Kvalitetsdokument 2012/2013 Danderyds Montessoriskola

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola

Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola Danderyds Montessoriskola

Kvalitetsdokument 2013, Enebybergs RE (läå 2012/2013) Brageskolan/Enebyskolan/Hagaskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Plan för matematikutvecklingen

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Kvalitetsdokument 2013, Mörbyskolan (läå 2012/2013)

Vendestigens Förskola och Skola AB. Kvalitetsdokument 2012/2013 Grundskola

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Övergripande planering

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Kvalitetsrapport Så här går det

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsdokument 2014, Mörbyskolan (läå 2013/2014)

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

1. Verksamhetens förutsättningar

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsdokument 2012/2013. Grundskola: Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6

Övergripande planering

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Utvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Beslut för förskoleklass och grundskola

Övergripande planering

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Transkript:

Kvalitetsdokument 2012/2013 Danderyds Montessoriskola

1.1 Utvecklingsområden på skolan skolans främsta utvecklingsområden Skolan har arbetat vidare med arbetsron och förankringen av denna hos eleverna Utvecklingsarbetet med LPP och de skriftliga omdömena har fortsatt med målsättningen att alla pedagoger ska använda sig av ett gemensamt synsätt och språkbruk. Personalen har vidareutbildats i arbetsverktyget SchoolSoft Utifrån kursplanerna har tematiska indelningar gjorts i SO, NO och teknik för att på ett tydligare sätt nå kunskapskraven. Analys av våra insatser under året Skolan kan med tillfredställelse blicka tillbaka på ett framgångsrikt år där goda resultat presenterats. Genom anpassningen till nya lokaler har bättre förutsättningar i arbetsmiljön och arbetsron skapats Alla studiedagar och konferenser som ägnats åt vidareutbildning kring skriftliga omdömen och betygsbedömningar har bidragit till ett gemensamt synsätt och språkbruk. Personalen har också deltagit på ett flertal föreläsningar vid Skolverkets utbildningsdagar kring arbetet med skriftliga omdömen och betygsbedömningar. En kontinuerlig utveckling i användandet av SchoolSoft har skett efter och i samband med den kompetensutveckling som skett under året Det pedagogiska arbetet har bl.a. inriktats på tematiska indelningar i SO, NO och teknik. Den pedagogiska planeringen i speciellt SO och NO kommer att utformas utifrån innehållet i de nationella proven. Arbetet kring bedömningar och betygssättning kommer fördjupas. Vi kommer fortsätta utveckla vårt arbete med SchoolSoft som arbetsredskap. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 2(18)

1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Skolan når höga resultat på de nationella proven i alla ämnen. Eleverna i förskoleklassen har en mycket god läsförmåga. Resultaten på diagnosen Hur låter orden visar ett mycket högt medelvärde. Analys av skolans goda resultat Skolinspektionen konstaterade under 2012 att Danderyds Montessoriskola var en av de sällsynta skolor som inte hade någon brist! Montessoripedagogiken arbetar med individuella studieplaner där arbetssättet anpassas till varje enskild elev. Redan i förskoleklassen arbetar lärarna på ett strukturerat och medvetet sätt med elevernas läs- och språkutveckling. I No- och SO- ämnena har lärarna arbetat mycket med att utveckla olika förmågor hos eleverna. Med ämnena som grund har eleverna t.ex. utvecklat sin förmåga att kommunicera, ta ställning och motivera sitt svar. Genom att eleverna lär sig arbeta med sina förmågor på olika sätt, lägger det grunden för bra resultat vid nationella prov. Skolan följer ständigt den pedagogiska forskningen och utvecklingen samt utvärderar och uppdaterar det pedagogiska materialet. Inriktningen på den individanpassade pedagogiken fördjupas. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 3(18)

