FASTIC Follow up After Surgical Treatment for Intermittent Claudication

Relevanta dokument
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Falls and dizziness in frail older people

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

En del av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Landstinget i Uppsala län.

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Evidensbaserad medicin

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Stillasittande & ohälsa

Hälsoeffekter av motion?

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Det kommer en sommar nästa år igen!

INVASIV VERSUS NON-INVASIV BEHANDLING AV CLAUDICATIO INTERMITTENS

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Observationsstudier baserat på kvalitetsregister kan användas för att jämföra olika behandlingar!

Överviktskirurgi - långtidseffekter

STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013

Adventskalender 2016 med bästa medicinska behandling vid BAS. -riktlinjer och praktik. Anders Gottsäter Birgitta Sigvant

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling

livsmedels effekt på LDL-kolesterol

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Vilka ska vi inte operera?

Transkript:

FASTIC Follow up After Surgical Treatment for Intermittent Claudication Sara Haile Spec. sjuksköterska i kirurgisk vård Mag. klinisk medicinsk vetenskap Doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Handledare: Eva Joelsson Alm, RN, PhD Anneli Linné, PhD, MD, Kärlkirurg Unn-Britt Johansson, RN, Professor

Behandling av patienter med Claudicatio Intermittens Ø Livsstilsförändring Rökstopp Ökad fysisk aktivitet/träning Ø Medicinsk behandling (BMT) Trombocythämmare Blodfettssänkande Blodtryckssänkande vb Ø Revaskularisering Kirurgiskt Endovaskulärt Norgren, L., et al., Inter-Society Consensus for the Management of Peripheral Arterial Disease (TASC II). J Vasc Surg, 2007.

Följsamhet till läkemedelsbehandling? Följsamhet till BMT har rapporterats vara så låg som 30% to 50% (Kumbhani, D.J., et al., 2013 & Granger, B.B., et al., 2015) Icke följsamhet är ca 20% första tiden efter utskrivning från sjukhus och ökar upp till 54% sex- tolv månader efter utskrivning (Kalichman, S.C., et al., 2015)

Syfte Att undersöka om ett uppföljningsprogram baserat på personcentrerad vård kan: Öka följsamhet till ordinerade läkemedel Förbättra hälsorelaterad livskvalité Minska risken för hjärtkärlrelaterad sjuklighet hos patienter med Claudicatio Intermittens som genomgått kärlkirurgisk behandling

Sjuksköterskeledd, Personcentrerad uppföljning vs standarduppföljning Patienter som behandlats för CI Interventionsgrupp Kontrollgrupp Personcentrerad uppföljning Samtal vid utskrivning (SSK, 30 45 min) Återbesök vid en månad (SSK, 45 60 min) Återbesök vid ett år (SSK, 45 60 min) Extra Telefonsamtal vid 2 v (5 15 min) Telefonsamtal vid 9 månader (5 15 min) Återbesök vid sex månader (30 min) Standard uppföljning Samtal vid utskrivning (läkare, 5-10 min) Återbesök vid en månad (Kärlkirurg, 25 min) Återbesök vid ett år (Kärlkirurg eller SSK, 25/40 min)

I praktiken Information och undervisning om ateroskleros, genomförd behandling, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och sekundärpreventiv läkemedel Genomgång av aktuella riskfaktorer utifrån patientberättelse Fysisk aktivitet Mat Läkemedel Alkohol Rökning A L L A Gemensam prioritering och framtagning av vård-/hälsoplan Stöd Egenvårds plan - Rådgivning - Rådgivning + tillägg -> dagbok, fysisk aktivitet på recept, träningsprogram etc. - Remiss till andra professioner -> sjukgymnast, dietist, kurator - Remiss till andra instanser -> vård centralen, sluta röka linjen etc. - Kontakt med läkare -> insättning/ändring av läkemedel, ny kärlkirurgisk bedömning, komplikationer etc.

Utvärdering Utfallsmått Följsamhet till förskrivna läkemedel (primärt utfallsmått) Framingham Risk Score - Beräknad risk för insjuknande i hjärtsjukdom inom tio år Patientrapporterade utfallsmått (PROM) - Hälsorelaterad livskvalité (HRQoL) - Hälsokunskap (Health literacy) -Egenvård (General Self-efficacy) Data Läkemedelsregistret Moresky Medication Adherence Scale (MMAS 8) Rökning, S-Kolesterol, Ålder, Blodtryck BMI, Bukomfång, HbA1C och ABI EQ-5D Vascuqol 6 HLS-EU-Q16 General Self-Efficacy Scale Patientupplevd vårdkvalité (PREM) Frågeformulär (KUPP) Individuella och fokusgruppsintervjuer

Hur långt har vi kommit Start april 2016 - Tillfrågad (n=102) Inkluderad (n = 72 ) Exkluderad (n = 2) Bortfall (n = 5) Interventionsgrupp (n = 31) Kontrollgrupp (n = 34)

Tack!? &!?! sara.haile@sll.se

Personcentrerad vård Personcentrerad vård är en vårdprocess som tillåter patienten att medverka som partner i sin vård. Tre komponenter: Patientberättelser Överenskommelse mellan vårdgivare och patient dokumentation av överenskommelsen Ekman, I., et al., Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs, 2011.

