Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och projektbeskrivning...3 Deltagare...3 Projektet och framtiden...3 Problem och hur vi aldrig lyckades lösa dessa...3 Reflektioner...4 Samarbete...4 Tidsbrist...4 Utvärdering (eller vi har lärt oss att aldrig förvånas )...5 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
INLEDNING OCH PROJEKTBESKRIVNING Vi var från början några lärare på Birkagårdens Folkhögskola som hade en idé om att tillsammans med eleverna på vår skola, som också har datakunskap på schemat, göra en egen hemsida. Att göra en hemsida kräver att man behärskar många olika moment, men det var just det som var själva poängen. Lärandet skulle troligtvis bli mer meningsfullt genom att det fanns ett praktiskt mål med undervisningen. De moment som skulle ingå i projektet skulle vara: Text och bildbehandling, grunderna i Windows, lära sig att använda en digital kamera och grunderna i internet. Många av oss som blev eld och lågor över att få arbeta med detta. Emellertid blev våra förhoppningar grusade under inledningen av projektet. De två grupperna som ville arbeta med hemsidor blev hopfösta till ett konstruerat arbetslag. Vi fick veta att själva syftet med ITIS inte var att lära oss göra själva hemsidan utan att vi skulle fundera över hur vi i detta projekt kunde lära oss av varandra och få nya insikter och kunskaper om hur vi arbetar tillsammans som lärare. Vårt ursprungliga syfte: att skapa en hemsida, var inte det primära enligt handledaren. Vårt syfte har därmed (påtvingats oss) ändrats. Vi visste klart och tydligt innan vi gick in i projektet vad det var vi ville göra, men nu har vi fått skjuta upp det arbetet. På vår skola används datorer ofta och integreras naturligt i arbetet inom de olika ämnena och därför skiljer sig inte ITIS-projektet nämnvärt från den ordinarie undervisningen. En del lärare har också tappat intresse för projektet eftersom den ursprungliga idén och syftet inte längre är aktuellt. Deltagare Deltagare i projektet var: Rolf Hagelin, Tommy Nordstrand, Monika Rydstedt, Siv Hellman, Göran Dahl och Britt-Marie Edegran Projektet och framtiden För vår skolas utveckling kan dock detta projekt betyda mycket i framtiden, då vi kommer att lära oss att bli bättre på att presentera den på Internet samt att det kan bli ett lyft för vissa distansutbildningar t. ex. kurser i religion, som kan länkas via vår hemsida. Dessutom är det många lärare som lär sig väldigt mycket om datorer och program vilket är bra för framtiden. Våra (vuxna) elever har väldigt skiftande kunskaper om datorer, vilket har varit ett stort problem. Vissa av eleverna har inga problem med att söka på Internet eller att skriva och spara filer på diskett, medan andra inte vill gå i närheten av en dator. Allting har tagit dubbelt så lång tid p g a allt detta, då vi som lärare måste ägna mer tid åt att se till att datorerna fungerar eller leta upp nya disketter än ägna oss åt själva projektet. Det händer även att elever är frånvarande under de lektioner som är aktuella vilket gör att vi ibland måste upprepa information onödigt mycket och det blir, som vi alla vet, de flesta andra elever mycket irriterade på. Vissa lärare har upplevt att eleverna helt enkelt inte är intresserade av detta utan vill läsa ämnet traditionellt, d.v.s. utan datorer inblandade. PROBLEM OCH HUR VI ALDRIG LYCKADES LÖSA DESSA Vi vill nämna några av de problem som uppstod. De är så vanliga att man faktiskt borde kunnat förutse dem. Men inte! Det visade sig att eleverna hade otroligt skiftande grundläggande kunskaper om datorer. Somliga skrev lätt och snabbt färdigt sina texter och sparade dem på en diskett, andra visste inte ens hur man Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