1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Skolan och skolarbetet har alltid präglats av höga förväntningar på elever, lärare och övrig personal. Vi har gjort analyser av alla diagnoser, skriftliga omdömen och IUP.er vid höstterminens och vårterminens slut. Vi har även analyserat alla nationella prov vid vårterminens slut. Vi har fortsatt utveckla vårt arbete med skriftliga omdömen och betyg. Vid bedömningar i matematik, svenska, engelska No och teknik har vi använt oss av skolverkets olika bedömningsstöd. Vid skolinspektion 2012 konstaterades att Danderyds Montessoriskola uppfyller författningens krav utan någon brist. Vi har under året arbetat med att förbättra arbetsron utifrån montessoripedagogikens principer i alla klasser. Trivselenkäter har besvarats av alla elever under både höst och vårterminen. Resultatet har presenterats och diskuterats i klass och elevråd. Likabehandlingsteamet har följt upp med förbättringsåtgärder. Ledningsgruppen har sammanställt alla dokument. Fritids har arbetat med egna kvalitetsdokument som kontinuerligt har utvärderats och uppdaterats. Vi har vidareutvecklat vårt arbete med SchoolSoft. Analys av kvalitetsarbetet Eftersom vi använt oss av skolverkets material i betyg och bedömningsmatriser har vi fått en samsyn och ett likvärdigt språkbruk som underlättar arbetet. Vid analys av sammanställningen av måluppfyllelsen i respektive ämne konstateras att arbetet kring matematiska problemlösningar bör fördjupas liksom förmågan till att skriva egna texter. Vid analys av diagnoser, prov, skriftliga omdömen och IUP har vi på ett tidigt stadium kunnat fånga upp elever med svårigheter och gett dem det stöd som behövts för att de ska nå kunskapskraven. Genom det kontinuerliga kvalitetsarbetet genom likabehandlingsteamet och de enkätsvar vi fått kan vi konstatera att trivseln och arbetsron har ökat. Genom återkommande utvärderingar av aktiviteterna på fritids sker också en ökad stimulering av verksamheten som främjar elevernas utveckling och lärande. Fortsätta utveckla arbetet med skriftliga omdömen och betygsbedömning.. Utveckla användandet av de montessorimaterial som finns i SO och NO och koppla detta till det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr11. Förbättra och utveckla elevernas datakunskaper samt användandet av vårt skolavtal med Elevdata. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 4(18)

2 Resultatrapportering och analys 2.1 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 Antal elever som når kunskapskraven i åk 3 2013 (målen 2011) flickor pojkar Svenska 6/6 10/11 15 Matematik 6/6 11/11 15 SO 6/6 11/11 15 NO 6/6 11/11 15 2012 (totalt) Analys av resultaten per ämne i åk 3 Svenska Eleverna behöver utveckla sin grammatiska förmåga. Matematik Eleverna behöver utveckla sin kommunikativa förmåga i matematik. Eleverna kommer i större utsträckning få arbeta med problemlösningsuppgifter såväl individuellt som i grupp. Eleverna kommer få redovisa och förklara sina lösningar muntligt och skriftligt. Ett nytt arbetsmaterial i svenska, Pilen, kommer inköpas för att förbättra elevernas grammatiska förmåga. Med hjälp av montessorimaterialet kommer vi arbeta med olika presentationer. 2.3 Resultat på nationella prov Resultat på nationella prov pojkar och flickor Resultat på nationella prov Nationella prov 2013 2012 Svenska åk 3 5/6 10/11 9/9 6/6 Matematik åk 3 5/6 10/11 9/9 4/6 Svenska åk 6 7/7 10/10 8/8 4/5 Matematik åk 6 7/7 10/10 8/8 4/5 Engelska åk 6 7/7 10/10 8/8 4/5 SO ämnen åk 6 7/7 10/10 NO ämnen åk 6 7/7 10/10 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 5(18)

Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Utifrån de nationella proven för åk 3 kan vi se följande. Matematik Eleverna är kunskapsmässigt starka i matematik. Eleverna behöver utveckla sin förmåga att benämna och beskriva egenskaper på olika geometriska figurer. Eleverna kan utveckla sin förmåga att rita berättande förklaringar till sina lösningar av olika matematiska problem. Svenska Eleverna visar starka resultat. Eleverna har en väl utvecklad läsförståelseförmåga. Eleverna skriver bra texter med en tydlig inledning, handling och avslutning och har en mycket tydlig textstruktur. Eleverna behöver fortsätta att utveckla sin grammatiska förmåga. Utifrån de nationella proven för åk 6 kan vi se följande: Svenska Vi fortsätter att tidigarelägga fokus på olika läs- och skrivstrategier så som mindmaps och sekvensdiagram. Under året har vi tidigarelagt denna åtgärd då vi uppmärksammade behovet hos eleverna med särskilda behov. Det har visat sig ge goda resultat för alla elever. Eleverna har visat tydliga styrkor när det gäller att söka information i texter, dra enkla slutsatser samt att granska och värdera dessa. Svårigheten har, för en del, varit att sammanföra och tolka den givna informationen. Matematik I vår undervisning i matematik har vi lagt extra fokus vid problemlösning och muntlig framställning för att eleverna ska få prova och beskriva sina matematiska tankegångar. Detta har gett positiva resultat då samtliga elever har goda förmågor att formulera och lösa problem med hjälp av matematik. De utvecklar även förmågorna att värdera valda strategier och metoder, att använda och analysera matematiska begrepp/ samband mellan begrepp samt att föra och följa matematiska resonemang. Engelska Vår undervisning i engelska bygger på att eleverna ska ha mycket goda kunskaper vad gäller förmågan att kommunicera och göra sig förstådda i både tal och skrift. För att detta ska vara möjligt ger vi eleverna flera strategier där de kan göra sig förstådda språkligt. Med de olika strategierna kan de anpassa språket efter olika mottagare, syften och sammanhang. Utifrån de nationella proven kan vi se att eleverna har tillägnat sig dessa strategier både vad gäller att förstå talat och skrivet språk, uttrycka egna åsikter samt att skriva egna texter. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 6(18)

No Eleverna har haft goda resultat på de nationella proven. För att utveckla elevernas kunskaper och förmågor i NO ämnena har vi lagt upp LPP:er som är integrerade med varandra t.ex gällande miljö och energi. Vi har besökt olika museum som tekniska museet och nobelmuseet. Vi har haft besök av Sörab och varit testpiloter för Naturskyddsföreningens nya material, Energifallet. Vi har arbetat med vårt årliga Nobeltema i åk 6 där vi försöker integrera så många ämnen som möjligt. Temat avslutas med en Nobelfest tillsammans med lärare, föräldrar och elever. På festen redovisar eleverna sina arbeten, något som brukar vara mycket uppskattat av både föreläsare och åhörare. So Eleverna visade goda resultat på de nationella proven. De förmågor som vi behöver fortsätta att utveckla hos eleverna, är att kunna jämföra detaljer mellan olika tidsepoker och dra slutsatser både framåt och bakåt i tiden. Åk 3 Matematik Vi kommer fördjupa elevernas kunskaper i geometri genom att arbeta med de material i geometri som finns inom montessoripedagogiken. Vi kommer arbeta med olika matematiska problem i grupp och individnivå och låta eleverna förklara hur de kommit fram till sina lösningar såväl muntligt som skriftligt. Svenska Vi kommer hjälpa eleverna utveckla och fördjupa sin grammatiska förmåga genom att använda oss av Pilen materialet i svenska. Vi kommer fortsätta göra presentationer och arbeta med den svenska grammatiken med hjälp av vårt montessorimaterial. Åk 6 Matematik Vi vill sätta fokus på elevernas förmåga att tydligt skriva ner sina uträkningar i olika led. Vi kommer fortsätta arbetet med att automatisera de fyra olika räknesätten i tabellform. Det gör vi för att eleverna ska bli säkrare på huvudräkning. Svenska Eleverna behöver utveckla sin förmåga att läsa och följa givna instruktioner. De har ofta för bråttom. Om detta har med provsituationen att göra, eller inte, är svårt att säga. Vi vill utveckla elevernas förmåga att resonera och skriva argumenterande texter samt att se komplexa orsakssamband. Det kräver dock väl underbyggda faktakunskaper. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 7(18)

