Årsredovisning 2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-04-06, 31

Årsredovisning 2010 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-04-06, 31

Innehållsförteckning Inledning. 1 Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Viktiga händelser och beslut 3 Måluppfyllelse koncernmål.. 4 Barns och ungas uppväxt är trygg och säker Folkhälsan är god Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras Oxelösund är en attraktiv bostadsort Oxelösund ska klara minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen Ekonomi.. 12 Ekonomisk översikt Årets resultat Skatter och statsbidrag Kostnader och intäkter Koncernbanken Pensioner Balansräkningen Leasingavtal Investeringar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Borgen Balanskravsutredning God ekonomisk hushållning Känslighetsanalys Sammanfattande kommentarer Driftredovisning Verksamhet hos andra huvudmän Tabell driftredovisning Tabell investeringsredovisning Personal.. 28 Personalstruktur Medarbetarskap Ledarskap Arbete och hälsa Lön Kompetens Tabell personalstruktur Kommunstyrelsen. 33 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Kultur- och fritidsnämnden... 41 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer

Innehållsförteckning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.. 45 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Utbildningsnämnden. 47 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Vård- och omsorgsnämnden 51 Kommunfullmäktiges mål Ekonomiskt utfall med kommentarer Övriga nämnder. 56 Ekonomiskt utfall med kommentarer Sammanställd redovisning 57 Oxelösunds kommunkoncern Finansiell ställning Kommunfullmäktiges ägardirektiv Ekonomiskt utfall med kommentarer Nyckeltal för bolagskoncernen Nyckeltal för intressebolag Resultaträkning.. 62 Balansräkning. 63 Kassaflöde.. 64 Noter 65 Redovisningsprinciper.. 72 Ord och begrepp 74

Inledning Kommunstyrelsens ordförande 2010 har varit ett starkt år för kommun- Sverige. Sviterna av finanskris och lågkonjunktur ligger nu bakom oss och vi kan blicka framåt. Jag kan konstatera att fler personer än tidigare har egen försörjning det vill säga fler har sysselsättning, fler arbetade timmar och vår BNP (bruttonationalprodukt) lyfts stadigt till allt högre nivåer. Den svenska kronan stärks gentemot såväl dollar som Euro. Vi kan med andra ord konstatera att det går bra för Sverige och därmed går det också bra för Oxelösund. Ett kvitto på att det går bra för Oxelösund är, förutom att kommunens företag nyanställer och uppvisar goda resultat, att antalet nystartade företag under 2010 uppgick till 40 stycken vilket är mer än på många år. Bokslutet för 2010 är positivt och vi har lyckats prestera bra inom de flesta av våra områden. Vi ska dock samtidigt komma ihåg att 2010 var ett speciellt år när kommunerna fick extra statsbidrag av engångskaraktär. Vi fick möjlighet att göra riktade satsningar under året men dessa pengar kunde inte användas för att långsiktigt stärka kvaliteten inom våra kärnområden vård, skola och omsorg. Oavsett detta satsar vi på nytt äldreboende på Björntorp, vi fullföljer satsningen på ett nytt tillagningskök på samma ställe och vi bygger ut förskolan för att möta behoven. Dessutom har vi kommit långt i vår strävan att kunna erbjuda personalen önskad sysselsättningsgrad. Att kunna erbjuda personalen heltid är en viktig jämställdhetsfråga. Under 2010 har vi aktivt arbetat med att lägga grunden för nya bostäder och nya boendeformer. Oxelösund är en liten ort till ytan och tillskott av bostäder måste ske genom förtätning. Vår nya översiktsplan pekar ut fortsättningen på önskat bostadsbyggande. Planfrågor genom förtätning tar tid men vi har nu flera områden som är färdiga för nybyggnation. Detta i kombination med ett nytt trygghetsboende gör att vi kommer att kunna möte den förväntade efterfrågan. Intresset för att flytta till Oxelösund har varit större än förväntat. Vårt kommunala bostadsbolag har idag nästan inga uthyrningsbara lägenheter, tvärtom är det kö till de lägenheter som blir lediga. 2010 har varit ett mellanår, en tid när vi ställde om från nedskärningar och besparingar till ett läge där vi måste göra satsningar för att möta invånarnas behov och önskemål. De närmsta åren bakom oss krävde sina insatser och sina beslut. Som nytillträdd ordförande för kommunstyrelsen har jag ett annat läge. Det handlar om nya förutsättningar som kräver andra lösningar. Det arbete som gjordes 2010 lägger en bra grund för framtiden. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla medarbetare och samarbetspartner för ert bidrag under året. Jag kommer att göra mitt yttersta för att kommande år ska bli minst lika goda. Olov Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande 1

Inledning Kommunchefen Likväl som tidigare år har kommunen arbetat utifrån en beprövad styrmodell, Oxelösundsmodellen. Ett styrsystem som, förutom visionen, bygger på ett antal koncernmål och nämndmål som fullmäktige beslutar om för respektive verksamhetsområde. Effekterna av dessa mål mäts via givna indikatorer eller mått. Måtten ger vägledning om huruvida våra insatser ger avsedd effekt. Mot bakgrund av den situation som rådde när mål och budget 2010 togs fram, drar jag slutsatsen att vi har ett relativt framgångsrikt år bakom oss. Förutom ett positivt resultat kan jag konstatera att vi har lyckats skapa mervärden förutom den kärnverksamhet som bedrivs. Kommunstyrelsen beslutade bland annat om att avsätta fem mkr till kvalitetshöjande åtgärder och förskönande åtgärder som bland annat bidrar till lägre driftskostnader framöver och förhoppningsvis en trivsammare miljö i centrum. Positiva effekter som kan nämnas är att invånarantalet ökar och dessutom mer än planerat. Vi kan här konstatera att Oxelösund är en attraktiv bostadsort och de förberedelser för bostadsbyggande som gjorts kommer väl till pass när vi blickar framåt de närmaste åren. Arbetslösheten sjunker, framförallt med stöd av konjunkturen och att ortens företag går allt bättre men också på grund av de arbetsmarknadsåtgärder som beslutades i mål och budget 2010. Oxelösunds kommun har alltid en ambition att leverera högkvalitativa tjänster till medborgarna. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete som ska leda till förbättring. Under året togs initiativ till att fråga medborgarna via en enkät om synen på den kommunala verksamheten. Resultatet av denna undersökning kommer att ligga till grund för en handlingsplan som tas fram. Medborgarenkäten, likväl som andra undersökningar, ger oss vägledning om vilka områden som behöver förstärkas. De kommunala uppdragen har en tendens att bli fler och komplexiteten i verksamheten tilltar. Det är därför viktigt att vi ständigt omprövar befintlig verksamhet för ökad kvalitet och lägre kostnader. Som exempel på detta kan nämnas kommunaliseringen av hemsjukvården som trädde i kraft 1 januari och vårt avtal om att överlämna ITdriften till Nyköping. Av både kostnadsoch tillgänglighetsskäl har Oxelösund beslutat att bedriva Komvux och Svenska för invandrare (SFI) i egen regi och verksamheten bedrivs nu lokalt på orten. Vi presenterar sammantaget ett bokslut som pekar på en positiv utveckling i kommunen. Detta kan och ska vi naturligtvis vara stolta över. Samtidigt ska vi vara självkritiska till de områden som har gått mindre bra eller områden där vi känner att vi skulle kunna prestera ännu bättre. Receptet för att lyckas med detta är dels att vi fortsätter att arbeta med vår personalpolitik, så att vi både kan behålla vår kompetenta personal och att vi lyckas med nyrekrytering, men också att vi fortsätter att vårda ekonomin och leverera de tjänster som våra kommuninvånare kan kräva. Som kommunchef vill jag naturligtvis framföra min uppskattning till alla som bidragit till resultatet. Göran Wide Kommunchef 2

