Fakultet Estetisk-Filosofiska fakulteten. Moa Forssander. En bland 60. Indivduellt lärande i det sydafrikanska skolväsendet.

Fakultet Estetisk-Filosofiska fakulteten Moa Forssander En bland 60 Indivduellt lärande i det sydafrikanska skolväsendet One out of 60 Individual learning in the South African school system Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: 2010-01-26 Handledare:Sven-Olof Palm Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorier om det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys av läroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i en sydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen, hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om det finns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för att säga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet. Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum Statement Grades R-9, Sydafrika.

Abstract The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school system predicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using three methods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers and classroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in the curriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusive discussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South African school system it is not enough to say that the South African school system predicates upon theories of individual learning. Keywords: Individual learning, Learning Styles, Revised National Curriculum Statement Grades R-9, South Africa. 3

Innehåll 1 Inledning...6 1.1Bakgrund...6 1.2 Syfte...7 1.3 Definition och avgränsning...7 1.3 Frågeställning...7 2 Litteraturgenomgång...8 2.1 Multipla intelligenser...8 2.2 Olika inlärnings stilar...11 2.3 Socio-kulturell-historisk praxis...12 2.4 Sammanfattning av begreppet individuellt lärande...13 3 Metod...13 3.1 Forskningsdesign...13 3.2 Bakgrundsfakta och urval...13 3.2.1 Textanalys...14 3.2.2 Intervjuer...14 3.2.3 Observationer...14 3.3 Datainsamlingsmetoder och procedur...15 3.3.1 Textanalys...15 3.3.2 Intervjuer...15 3.3.3 Observationer...16 3.4 Etiska aspekter...16 3.5 Databearbetning och tillförlitlighet...17 3.5.1 Textanalys...17 3.5.2 Intervjuer...17 3.5.3 Observationer...18 4 Resultat...18 4.1 Textanalys...18 4.1.1 Skolans mål för elever som samhällsmedborgare...19 4.1.2 OBE målbaserad undervisning...20 4.1.3 Bedömning...20 4.2 Intervjuer...21 4.2.1 Eleven...21 4

4.2.2 OBE- målbaserad undervisning...22 4.2.3 Läroplanen...22 4.2.4 Bedömning...23 4.3 Observationer...25 4.3.1 Läraren kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna...25 4.3.2 Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande...26 4.3.3 Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen?...27 4.4 Sammanfattning...28 5 Diskussion...28 5.1 Textanalys...28 5.2 Intervjuer och observationer...30 5.3 Sammanfattning...33 5.4 Hållbarhet av resultat...33 5.5 Min egen kunskap...34 Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 5

1 Inledning Under min egna skolgång kände jag aldrig att jag tillhörde de elever som lärde sig bäst och kom ihåg mest från proven och de tillfällen när läraren pratade. Det var när det fanns tillfälle för diskussion och drama som jag hade den största möjligheten att lära mig. När jag sedan beslutade mig för att utbilda mig till lärare var det med förhoppningen att kunna hjälpa eleverna i dagens skola att hitta sitt sätt att lära sig på. Sedan starten har de individuella lärstilarna intresserat mig och jag tycker att elevers individuella lärande är en viktig del i den svenska skolan. När jag i kursen estetiskt lärande fick höra Sven-Olof Palm, från den Idrottsvetenskapliga fakulteten, berätta om sina resor till Sydafrika och det twinningsamarbete 1 som fanns mellan skolor i kåkstaden Lingelihle och svenska skolor i Karlstad blev jag fascinerad. Jag har länge intresserat mig för samhällsfrågor, och att människor lever på olika villkor i denna värld är något som fortfarande gör mig engagerad. Detta gjorde att jag beslutade mig för att jag skulle komma med på denna resa, då jag trodde att det var något som kunde utveckla mig som lärare, och då även mig som människa. 1.1 Bakgrund Genom mina olika VFU-perioder har det blivit tydligt för mig att mycket av arbetet handlar om att få varje enskild elev att förstå sina mål och uppfylla dem. Hur detta har sett ut har varit olika på olika skolor. Genom min erfarenhet från universitetet har jag förstått hur viktigt det är att vi ger varje elev de bästa förutsättningarna för att lära sig. Men hur ska vi rent praktiskt göra detta? Det finns självklart en rad olika teorier om hur elever lär sig på bästa sätt, men av de teorier som har legat i fokus i min lärarutbildning har de flesta handlat om hur man hjälper eleverna att hitta sitt sätt att lära, och framförallt att vi ska erbjuda eleverna flera olika vägar till lärandet. Den teoretiska kunskap som universitetet erbjudit mig har tillsammans med erfarenheten från min VFU-skola, där de bland annat arbetar verkstadsinriktat, ökat mitt intresse för det individuella lärandet. Efter att jag hade hört talas om samarbetet med skolor i Sydafrika föddes mitt intresse att se på hur de ser på det individuella lärandet. 1 På svenska vänsamarbete. Syftet är att det ska vara ett kunskapsutbyte mellan sydafrikanska lärare och svenska lärarstuderande. 6

1.2 Syfte Syftet med rapporten är att undersöka om den sydafrikanska skolans pedagogik bygger på teorier om det individuella lärandet. Jag vill se vad pedagogerna på en sydafrikansk skola har för uppfattningar om det individuella lärandet och om dessa uppfattningar även avspeglar sig på lektionerna. Syftet är även att undersöka vad den sydafrikanska läroplanen säger om individuellt lärande. Detta kan leda till ökade kunskaper om hur skolorna i Sydafrika och Sverige skiljer sig åt, som i sin tur kan öka förståelse för de skillnader som finns mellan olika världsmedborgare. 1.3 Definition och avgränsning Att undersöka hela det sydafrikanska skolväsendet är ett arbete som är allt för stort för denna uppsats. Därför kommer jag att avgränsa arbetet till att handla om en skola i en svart kåkstad i Sydafrika. I min analys av läroplanen kommer jag att koncentrera mig på de delar som är av vikt för synen på det individuella lärandet. Min definition av individuellt lärande är att det är ett lärande där eleven är i centrum, och att elevens olika sätt att lära på bejakas i undervisningen. Om eleverna erbjuds en rad olika undervisningsmetoder kommer eleverna att ha möjligheten att inhämta mer kunskap eftersom deras individuella lärstilar i högre utsträckningen kommer att bejakas. Denna definition gör jag utifrån Thomas Armstrong 2 samt Rita Dunn. 3 När jag skriver svart kåkstad syftar jag på de kåkstäder där de svarta folkgrupperna bor. I detta sammanhang är ordet svart ett vedertaget begrepp, som Sydafrikanerna själva använder. Svart syftar till de människor som har bott i landet i många hundra år, till skillnad från de vita och de färgade. 1.4 Frågeställning Min frågeställning lyder: Vad säger den sydafrikanska läroplanen om det individuella lärandet? Jag kommer även att ha med frågeställningen: Vilka uppfattningar har lärarna i en svart kåkstad om det individuella lärandet och hur avspeglar sig deras uppfattning i undervisningen? 2 Armstrong, 1998 s. 70 3 Dunn, 2001, s. 5 7

