Revisionsrapport. Delårsrapport Oxelösunds kommun Matti Leskelä

Transkript

1 Revisionsrapport Oxelösunds kommun Matti Leskelä

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed God ekonomisk hushållning Mål för verksamheten Finansiella mål Resultatanalys... 6

3 1 Sammanfattande bedömning Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens delårsrapport för januari-augusti 2010 Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är positivt med 20,8 mnkr (-1,2 mnkr), vilket är 22,0 mnkr bättre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett överskott på 25,5 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: - Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Kommunens tre finansiella mål för helåret beräknas kunna uppnås för helåret enligt kommunens bedömning. Balanskravsresultatet bedöms av kommunen bli +8,0 mnkr. Årets resultat beräknar kommunen i helårsprognosen till +25,5 mnkr. - Det långsiktiga finansiella målet att under planperioden ( ) minska nettokostnadsandelen till 97 % uppnås för 2010 enligt kommunens prognos. - Uppfyllelsen av de koncernövergripande målen för kan utifrån redovisning i delårsrapporten hittills bedömas vara blandad. Redovisade aktiviteter visar på att det finns förutsättningar för att uppnå vissa av målen för helåret. - Kommunens ekonomi har totalt sett förbättrats jämfört med föregående år. Det föreligger dock ett stort prognostiserat underskott för Kommunstyrelsens verksamheter (-7,8 mnkr). 1

4 - 1.1 Bakgrund Kommuner och landsting är enligt Lag om kommunal redovisning, (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 1.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut 2

5 1.4 Metod Granskningen har utförts genom: - Analys av relevanta dokument - Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen - Intervjuer med tjänstemän Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. 2 Granskningsresultat 2.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti vilket är i överensstämmelse med Lag om kommunal redovisning (KRL) där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Resultatet för perioden januari augusti uppgår till +20,8 mnkr. Föregående år var kommunens delårsresultat negativt (-1,2 mnkr). Koncernresultatet uppgår till 26,7 mnkr vilket är en förbättring jämfört med samma period föregående år då resultatet var 12,5 mnkr. Noterbart är att samtliga bolag i koncernen ej tillämpar samma tidpunkt för delårsbokslut. Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster i huvudsak har periodiserats korrekt. Följande avvikelser har dock konstaterats i samband med granskningen av delårsbokslutet: - Fordran för fastighetsavgift har upptagits till ett belopp som är 2 mnkr för lågt p.g.a. av hänsyn ej tagits till beräknad uppräkning av fastighetsavgiften för år Retroaktiva ännu ej utbetalda löner har inte kostnadsförts i delårsbokslutet. Någon beräkning av summan har ej gjorts av kommunen. Ovanstående poster bedöms till stor del ta ut varandra resultatmässigt. Det redovisade resultatet bedöms totalt sett vara rättvisande då nettoeffekten troligtvis understiger 1 mnkr. 3

6 Kommunens investeringar kan i framtida delårsrapporter och årsredovisningar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen där investeringsbudget samt utfall för resp. nämnd framgår. Vidare bör utfallet och budgetavvikelsen för större investeringsprojekt framgå av denna sammanställning. Den sammanställda redovisningens noter kan utökas till att omfatta även resultaträkningen. I granskad delårsrapport redovisas noter för koncernens balansräkning. Vi har i samband med genomförd granskning inte funnit något som tyder på att kommunens delårsrapport inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. 2.2 God ekonomisk hushållning Mål för verksamheten I förvaltningsberättelsen redogörs för de finansiella målen samt för de övergripande koncernövergripande målen för god ekonomisk hushållning. Målen avser perioden enligt mål- och budgetdokumentet. Bland de övergripande målen redovisas nedanstående 5 mål. I delårsrapporten redogörs för aktiviteter inom resp. nämnd för att realisera koncernmålen. Vidare finns mått angivna för de olika koncernmålen. Vi redovisar i kursiv stil våra kommentarer till kommunens redovisade måluppfyllelsebedömning för de övergripande målen. 1. Barns och ungas uppväxt är trygg och säker. Aktiviteter pågår i syfte att uppnå målet. Måluppfyllelse kan dock inte utläsas utifrån antagna mått då aktuella mätvärden endast finns till liten del. 2. Folkhälsan är god. Aktiviteter finns redovisade. Ohälsotalet i kommunen har förbättrats mer än länssnitt. 3. Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras. Aktiviteter har redovisats och måluppföljningen visar att några delmål uppnåtts men att förbättringar krävs. 4. Oxelösund är en attraktiv bostadsort. Aktiviteter pågår men ännu är det för tidigt att uttala sig om den totala måluppfyllelsen. 4