Viktiga händelser och beslut En ny översiktsplan för Oxelösunds kommun har antagits som redovisar grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden och den framtida bebyggelseutvecklingen. Komvux och Svenska för invandrare (SFI) bedrivs sedan 1 januari 2010 i egen regi och kan nu erbjudas i Oxelösund. Årsskiftet 2009-2010 hade Oxelösund en av de högsta siffrorna för ungdomsarbetslöshet i landet. Satsningen med ungdomsmiljonen har bidragit till att arbetslösheten bland 18-24- åringar sjunkit från 18,6 % i december 2009 till 14,2 % i november 2010. Projektering och upphandling för byggande av ett nytt vård- och omsorgsboende med 18 lägenheter har genomförts. Sedan 1 januari 2010 är hemsjukvården överförd från landstinget till kommunerna. Projektet Jobbpusslet som bland annat syftar till att ge önskad sysselsättningsgrad och bättre bemanningsplanering, infördes i februari på kommunens äldreboenden. Fixartjänster, hjälp till äldre med enklare tjänster i hemmet, erbjuds genom Team Finlirarna sedan 1 december. Stödet till kvinnor med missbruk och våldsutsatta kvinnor har ökats. Samtliga lokaler i köpcentret Prisman har under året blivit uthyrda. En grundlig inventering av allmännyttans underhållsbehov har genomförts. Oxelösunds kulturnatt återkom i ny tappning och var välbesökt. Konstgräset på Ramdalens Idrottsplats och den nya boulebanan på Ramdalens Sportcenter har invigts. Jogersö motionsspår har renoverats. Projektet Marint Center har påbörjats och ska pågå i tre år. Projektet syftar primärt till att stärka den lokala handeln i marin anda. Inom projektet ska förutsättningar för en marin outlet skapas. De överläggningar som tidigare förts om en försäljning av Hamnen är nu avslutade. Det kan konstateras att det för tillfället inte finns förutsättningar för en försäljning. Under våren genomfördes en medborgarundersökning som visar att Oxelösunds kommun har sämre resultat än genomsnittet för övriga kommuner. Ett projekt har påbörjats som ska föreslå förbättringsåtgärder. Kommunfullmäktiges sammanträden kan efter införande av webbsändning ses både i direktsändning och i efterhand via kommunens hemsida. I juni beslutades att servering av mat i skolor och förskolor i större utsträckning skulle ske på respektive enhet i tillagningskök samt att köksfrågan på Björntorp skulle utredas. Senare framkom att kostnaderna för ombyggnad till tillagningskök skulle bli avsevärt dyrare än beräknat. Därför upphävdes tidigare beslut och ett nytt beslut fattades. Det nya beslutet innebär att ombyggnation av storköket på Björntorp ska genomföras med inriktningen att Björntorp fortsätter att svara för matlagning för äldreomsorgen, grundskolorna och förskolorna Stenvik, Skattkistan och Peterslund. I maj undertecknades ett avtal mellan Nyköpings och Oxelösunds kommuner om att flytta hela kommunens ITdrift och support till Nyköping från och med 1 januari 2011. I september genomfördes de allmänna valen till riksdag, kommun och landsting. Socialdemokraterna bildar efter valet majoritet tillsammans med Vänsterpartiet och styr Oxelösunds kommun under mandatperioden 2011-2014. 3

Måluppfyllelse koncernmål Barns och ungas uppväxt är trygg och säker Kommunen har prioriterat målet om en trygg och säker uppväxt högt. Än så länge, utifrån de mått som används och som ska indikera hur väl kommunen lyckas i sitt arbete, blir den totala bilden av måluppfyllelsen ändå att ingen mätbar förändring skett. Det beror bland annat på att det i vissa delar inte går att göra jämförelser med tidigare år och att statistiken till vissa mått är flera år gammal. Positivt är dock den kraftsamling som skett och som fortsätter under 2011. För att nå målet om en trygg och säker uppväxt krävs bland annat ett väl utvecklat samarbete över de administrativa gränserna. En nämndsövergripande arbetsgrupp mellan vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har under 2010 lett det gemensamma arbetet enligt en beslutad plan och med riktad finansiering. Det handlar bland annat om samverkan mellan kommunens nämnder samt att ta fram tydliga rutiner för samarbete med Landstinget och Polisen. Kommunens övriga verksamheter såväl som kyrkan och frivilligorganisationer medverkar också till att bygga samverkan runt barn och unga. Mått: Andelen barn och föräldrar som enligt kvalitetsredovisningen känner sig trygga i verksamheten ska öka Procent 100 99 98 97 96 95 94 93 2005 2007 2009 Förskolan Källa: Utbildningsnämnden Skolbarnomsorg Familjedaghem Grundskolan Andelen barn och föräldrar som känner sig trygga i verksamheten är på en fortsatt hög nivå. Mått: Anmälningar om barn som far illa ska komma i ett tidigare skede, därför ska andelen anmälningar som gäller barn i lägre åldrar öka Ålder 0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-18 år Förändring +8 % +19% -8 % -18 % Källa: Vård- och omsorgsnämnden Uppgifter finns från och med 2010. Eftersom inget tidigare år finns att jämföra med görs jämförelse mellan årets första och andra halvår. Det är för tidigt att kunna dra några slutsatser om eventuella förändringar i andelen anmälningar utifrån detta. Mått: Antalet familjer som besöker familjecentralen ska öka Antalet besök på öppna förskolan har ökat från 23 stycken per dag i genomsnitt under 2009 till 29 stycken 2010. Mått: Andelen grundskoleelever som inte använt alkohol eller andra droger ska öka Andel grundskoleelever som inte använt alkohol eller droger mäts i landstingets undersökning Liv och hälsa ung. Undersökningen har genomförts 2004, 2006 och 2008. Den senaste visade på en positiv utveckling av alkohol- och drogvanorna hos kommunens ungdomar. Med tanke på att det gått relativt lång tid sedan den senaste undersökningen saknas uppgifter om hur det ser ut idag. Landstinget planerar en ny undersökning under 2011. Folkhälsoinstitutet gjorde under hösten 2009 en kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. Där finns en fråga gällande alkoholkonsumtionen hur ofta man dricker mycket alkohol, motsvarande 18 cl starksprit, vid ett och samma tillfälle. Oxelösunds niondeklassare har högsta andel i länet, 8 %, som svarar någon gång i veckan. Motsvarande siffra i länet varierar mellan 4-7 % med ett snitt på 6 %. Å andra sidan har Oxelösund enligt samma undersökning högst andel som aldrig dricker så mycket, 17 % mot snittet 4