2 Litteraturgenomgång Katederundervisningen kan ses som motsatsen till det individuella lärande. Det är undervisning där eleverna alltid är samlade och arbetar med likadant material. Läraren blir en typ av motor, som driver undervisningen framåt. Det är läraren som gör det mesta jobbet och undervisningen kan då ses som lärarcentrerad. Denna typ av undervisning skulle kunna ses som den traditionella skolans undervisning, där lärarens mestadels står och pratar vid katedern. 4 Min definition av individuellt lärande, som går att läsa i kapitel 1.3 har jag format utifrån en rad olika teorier om elevernas inlärning. Nedan kommer jag att presentera dessa teorier, och sedan gör jag en sammanfattning hur författarnas syn på elevers inlärning har lett fram till min definition av begreppet individuellt lärande. 2.1. Multipla intelligenser Howard Gardner har vunnit flera priser och blivit utsedd till hedersdoktorand vid flera universitet för sina teorier om de multipla intelligenserna. Han arbetar idag vid Harvard university och Boston university. 5 Uppkomsten till teorierna om de multipla intelligenserna bygger på att Howard Gardner ställde sig frågande till de traditionella intelligenstesterna som fanns. Dessa tester byggde på att man avlägsnade människan från sin naturliga inlärningsmiljö och lät den utföra uppgifter som den varken förr eller senare skulle möta igen. I stället föreslog Gardner att intelligenser hade mer med förmågan att kunna lösa problem och kunna skapa något i ett sammanhang som var naturligt och meningsfullt. 6 Gardner menar att det finns två övergripande krav för att ett kunskapsområde ska få räknas som en intelligens. Det ena är att den är allomfattande, alltså att den finns i vårt biologiska arv. Krav nummer två som ställs är att det finns individuella skillnader i intelligenserna. Detta innebär i praktiken att alla människor har den biologiska förmågan att utveckla alla intelligenser, men de ser olika ut hos olika människor. 7 Till detta ska också läggas att det finns andra viktiga aspekter att komma ihåg, dels att de allra flesta människor kan utveckla varje intelligens till en fullgod nivå, att det finns en komplicerad samverkan mellan 4 Dahlin, Ingelman m.fl, 2002 s. 156 5 http://www.gse.harvard.edu/faculty_research/profiles/profile.shtml?vperson_id=316 2009-12-09 10.22 6 Armstrong, 1998 s. 11 7 Gardner, 2001 s. 49 8

intelligenserna samt att det finns en rad olika sätt att vara intelligent på inom varje intelligens. 8 Det är även viktigt att komma ihåg att det finns en rad olika förutsättningar för att intelligenserna ska utvecklas. En förutsättning är biologisk begåvning, där ärftlighet eller genetiska faktorer spelar en roll. Hjärnskador som har skett före, under och efter födseln har här en betydelse. Individens personliga livshistoria spelar också in för hur intelligenserna kommer att utvecklas. Möten med föräldrar, lärare, vänner och andra viktiga personer kan antingen väcka, eller släcka förmågan att utveckla en intelligens. Även kulturell och historisk bakgrund har en inverkan på hur intelligenserna kommer att utvecklas. 9 Howard Gardner menar att för att ett kunskapsområde ska räknas som en intelligens har vissa kriterier för kunskapen ställts upp. Två av dessa kriterier finns i den biologiska vetenskapen och den ena innebär att intelligensen ska finnas kvar efter en eventuell hjärnskada. Den andra av kriterierna rör sig om att intelligensen ska ha haft betydelse för människans utveckling till dagens moderna människa. Ytterligare två kriterier kom från den logiska analysen. En av dessa handlar om att varje intelligens har kärnfunktioner, till exempel rytm inom den musikal-rytmiska intelligensen. Ensam står rytm som en kärnfunktion, men tillsammans med andra kärnfunktioner inom den musikal-rytmiska intelligensen blir den en delfunktion av intelligensen. Ett annat kriterium som kommer från den logiska analysen är förmågan att tolka och behärska de symboler som ryms inom intelligensen. Utöver detta kommer två kriterier från utvecklingspsykologin. Gardner pekar på att varje intelligens har en egen utvecklingshistoria. Med detta menas att till exempel en matematiker måste följa vissa utvecklingsvägar för att kunna använda sina logiska och matematiska funktioner på bästa sätt. Inom denna kategori finns också kriteriet att det ska finnas savanter, personer som är häpnadsväckande bra inom ett område men medelmåttiga eller svaga inom resterande områden. Ett annat kriterium är att det ska finnas så kallad underbarn, alltså någon som har en medfödd talang för ett ämne, inom området. De sista två kriterierna bygger på traditionell psykologisk forskning och detta innebär att intelligenserna ska få stöd i olika psykologiska experiment. Hur två processer relaterar till varandra kan man komma fram till genom att observera hur bra en människa gör dessa två aktiviteter samtidigt. Om aktiviteterna arbetar inom samma del av hjärnan kommer vi att få svårigheter att göra aktiviteterna samtidigt. Genom att se på dessa störningar kan man identifiera olika intelligenser. Sist men inte minst nämns stöd från psykometriska fynd som ett kriterium. Denna typ av mätningar, där man 8 Armstrong, 1998 s. 18f 9 Ibid. s. 30 9