7 5. Oxelösund klarar minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen. Insatser redovisas men vi ser svårigheter i att bedöma måluppfyllelsen till denna del. Sammanfattningsvis kan sägas att utfallet i delårsrapporten till viss del förenligt med de antagna koncernmålen. Redovisningen i delårsrapporten visar att aktiviteter pågår i syfte att nå koncernmålen. Utöver redovisningen av utfall och aktiviteter för att uppfylla koncernmålen sker också en redovisning per nämnd rörande måluppfyllelse. Måluppfyllelsebeskrivning per nämnd är relativt omfattande. Det redovisas dock flera mål där bedömning saknas samt flera mått där värden för 2010 saknas. I vissa fall måste jämförelsevärden anges för föregående år för att nyckeltalet ska säga något. För några av målen kan det vara lämpligt att ange exempelvis läns- eller riksgenomsnitt som referensvärde. I respektive nämnds redovisning av måluppfyllelse saknas värden för flera viktiga mått. I Utbildningsnämndens redovisning saknas bl.a. värden för andel behöriga lärare samt uppgift om hur stor andel av eleverna som fullföljt sin gymnasieutbildning. Detta är exempel för viktiga nämndsmål som inte följts upp i delårsrapporten. Detta innebär att måluppfyllelsebedömningen försvåras Finansiella mål Nedan görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2010: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2010 Kommunens resultat (enligt balanskravsregeln) ska vara 1,5% av skatter och generella statsbidrag Helårsprognos i delårsrapport Uppfylls. Prognos: 1,7% Vår kommentar Prognosen är ett balanskravsresultat på +8,0 mnkr. Skatter och statsbidrag beräknas bli 483 mnkr varför ett resultat om +7,2 mnkr krävs. Soliditeten för koncernen (exkl. pensionsskuld) ska inte minska Uppfylls. Soliditeten uppgår till 35,4 % vid delåret. Vid bokslutet var soliditeten 31,4% Investeringarna ska rymmas inom investeringsutrymmet Uppfylls. Hittills har 5,9 mnkr av utrymmets 26,7 mnkr ianspråktagits. Årsprognosen visar på nettoinvesteringar om 22,9 mnkr. Förutsättningar finns för att målet ska nås om prognosen infrias. 5

8 Nettokostnadsandelen ska under planperioden ( ) minska till 97%. Uppfylls för Långsiktigt mål. Kommunens prognos är att andelen blir 96,7% för För delåret är målet uppfyllt då andelen är 96,6%. De finansiella resultaten i delårsrapporten är förenliga med de av fullmäktige fastställda målen. Samtliga fyra finansiella mål (varav ett är långsiktigt) uppnås för helåret enligt kommunens bedömning. 2.3 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, +25,5 mnkr, vilket är 10,5 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på att: Verksamhetens prognostiserade nettokostnad avviker med -1,4 mnkr mot budget. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 11,5 mnkr bättre än budgeterat. Finansnettot är i prognosen 0,4 mnkr sämre än budgeterat. Såväl ränteintäkter som räntekostnader förväntas bli avsevärt lägre än budgeterat. I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2010, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning och prognos , mnkr Utfall delår Prognos helår Budgetavv. helår Verksamhetens nettokostnader -309,1-466,5-1,4 Skatteintäkter 312,0 467,5 +9,1 Statsbidrag och utjämning 8,0 15,0 +2,4 Finansiella intäkter 19,6 26,1-3,8 Finansiella kostnader -9,7-16,6 +4,2 Resultat 20,8 25,5 +10,5 Avvikelsen för verksamhetens nettokostnader är totalt -1,4 mnkr enligt årsprognosen. En del av detta beror på att av- och nedskrivningarna totalt sett beräknas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat för helåret. Realisationsvinsterna beräknas bli 11,1 mnkr för helåret vilket är 5,2 mnkr bättre än budgeterade 5,9 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden redovisar en prognostiserad nettokostnad som är 2,4 mnkr lägre än budgeterat. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens överskott mot budget 6

9 beräknas bli +0,9 mnkr. Utbildningsnämnden (+0,1 mnkr) samt Kultur- och fritidsnämnden (-0,2 mnkr) uppvisar mindre avvikelser mot sina budgetar. För Kommunstyrelsen är utfallet för årets första åtta månader -9,2 mnkr mot budget och årsprognosen pekar på ett stort underskott om -7,8 mnkr. Bl.a. befaras engångskostnader om 3,8 mnkr i samband med tvisteförhandling. Vidare kommer avtal om gemensam ITdrift med Nyköpings kommun att medföra ej budgeterade kostnader under året. I delårsrapporten påtalas också att mat- och städverksamhetens nettokostnad är dyrare än budgeterat. Trots att en stor del av avvikelsen förklaras av engångskostnader så är den prognostiserade budgetavvikelsen stor. Det är viktigt att styrelsen kommer till rätta med de avvikelser som inte är av engångskaraktär och vidtar åtgärder för att komma till rätta med obalanserna. Det är också önskvärt att det finns en viss buffert i framtida budgetar så att oväntade kostnader så långt det är möjligt kan pareras. För kommunen i sin helhet beräknas dock resultatet trots avvikelsen i verksamhetens nettokostnader bli positivt och uppgå till +25,5 mnkr för helåret. Balanskravsresultatet beräknas efter rensning av realisationsvinster (11,1 mnkr) samt avsättning till pensionsreserv (4,0 mnkr) att bli +10,4 mnkr. Efter återställning av 2008 års kvarvarande balanskravsunderskott om -2,4 mnkr återstår enligt prognosen +8,0 mnkr som positivt balanskravsresultat. 7