Måluppfyllelse koncernmål på 13 %. Oxelösund har också näst högst andel som aldrig dricker alkohol, 40 % mot i snitt 38 %. Undersökningen är den första i sitt slag så det finns ingen jämförelse över tiden. Mått: Färre barn och unga ska behöva flytta från sina föräldrar 17 placeringar har gjorts under 2010 i form av 10 familjehemsplaceringar, fem institutionsplaceringar och två placeringar enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det finns inga uppgifter från tidigare år varför jämförelse över tid och därmed slutsatser utifrån detta inte är möjligt. Mått: Invånarnas oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens och Kustbostäder AB:s trygghetsundersökning Polisens trygghetsundersökning genomfördes senast år 2008 och någon ny undersökning planeras inte. Uppgifter saknas därför om hur det ser ut idag. När det gäller Kustbostäder AB genomförde bolaget en NKI-undersökning (nöjd kundhetsindex) år 2007 och 2009. I undersökningen finns frågor gällande trygghet som bland annat handlar om trivsel, upplevd trygghet samt stöld och inbrott. Mellan de båda mätningarna har resultatet gällande trygghet förbättrats i flerparten områden, dock inte centrum. Sedan mätningen 2009 har åtgärder genomförts i centrum, främst för att minska antalet stölder och inbrott. Kustbostäder AB planerar i dagsläget inte någon ny NKI-undersökning. 5

Folkhälsan är god Verksamhetsberättelse 2010 Måluppfyllelse koncernmål När det gäller målet god folkhälsa indikerar flera av måtten att kommunen rör sig i rätt riktning även om målet inte kan anses uppfyllt. Genom projektet Hälsolyftet, som beskrivs under avsnittet Personal, arbetar kommunen med personalens hälsa tillsammans med företagen SSAB och Hamnen. Det stärker folkhälsan i kommunen såtillvida att en del av personalen är boende i Oxelösund. Kommunen arbetar också med åtgärder inom verksamheterna och som därmed riktar sig till dem som använder kommunens tjänster. För att ytterligare närma sig målet behövs fler generella och förebyggande åtgärder som riktar sig externt ut mot kommuninvånarna. Mått: Ohälsotalet för kommunens befolkning ska minska. I Försäkringskassans mätningar ska differensen mot genomsnittet i länet minska till 10 dagar Dec 2010 Dec 2009 Dec 2008 Dec 2007 Oxelösund 39,7 45,1 49,8 55,3 Sörmland 31,9 35,1 38,3 41,6 Differens 7,8 10 11,5 13,7 Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per person och år (personer mellan 16-64 år). Ohälsotalet fortsätter att sjunka i Oxelösund och i länet. Differensen fortsätter också att minska. Mått: Försäljningen på Systembolaget i Oxelösund ska minska Antal liter 9 8 7 6 5 4 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Folkhälsoinstitutet Oxelösund Riket Diagrammet anger försäljningen på Systembolaget i antal liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre per år, i Oxelösund och i riket. Efter en liten nedgång under 2008 vände försäljningen uppåt igen under 2009. Försäljningen ökar mer i Oxelösund än för riket och Oxelösund ligger fortsatt högt jämfört med riket. Mått: Andelen alkoholrelaterad dödlighet ska minska Tabellen nedan visar dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak, för kvinnor respektive män. Efter en tidigare ökning minskar nu dödligheten för män i Oxelösund medan de är konstanta för riket. Gällande kvinnor så ligger dödligheten kvar på samma nivå för Oxelösund medan den ökar något för riket. Det senaste året som finns redovisat är 2008. Efter 2008 har försäljningen på Systembolaget därefter ökat. Det kan komma att påverka statistiken för alkoholrelaterad dödlighet framöver. Alkoholrelaterad dödlighet per 10 000 invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001-2005 2002-2006 2003-2007 2004-2008 Kvinnor Oxelösund Kvinnor Riket Män Oxelösund Män Riket Källa: Folkhälsoinstitutet 6

Måluppfyllelse koncernmål Mått: Antalet besök på Rådgivningsbyrån ska öka Antalet besök på Rådgivningsbyrån har minskat med cirka 7,5 % (3 786 besök år 2009 till 3 501 besök år 2010). Mått: Antalet besök på Ramdalens fritidsanläggning ska vara 120 000 per år 2010 var antalet besök ungefär 121 000. Mått: Återgång till arbete eller studier som resultat av Hälsoverket Hälsoverket är ett projekt som stöttar kvinnor i arbetsför ålder som står utanför arbetslivet, så att de ska kunna återgå till arbete eller studier. Under 2010 skrevs 33 personer in på Hälsoverket. Av dessa slutade 16 personer under året varav 11 gick till heleller deltidsförsörjning, en började studera och två började arbetsträna. 7