svarar på frågor, har ofta talat mot teorierna om de multipla intelligenserna. Men om psykologerna som gör dessa mätningar utvidgar sina mätexperiment och ser till fler förmågor har det visat sig att dessa studier även ger stöd för de multipla intelligenserna. 10 Till en början kom Howard Gardner fram till sju olika intelligenser som byggde på kriterierna ovan. Den första av de sju är den logisk-matematiska intelligensen. Detta är den intelligens som rör sig inom matematiken, alltså förmågan att lösa problem och räkna. Denna intelligens är oftast väl utvecklad hos matematiker, forskare och logiker. En annan av intelligenserna är den verbal-lingvistiska intelligensen som omfattar språket, alltså förmågan att skriva och tala. Några yrkesgrupper man kan se att denna intelligens är extra utvecklad hos är advokater, poeter, talare och författare. Det finns tre intelligenser som är synliga i konsten. Musikalrytmisk intelligens innebär att utföra, komponera och uppskatta musikaliska mönster. Gardner anser att denna intelligens är starkt kopplad till den verbal-lingvistiska intelligensen. Kroppslig-kinetisk intelligens innebär att man har en potential att använda hela, eller delar av kroppen för att lösa problem och skapa produkter. Detta är en viktig intelligens för idrottare, skådespelare, dansare, men även hantverkare, kirurger och mekaniker har stor nytta av denna intelligens. Visuell-spatial intelligens innebär att man känner igen och arbetar med mönster i både stora och begränsade ytor. Denna intelligens kan sägas vara välutvecklad hos piloter, navigatörer, skulptörer, kirurger, arkitekter med flera. De intelligenser som väckte mest uppmärksamhet var interpersonell intelligens samt intrapersonell intelligens. Interpersonell intelligens är en människas förmåga att förstå människor och samarbeta med dessa på ett effektivt sätt. Några av yrkesgrupperna som har nytta av denna intelligens är försäljare, lärare, religösa ledare och skådespelare. Intrapersonell intelligens innebär förmågan att förstå sig själv och kunna använda denna information för att styra sitt egna liv. 11 Efter att Howard Gardner konstaterade dessa sju intelligenser kom han även fram till att det finns en åttonde intelligens, naturintelligens. Intelligensens huvudförmåga är att kunna känna igen olika arter och grupper samt att kunna särskilja individerna i dessa grupper eller arter. Men i denna intelligens ligger också förmågan att kunna upptäcka att det finns andra, närliggande arter samt att kunna kartlägga formella och informella band som finns mellan olika arter. Naturvetare är en yrkeskategori som har stor nytta av denna intelligens. 12 10 Gardner, 2001 s. 42ff 11 Ibid. s. 47f 12 Ibid s. 52 10

2.2 Olika inlärningsstilar I boken Från undervisning till lärande jämför Boström inlärningsprocessen med bygget av ett hus. Det första som sker är att grunden byggs, och den måste anpassas efter de sociokulturella förhållandena samt elevens sätt att lära sig. Det är först efter detta som huset, själva inlärningen, kan växa fram. Författaren poängterar vikten av att eleven måste ta kontrollen över sitt eget lärande; det är eleverna som måste lära sig att lära. 13 Om pedagogen utgår från varje elevs inlärningsstil innebär det att undervisningen bygger på att eleverna lär sig på olika sätt. Att arbeta på detta sätt menar författaren bidrar till ett stärkt självförtroende hos eleven då man utgår från varje elevs möjligheter, och hur eleven kan utvecklas utifrån dessa. 14 Rita Dunn var professor på St. John s University, USA. Hon forskade om individuella lärstilar och var ledande inom ämnet. 15 Rita Dunn pekar på att det finns flera olika faktorer som påverkar hur bra elever lär sig. En av faktorerna där elevens egna inlärningsstilar har betydelse är hur bra eleven lär sig av sina klasskamrater och lärare. En del elever behöver mycket hjälp av lärare, andra mindre; en del vill samarbeta med sina klasskamrater och en del vill arbeta självständigt. Sedan finns det även de elever som har behov av att ibland få arbeta ensam i sitt lärande och ibland få samarbeta. En annan faktor som hon pekar på är att elever lär sig komplicerad information på olika vis, en del med hjälp av tecknande figurer, någon med hjälp av att läsa, vissa genom att både lyssna och läsa. Att eleverna lär sig bäst på olika tider på dygnet är något som också påverkar elevernas individuella inlärningsstilar. 16 Hon pekar även på två olika sätt att tänka, det analytiska sättet, som den traditionella skolan är uppbyggd efter, samt det holistiska tänkandet, som inte får lika stort utrymme i skolan. Inom fyra sinnesförmågor - auditivt, visuellt, taktilt och kinetiskt - pekar hon på olika sätt som den analytiska och holistiska tänkaren minns på. Inom den visuella sinnesförmågan minns den analytiska tänkaren genom att läsa, observera eller se medan inom den taktila sinnesförmågan minns analytikern genom att skriva eller göra anteckningar. Den holistiska tänkaren minns inom den visuella sinnesförmågan genom att se händelser eller använda multimedia. Inom den taktila sinnesförmågan vill holisten gärna klottra, teckna eller rita kartor. 17 13 Boström, 1998 s. 11 14 Ibid s. 17 15 http://www.auburn.edu/~witteje/ilsrj/journal%20volumes/volume1fall2007%20pdfs/conversation%20with %20Dr.%20Rita%20Dunn.pdf 2009-12-09 12.04 16 Dunn, 2001 s. 8f 17 Ibid s. 10ff 11

