga bekymmer, barnet eller den unga är i farozonen. Svårt att själv finna utvägar. Tilläggsresurser behövs genast och kontrollen måste ökas. Mycket stora bekymmer, Barnet eller den unga är i omedelbar fara. Omöjligt att själv finna utvägar. En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast. BASSERVICEN FUNGERAR OCH RÄCKER TILL Familjen får stöd av sitt eget nätverk Jag följer med och utvecklar barnets uppväxtmiljö i samarbete med familjen och med mina arbetskamrater. Inom fostringsgemenskapen följs Plan för småbarnsfostran upp. I förskolan sker fostringssamtalen med Båten som underlag JAG TAR UPP MIN ORO MED VÅRDNADS- HAVARNA Jag stöder och handleder familjen genom tätare kontakt MIN ORO FORTSÄTTER Konsultation: Kollegor spädbarnsteamet / ANK-teamet Spec.barnt.lärare tel: 7850329 Rådgivningspersonal 7851111 familjearbete fysioterapeut Skol psykolog tel 050-4616342 Socialarbetare tel. 7850205 / 7850207 anonym konsultation. Familjerådgivningen Kårkulla-ESKOO Specialsjukvårdens rehabiliteringsledare JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL Socialateamet 7850205/7850207 Ärendet behandlas i Barnteamet 7850329 För resurstilldelning TLP- Ta barnet till tals med föräldrarna Nätverksmöte Hab.möte där familjen och, och övriga aktörer gemensamt gör en plan och arbetsfördelning Efter att ha informerat föräldrarna gör jag en barnskyddsanmälan. eller tillsammans med föräldrarna görs en begäran om utredning av behovet av barnskydd / samarbetsförfrågan Fortsatt samarbete med familjen tillsammans med barnskyddet KONTAKT MED BARNSKYDDET Socialarbetaren utreder behovet av barnskydd Åtgärder: Ge vårdnadshavarna kontaktuppgifter till rätt instans Familjeskolan POP Tips på övningar Barnskyddsanmälan övervägs
Dialoger i den grå zonen Nätverksdialoger Framtidsdialoger, att minnas den goda framtiden Familjerådslag
Källor: Sirpa Taskinen; Barnskyddslag (417/2007). Tillämpningsguide Esa Eriksson & Tom Erik Arnkil; Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. Vaajakoski 2006 Jukka Pyhäjoki; Eväitä yhdessä toimimiseen. Dialogisuus ja verkostot koulutus. Utbildningsdagar i Karleby 26-27.5 2010. Peter M Senge; Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst. 1990, i svensk översättning 1995. Föreläsningsmaterial; Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
TACK! Kontaktuppgifter : britt-helen.tuomela-holti@folkhalsan.fi, tfn. 044-7881073