Reference Kalichman, S.C., et al., Intentional Medication Non-Adherence Due to Interactive Toxicity Beliefs among HIV Positive Active Drug Users. J Acquir Immune Defic Syndr, 2015. Kumbhani, D.J., et al., Adherence to secondary prevention medications and four-year outcomes in outpatients with atherosclerosis. Am J Med, 2013. 126(8): p. 693-700.e1. Fors, A., et al., Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care - A randomised controlled trial. Int J Cardiol, 2015. 187: p. 693-699. Granger, B.B., et al., Results of the Chronic Heart Failure Intervention to Improve MEdication Adherence study: A randomized intervention in high-risk patients. Am Heart J, 2015. 169(4): p. 539-48. Keyserling, T.C., et al., A comparison of live counseling with a web-based lifestyle and medication intervention to reduce coronary heart disease risk: a randomized clinical trial. JAMA Intern Med, 2014. 174(7): p. 1144-57. Hatfield, J., et al., Nurse-led risk assessment/management clinics reduce predicted cardiac morbidity and mortality in claudicants. J Vasc Nurs, 2008. 26(4): p. 118-22. Sillesen, H., et al., Organising a nurse-driven PAD rehabilitation clinic within the vascular surgical department: what is required and are treatment goals reached--a prospective study? Eur J Vasc Endovasc Surg, 2007. 33(1): p. 26-32.

Person-centered care Previous studies: Increased adherence to medication (Granger, B.B., et al., 2015 & Keyserling, T.C., et al., 2014) Improved general self-efficacy (Fors, A., et al., 2015) Improvement in total cholesterol improvement in health related quality of life and reduction in heart risk score were observed in trials made to evaluate nurse-led risk management clinics for patients with claudication (Hatfield, J., et al., 2008 & Sillesen, H., et al., 2007)

1. Newman AB, Shemanski L, Manolio TA, Cushman M, Mittelmark M, Polak JF, et al. Ankle-arm index as a predictor of cardiovascular disease and mortality in the Cardiovascular Health Study. The Cardiovascular Health Study Group. Arteriosclerosis, thrombosis, and vascular biology. 1999 Mar;19(3):538-45. PubMed PMID: 10073955. 2. Kiernan TJ, Hynes BG, Ruggiero NJ, Yan BP, Jaff MR. Comprehensive evaluation and medical management of infrainguinal peripheral artery disease: "when to treat, when not to treat". Techniques in vascular and interventional radiology. 2010 Mar;13(1):2-10. PubMed PMID: 20123428. 3. Antithrombotic Trialists C. Collaborative meta-analysis of randomised trials of antiplatelet therapy for prevention of death, myocardial infarction, and stroke in high risk patients. Bmj. 2002 Jan 12;324(7329):71-86. PubMed PMID: 11786451. Pubmed Central PMCID: 64503. 4. Norgren L, Hiatt WR, Dormandy JA, Nehler MR, Harris KA, Fowkes FG, et al. Inter-society consensus for the management of peripheral arterial disease. International angiology : a journal of the International Union of Angiology. 2007 Jun;26(2):81-157. PubMed PMID: 17489079. 5. Olin JW, Allie DE, Belkin M, Bonow RO, Casey DE, Jr., Creager MA, et al. ACCF/AHA/ACR/SCAI/SIR/SVM/SVN/SVS 2010 performance measures for adults with peripheral artery disease: a report of the American College of Cardiology Foundation/American Heart Association Task Force on performance measures, the American College of Radiology, the Society for Cardiac Angiography and Interventions, the Society for Interventional Radiology, the Society for Vascular Medicine, the Society for Vascular Nursing, and the Society for Vascular Surgery (Writing Committee to Develop Clinical Performance Measures for Peripheral Artery Disease). Circulation. 2010 Dec 14;122(24):2583-618. PubMed PMID: 21126978. 6. Stratton IM, Adler AI, Neil HA, Matthews DR, Manley SE, Cull CA, et al. Association of glycaemia with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational study. Bmj. 2000 Aug 12;321(7258):405-12. PubMed PMID: 10938048. Pubmed Central PMCID: 27454. 7. Wilson PW, D'Agostino RB, Levy D, Belanger AM, Silbershatz H, Kannel WB. Prediction of coronary heart disease using risk factor categories. Circulation. 1998 May 12;97(18):1837-47. PubMed PMID: 9603539.