2.3 Socio-kulturell-historisk praxis Leif Strandberg, legitimerad psykolog som arbetar med skolpsykologi, skolutveckling samt lärar- och rektorsutbildning 18 skriver i sin bok Vygotskji i Praktiken om Lev Semjonovitj Vygotskijs (1896-1934) skapande av en teori som förklarar hur psykologiska processer kan förstås. Vygotskij menar att tankeprocesserna hos en människa har föregåtts av gruppaktiviteter där det har funnits tillgång till hjälpmedel. Gruppaktiviteter bör ske i en specifik kulturell miljö som uppmuntrar till tankeprocesserna. Vygotskij menade alltså att det är vad eleverna i skolan gör som har betydelse för vad de lär sig, och inte hur smarta de är. Aktiviteter är alltså ett nyckelord för lärandet. De aktiviteter som leder till lärande menar han har vissa kännetecken och ett av dessa är det sociala. Med detta menar Vygotskji att aktiviteterna alltid är sociala, att det alltid finns en annan part med i aktiviteten 19. Han skriver: (j)ag lär mig först tillsammans med andra, det jag sedermera kan göra själv. Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med andra. 20 Aktiviteterna ska även vara medierade, vilket innebär att vi använder oss av hjälpmedel, så som tecken och verktyg. Dessa hjälpmedel används i alla delar av tänkandet; när vi ska minnas något, i utförandet av en arbetsuppgift, i lösandet av ett problem och när vi tänker. Som exempel tar han orientering, där en karta och en kompass - alltså hjälpmedel - krävs för att det ska gå att orientera. Vygotskij menar också att en människas aktiviteter alltid är situerade. Det innebär att de kulturella kontexterna underlättar för ett visst lärande. Han tar som exempel språket tyska, att det är enklare att lära sig tyska i Tyskland än vad det är att lära sig det i Ryssland. Ett annat exempel är läsning, där det är lättare att lära sig läsa i ett rum med text än i ett rum utan text. Det sista kännetecknet för aktiviteter som leder till lärandet är att de ska vara kreativa. Med kreativa aktiviteter menar Vygotskij aktiviteter som omskapar våra relationer, hjälpmedel och situationer. När eleverna får påverka sina lärsituationer kommer de att ta flera kliv i utvecklingen. Detta innebär att lärandet inte är bundet till vissa stadier eller nivåer. Med hjälp av utvecklingszoner överskrider vi dessa nivåer eller stadier och där har vi möjligheten att pröva på och öva på det vi inte kan. Vygotskij menar att dessa aktiviteter kan sammanfattas till begreppet socio-kulturell-historisk praxis och det är denna praxis som leder till lärandet. 21 18 Strandberg, 2006 Baksidetext 19 Ibid s. 10f 20 Ibid s. 11 21 Ibid. s.11f 12

2.4 Sammanfattning av begreppet individuellt lärande De ovan nämnda författarna skriver alla om undervisning som har eleverna i fokus, och att eleverna lär sig på en rad olika vis. Detta har varit nyckeln för min definition av individuellt lärande, där det handlar om att det är en varierande undervisning där det finns utrymme för olika sätt att lära sig på. Det kan röra sig om olika klassrumsmiljöer, olika arbetssätt, att läraren varierar gruppdiskussioner och enskilt arbete och så vidare. En medvetenhet hos lärararen om att elever lär sig på olika vis är nödvändig och att det därför behövs en varierad undervisning för att stimulera så många elever som möjligt. 3 Metod 3.1 Forskningsdesign För att kunna svara på min frågeställning har jag valt att göra min undersökning genom tre metoder. Först och främst väljer jag att göra en textanalys av läroplanen, som ska visa på vad de sydafrikanska skoldokumenten säger om det individuella lärandet. För att ta reda på vad lärarna i en svart kåkstad säger om det individuella lärandet väljer jag att göra tre kvalitativa intervjuer. I och med att det alltid finns en risk för att de jag intervjuar försöker ge mig de svar jag är ute efter 22 väljer jag även att observera tre lektioner. Under lektionerna får jag möjlighet att se vad som egentligen händer i klassrummet. Dessa tre datainsamlingsmetoder ger mig tillsammans möjligheten att svara på hur det sydafrikanska skolväsendet och de sydafrikanska lärarna ser på det individuella lärandet. Jag väljer att göra en fallstudie då det finns vissa svårigheter med att göra en studie över hela Sydafrika. Jag kommer med andra ord undersöka, och använda dessa metoder, på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika. 3.2 Bakgrundsfakta och urval Mina intervjuer och observationerna genomförde jag i en skolan som ligger i en svart kåkstad i Sydafrika, i Östra Kapprovinsen. Skolan har även haft ett samarbeta med Karlstads universitet och en svensk skola sedan 1994. En annan faktor är att klasserna i skolan har mellan 40-60 elever. Av ca 600 elever är det 100 stycken elever som anses vara extra utsatta då de lever i fattigdom, är föräldralösa, ofta på grund av AIDS eller själva lider av HIV/AIDS. Enligt WHO fanns år 2007 uppskattningsvis mellan 4,9 och 6,6 miljoner människor HIV- 22 Johansson, Svedner, 2006 s. 47 13

smittade i Sydafrika. Samma år avled 350 000 barn och vuxna av AIDS, och det fanns mellan 1,1 till 1,8 miljoner barn som hade mist sina föräldrar i denna sjukdom. 23 Dessa siffror ska ställas i relation till att landet har 48,8 miljoner invånare. 24 På grund av apartheidregimens instiftande av Bantu Education har många av lärarna i Sydafrika en mycket låg utbildning. Bantu Education berörde den svarta bantu-talande delen av landets befolkning och innebar en begränsning av ämnen och studienivå för den studerande. Detta har lett till att utbildade svarta lärare saknar kompetens i flera ämnen, och har en låg kompetensnivå i övriga ämnen. Därför skiljer sig kvalitén på undervisningen i de traditionellt vita respektive svarta skolorna. 25 3.2.1 Textanalys Urvalskriteriet för denna textanalys har varit att det ska vara den aktuella läroplanen för Sydafrika hösten 2009, alltså Revised National Curriculum Statement Grades R-9. 3.2.2 Intervjuer Med hjälp av kontakter har jag fått intervjua tre lärare som alla har arbetat på skolan i minst fyra år. För mina intervjuer har jag enbart besökt en skola i den svarta kåkstaden, en skola med elever i årskurserna 5-7. Samtliga av lärarna har en akademisk utbildning, och har en pågående eller ska snart påbörja en vidareutbildning i sitt ämne. 3.2.3 Observationer De lektioner som jag har valt att observera har varit sådana lektioner som jag som pedagog kommer att få behörighet att undervisa i. Alltså har jag valt att observera två matematiklektioner och en lektion i estetik 26. För en av lektionerna var ett urvalskriterium att det skulle vara en OBE 27 -lektion, på grund av att dessa lektioner, som måste finnas i undervisningen, skiljer sig från ordinarie lektionspass. OBE syftar till undervisningsstrategier och principerna för OBE är att eleverna ska vara medvetna om vad lektionen ska handla om. OBE innebär även att läraren ska tro på sina elever och ha höga förväntningar på dem, så de kan nå sin fulla potential. Inom OBE ska det även finnas en rad olika sätt att lära ut, för att 23 data.unaids.org/pub/globalreport/2008/jc1510_2008_global_report_pp211_234_en.pdf 2009-12-09 13.20 24 http://www.ui.se/default.aspx?country_id=161 2009-12-09 13.19 25 Palm, 2004 s. 39 26 Min översättning, matematcis och Arts and culture 27 Outcomes-based Education 14