Engelska Eleverna behöver utveckla sin engelska meningsbyggnad. Vi kommer fokusera på den kommunikativa delen av språket genom att eleverna håller föredrag och anföranden på engelska. Vi kommer fortsätta utveckla elevernas läsförståelse genom att läsa skönlitterära böcker på engelska. NO Vi fortsätter vårt arbete med LPP:er som är integrerade med varandra. Nobeltemat i åk 6 fortsätter, för att ytterligare höja elevernas kunskapsnivå köper vi in ett nytt läromedel, Koll på No. SO Vi kommer träna färdigheterna att jämföra detaljer mellan olika tidsepoker och dra slutsatser både framåt och bakåt i tiden utifrån det vi lär eleverna. Det kan appliceras i alla fyra So ämnen och är viktigt utifrån de resultat vi sett på de nationella proven. Vi är på rätt väg men vi behöver träna eleverna att bli ännu bättre på ett individuellt plan. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 8(18)

2.4 Resultat på läsdiagnoser Hur låter orden? i förskoleklass Antal som genomförde provet 19 Skolans namn Danderyds montessoriskola Åskurs Förskoleklass Läsår för proven Läsåret 2012/13 Klassens namn F Elev Flicka eller pojke Hur låter orden sep -12, Stanine, 1-9 per elev Hur låter orden, maj -13 Stanine, 1-9 per elev Medel-värde 7,7 8,5 1 Flicka 6 8 2 Flicka 9 9 3 Pojke 8 8 4 Pojke 9 9 5 Flicka 9 9 6 Pojke 6 8 7 Pojke 9 9 8 Flicka 8 9 9 Flicka 7 9 10 Flicka 8 8 11 Flicka 9 9 12 Flicka 6 13 Flicka 9 9 14 Flicka 8 9 15 Pojke 7 9 16 Flicka 8 9 17 Flicka 6 7 18 Flicka 5 6 19 Pojke 9 9 Totalt 19 18 Antal Flickor 13 13 Antal pojkar 6 6 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 9(18)

Resultat för provet DLS bas i årskurs 1 Antal som genomförde provet 17 Skolans namn Danderyds Montessoriskola Åskurs årskurs 1 År och termin för provet 2013 vårterminen Klassens namn Elev 1 Flicka eller pojke Medel-värde 5,4 1 Pojke 5 2 Flicka 8 3 Pojke 8 4 Flicka 5 5 Flicka 5 6 Pojke 8 7 Flicka 4 8 Pojke 8 9 Flicka 5 10 Pojke 3 11 Pojke 5 12 Flicka 4 13 Flicka 4 14 Flicka 5 15 Flicka 7 16 Flicka 3 17 Pojke 5 Totalt 17 Antal flickor 10 Antal pojkar 7 Stanine, 1-9 per elev Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 10(18)

