Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ewa-Britt Löwendahl / Anja Mistrén

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Futura International Pre-school. Danderyd

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Förskoleområde Trångsund 2016

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Arbetsplan. Killingens förskola

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Förskolan Trollflöjten Verksamhetsplan 2016 / 2017

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Förskolan Ekhagen, Sköllersta

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

En förskola på kristen grund

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan förskola 18/19

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

AR-förskolor i Täby. Viggbyholms förskola Förskolan Fåret Förskolan Lärkan Förskolan Solstjärnan i Ella -Park

Arbetsplan för Tornets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Arbetsplan för Regnbågens förskola

Arbetsplan 2015/2016

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Universums förskola. Nacka Kommun

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Systematiskt kvalitetsarbete

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Mellangården och Sörgården

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av kvalitetsarbete

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsanalys 14/15. Bikupans förskola

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsrapport 2016

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Blåhammarens förskola

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Syfte. Metod. [Skriv text]

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolan St:Jörgen

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Skolplan Med blick för lärande

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Transkript:

1(5) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ewa-Britt Löwendahl / Anja Mistrén Kvinnebyvägen 91 Blystigen 2 Kvinnebystigen 1 Linköpings kommun linkoping.se

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 MÅL... 3 RESULTAT... 3 ANALYS... 3

3 Sammanfattning Mål Förskoleområdet har haft följande prioriterade områden under 2015/2016: IKT arbetet på enheterna ska komma igång ordentligt Ansvaret för den professionella yrkesrollen ska öka Barns lärprocesser ska följas och dokumenteras Resultat Vi har haft litteraturseminarie utifrån boken mediepedagogik i förskolan. Matteljen har varit hos oss och föreläst om matematik och teknikappar. Studiedag med fokus på Ikt och inspirationsföreläsningar Mål och utvecklingsplaner med fokus på IKT under ht15 Litteraturseminarie utifrån boken Att undervisa barn i förskolan Föreläsning med Pramling Samulesson, att undervisa barn i förskolan Nytt hjälpdokument framarbetat av ledningsgruppen för att följa barns lärprocesser Revidering av utvecklingssamtalsmallar med fokus på barns lärprocesser Workshops för att följa det enskilda barnets lärprocesser under våren 2016 Analys IKT: Nuläge februari 2016: Vårt arbete med IKT har tagit ordentlig fart på nästan alla våra avdelningar och vi har en relativt hög måluppfyllelse. Pedagogerna vågar pröva och arbetar aktivt med lärplattan tillsammans med barnen. Under hösten lades stort fokus på att arbeta fram tydliga syften och resonera kring hur lärplattan kunde bli ett komplement till övrig lärmiljö på förskolan. Lärplattans innehåll kopplades till våra prioriterade mål och rensades ordentligt för att vi inte skulle hamna i appträsket. Vi har en relativt pedagogstyrd verksamhet kring lärplattan, barnen sitter sällan själva och har inte fri tillgång till lärplattorna i verksamheten. De aktiviteter som förekommer mest frekvent är samlingar med lärplatta och projektor där pedagog och barngrupp tillsammans

4 utforskar appar, läser böcker eller spelar spel. Pedagogerna har landat i tekniken och hanterar lärplattan på ett positivt och nyfiket sätt. Detta tillsammans med barnens intresse för tekniken har gjort att arbetet tagit fart och att lärplattan används dagligen i våra verksamheter. Den rädsla och det motstånd vi stötte på i början har lagt sig tack vare att vi reflekterat tillsammans, prioriterat ikt-arbetet och arbetat aktivt för att få lärplattan att bli en naturlig del av verksamhetens. Detta beskrivet ovan är den nivå som de allra flesta av våra arbetslag befinner sig på. Vi har även arbetslag som är dragare och visar och inspirerar de andra på studiedagar och i husen på kvällsmöten. De arbetar med qr-koder, yuotube, spotify mm. Läget är relativt oförändrat från februari vad gäller arbetssätt kring lärplattan. Vi kan se att vissa avdelningar där det finns ett stort intresse hos pedagogerna har dragit ifrån lite vad gäller IKT i verksamheten. Det har varit stort fokus på Qr-koder på dessa avdelningar. QR- Koder finns med i lärmiljön och barnen själva kan scanna koderna när de leker. Detta har gjort att barnen blivit medvetna och har ett stort intresse för tekniken. Nedan följer exempel ur en analys från en av våra förskolor: Vi har skapat rutiner för användandet av lärplattan. Den är synlig och tillgänglig för barnen och de efterfrågar både den och projektorn. Vi använder oss av projektorn i planerade aktiviteter som samling och gruppverksamhet. Vår upplevelse efter den här terminen är att barnen lärt sig turtagning med hjälp av lärplattan och projektorn. Lärplattan används alltid tillsammans med flera barn där de samspelar och språkar om det som händer. Vi pedagoger är alltid med när lärplattan är framme. På barnens lärplatta har vi valt att bara ha 6 olika appar som vi kan koppla till läroplanen och som ett komplement till vår fysiska miljö. Ansvaret för den professionella yrkesrollen ska öka: Våra litteraturseminarier med fokus på undervisningen i förskolan gav upphov till många intressanta diskussioner där vi lyfte uppdraget och diskuterade undervisningsbegreppet. Det är dock svårt att avgöra vilka avtryck detta gör i det dagliga arbetet. Vi kan dock se en progression i pedagogernas analysförmåga av verksamheten och de insatser vi gjort för ökad måluppfyllnad vilket kan tolkas som ett steg i rätt riktning. Vi har under året infört medarbetarsamtal i grupp där den professionella yrkesrollen varit en del av målen där vi diskuterat vad det innebär för var och en. Pedagogerna har upplevt detta positivt och uttryckt att det är bra att få diskutera detta tillsammans. När vi följde upp föreläsningen med Pramling och Samuelsson var det inte lika positivt och det samlade intrycket var att det var svårt att förstå och väldigt teoretisk. Vi kan tydligt se att när vi kopplar teorin till praktik i våra diskussioner får vi en mycket större förståelse.

5 Barns lärprocesser ska följas och dokumenteras: Nuläge februari 2016: Ledningsgruppen har under hösten tillsammans med vår kvalitetskoordinator arbetat fram ett material för att följa det enskilda barnets lärprocesser. Materialet förankrades under studiedagen 1 februari tillsammans med en föreläsning om lärprocesser och uppdraget i sin helhet. Under våren har vi haft fokus på lärprocesser på våra kvällsmöten samt en halvdag på studiedagen i maj. Vi har arbetat med workshops i tvärgrupper för att lära oss mallarna och tänket kring att följa det enskilda barnet. En del pedagoger har lättare att ta till sig materialet och tänket än andra, de pedagoger får då vara drivare i arbetet framåt. Vi kan se i barndokumentationen att vi nu har större fokus på det enskilda barnet och barnets tankar än tidigare då det var med dokumentationer som talade om vad vi gjort under dagen. Åtgärder utifrån analys Ikt: Fortsatt fokus på ikt, inte så mycket nytt utan sprida goda exempel mellan verksamheterna och fortsätta förankra lärplattan som ett komplement i verksamheten. Ansvar för den professionella yrkesrollen: Vi har utvärderat medarbetarsamtal i grupp och upplever att det gett positiva effekter vilket gör att vi kommer fortsätta med konceptet till hösten. Barns lärprocesser ska följas och dokumenteras: Området kommer vara fortsatt prioriterat under nästa läsår då vi endast är i början av arbetet.