Måluppfyllelse koncernmål Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras När det gäller målet om värdigt, tryggt och säkert åldrande så arbetar kommunen med generell och förebyggande verksamhet såväl som med individuellt stöd när den äldre har behov av detta. Samarbete sker med frivilligorganisationer och föreningar. Måtten indikerar såväl positiv som negativ utveckling samt några mått utan förändring. Den totala bilden blir därför att det inte går att avgöra huruvida kommunen närmar sig måluppfyllelse eller inte. Mått: Fallskador hos äldre som leder till sjukhusvård ska minska Fallskador mäts som ett treårsmedelvärde för antal fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som vårdats på sjukhus för en fallskada. Fallskadorna har ökat och ett intensifierat arbete med fallprevention pågår därför. Antal fallskador Oxelösund 2010 2009 2008 55 50 49 Snitt i riket 58 57 57 Ranking för Oxelösund bland Sveriges kommuner 141 80 69 Källa: Sveriges kommuner och landsting, öppna jämförelser Mått: Ingen ska få vänta på plats i särskilt boende mer än 3 månader Ingen har väntat mer än tre månader. Mått: Antalet uppsökande informationsbesök hos äldre som inte har insatser från äldreomsorgen ska öka Antalet uppsökande informationsbesök har minskat med cirka 24 % (från 166 besök 2009 till 126 besök 2010). De uppsökande informationsbesöken har minskat som en följd av att anhörigstödet lagstadgades 1 juli 2009. Sedan dess har resurser främst lagts på anhörigsamtal i hemmet och på Anhörigcentrum, efterlevnadsstöd samt gruppverksamhet. Mått: Äldres oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens trygghetsundersökning Polisens senaste trygghetsundersökning genomfördes 2008 och någon ny undersökning planeras ej. Statistik saknas därför. Mått: Antalet lägenheter med hiss ska öka Kommunfullmäktige har i ägardirektiv till Kustbostäder AB angett att bolaget ska fortsätta bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Ett projekt har inletts som innebär att två trapphus per år (cirka 18 lägenheter) ska få tillgång till hiss. De första två hissarna ska byggas under våren 2011. Mått: Kommunens information om äldreomsorg på hemsidan enligt Äldreguiden ska vara bra Genom Socialstyrelsens Äldreguiden kan kvalitén på äldreomsorgen jämföras i landets kommuner och stadsdelar. Kvaliteten mäts inom 11 områden varav information är ett område. Omdömena kan variera mellan 1-5, där 5 är bäst. Som visas i följande tabell så har Oxelösund förbättrat sitt resultat avsevärt vad gäller alla kvalitetsområden utom allmän information om vård och omsorg som har försämrats. 8

Måluppfyllelse koncernmål Kvalitets- Oxelösund 2010 Oxelösund 2009 Sverige 2010 område Information uppsökande ** ** 3,0 verksamhet Hitta på hemsidan 5,0 3,0 4,8 Allmän information vård och omsorg 2,0 3,0 3,3 Information hemtjänst 5,0 2,0 4,4 Information äldreboende 3,0 1,0 3,8 Källa: Socialstyrelsen ** Uppgift saknas. När det gäller uppsökande verksamhet finns sedan december 2010 den informationen på hemsidan. Vid nästa kvalitetsmätning kan kommunen få betyg även på det området. 9

Måluppfyllelse koncernmål Oxelösund är en attraktiv bostadsort Utifrån vad nedanstående mått indikerar är den sammanfattande bilden att ingen större förändring har skett. Ytterligare ansträngningar behöver göras bland annat vad gäller den bild som omvärlden har av Oxelösund och kommunens attraktivitet som bostadsort. Den medborgarundersökning som gjordes under året visar också tydligt på det förbättringsarbete som behöver genomföras. I undersökningens tre delar medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på, medborgarna om kommunens verksamheter, medborgarna om inflytandet i kommunen får kommunen lägre betyg än genomsnittet för samtliga kommuner. Mått: Minst 100 nya bostäder ska vara inflyttningsbara under 2010-2012 Kommunen arbetar aktivt med frågan. Det är dock svårt att bedöma hur många bostäder som blir inflyttningsbara under planperioden. Norra Femöre (2C), antagen detaljplan för 86 bostäder i flerfamiljshus att byggas 2011-2015. Trossgränd, försäljning pågår av 11 bostäder. Segelvägen, detaljplan antagen som medger 5 tomter för friliggande villor. Lastudden, 3 villor ska byggas under 2011, detaljplan medger ytterligare 3. Västra Femöre, detaljplan överklagad. Humlen 10 (före detta Fritidsgården), 13 bostäder. Inskogen, 4 bostäder. Mått: Plats för 250 nya bostäder ska redovisas i översiktsplanen Översiktsplanen har under året antagits av kommunfullmäktige. I planen redovisas nya bostadsområden som skulle kunna rymma 400-500 bostäder i blandade upplåtelseformer. Mått: Kommunens placering i Fokus ranking av kommuners livskvalitet ska förbättras Tidningen Fokus genomför varje år undersökningen Här är det bäst att bo och rankar Sveriges kommuner utifrån detta. Undersökningen baseras på ett antal variabler, dels fundamentala variabler som exempelvis befolkning, sysselsättning och valdeltagande och dels variablerna att vara ung, att vara gammal, att ha familj och att jobba. Oxelösund hamnar i 2010 års ranking på plats 285 och är därmed bland de sämsta kommunerna avseende livskvalitet enligt undersökningen. År 2010 2009 2008 2007 Placering 285 280 269 241 Källa: Tidningen Fokus Mått: Väntetiden till plats i förskolan ska vara så kort som möjligt Plats i förskola ska enligt lag erbjudas inom fyra månader. Oxelösund erbjuder plats inom högst fyra månader. Under hela 2010 har det dock varit kö till barnomsorg och brist på platser varför väntetiden inte heller varit kortare. Mått: Färre klagomål på närmiljön från företag och invånare 13 klagomål har under året inkommit genom kommunens klagomålshantering Säg vad du tycker. År 2009 inkom åtta klagomål på närmiljön. 10

Måluppfyllelse koncernmål Oxelösund ska klara minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen Kommunen arbetar med olika åtgärder för att minska klimatpåverkan, både inom de egna verksamheterna och i aktiviteter riktade mot kommuninvånarna. Även om flera mått indikerar en positiv utveckling så visar de senaste siffrorna gällande koldioxidutsläpp på en kraftig utsläppsökning. Den samlade bilden blir därför att det inte går att avgöra hur måluppfyllelsen ser ut innan färskare statistik gällande koldioxidutsläpp finns tillgängliga. Mått: koldioxid/basår/invånare exklusive SSAB ska minska Statistik exklusive SSAB finns ej tillgängligt. Mått: Andel miljöklassade bilar ska öka Andelen nyregistrerade miljöklassade bilar minskade under år 2009 (senaste tillgängliga siffror). Mått: koldioxid/basår/invånare inklusive SSAB ska minska 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Kg koldioxidutsläpp per invånare, år 2000-2008 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Regionförbundet Sörmland Koldioxidutsläppen i Oxelösund ökade kraftigt år 2003-2004. Därefter vände trenden nedåt för att sedan under år 2008 öka kraftigt och uppnå de högsta uppmätta nivåerna detta årtionde. Det finns inga senare uppgifter tillgängliga om hur det ser ut idag. År 2009 2008 2007 2006 Andel miljöbilar % 15,5% 17,7% 5,7% 6,1% Källa: Regionförbundet Sörmland Mått: Oljeuppvärmningen i kommunen ska minska till förmån för förnybar energi Under året har fler anslutits till fjärrvärmenätet. Uppgift saknas dock om vilken typ av uppvärmning de anslutande hade innan dess. Mått: Energianvändningen i kommunkoncernens fastigheter ska minska Bland annat har belysningen på Brevikskolan effektiviserats. Energianvändningen har minskat med cirka 30 000 KWh per år. Mått: Anslutna till fjärrvärme ska öka En förskola och nio privatägda fastigheter har under året anslutits till fjärrvärmenätet. 11