Resultat för provet DLS läsförståelse i årskurs 2 Antal som genomförde provet 11 Skolans namn Danderyds Montessoriskola Åskurs årskurs 2 År och termin för provet 2013 vårterminen Klassens namn 2 Elev Flicka eller pojke Stanine, 1-9 per elev Medel-värde 5,7 1 Pojke 6 2 Flicka 5 3 Flicka 8 4 Pojke 5 5 Flicka 5 6 Flicka 5 7 Pojke 6 8 Pojke 7 9 Pojke 6 10 Pojke 5 11 Flicka 5 Totalt 11 Antal flickor 5 Antal pojkar 6 Analys av läsdiagnoserna Vid läsdiagnoserna når de flesta eleverna över stanine-värdet 5. Förskoleklassens nomeringsvärde var 22,15. Nästan alla elever i årskurs 1 har höjt sitt värde från höstterminen till vårterminen. Ingen könsskillnad kan påvisas i klasserna. Riktade insatser ges vid behov. Behoven utgörs av utökade läsinsatser med hjälp av lärare eller speciallärare. Insatsen kan också utgöras av t.ex. speciellt utformade dataprogram. Stimulering av läsutvecklingen är högt prioriterat under nästkommande år. genom små litteraturcirklar redan i årskurs 3, högläsning i små grupper, genom att utöka vårt utbud av böcker på olika nivåer, genom att låta eleverna svara på frågor till texten som de läst. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 11(18)

2.5 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-6? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till Åk 1-6 Varje morgon mellan klockan 8.00-8.30 har eleverna tyst läsning. Eleverna läser en skönlitterär bok, anpassad efter elevens egen läsnivå. Lärarna hjälper eleverna att hitta rätt nivå på litteraturen. Läsförmågan och läsförståelsen tränas genom att eleverna läser för läraren och svarar på frågor på textens innehåll. Från åk 3 har vi arbetat med läscirklar. År F Eleverna arbetar med läs-och skrivmaterial. De läser utifrån sina läsprotokoll varje morgon under lässtunden. Att det finns gott om attraktiva böcker och roliga läsmaterial är avgörande för läslusten! Vi använder oss av olika ljudlekar och rim för att identifiera och urskilja bokstavsljud. Vi bygger ord med hjälp av lösa bokstäver. Eleverna kan redovisa sin läsförståelse bl.a. genom att; matcha textkort och bild, muntligt berätta om den text de läst, eller redovisa skriftigt (beroende på vilken nivå de befinner sig). Analysera läsutvecklingsinsatserna för pojkar Testet fonologogisk medvetenhet visar att pojkarna ligger något högre än flickorna, varför inga speciella insatser behöver göras för pojkarna. I åk 1-3 behöver eleverna utveckla sin förmåga att läsa upp olika texter för varandra. Eleverna behöver utveckla sin förmåga att läsa och följa instruktioner. Vi kommer fortsätta att arbeta med bokcirklar i åk 3-6 Den tysta läsningen på morgonen fortsätter vi med i alla årskurser. De yngre eleverna kommer få bilda mindre läsgrupper där de får läsa högt för varandra. Enligt forskningen är det viktigt att eleverna inte bara läser tyst för sig själva utan också får möjlighet att läsa högt för att utveckla sin läsförmåga. Vi kommer köpa in fler böcker i olika nivåer samt material där eleverna får möjlighet att läsa texter och sedan svara på frågor på innehållet i texten. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 12(18)

2.6 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Vi ser inga generella skillnader mellan pojkar och flickors resultat på diagnoser och prov. Den enda skillnaden som vi kan se är att i åk 3 uppvisar pojkarna ett något sämre resultat på de delprov i matematik som handlar om problemlösningar. Utvecklingsförslag Under nästa läsår kommer vi lägga mer tid på vårt arbete med matteproblem. Vi kommer arbeta både på individ och gruppnivå. Eleverna kommer få utveckla sin förmåga att muntligt och skriftligt få förklara hur de kommit fram till sin lösningar. Vi kommer också se över vårt material och komplettera med det vi saknar inom området. 2.8 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Mycket arbete och utbildning har ägnats åt betyg och bedömning under året. Vid interna konferenser och externa utbildningar har personalen diskuterat och tillägnat sig kunskaper i ämnet. Ny litteratur har inhandlats. Skolverkets riktlinjer och skolverkets bedömningsunderlag och kommentarmaterial för betyg och bedömning har noga studerats under året. Analys av arbetet med betyg och bedömning Eftersom vi använt oss av skolverkets material i betyg och bedömningsmatriser har vi erhållit en samsyn och ett likvärdigt språkbruk som underlättar arbetet. Vi kommer prioritera bedömnings- och betygfrågor under nästkommande läsår genom att bl.a.utveckla samrättningen och samsynen på betyg och bedömningsfrågor. Vi kommer fortsätta att läsa och sätta oss in i allt material som skolverket ger ut om betyg och bedömning. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 13(18)