gjorde. En del glömde att ta med sina disketter till nästa arbetstillfälle. Allting tog således mer än dubbelt så lång tid än vad som var planerat. Andra exempel på sådant som kunde ta tid: När vi skulle fotografera var inte alla elever samlade. En annan gång var kameran utlånad till någon som hade glömt att ladda upp batterierna. För att föra över bilderna till datorn måste det finnas en programvara installerad, vilket inte var fallet. Vad vi lärde oss av detta är att allt inte bara tar längre tid än man tror utan att man också måste ha en god framförhållning och en bra planering både när det gäller pedagogiska och tekniska detaljer. REFLEKTIONER Datorernas placering, bl. a. i biblioteket där det även förekommer lektioner ibland, påverkar oss väldigt mycket. Dessutom händer det ofta att datorerna inte fungerar; är för slöa; eller att de är upptagna av andra elever (som inte arbetar med projektet). Inom arbetslaget har vi kommit fram till att en del saker behöver ändras på vår skola: vi behöver arbetsrum med enbart datorer och skrivare, inte som nu kombinerat datorrum/klassrum/bibliotek. Och eftersom en del av våra elever inte har datorvana skulle vi på vår skola kunna erbjuda dessa elever en grundkurs som kan ge dem de kunskaper som behövs för att starta upp ett sådant här projekt. Det som är bra med att arbeta med datorer och Internet är att eleverna kan få tag på information genom bilder, filmer och annat. Det är en fördel för många att inte all information finns i bokform. Dessutom är det en fördel med information som snabbt uppdateras. Naturligtvis måste både vi lärare och eleverna ha ett kritiskt förhållningssätt till informationen som finns på nätet eftersom den kan vara fabricerad. Dock finns det vissa sidor där man kan utgå från att fakta är korrekt, t ex från olika myndigheter. Detta är förvisso någonting som vi behöver påminna våra elever om ibland. Några av oss lärare har upplevt det som nyttigt att vara tillbaka i skolbänken igen, d v s lyssna på handledaren (läraren) och försöka förstå vad uppgiften är. Det har varit nyttigt att byta roller på detta sätt och den upplevelsen har gett insikt om hur viktigt det är som lärare att vara (över)tydlig när man ger instruktioner. När vi satt som elever på Johannes skola för att lära oss utföra olika kommandon på datorn fick vi känna hur det känns att sitta vid en dator som strejkar och få vänta en ganska lång stund på att få hjälp, då läraren måste springa runt och hjälpa många. SAMARBETE Samarbetet mellan lärarna har fungerat bra, mycket kanske beroende på att vi är vana vid att arbeta på detta sätt även i vanliga fall. Vi är också en relativt liten skola och arbetar för det mesta nära varandra och i samma lokaler så det har inte varit någon större skillnad för oss. TIDSBRIST Det är bra att lärare får sätta sig in i att arbeta med datorn som verktyg, men i projektet borde det först ingå en grundkurs för lärarna innan dessa ska starta projektet med eleverna. Det blir alltför förvirrande att försöka förmedla någonting som man ännu inte lärt sig själv. Det skapar en stressituation som är onödig, och en del lärare tröttnar därför snabbt. Tiden är också för knapp. I vissa ämnen där projektet ska utföras finns endast 2 timmar i veckan att förfoga över och under dessa timmar ska man även hinna med en A-kurs. I andra projekt ingår invandrarelever och där är språket det stora hindret för att hinna med. En del av eleverna är väldigt entusiastiska medan andra sätter sig och chattar så fort läraren vänder ryggen till. Man ska därför inte tro att de tidsramar man planerat kommer att hålla. Något elevarbete har vi inte hunnit få med i rapporten. Dels på grund av att det hela tagit längre tid än vad vi hade planerat, dels att vi var tvungna att ändra på vår Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
ursprungliga idé. Hittills har eleverna hunnit skriva texter om sig själva och fotograferat, men vi har inte kunnat sammanställa bild och text inte heller hunnit med att börja på vår hemsida. UTVÄRDERING (ELLER VI HAR LÄRT OSS ATT ALDRIG FÖRVÅNAS ) Vi kan ännu inte se om vi har uppnått några pedagogiska vinster med detta projekt, men det kan visa sig långt senare, när vi i lugn och ro kan arbeta med det vi tänkt från början och då vi har tillräckliga, tekniska kunskaper för att ro iland projekten tillsammans med eleverna. Problemet med projektet är att datoranvändningen har ökat på skolan (vilket kan vara positivt i sig) och därför är datorerna ständigt upptagna och för få. De datorer vi lärare fått hem fungerar ju utmärkt att arbeta med, men eleverna följer ju inte med oss hem! Om vi skulle ha gjort om arbetet skulle vi ha gjort det vi ville från början: att få hjälp med att lära oss datorn och dess program för att kunna arbeta med hemsidor på ett konkret sätt. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5