Ekonomi Ekonomisk översikt De senaste årens utveckling har varit synnerligen dramatisk såväl i den globala ekonomin som i Sverige. Efter att den finansiella oron utvecklades till fullskalig global finanskris i samband med kollapsen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september 2008 blev det tvärstopp i det finansiella systemet och därmed i världskonjunkturen. Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) beräknas öka med över 5 % i år. Detta trots att återhämtningen i de gamla industriländerna är skakig vilket håller tillbaka den svenska exporttillväxten. Bakgrunden till de mycket höga tillväxttalen är produktionsraset i fjol och den kraftiga rekylen 2010. Trots återhämtningen blir skatteunderlaget i stort sett realt oförändrat mellan 2008 och 2010. Även om tillväxten i år varit hög kvarstår alltjämnt väsentliga obalanser. Resursutnyttjandet i stora delar av den svenska ekonomin är fortfarande lågt. Det innebär att det framöver finns en potential för fortsatt starka tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspremier och förbättrade skatteintäkter gör att kommunerna redovisar starka resultat även 2010. Att större delen av tillskotten är tillfälliga medför att kommunerna måste hålla i pengarna för att inte tvingas till neddragningar nästa år, då intäkter från skatter och statsbidrag utvecklas svagt. Årets resultat De kommunala verksamheterna finansieras av skattemedel och till en mindre del av avgifter och andra intäkter. Kommunen budgeterade ett resultat på 15,0 mkr varav reavinster 5,9 mkr. Nettokostnaderna ökade med 7,4 % från 2009 (442,6 mkr) till 2010 års netto, 475,2 mkr. Självfinansieringsgraden minskade något under 2010 beroende på att verksamhetens kostnader ökade mer än intäkterna. Anslag till nämnderna ökade med 15,2 mkr (3,1 %) från 2009 till 2010. Anslagens utveckling över tiden 2010 2009 2008 2007 2006 Alla nämnder, mkr 465,7 450,5 445,7 429,8 406,5 Förändring sedan föregående år +3,1 % +1,1 % +3,7 % +4,5 % +2,7 % Verksamhetsresultaten förbättrades kraftigt 2010. De ökade anslagen kunde täcka för ökade löner och inflation. Av försiktighet bokade däremot Kommunstyrelsen upp sammanlagda engångskostnader för 8,3 mkr, dels för ett pågående tvistemål samt dels byte av ITinfrastruktur. Inklusive dessa engångskostnader redovisade verksamheterna ett budgetunderskott med -5,9 mkr. Nämndernas budgetutfall (mkr) 2010 2009 Kommunstyrelse -11,3-0,6 Övriga nämnder 0,0 0,1 Utbildningsnämnd 0,1 2,9 Vård- och omsorgsnämnd 5,1 4,3 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,1 0,7 Kultur- och fritidsnämnd 0,1 1,1 Summa nämnder -5,9 8,5 12

Ekonomi Årets resultat Miljoner kr 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 2006 2007 2008 2009 2010 Resultat enl balanskravsregeln mkr Årets resultat mkr I bokslutet redovisar kommunen ett överskott på 15,2 mkr. I balanskravsutredningen elimineras reavinster, 3,1 mkr, och olika avsättningar för inbokade projekt, pensionskostnader samt reserv för framtida ökade kostnader/ minskade intäkter med sammanlagt 9,5 mkr. Underskottet från 2008 har återställts med 2,4 mkr. Resultatet enligt kommunallagens krav på balans i kommunernas ekonomi är därmed positivt, men endast 0,2 mkr. Ett mått på god ekonomi är balanskravsresultatet jämfört med totala inkomster från skatter och generella statsbidrag. Detta mått ska enligt kommunens finansiella mål vara 1,5 %. 2010 blir resultatet 0,0 % (0,1 % år 2009). Bokslutsdispositioner har dock gjorts, utan dessa skulle resultatet enligt balanskravsregeln varit 2 % av skatter och generella statsbidrag. Finansnettot ligger på samma nivå (10,1 mkr) som 2009 (10,8 mkr). Kommunens bolag har lämnat utdelning med 7,0 mkr (10,0 mkr år 2009) och Oxelösunds Hamn AB med 2,2 mkr (3,0 mkr år 2009). Nettokostnaderna för verksamheten ökade med 7,4 %. Intäkterna av skatter och statsbidrag ökade med 9,7 %. Skattehöjning och extra statsbidrag gjorde att kommunens andel av skatter och statsbidrag för första gången sedan 2003 låg under 100 % av vad som behövdes till den löpande verksamheten. Kommunen behövde därmed inte förlita sig på ett positivt finansnetto för att klara av den löpande verksamheten. Av diagrammet framgår att kommunen har varit beroende av ränteintäkter och utdelningar från sina bolag för att hålla uppe resultatet och den verksamhet som önskas. Det visar på nödvändigheten av att hålla kostnaderna under kontroll när kommunen under 2011 inte ser samma tillväxt av skatte- och statsbidragsintäkter. 13

Ekonomi Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 110% 105% 100% 95% 90% 2006 2007 2008 2009 2010 Nettokostnad (exkl finansnetto) Nettokostnadsandel (inkl finansnetto) Nettokostnad (exkl finans, inkl nedskrivn) Skatter och statsbidrag Intäkterna i kommunen består mest av skatter och generella statsbidrag. Kommunens utdebitering är nu 22:28 per skattekrona efter skattehöjning med 0:80 och skatteväxling med 0:20 med Landstinget 2010. Skattehöjningen med 0:80 medförde ökade skatteintäkter med cirka 17,0 mkr och skatteväxlingen med 0:20 medförde cirka 4,2 mkr till. Basen för skatteintäkterna är antalet invånare 1 november året före budgetåret. Invånarna detta datum 2009 (11 134) var 38 personer färre än 2008 (11 172). Oxelösunds medelskattekraft var 105 % av Rikets, samma som året innan. Kommunerna fick en mindre kommunalskatt än vad Riksskatteverket betalade ut preliminärt (det vill säga en negativ slutavräkning) för 2009. Det beror på att medelskattekraften i Sverige minskade på grund av ökad arbetslöshet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknade avdraget till -1 186 kr per invånare för alla Sveriges kommuner. Det betyder en lägre intäkt för Oxelösund. Eftersom kommunen redan i förra bokslutet hade bokat upp en ännu större skuld (1 212 kr per invånare) så blev det trots allt bättre än befarat, 0,2 mkr. Tillsammans med en förväntat positiv avräkningen för 2010 med 456 kr per invånare (5,1 mkr) fick Oxelösund 5,3 mkr mer i 2010 års resultat. När dessutom nedgången för ekonomin vände så snabbt, medförde detta att den befarade återbetalningsskyldigheten för preliminärt utbetald kommunalskatt förbyttes i bättre skatteintäkter än budgeterat, (kommunen fick en lite mindre negativ slutskatteavräkning än budgeterat). Det tillfälliga konjunkturstödet som kommunerna fick i finanskrisens spår inbringade 10,8 mkr. Summan av skatteintäkter och statsbidrag ökade med 42,7 mkr (9,7 %) jämfört med 2009 och blev 9,3 mkr högre än budgeterat. 14