utveckla elevernas kunskaper och förståelse inom ämnen samt deras attityder och värderingar. 28 Till OBE- lektioner tillhandahåller staten lektionsplaneringar. För att se exempel på sådan se: Bilaga 1! Eleverna skall även få reda på vad som krävs av dem och hur de kommer att bli bedömda. De observationer jag har gjort har varit samma skola som de jag intervjuade arbetade på. 3.3 Datainsamlingsmetoder och procedur 3.3.1 Textanalys Av läroplanen för det sydafrikanska skolväsendet har jag gjort en textanalys. Jag har valt att närläsa, läsa fokuserat, texten och sedan göra en kritisk närläsning av den. 29 Fokus har alltså legat på vad som står med, vad som inte står med och huruvida något står med indirekt. I min läsning har jag valt att fokusera på vad läroplanen säger om elevernas roll i skolan, hur det är meningen att lärarna ska lära ut och hur bedömningen av eleverna ska göras. Jag har alltså medvetet valt att bortse från aspekter såsom vilka ämnen som lärs ut och vad dessa ämnen ska innehålla, samt timplanen i skolan. På plats i Sydafrika har jag även fått material som är till stöd för förståelsen av läroplanen. Dessa dokument är officiella dokument från staten som är till för att ge en djupare förståelse för läroplanen, men det har också rört sig om dokument som är till handledning för lärarna i sina bedömningar. 3.3.2 Intervjuer Jag har i mina intervjuer ställt sex breda huvudfrågor, som sedan har lett till naturliga följdfrågor. Mina frågor är ställda på engelska, och det går att läsa dem i Bilaga 2 i sin helhet. Utskrifter av intervjuer går att läsa i Bilaga 3. Jag har även inlett med att fråga om lärarens ämne, bakgrund och varför de har valt att bli lärare. Frågorna avhandlar lärarens syn på elevernas lärande, de viktigaste delarna av läroplanen samt tillvägagångssätt vid bedömningen av eleverna. Mina intervjuer har skett i ett enskilt, lugnt rum. Jag har intervjuat en person i taget, och dessa har muntligt fått reda på vad syftet med intervjuerna är. Samtliga av intervjuerna har spelats in på band och har sedan transkriberats för att förenkla en analys av dessa. 28 Teacher's resource book, s. 13f 29 Johansson, Svedner, 2006, s. 64f 15

3.3.3 Observationer För mina observationer har jag valt att använda metoden löpande observationer. Detta innebär att jag har observerat tre lektioner, som har varat i ungefär 45 minuter. Jag valde att observera vilka perceptionsvägar 30, som förekom under lektionen, vad eleverna gjorde samt vad lärarna gjorde. Under tiden som lektionerna pågick antecknade jag det som hände inom dessa områden. Inför mina observationer har jag talat med läraren och frågat om det går bra att observera lektionen. Han eller hon har sedan berättat för eleverna att jag kommer att observera lektionen. Jag har suttit längst bak i klassrummet, eller längst fram, beroende på klassrummets uppbyggnad, där jag har bra uppsikt över vad läraren och eleverna gör. Observationerna har skett i elevernas naturliga klassrumsmiljö, vilket innebär att det har varit många elever som har delat på ett relativt litet klassrum. Klassrummet ser ut som sådant att eleverna sitter vända mot en griffeltavla. Två till tre elever delar på en bänk, där de kan sitta och skriva. Böckerna har eleverna i sina väskor. Det är relativt hög ljudnivå i klassrummet, dels på grund av att det är trångt, men också för att fönstren ut mot skolgården måste vara öppna på grund av hettan. När en klass slutar och ska byta klassrum blir det då stora störningsmoment utifrån. Observationerna har skett under pass som har varit ungefär 45 minuter och i klassrummen har det varit mellan 50-60 elever. Under observationerna har jag fört anteckningar om vad som skett, och dessa anteckningar kategoriseras sedan efter observationerna utifrån vissa frågor. 3.4 Etiska aspekter Före intervjuerna har varje deltagare blivit muntligt informerade om vad syftet med intervjuerna är samt att intervjuerna endast kommer att användas för uppsatsen. De har även fått reda på att de är anonymitetsskyddade och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Efter att intervjuerna har transkriberats har dessa sänts till skolan via e-mail. Deltagarna har på detta sätt fått ta del av intervjun och har möjlighet att påpeka om de har blivit felciterande eller inte längre vill delta i samarbetet. Inför observationerna har både eleverna och läraren blivit informerad om att alla kommer att hållas anonyma och att det enda jag kommer att beskriva i observationerna är vilket ämne det rör sig om, vad som händer på lektionen och hur många elever, samt lärare som har deltagit. 30 Med perceptionsvägar menar jag de olika sätt som människan upplever på, så som synintryck, hörsel, känsla, smak och så vidare. 16

De har även fått reda på att observationerna endast kommer användas för denna uppsats och det enda jag har gjort under observationerna är att anteckna. 3.5 Databearbetning och tillförlitlighet 3.5.1 Textanalys I min textanalys har jag valt att dela upp det jag söker efter i tre kategorier. De tre kategorierna handlar om elevernas och lärarens roll på lektionen och hur bedömningen av eleverna är tänkt att gå till. Dessa tre kategorier är: 1, Skolans mål för elever som samhällsmedborgare 2, OBE målbaserad undervisning 3, Bedömning 3.5.2 Intervjuer I min bearbetning av intervjuerna har jag valt att redovisa intervjuerna i kategorier utifrån olika uppfattningar i svaren på intervjufrågorna. Efter att ha gjort intervjuerna, och transkriberat dem har jag läst igenom intervjuerna noggrant ett flertal gånger. När jag har gjort detta har jag försökt hitta olika teman i intervjuerna. Jag har valt detta sätt därför att det ger en bild av vilka likheter som finns i uppfattningen om det individuella lärandet, men det kan även ge en tydlig bild av hur uppfattningarna skiljer sig åt bland dem jag har intervjuat. Nedan visar jag det diagram jag har använt för att kategorisera intervjuerna. Jag redovisar här huvudkategorierna, i resultatdelen kommer jag även redovisa de undergrupper som finns inom varje kategori. Bedömningar Lärarnas uppfattning om Indivudellt lärande OBE Läroplanen Eleven Diagram 1 I ett intervjusammanhang finns det vissa aspekter som gör att tillförlitligheten kan ifrågasättas. Dels kan det röra sig om att den jag intervjuar försöker ge mig de svar som de 17