3 Övriga frågor 3.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vid överlämnandesamtal, som vårdnadshavaren gett sitt samtycke till, informerar personalen från förskolan om elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Redan vid terminsstart görs en avstämning av elevens läs- och skrivförmåga. I matematik görs t.ex. en avstämning av grundläggande taluppfattning och begreppsförståelse. Utifrån den avstämningen följer eleven en individuell arbetsgång. Analys av arbetet Inom alla ämnen följer eleverna sin individuella arbetsgång med hjälp av montessorimaterialet. De elever som inte börjat läsa får möjlighet att arbeta med ett individuellt material som stöder läs-och skrivutvecklingen ( rim och ramsor, ljudlekar m.m. ) Vi kommer fortsätta arbeta med det konkreta material som eleverna är bekanta med från förskolan (Montessorimaterial som kan användas och anpassas till olika nivåer) och annat elevnära material. Arbetet med taluppfattning och problemlösning där vi diskuterar och provar oss fram har varit väl investerad tid och är ett arbetssätt som kommer att få ännu mer utrymme. Vi fortsätter att arbeta med skrivandet på samma sätt som tidigare. Det följer ett individuellt spår men innehåller moment som vi arbetar gemensamt med ( ex spåra och skriva bokstäver för korrekt skrivriktning). Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 14(18)

3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Montessori bygger på en individanpassad pedagogik, där varje elev kan arbeta på skilda sätt för att nå kunskapsmålen. Till elevernas förfogande finns bl a datorer och en mångfald av dataprogram. Personalen har redan tidigare också fått utbildning i och tagit del av John Hatties teorier, som bl.a. säger att den största effekten på elevernas lärande uppstår när lärare lär av sin egen undervisning och när eleverna utvecklas till sina egna lärare, dvs läraren måste kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon, veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vad som är utmanande för dem. Detta är det viktigaste i lärarnas förhållningssätt till eleverna. Vid speciella behov utarbetas anpassade pedagogiska strategier, ofta med specialanpassade digitala hjälpmedel. Speciallärare handleder och aktuella studieplaner utarbetas efter varje barns behov. Analys av era insatser under året Utifrån pedagogiska utredningar har vi utarbetat åtgärdsprogram för de elever som är i behov av detta. Åtgärdsprogrammen utvärderas och förnyas kontinuerligt av lärare och speciallärare tillsammans med eleverna. Skolan kommer fortsätta analysera elevernas resultat och utvärdera dessa. Diagnoser är ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. För de elever som riskerar att inte nå målen sätter vi in olika resurser för att hjälpa och stödja eleverna. Vi kommer från och med hösten 2013 använda oss av den mall för åtgärdsprogram som skolverket utarbetat. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 15(18)