Ekonomi Budget Bokslut Utfall 2009 Skatteintäkter (preliminära) 460,5 460,0-0,5 452,6 Slutskatteavräkningar -2,0 5,3 7,3-13,1 Inkomstutjämning 33,7 33,7 0,0 39,3 Kostnadsutjämning -40,5-41,0-0,5-43,1 LSS-utjämning -9,4-9,2 0,2-9,0 Regleringsavgift/-bidrag 1,2 2,9 1,7-5,5 Fastighetsavgift 16,7 17,8 1,1 16,5 Tillfälligt konjunkturstöd 10,8 10,8 0,0 Summa 471,0 480,3 9,3 437,7 Övriga statsbidrag fick kommunen ungefär som budgeterat, 2,0 mkr. Dessa består av en generell regleringsavgift, kommunal fastighetsavgift samt utjämningen i LSS-systemet. Kostnaden för LSS-utjämning-en ligger i nivå med budgeten och med utfallet 2009, men innebär en nära fördubblad avgift från -4,3 mkr 2008 till -9,2 mkr. Oxelösund har en god ökning av den kommunala fastighetsavgiften eftersom det finns en stor mängd fritidsfastigheter som inte omfattas av begränsningsreglerna. De ökade taxeringsvärdena ger därför kommunen likaledes höjda intäkter. Kostnader och intäkter 40,0% Kostnadsökningar 2009-2010 för vissa kostnadsslag 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% Personal Pensioner Material Lokaler Köp av verksamhet Övr. tjänster Övr. kostnader -20,0% Personalkostnaderna har ökat med 5,2 % (-2,8 % år 2009), men personalkostnadernas andel av totala externa kostnader (exklusive investeringar) minskade till 51,2 % (51,7 % år 2009). Kostnadsökningen är 19,9 mkr (10,3 mkr år 2009). Av kostnadsökningen berodde 2,1 mkr på att skulden till våra anställda för innestående semester och okompenserad övertid ökade igen, med 14,6 %. Under 2009 minskade densamma med 3,3 mkr. Skulden bör normalt inte öka snabbare än löneökningarna, eftersom det tyder på att bemanning och arbetsplanering liksom 15

Ekonomi semesterplanering kan förbättras. Möjligen var också kommunen inte lika aktiv som under finanskrisen 2009 med att lägga ut ledigheter för våra anställda och därmed minska kostnaderna. Pensionskostnadernas minskning med 3,3 mkr beror på engångskostnader under 2009 på grund av uppbokning av pensionsförpliktelser för förtroendevalda. Materialkostnaderna ökade med 29,3 %, men förhållandevis hanterbara belopp, 4,7 mkr. Under 2009 hade kommunen tidvis ett inköpsstopp. Lokalkostnaderna var ganska oförändrade. Under kommande år torde kostnaderna öka på grund av de många ny- och ombyggnader som pågår. Kostnaderna för köp av verksamhet, bland annat interkommunala ersättningar och institutionsplaceringar, ökade 3,2 % (-1,8 % år 2009). Kostnaden för köp av verksamhet från friskolor har under året varit jämförbart med 2009. Under 2010 startade kommunen egen komvux-verksamhet, vilket innebar att antalet köpta platser minskade. Däremot har köp av förskoleplatser från icke kommunal verksamhet ökat. Ersättningar för köp av gymnasieskola minskade med 0,8 mkr, 6,6 % jämfört med 4,9 % år 2009. Kostnaderna för köp av verksamhet, bland annat institutionsplaceringar, minskade med 0,8 mkr jämfört med 2009 (-6,6 %). Trots detta överskreds budgeten med nästan 2,1 mkr. Kostnaden för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) har ökat under finanskrisen. Lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten har inneburit en kraftigt ökad tillströmning av nya sökande. Hösten 2009 utökades budgeten för ekonomiskt bistånd med 0,7 mkr. Denna förstärkning var inte tillräcklig och det ekonomiska biståndet har ändå kostat 0,7 mkr mer än budget. 2010 uppgick kostnaden till 6,8 mkr (6,1 mkr 2009 respektive 4,3 mkr 2008). Köp av skötsel av fastigheter och gata/ park från Kustbostäder AB ökade med 3,4 mkr, från 30,2 mkr jämfört med 33,6 mkr. Det är orsakat av större kostnader för snöröjningen. Intäkterna är något högre än under 2009, exklusive reavinster 83,5 mkr (80,2 mkr år 2009). Analys av detta är inte enkelt eftersom kommunen bytte kontoplan under 2010. De flesta förändringar är marginella med hänsyn till kodplaneändringarna, men en stor skillnad är det EU-bidrag på 3,9 mkr som kommunen fått under 2010 för Hälsolyftet. En annan skillnad är ökningen av AMS-bidrag med 1,6 mkr eftersom kommunen tagit emot fler lönebidragstjänster. Avgifterna från äldreomsorgen har minskat 0,1 mkr på grund av maxtaxan. Koncernbanken Syftet med koncernbanken är att förse Oxelösunds kommun och dess helägda bolag med lån och likvida medel till lägsta möjliga räntekostnad. Genom samordning av lånebehoven uppnås stordriftsfördelar som underlättar en effektiv upplåning. Även kapitalförvaltning och samordning av koncernens likviditet och placeringar ingår i koncernbankens uppdrag. Verksamheten bedrivs enligt finanspolicyns placeringsregler. Vi strävar efter ett lågt positivt saldo på koncernkontot, men i avtalet med Sörmlands Sparbank har vi en koncernkontokredit på 60 mkr för att överbrygga eventuella korta likviditetsbehov. All extern upplåning för kommunen och dess helägda bolag görs av kommunens koncernbank i kommunens namn. Den totala låneskulden har minskat med 42,4 mkr till 362,6 mkr. Det beror bland annat på att Kustbostäder AB sålt fastigheter och att kommunen kunnat amortera motsvarande låneskuld. Kommunens egen låneskuld har minskat marginellt till 9,1 mkr (15,5 mkr år 2009). 16

