Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola



Relevanta dokument
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Digitala Minnen. Luleå kommun

Projektmaterial. Sverigefinska folkhögskolan

Att överbrygga den digitala klyftan

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Varför bär de sjalar?

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Projektmaterial. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

BARN I STADEN MÖTER DJUR

Handledare: Elisabet Banemark

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

En världsomsegling med sjörövare

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Teknik gör det osynliga synligt

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Carl von Linné 300 år

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola

Kandidatprogrammet i samhällsplanering

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

2A och 2B PerOlsskolan nn

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NT- GYMNASIET TEKNIK 1 RAGNE.WAHLQUIST@JARFALLA.SE

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag

Projektmaterial. Mora folkhögskola

Interaktiva medier och lärande

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001

Kandidatprogrammet i samhällsplanering

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Projektmaterial. Birka folkhögskola

KURSPLAN. Kursens omfattning 55,5 högskolepoäng. Förkunskapskrav Antagen till Kungl. Konsthögskolans masterprogram i fri konst.

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år

FRI KONST INRIKTNING PROFILER

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Handledning i förskola och skola 15 högskolepoäng - avancerad nivå Ht 2015 Ht 2016 Stockholm

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Skolledarkonferens september 2016

Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

Transkript:

Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Företagarnas folkhögskola Leksand Att presentera projekt med IT-stöd Lå 2002/2003 Kjell Leander, Lesley Morgan, Margareta Wikström, Elsie Hemgren 2(7)

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Så här gjorde vi:... 4 Inventering av rasbranterna runt Österdalälven invid skolan....5 Inventering av Kyrkbytjärn i Falun inför en våtmarksrestaurering... 5 Slutsatser och reflektioner... 6 Littertur:... 7 3(7)

Bakgrund När vi först fick möjlighet att vara med i ITIs var det svårt att formera lämpliga projekt. Vårt arbetslag arbetar alla med vattenekologilinjen. Det är en ett årig special-linje som är inriktad på vatten och naturvård. Man arbetar mycket praktiskt med provtagningar, naturbeskrivningar etc. Linjen har fått många uppdrag från externa beställare som vill ha vissa undersökningar gjorda. Det är också mycket geografisk information förknippad med vattenekologernas sätt att arbeta. Först tänkte vi därför jobba med Gis och GPS (geografiska informationssystem och satellitnavigation) men programmen vi hade sen tidigare fungerade inte längre och nya uppdateringar var alldeles för dyra för oss. Det blev mer och mer klart att vi skulle jobba med presentation av de resultat eleverna hade att redovisa för t ex externa intressenter. Att träna på att redovisa presentera sina undersökningar på olika sätt, både muntligt och med hjälp av it. Syfte Att göra en presentation med hjälp av dataprogrammet Power Point för att reflektera och göra deltagarna medvetna om sitt eget lärande och personliga utvecklingsprocesser. Att vi själva ska se hur detta verktyg kan fungera i en elevgrupp Att kombinera ovanstående moment med användning av IT. För att uppnå detta syfte valde vi att producera presentationerna på en Cd-skiva. Att utveckla samarbetet mellan handledarna genom att integrera de olika ämnena och därmed förbättra inriktningens innehåll och deltagarnas studieresultat Metod För att kunna reflektera och göra deltagarna uppmärksamma på sina personliga utvecklingsprocesser har de varit delaktiga i beslut om utformning och innehåll i det som sedan blev slutprodukten. Vi har fattat gemensamma beslut i en ständigt pågående process. De har själva kunnat påverka innehåll, ramar och utseende i slutprodukten.. Man har här haft en idé om vad man vill och sedan har den fått anpassas så att det blir rimligt att genomföra med tanke på tid och kunskap hos de som jobbar med den tekniska biten. Så här gjorde vi: Vattenekologikursen är en ganska liten grupp som blev ca 8 personer, varav 3 kvinnor. De har under höstterminen haft dataundervisning och lärt sig grunderna i data. Visserligen var kunskaperna olika i början, men i och med att alla beretts tillfälle att vara med i dataundervisning så har alla kunnat börja med projektrapporterna direkt. Programmet Power Point har alla redan arbetat med mer eller mindre, innan man skulle börja jobba med själva projekten 4(7)