tror att jag eftersöker. Detta har jag försökt att förhindra genom att hålla huvudfrågorna breda. Efter detta har jag ställt följdfrågor för att få ett mer precist svar, som jag behöver för min uppsats. Att de jag intervjuar känner sig obekväma, på grund av att vi inte känner varandra, kan vara ett annat problem, vilket jag har försökt avvärja genom att ställa lite uppvärmande frågor som till exempel hur deras karriär inom skolan ser ut. Jag har även poängterat att de har rätt att dra sig ut ur intervjuundersökningen och har full anonymitet i uppsatsen. 3.5.3 Observationer Jag har valt att kategorisera mina observationer i efterhand. De tre kategorierna jag har valt är följande: 1, Lärarens kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna. 2, Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar i sitt eget lärande. 3, Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen? Skälet till att jag har valt dessa kategorier är att jag vill se var fokus ligger under lektionen. Är det eleven eller läraren som får mest utrymme i undervisningssituationen? Vem har störst talutrymme? Vilka olika intryck (perceptionsvägar) använder sig läraren och eleverna av för att nå kunskapen? Den sista av kategorierna har jag valt för att få en tydlig bild av vilka perceptionsvägar som används under lektionen. 4 Resultat Resultatet är de svar jag har fått på mina frågeställningar. Den första frågeställningen lyder; vad säger den sydafrikanska läroplanen om det individuella lärandet? Min andra frågeställning är: vilka uppfattningar har lärarna i en svart kåkstad om det individuella lärandet och hur avspeglar sig deras uppfattning i undervisningen? 4.1 Textanalys Jag vill inleda textanalysen med att presentera ett citat taget från läroplanens förord: But we must also be realistic about what a curriculum can and cannot achieve. Inequality and poverty still plague the educational experience of too many families and their children. The curriculum is and will be differently interpreted and enacted in diverse contexts. We will improve and implement it to the best of our ability. We will also make the most strenuous efforts to enable the realisation of its vision through addressing all those issues which make up teaching and learning [Sic!] 31 31 Revised National Curriculum Statement Grade R-9, s. 1 18

I läroplanen går det alltså att läsa att det i landet finns svårigheter med att följa läroplanen, men att alla skolor skall följa den efter bästa förmåga. 4.1.1 Skolans mål för elever som samhällsmedborgare Den sydafrikanska läroplanens mål är att skolan ska fostra elever till att nå en teoretisk kunskap och se problem utifrån olika aspekter. Eleverna ska även utveckla en känsla, och en vilja att agera gentemot de utmaningar som Sydafrika kommer möta under 2000-talet. 32 Skolan ska utveckla elever som lär sig för livet och de ska uppmuntras till att tro på sig själva och bli självständiga individer. De ska i skolan bli läs- och skrivkunniga, lära sig att räkna matematik och bli kunniga i många ämnen. Eleverna ska även känna sig delaktiga i samhället och respektera miljön. De ska även kunna utvecklas till kritiskt tänkande samhällsmedborgare. 33 Läroplanen säger att eleverna som medborgare i Sydafrika ska utveckla en förståelse för, och känna att de stödjer konstitutionens värderingar. För att uppnå detta krävs det att skolan har en klassrumsmiljö som genomsyras av mänskliga rättigheter och att rasism inte förekommer i skolorna. Skolan ska även se till att alla elever utvecklar grundläggande förmågor så som att lära sig räkna, skriva och läsa. Det finns även ett krav på att skolan ska utveckla flerspråkighet hos eleverna. 34 Skolan har även som mål att utveckla vissa kunskaper hos eleverna som samhällsmedborgare. Detta rör sig bland annat om att eleverna ska kunna identifiera problem och lösa dessa på ett kreativt sätt. De ska kunna arbeta i grupp samt på ett effektivt och ansvarsfullt sätt genomföra sina uppgifter. Eleverna ska även kunna samla in information och kritiskt granska denna. Elevernas förmåga att välja rätt kommunikationsväg, så som visuell- eller språklig kommunikation, i olika situationer ska utvecklas. Läroplanen poängterar även att skolan ska lära eleverna att använda teknik och vetenskap på ett effektivt och ansvarsfullt sätt så det gagnar människors hälsa och den miljö de lever i. Eleverna ska även få en förståelse för att de olika systemen i världen hänger ihop och därför kan inte problemlösning ske isolerat. Läroplanen uppmanar även till att eleverna ska tillägna sig varierade sätt att lära sig på så att deras inlärning blir mer effektiv, att det ska bli ansvarsfulla medborgare i samhället, landet och världen och att de ska kunna förstå olika kulturella skillnader i varierande sociala sammanhang. 35 32 Revised National Curriculum Statement Grade R-9, s. 1 33 Ibid. s 8 34 Ibid. S. 7 35 Ibid s. 11 19

4.1.2 OBE målbaserad undervisning Enligt läroplanen skall lärarna använda sig av metoden OBE i sin undervisning. 36 OBE står för målbaserad undervisning och innebär att hur lärarna lär ut är lika viktigt som elevernas resultat. Meningen med OBE är att stimulera eleverna så att de fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska och sociala samhället. OBE syftar till att eleverna har möjlighet att utveckla och uppnå sin fulla kapacitet samt att de ska vara beredda på ett livslångt lärande. Läroplanen menar att OBE ska ge eleverna en känsla av att ämnen hänger ihop, vilket i sin tur leder till att eleverna har en större möjlighet att utveckla de ovannämnda målen. Undervisningen på skolorna ska uppmuntra till att eleverna blir delaktiga, den ska vara elevcentrerad och undervisningen ska bygga på olika aktiviteter. 37 Grunden för läroplanen är att det ska finnas en tydlig koppling mellan skolämnen och att det som eleverna lär sig går att använda på flera områden. Det är även viktigt att det finns en koppling mellan de olika skolämnena, och att relationerna mellan varje delmoment i ämnena ska vara tydligt för eleverna. 38 4.1.3 Bedömning Bedömningarna ska ge information om elevernas måluppfyllelse på det mest effektiva sättet. De ska även försäkra att eleverna har lärt sig och förstått kunskaperna och färdigheterna som krävs i ämnet. Syftet med bedömningarna är även att eleverna ska få möjligheten att göra en bedömning av deras eget arbete och sätta nya mål för lärandet så att de kan fortgå i sitt eget lärande. 39 Kunskapsmålen i läroplanen beskriver vilka kunskaper, färdigheter och värderingar som eleven ska känna till, kunna demonstrera och visa prov på i slutet av den allmänna skolgången. Bedömningskriterierna beskriver vilka nivåer som finns inom kunskapsmålen, samt på vilka sätt som eleverna ska visa att de har tillgodogjort sig kunskapen. Skillnaden mellan kunskapsmålen och bedömningskriterierna är att kunskapsmålen beskriver vad eleven ska kunna medan bedömningskriterierna visar på olika nivåer, från en miniminivå på elevens kunskap, till att eleven har en djup och en bred förståelse för ämnet. Under skolgången förändras inte kunskapsmålen i någon större grad, men bedömningskriterierna och varje nivå inom dessa förändras. Alltså kommer miniminivån för kunskapsmålen att höjas i senare årskurser. 40 36 Outcome Based Education 37 Revised National Curriculum Statement Grade R-9. s. 10ff 38 Ibid s. 13ff 39 Ibid s. 18 40 Revised National Curriculum Statement Grade R-9, s. 14 20