Ekonomi Koncernbankens upplåning 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunens lån Bolagens lån Koncernbanken förvaltar också likviditeten till de kommunala bolagen med 25,7 mkr samt till kommunen med 1,6 mkr. Ränterisk Koncernbanken ska, enligt finanspolicyn, eftersträva en jämn förfalloprofil med hänsyn till ränte- och kapitalbindningstid. En ränterisk mäts i form av genomsnittlig återstående räntebindningstid (duration). En längre duration minskar den negativa resultateffekten vid en ränteuppgång, men minskar också den positiva effekten vid en räntenedgång. I kombination med att vår lånestock inte ska ha en större andel än 20 % som ändrar räntevillkoren varje enskilt år ska durationen ligga mellan 2,5 och 7,5 år. Den genomsnittliga durationen var 5,3 år vid bokslutstillfället och har förlängts under året. Koncernbanken arbetar för detta ändamål med ränteswapavtal på sammanlagt 216,6 mkr för att säkra räntan mera långsiktigt. Den volymvägda, genomsnittliga räntan uppgick till 3,77 % vid årsskiftet jämfört med 3,31 % ett år tidigare. Trots ökade räntenivåer beräknas inte koncernbankens genomsnittsränta öka nämnvärt för befintlig lånestock. Prognosen ligger på mellan 3,6 % och 3,8 % fram till 2013. En ökad upplåning innebär dock att avtalen på dessa lån troligen kommer att ligga högre på grund av en allmänt höjd räntenivå, och detta kommer att pressa upp räntenivån något. Finansieringsrisk Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader. Refinansieringsrisk innebär att det i vissa situationer kan vara svårt att till acceptabla villkor placera om stora lånevolymer. Genom att sprida lånens förfallotider över tiden blir också refinansieringsrisken mindre. Vår policy medger en variation mellan 1,9 och 14,1 år. Sedan finanskrisens inträde har det blivit oerhört dyrt att låna med långfristiga lånelöften. Koncernbanken ligger i bokslutet med en tillräckligt stor andel av lånen som förfaller inom ett år. Genomsnittlig kapitalbindningstid ligger på 4,27 år (0,7 år 2009), Det är förmodligen längre än många andra kommuner och medför även något högre räntor, men är ett medvetet val för att minimera riskerna i enlighet med finanspolicyn. 17

Ekonomi Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner som är intjänade till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av dessa pensionsförmåner blir en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Utöver de redovisade åtagandena finns intjänade förmåner för deltidspolitiker vilka också har rätt till pension. Merparten av den individuella delen av pensionsförmåner utbetalas i sin helhet under mars månad följande år till kommunens anställda för individuell placering. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 303,6 mkr (313,3 mkr år 2009) varav 92,4 % av den totala skulden redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Placeringsregler Syftet med en pensionsmedelsförvaltning är att, med hänsyn till åtagandets tidsmässiga struktur, dämpa den framtida likviditetsbelastningen och minska finansieringsrisken. Vid förvaltningen av pensionsmedel kommer kommunen i första hand amortera lån och finansiera investeringar med eget kapital (återlån i verksamhet) och i andra hand att placera medel i säkra värdepapper såsom statspapper. Pensionsförvaltning 2010 2009 2008 2007 1 Avsättningar (inklusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelse 23,0 20,6 13,4 12,7 2 Ansvarsförbindelser (inklusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 280,6 292,7 287,2 289,7 3 Totala pensionsförpliktelser 303,6 313,3 300,6 302,4 4 Finansiella placeringar för att finansiera framtida pensionsutbetalningar 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Återlånade medel, det vill säga skillnaden mellan punkterna 3 och 4 ovan 303,6 313,3 300,6 302,4 Aktualiseringsgraden av kommunens skuld och ansvarsförbindelse är 94,0 %. Pensionskostnader Kostnaderna för befintliga pensionsåtaganden minskade med 3,3 mkr jämfört med 2009, från 32,7 till 29,4 mkr. En stor del av kostnaden 2009, 4,9 mkr, berodde på att pensionskostnader för förtroende- valda inte hade lyfts fram tidigare. En mindre del har kompletterats under 2010. Pensionskostnaderna kommer att ta allt större utrymme av kommunens resurser i takt med att pensioner i ansvarsförbindelsen ska börja betalas ut. Pensionskostnader* inkl löneskatt 2010 2009 2008 2007 Förändring avsatt till pensioner 2,0 5,7 0,2 2,4 Individuell del 12,6 11,9 11,5 10,2 Pensionsutbetalningar, inkl förvaltningskostnad 14,8 15,1 12,7 12,0 Summa 29,4 32,7 24,4 24,6 *) Räntekostnad som belastar pensionsavsättningen redovisas bland finansiella kostnader i resultaträkningen, 0,3 miljoner kr (0,8 miljoner kr) 18

Ekonomi Kommunens utbetalningar via KPA till medarbetare som gått i pension ökar. Ansvarsförbindelser som har angetts inom linjen börjar nu lyftas in som kostnader i allt snabbare takt enligt blandmodellen. Denna ökning kommer att fortsätta under ett antal år framöver och ta en allt större andel av kommunens resurser i anspråk. Under 2011 behöver en strategi läggas fast över hur de ökande kostnaderna för ansvarsförbindelsen ska hanteras. Kommunens skuld i ansvarsförbindelsen, det vill säga vad som tjänats in till och med 1997, har minskat med 12,1 mkr under 2010. Ingående skuld januari 2010 Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Bromsen Aktualisering och övrigt Förändring av löneskatt Utgående skuld december 2010 292,7 mkr -10,3 mkr 3,3 mkr -3,5 mkr 0,7 mkr -2,3 mkr 280,6 mkr KPA förvaltar den allra största delen av vår pensionsskuld och sköter pensionsutbetalningarna. Cirka 1,6 % av den gamla skulden (ansvarsförbindelsen) avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner vilket förvaltas av SPP. Uppbyggnad av pensionsreserv Åren 2006 och 2007 byggde kommunen upp en pensionsreserv inom balanskravsutredningen med totalt 10,3 mkr. Syftet är att använda dessa i kommande balanskravsutredningar för att kapa de högsta kostnadstopparna när pensionerna ska betalas ut. Detta har fortsatt i bokslutet 2010 med ytterliggare 4,0 mkr så att kommunen nu har en reserv på 14,3 mkr. Balansräkningen Kommunens balansräkning omsluter 754,1 mkr. Från detta kan lånefordringar och bolagens likvida medel, sammanlagt 366,1 mkr, räknas bort. Återstoden är 388,0 mkr (384,6 mkr år 2009). Soliditet beskriver hur mycket av tillgångarna som finansierats av eget kapital. Kommunen arbetar med följande olika mått: 1) Avläst balansräkning, det vill säga inklusive koncernbankens fordringar på bolagen för utlämnade lån och bolagens likvida medel. Detta är den situation som ett företag använder. 2) Rensad balansräkning, det vill säga utan koncernbankens fordringar på bolagen för utlämnade lån och likvida medel. 3) Ovanstående två mått, där hela pensionsskulden dessutom räknas in. 19