3.3 Kundenkäten 2013 Fråga: "Det är arbetsro på lektionerna?" Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 83% 56% Årskurs 2 73% 68% Årskurs 5 75% 68% Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Montessoripedagogiken bygger på en individanpassad pedagogik som stimulerar och motiverar varje elev där de befinner sig kunskapsmässigt. Det gör att eleverna får den stimulans de behöver i sitt kunskapsinhämtande. Eleverna arbetar koncentrerat och fokuserat med sina arbetsuppgifter på lektionerna. Detta leder i sin tur till att det blir arbetsro. Fråga: "Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt" Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 94% 79% Årskurs 2 100% 89% Årskurs 5 100% 90% Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Vi kommer bibehålla utvecklingssamtalen i sin nuvarande form. Fråga: "Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen" Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete Andel föräldrar från Danderyds Montessoriskolan som anser att detta stämmer Årskurs F 78% 34% Årskurs 2 91% 60% Årskurs 5 92% 65% Andel föräldrar från hela Danderyds kommun som anser att detta stämmer Utifrån det centrala innehållet i kursplanerna utarbetas de lokala pedagogiska planeringarna, LPP. Montessoripedagogiken bygger på ett individanpassat arbetssätt som möjliggör för eleverna att vara delaktiga och påverka innehåll och utformning av undervisningen. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 16(18)

3.4 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Målet är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande, trygg/harmonisk och utvecklande fritid/miljö som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmet präglas av Montessoriskolans devis hjälp mig att göra det själv. Varje aktivitet är frivillig. Spelaktiviteter av olika slag skapar ett förhållande mellan elever, där regler, instruktioner och samarbete tränas, stimuleras och utvecklas. Pyssel och skapande aktiviteter stimulerar kreativiteten och samarbetet. Scenvana är en aktivitet där barnen lär sig att stå i centrum. Barnens lek är ett sätt att tillfredsställa barnens rörelsebehov. Det finns fem olika alternativ att välja på, med demokratin som grund blir det majoriteten som avgör. Fritidsrådet är en aktivitet där alla som vill vara med och påverka innehållet i fritidshemmets aktiviteter kan delta. Webbredaktionen är ett tillfälle för barnen att skriva sina inlägg till DMS bloggen. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande. Det är viktigt att inse att barns utveckling och lärande sker hela tiden och i alla sammanhang. Med ökad ålder blir kamraterna alltmer centrala och viktiga för barn och då särskilt utveckling av den egna identiteten och av olika sociala förmågor. Detta faktum är en viktig del att ta hänsyn till när det gäller att stimulera elevernas utveckling och lärande. Analysera er arbete med att stimulerar elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Barnens fritid måste vara meningsfull och viktiga faktorer för detta är att skapa en harmonisk och trygg miljö där leken och den skapande processen upplevs som rolig och stimulerande. Barnens ålder, mognad, behov,.intressen och erfarenheter måste beaktas när verksamheten planeras. Det är viktigt att stimulera leken, eftersom leken förändrar och utvecklar barnens sätt att tänka, lösa problem och hantera information.. Barnen behöver få stöd av vuxna men också en ökad möjlighet att ta eget ansvar. Det är viktigt att fritidshemmet hjälper till i denna frigörande process. Närvarande och aktiva pedagoger kan stärka positiva beteenden och bygga bärande relationer. Pedagogen är alltid en förebild både i sitt sätt att agera och i sitt sätt att tala. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 17(18)

Inför höstterminen 2013 kommer vi fortsätta på den utstakade vägen med dess mål och metoder. Extra fokus kommer att ligga på stimulerande aktiviteter för de äldre barnen åk 3-5. Ett viktigt inslag kommer att vara att följa upp och följa med i den digitala världen. Här är det viktigt att tillsammans med alla aktörer, bestämma riktlinjer, normer och värderingar om vilka mål och metoder som ska gälla. Fritidsbloggen kommer fortsätta att fungera som ett arkiv där barn och föräldrar kan ta del av information som består av bilder, dokument, video och ljud. Speldagar kommer att ingå i verksamheten, där fokus kommer att ligga på fysiska spel, som Xbox och Kinect. Vi kommer fortsätta att lägga mycket fokus på olika fysiska aktiviteter. Vi kommer även erbjuda olika aktiviteter där elever i alla åldrar och kön kan delta tillsammans på lika villkor. Den fria leken kommer fortsätta att ta stor plats för de barn som vill Därför kommer vi ägna stor del åt schemaläggning som gör att pedagoger finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 18(18)