4.2 Intervjuer 4.2.1 Eleven Två av lärarna nämner att elever lär sig genom att undersöka och genomföra saker själva. 41 Om detta säger en av lärarna att; [...]I think if they go and get information themselves, then they will understand it better. They will go do investigations themselves, then they will remember better in that way. That's how I think is the best way for them to learn [Sic!]. 42 Denna typ av svar är det som flest lärare talar om, men en av lärarna nämner även att eleverna lär sig genom att arbeta med varandra i grupp. Andra aspekter på elevernas lärande som lärarna nämner är att det måste bygga på elevernas egen närmiljö, kunskapen måste vara sådan som är förståelig för eleverna. Som exempel tar en av lärarna upp att eleverna inte kan lära sig om Sverige, om de inte känner till Lingelihle kultur och historia. Denna lärare talar även om att kunskapen måste gå från att vara konkret till att bli abstrakt, för att den ska vara förståelig för eleverna. Flera av svaren handlar även om att eleverna måste få göra saker, att de måste få vara delaktiga. 43 Individuellt lärande betyder för dessa lärare att eleverna lär sig enskilt, att man undervisar en elev i taget. Men det finns också aspekter av att elevena ska ha möjligheten att få extra uppmärksamhet och fokus. Detta sker genom extra undervisning på eftermiddagarna där de svagare eleverna har möjlighet att delta. Dock pekar en av lärarna på att de elever som kanske skulle behöva denna typ av undervisning allra mest inte kommer på dessa lektioner, och läraren menar att detta beror på att de skäms för att de inte kan lära sig det de ska lära sig. En av lärarna talar om fördelarna med att eleverna arbetar enskilt, och med detta menar hon att det är lättare att upptäcka de svårigheter som eleverna har. Nackdelarna med att lära eleverna enskilt är att vissa elever behöver arbeta i grupp för att lära sig. De tar hjälp av varandra och lär sig bättre på detta sätt. En av lärarna påpekar återigen att det handlar om att inte bedöma eleverna som en grupp, utan se varje enskild individ. 44 41 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 42 Intervju med lärare (2009, 22 oktober) 43 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 44 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 21

4.2.2 OBE målbaserad undervisning Om OBE säger en av lärarna så här: People think OBE is a curriculum. But OBE is not a curriculum. It is an approach, an approach to teaching [Sic!] 45 Detta är något som intervjuade lärare talar om, att OBE är en metod för hur lärarna ska lära ut. En av lärarna säger även att OBE fokuserar mer på kunskapsmålen än på bedömningarna. Två av lärarna kopplar även OBE till bedömningarna, genom att OBE handlar om att ge eleverna flera chanser till bedömningen eftersom eleverna kanske inte har förstått lärarens första förklaring. Lärarna anser även att OBE innebär att eleverna måste förstå vad läraren menar, och vad det är läraren kommer att bedöma. En av lärarna nämner också att OBE är ett sätt att bedöma eleverna enskilt, och inte jämföra eleverna med varandra. Två av lärarna poängterar återigen om att OBE är en elevcentrerad metod, där eleverna ska vara i fokus. 46 4.2.3 Läroplanen Två av tre lärare anser att läroplanen föreskriver en elevcentrerad undervisningsmiljö. 47 En av dessa lärare säger även att: It guides the teacher on what they have to teach. The main aim of this RNCS 48 is to provide learners whose knowledge, skills vary in attitude. [Sic!] 49 Med detta menar läraren att huvudmålet med läroplanen är att ge eleverna ämneskunskaper, verktyg för att använda dessa kunskaper samt värderingar. En av lärarna menar också att läroplanens mål är att eleverna ska lära sig saker för sin egen skull och att den även uppmuntrar till enskilt arbete. Den tredje av läraren menar att det är en målcentrerad läroplan, att målen är de samma för förskoleklass till årskurs 12, men att läroplanen poängterar att bedömningskriterierna skiljer sig från varje årskurs. Det som lärarna tar upp som svårigheter med den nya läroplanen är att det finns dålig kunskap bland lärarna om den, att lärarna behöver tränas i den då den innehåller ett helt nytt synsätt jämfört med tidigare läroplaner. En av lärarna pekar också på problem med att det är mycket administrativt arbete med den nya läroplanen. Med detta menar läraren att det är mycket som skall skrivas ner och bokföras, då det är fler olika typer av bedömningar i varje ämne. 50 45 Ibid. 46 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 47 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 48 Min anmärkning; Revised National Curriculum Standards 49 Intervju med lärare (2009, 22 oktober) 50 Ibid. 22