Ekonomi Soliditeten, med rensad balansräkning, har förbättrats under 2010 bland annat beroende på att kommunen har ett positivt resultat. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är negativ hela perioden. Den har dock minskat under 2010, främst på grund av att avsättningar till pensioner har minskat. Detta visar vikten av att utarbeta en strategi för hur ansvarsförbindelsen ska hanteras. Soliditetsutveckling med rensad balansräkning 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010-20,0% exkl pensionsskuld inkl pensionsskuld Leasingavtal Kommunens leasingkontrakt behandlas som operationell leasing. De innebär ett åtagande på 6,8 mkr (3,5 mkr år 2009) och utgörs av återstående nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för 4,9 mkr (1,6 mkr år 2009) har betalats under 2010. Kommunens policy är att endast leasa personbilar och larmsystem. I vissa fall har undantag dock gjorts för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort köp. Investeringar Investeringsbudgeten uppgick till 26,8 mkr varav - ursprungsbudget 15,2 mkr - tilläggsbudget från ej färdigställda projekt från 2009 3,9 mkr - ny tilläggsbudget för förskolepaviljonger 5,7 mkr - disponering av överskott medförde tilläggsbudget 2,0 mkr Summa 26,8 mkr Investeringsarbetet under 2010 har präglats av utredningar, och beslutsfattande. Kommunen står inför ett omfattande investeringsprogam 2011 med nybyggnad av äldreboende, fortsatt upprustning av Ramdalsanläggningen, produktionskök och förskoleutbyggnad. De största utgifterna under 2010 avsåg den 20

Ekonomi fortsatta upprustningen av Ramdalsanläggningen 1,5 mkr, förskolepaviljonger vid Peterslundskolan 2,0 mkr, utbyte av gatuarmaturer 3,7 mkr, och rondell vid Polishuset 1,1 mkr. Budget och tilläggsbudget Bokslut Utfall Kommunstyrelse Fastigheter och anläggningar 15,4 7,1 8,3 Datorer och IT-struktur 1,6 1,2 0,4 Övrigt 0,8 0,1 0,7 Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnd: Trafikstrukturella åtgärder 5,8 4,9 0,9 Park 0,3 0,3 0,0 Övrigt 0,8 0,5 0,3 Kultur- o Fritidsnämnd: 0,7 0,6 0,1 Utbildningsnämnd: 0,9 0,9 0,0 Vård- o Omsorgsnämnd: 0,5 0,0 0,5 Summa 26,8 15,6* 11,2 * utöver dessa investeringar som planeras av kommunen finns investeringsutgifter samband med försäljningar och exploateringar, vilket framgår som en skillnad gentemot kassaflödesanalysen 35 30 Investeringar och investeringsutrymme Miljoner kr 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 Utrymme Nettoinvesteringar I diagrammet framgår investeringsutrymmet som årets resultat ökat med avskrivningar samt bokfört värde av sålda anläggningstillgångar i relation till nettoinvesteringarna. Utrymmet är beroende av att kommunen har ett positivt resultat. Som syns i diagrammet investerades under 2010 mindre än utrymmet, och över tiden har kommunen följt målet att investeringarna inte ska överstiga utrymmet. 21

Ekonomi Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kommunen räknar varje år med att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är dels att frigöra kapital för amorteringar och investeringar, dels att tillhandahålla mark för bostäder och företagande. Bruttoinkomster budgeterades till 8,0 mkr varav reavinster 5,9 mkr. I bokslutet redovisas 5,3 mkr som inkomst varav reavinster 2,6 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar 2010 2009 2008 2007 2006 Budgeterad försäljning 8,0 6,4 14,6 13,2 13,9 Verklig försäljning 5,3 7,1 3,2 14,1 5,5 Budgeterad reavinst 5,9 4,7 11,8 7,0 9,0 Verklig reavinst 2,6 4,3 0,7 4,1 2,5 Försäljningar och reavinster Miljoner kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 Reavinster Försäljningar Borgen Kommunens borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 282,5 mkr (169,3 mkr år 2009), varav 275,3 mkr (165,3 mkr år 2009) är kommunens borgensåtagande gentemot Kommuninvest AB, samma belopp som de lån kommunen tagit där. Löpande leasingkontrakt är 6,8 mkr och förlustgarantier för småhus och hyresgarantier är 0,5 mkr. Pensionsförpliktelser och löneskatt (ansvarsförbindelsen) som bara redovisas inom linjen i balansräkningen uppgick till 280,6 mkr (292,7 mkr år 2009). 22

Ekonomi Balanskravsutredning Kommunens resultat enligt resultaträkningen Avgår: Reavinst Öronmärkning för pensioner Underskott 2008 Projekt Mat och Städ Projekt utbildning Jobbpusslet Projekt Marint Center (3 år) Reserv framtida ökade kostnader/minskade intäkter Resultat enligt lagens krav på god ekonomisk hushållning 15,2 mkr -3,1 mkr -4,0 mkr -2,4 mkr -0,5 mkr -0,5 mkr -1,5 mkr -3,0 mkr 0,2 mkr God ekonomisk hushållning För kommunens förvaltning gäller ett lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har två perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Kommunens finansiella mål är att ekonomin ska vara stabil. För att mäta detta finns fyra mått. Eftersom tre mått är uppnådda och resultatmåttet exklusive bokslutsdispositioner är uppnått är det Känslighetsanalys Kommunen har en stor kostnads- och intäktsmassa. Även marginella förändringar av inflation, löneavtal, befolkningsutveckling, skattekraft etcetera påverkar finansiella målet uppnått för 2010. Se vidare kommunstyrelsens redovisning. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Oxelösund visar kommunkoncernens koncernmål och kommunfullmäktiges nämndmål på verksamhetsperspektivet. Se vidare redovisning koncernmål och nämndernas redovisning. det ekonomiska resultatet omedelbart och med stor kraft. Detta kan åskådliggöras i en känslighetsanalys. Om lönerna ökar med 1 % påverkas resultatet med -2,4 mkr Om inflationen ökar med 1 % påverkas resultatet med -2,7 mkr Om skatteintäkterna ökar med 1 % påverkas resultatet med +4,6 mkr Om räntesatsen ökar med 1 % påverkas resultatet med -0,3 mkr 23