8. Cunningham MA, Swanson V, Holdsworth RJ, O'Carroll RE. Late effects of a brief psychological intervention in patients with intermittent claudication in a randomized clinical trial. The British journal of surgery. 2013 May;100(6):756-60. PubMed PMID: 23468185. 9. Granger BB, Ekman I, Hernandez AF, Sawyer T, Bowers MT, DeWald TA, et al. Results of the Chronic Heart Failure Intervention to Improve MEdication Adherence study: A randomized intervention in high-risk patients. Am Heart J. 2015 Apr;169(4):539-48. PubMed PMID: 25819861. Epub 2015/03/31. eng. 10. Kumbhani DJ, Steg PG, Cannon CP, Eagle KA, Smith SC, Jr., Hoffman E, et al. Adherence to secondary prevention medications and four-year outcomes in outpatients with atherosclerosis. The American journal of medicine. 2013 Aug;126(8):693-700 e1. PubMed PMID: 23800583. 11. Keyserling TC, Sheridan SL, Draeger LB, Finkelstein EA, Gizlice Z, Kruger E, et al. A comparison of live counseling with a web-based lifestyle and medication intervention to reduce coronary heart disease risk: a randomized clinical trial. JAMA Intern Med. 2014 Jul;174(7):1144-57. PubMed PMID: 24861959. Pubmed Central PMCID: Pmc4142754. Epub 2014/05/28. eng. 12. Fors A, Ekman I, Taft C, Bjorkelund C, Frid K, Larsson ME, et al. Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care - A randomised controlled trial. Int J Cardiol. 2015 Mar 24;187:693-9. PubMed PMID: 25919754. Epub 2015/04/29. Eng. 13. Calvert M, Blazeby J, Altman DG, Revicki DA, Moher D, Brundage MD, et al. Reporting of patient-reported outcomes in randomized trials: the CONSORT PRO extension. Jama. 2013 Feb 27;309(8):814-22. PubMed PMID: 23443445. 14. Nordanstig J, Wann-Hansson C, Karlsson J, Lundstrom M, Pettersson M, Morgan MB. Vascular Quality of Life Questionnaire-6 facilitates health-related quality of life assessment in peripheral arterial disease. Journal of vascular surgery. 2014 Mar;59(3):700-7. PubMed PMID: 24342060. 15. Wann-Hansson C, Hallberg IR, Risberg B, Lundell A, Klevsgard R. Health-related quality of life after revascularization for peripheral arterial occlusive disease: long-term follow-up. Journal of advanced nursing. 2005 Aug;51(3):227-35. PubMed PMID: 16033590..

Flödesschema Inklusion -> Randomisering Inklusion Diagnos Claudicatio Intermittens I70.2 eller I739B Planeras för revaskularisering öppen/endovaskulär Screening för exklusions kriterier Skriftlig information om studie skickas med kallelse Vid ankomst till avdelning muntlig information och förfrågan om deltagande i studien Nej Ja/Samtycke Sedvanlig vård Baseline Data Utebliven behandling (bortfall) Kirurgiskt/endovaskulärt revaskularisering Sedvanlig vård Randomisering Interventionsgrupp A Kontrollgrupp B

Behandling av patienter med Claudicatio Intermittens Ø Livsstilsförändring Rökstopp Ökad fysisk aktivitet/träning Ø Medicinsk behandling (BMT) Trombocythämmare Blodfettssänkande Blodtryckssänkande Ø Revaskularisering Kirurgiskt Endovaskulärt Syfte med behandling Symptomlindring Hälsorelaterad livskvalité risk för amputation risk för morbiditet och mortalitet

Studieprotokol Syfte Att beskriva innehållet och genomförandet av interventionen (personcentrerad och hälsofrämjande uppföljningsprogram) Att detaljerad beskriva hypotes, protokol och metod för studien Metod Ø Ett manuskript kommer att skickas för publicering. Ø RCT studien kommer att registreras på https://clinicaltrials.gov.

Studie I Hypotes Utfallsmått Metod Design Deltagarna i IG har bättre adherence till förskrivna läkemedel och en minskad risk för insjuknande i kranskärlssjukdom jämfört med deltagare KG. Primärt utfallsmått: Adherence till förskrivna läkemedel enligt Läkemedelsregistret Sekundärt utfallsmått: Förändring i den kalkylerad risken för insjuknande i kranskärlssjukdom - mät enligt Framingham Risk Score och patient rapporterad adherence - mät enligt (Moresly Medication Adherence Scale - 8) Randomiserad kontrollerad studie Total deltagare (N= 210) Förväntat bortfall (ca 10%) Interventionsgrupp (n = 94) Kontrollgrupp(n = 94)

Studie II Hypotes Deltagare i IG rapporterar ökade HRQoL, hälsokunskap och self-efficacy jämfört med deltagarna i CG Metod Design Data Randomiserad kontrollerade studie (samma population som studie II) Patientrapporterad Frågeformulär Hälsorelaterad Livskvalité - mät enligt EQ-5D (generiskt) Hälsorelaterad Livskvalité - mät enligt VascuQoL-6 (sjukdomspesfikt) Hälsokunskap (Health Literacy) - mät enligt HLS-EU-Q16 Egenvårdsförmåga - mät enligt General Self-Efficacy Scale

Studie III Metod Design kvalitativ och kvantitativ Kvantitativ Kvalitativ Data Patientrapporterad Frågeformulär Kvalité Ur Patientens Perspektiv (KUPP) Fokusgruppsintervju 20-30 patienter från studie II. Intervjuguide med semistrukturerade frågor kommer att användas. Intervjuerna kommer att transkriberas ordagrant och analyseras enligt metoden Kvalitativ innehållsanalys.