4.2.4 Bedömning Det som samtliga lärare poängterar när det handlar om bedömning är att man ska bedöma vilken nivå eleven ligger på, och att bedömningen ska vara kontinuerlig. En av lärarna menar att eleverna inte ska bedömas i jämförelse med varandra, utan i stället från givna nivåer som finns i bedömningskriterierna. Detta menar läraren är en förändring från tidigare bedömningssätt då de jämförde eleverna med varandra. Meningen är också att bedömningarna ska ske på olika vis, till exempel genom projekt, prov och tester, detta är för att det ska finnas flera chanser för eleverna att visa att de har lärt sig det som krävs. En av lärarna menar också att bedömningen är till för att visa det eleverna inte vet, och om flera elever visar på brister så måste läraren förklara för samtliga elever igen. Samtliga lärare talar även om att bedömningarna sker varje dag i klassrummet, genom att lärarna ställer frågor till eleverna. Om portfolios säger lärarna att det är en mapp där du sätter in elevernas arbete, det de har blivit bedömda på. Två av lärarna pekar på att portfolion visar på elevernas prestationer, och hjälper lärare i andra årskurser/när de byter skola, att se vilka svagheter och styrkor eleverna har. En av lärarna nämner även att det är ett sätt att ge föräldrarna möjlighet att se hur det går för eleverna, då eleverna ska ta hem och visa sin portfolio en gång i kvartalet. 51 Sammanfattningsvis redovisar jag resultatet av intervjuerna i ett diagram. Jag kommer att redovisa de åsikter som var mest återkommande bland svaren, men även de svar som det fanns tydliga skillnader i. 51 Intervjuer med lärare (2009, 22 oktober 5 november) 23

Bedömningar Individ Projekt, tester, frågor i klassrummet mm Portfolios Visa elevernas resultat Metod Lärarnas uppfattning om Indivudellt lärande OBE Bedömning Kunskapsmål Läroplanen Elevcentrerat Mål och bedömningsgrunder Ämneskunskap, hur du ska använda kunskapen, värderingar Eleven Elevens inlärning Undersöka Grupp Diagram 2 Individuellt lärande När eleverna arbetar enskilt Extra fokus och insatser till svaga elever Diagrammet ovan visar vilka som har varit de tydligaste åsikterna, eller de åsikter som har varit motsatser till varandra. Som ett exempel går de intervjuades uppfattning om elevernas inlärning åt två håll, dels att de måste arbeta i grupp för att lära sig men även att de måste finnas möjlighet för eleverna att undersöka. Det ska poängteras att det inte finns någon motsättning i dessa två grupperingar, de kan alltså, och gör även, båda sakerna samtidigt. 24

4.3 Observationer Nedan redovisar jag observationerna genom tre delkapitel, delkapitel som bygger på de tre kategorierna jag observerade efter. Dessa är Lärarens kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna, Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande samt Hur gör läraren för att repetera det eleven ska lära sig under lektionen. Den första av de tre lektionerna jag kommer att redovisa är en OBE-lektionen 52 i matematik. Antalet elever som närvarade vid lektionen var 56 och det fanns en lärare i klassrummet. Den andra lektionen var en vanlig lektion i matematik. På denna vanliga matematiklektion finns det inte någon statlig lektionsplanering och läraren bestämmer innehållet på lektionen., Under denna lektion var det 58 elever och en lärare i klassrummet. Den sista av lektionerna jag observerade var en lektion i estetik där det var 60 elever i klassrummet och en lärare. 4.3.1 Läraren kommunikations- och perceptionsvägar till eleverna I detta delkapitel kommer jag att redovisa hur läraren kommunicerar med eleverna och vilka uttryck läraren använder sig av för att förklara för eleverna. OBE- Lektion i matematik Läraren frågar eleverna om olika mätenheter och vad man kan mäta. För att förklara vad en vinkel är så ritar läraren på tavlan och berättar om vinklar samtidigt. Hon visar en bild på en romb för att förklara skillnaden mellan hörn och vinklar. Läraren pekar och visar på olika typer av vinklar som finns i klassrummet. Hon ritar återigen på tavlan när hon ska förklara hur en vinkel mäts. Under presentationen av vinklar talar hon hela tiden för helklass. När eleverna sedan arbetar med vinklar går hon runt och observerar vad de gör samt pratar med dem. 53 Matematiklektion Läraren försöker förklara hur statistiken förändras genom exempel från klassen, hur det kan förändras med pojkar och flickor i en klass från ett år till ett annat. Läraren har mycket av talutrymmet i klassrummet eftersom det är han som talar en stor del av tiden. Medan läraren förklarar vad ett diagram är ritar han ett diagram på tavlan. Likheter och skillnader mellan två diagram visas genom att eleverna tar upp de likheter och skillnader som de ser, läraren skriver sedan upp dessa på tavlan. 54 52 Se förklaring av OBE i delkapitel 2.3.3 53 Observation av OBE-lektion (2009, 23 oktober) 54 Observation av Matematiklektion (2009, 26 oktober) 25

Estetiklektion Läraren ger förslag på olika sånger som eleverna kan sjunga. Läraren leder uppvärmningen av rösterna och hon ser även till att alla eleverna har en grupp att vara med i. Sedan förklarar hon muntligt att alla grupper ska sjunga olika typer av musikstilar. När en grupp har gjort sitt uppträdande så pratar läraren med gruppen och i helklass. Hon ber eleverna att vara tysta när grupperna redovisar för att eleverna ska visa respekt mot varandra. Vid ett tillfälle dansar läraren med i en av sångerna. 55 4.3.2 Elevernas kommunikations- och perceptionsvägar till läraren i sitt eget lärande Med perceptionsvägar menar jag de intryck, så som syn, känsel, hörsel och så vidare, som eleverna använder sig på lektionen. OBE- Lektion i matematik När läraren förklarar vad en vinkel är ställer hon frågor till eleverna. De svarar då genom att räcka upp handen, resa sig upp och besvara frågan inför hela klassen. Eleverna får gå runt i klassrummet och peka ut olika vinklar, på till exempel fönster. I slutet av lektionen sker enskilt arbete, där eleverna ska rita en rätvinklig, trubbig och en spetsig triangel. Dessa vinklar får de sedan undersöka genom att mäta hur många grader vinklarna har. Vid detta tillfälle sker en viss kommunikation mellan enskilda elever och läraren, när läraren går runt och observerar de vinklar som eleverna själva konstruerar. 56 Matematiklektion Eleverna svarar på lärarens frågor genom att räcka upp handen, resa sig och tala om svaret inför hela klassen. Medan läraren förklarar vid tavlan läser eleverna i en matematikbok om diagram. Eleverna får komma med förslag på olikheter och likheter mellan de två diagramen. 57 Estetiklektion Som uppvärmning får eleverna sjunga samma sång i olika hastigheter. Sedan får eleverna själva diskutera och bestämma vilken musikstil och sång de ska sjunga för resten av klassen. 55 Observation av estetiklektion (2009, 2 november) 56 Observation av OBE-lektion (2009, 23 oktober) 57 Observation av Matematiklektion (2009, 26 oktober) 26