Våra kursdeltagare är ute i naturen och tar in prover, inventerar förekomster av olika arter och naturtyper mm. Digitalkameran är med ute för att dokumentera. Hemma i laboratoriet och datasalen sammanställs sedan resultaten. Här används både excel och word. De beskriver också de olika undersökningarna de gjort både på engelska och svenska.. Varje kursdeltagare använder eget material och presenterar det. Till sist sammanställs det. Gruppen har arbetat med två projekt: Inventering av rasbranterna runt Österdalälven invid skolan. Skolan ligger alldeles i anslutning till Siljans utlopp i Österdalälven och endast 20 m från närmaste strandbrink. Leksands kommun ville inventera rasbranterna för att förhindra framtida ras och översvämningar. Detta projekt redovisades för Leksands kommun. Kursdeltagarna gjorde bl a undersökningar av vattengenomsläpplighet och inventering av vegetation för att hålla sandbrinkarna på plats. Kursdeltagarna letade också fram gamla undersökningar och bilder av hur det såg ut tidigare. Rasbranterna dokumenterades också med hjälp av digitalkameran. Allt detta material sammanställdes och sorterades och presenterades med hjälp av power point. Vid elevernas redovisning inför kommunens folk användes bildspelet samtidigt som man själv berättade om sina resultat och sitt arbete. Denna presentation gjordes på vår skola. Inventering av Kyrkbytjärn i Falun inför en våtmarksrestaurering Det andra projektet redovisades för tjänstemän i Falun på Faluns miljökontor. Först inventerades och dokumenterades sjön ute i fält. Man tog vattenprover samt inventerade växter och djurliv i sjön. Provfiske utfördes och allt dokumenterades bl a med digitalkameran. Vi hade även tillgång till flygfotografier över området. Även detta material sammanställdes och presenterades i ett bildspel i power point. I dessa projekt skulle en del av resultaten presenteras på engelska. Alla växter och djur namngavs på 5(7)

engelska. De sökte på internet engelsk information om sjörestaurering och om de växter, djur och fiskar de hittat Slutsatser och reflektioner Alla i elevgruppen jobbar bra och engagerat och diskussionerna i gruppen flyter bra. De som redan kan Power point tar ett större ansvar för helheten, åtminstone i det första projektet. I det andra (om Kyrkbytjärn) arbetar var och en med sin del av presentationen. Eleverna har varit mycket aktiva och lyft sig själva en bra bit. Självförtroendet stärktes. Att få presentera något som blir uppskattat och som efterfrågas får alla att bli engagerade. Alla elever är medvetna om det stöd som power point kan ge deras framställning. Vi tycker att det är ett mycket bra hjälpmedel i det pedagogiska arbetet Det har varit stora skillnader i datakunskaper i arbetslaget, men alla har kunnat se de positiva effekterna både på kursdeltagarna och på oss själva Att arbeta i ett arbetslag har lyft undervisningen. Vi har stor nytta av att lärarna i arbetslaget följer med på exkursionerna. Att sedan samla alla intryck och behandla en stor mängd information tillför undervisningen en dimension som inte skulle kunnat ha uppnåtts om alla arbetat var för sig. Att kombinera praktiska erfarenheter med teoretiska insikter är kanske folkbildningens viktigaste roll. En syntes av humaniora och naturvetenskap. De olika ämnena svenska, engelska, samhällskunskap, data, biologi, kemi och naturkunskap ingår naturligt i processen. Genom att skriva, sammanställa och sedan presentera inhämtad information med hjälp av modern teknik utvecklas den pedagogiska processen och alla som är inblandade i denna process är delaktiga i en verklighetsbaserad undervisningsform. Det har varit stora skillnader i datakunskaper i arbetslaget, men alla har kunnat se de positiva effekterna både på kursdeltagarna och på oss själva I vår grupp har det funnits olika nivåer av förkunskaper men alla har hittat något som gjort att man höjt ribban. Jag förstod inte vad allt handlade om och jag kände att mina kunskaper om datorer var alldeles för begränsad. Det tog ganska lång tid innan jag kände mig riktigt entusiastisk att använda datorer i kombination med undervisning. Men jag känner att jag har lyckats, med hjälp av de andra i arbetslaget, att komma en bit på väg att våga prova nya idéer och nya sätt att tänka. Att arbeta i team har varit mycket positivt. Supporten i vår grupp har stärkt oss. Om vi inte haft varandra i gruppen hade vi nog inte kommit så här långt och vi hade nog gett upp var och en. Vi är mycket mer positiva till att använda datorn i undervisningen och vi kommer att i framtiden att använda detta hjälpmedel på olika sätt. 6(7)

Littertur: Säljö, Roger: Lärande då och nu (1999) Jönsson, Bodil: "Till en lärare" - Ur boken "Tankekraft" Svedberg, Lars: Den lärande gruppen (1997) Cronsioe, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Karlstrand, Lars: Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning (1999 Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll ( Gärdenfors, Peter: Media och berättande (1999) Granström & Colnerud: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete (1999 Studiehandledning/ITiS 7(7)