Studiehandledning för kursen Didaktik II (7,5 hp)

Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Didaktik II (7,5 hp) Höstterminen 2014 UDA15L att dokumentera och bedöma kunskapsbildning Period B, datum 2014-10-02 2014-11-02 Kurskod: UDA15L Version 2014-08-28

Välkommen till kursen Didaktik II 7,5 hp... 1 Kursernas mål och förväntade studieresultat... 1 Schema och registrering... 1 Aktuell kursinformation... 1 Kursens kursansvariga lärare, kursadministratör och kurslärare... 1 Kontaktuppgifter... 2 Period B, UDA15L... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kursens innehåll... 2 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)... 2 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 3 Frånvaro... 3 Examination, betyg och bedömning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Examination... 4 Examinationsuppgift... 5 Betyg... 5 Bedömning... 6 Omexamination... 6 Utvärdering... 7 Stöd i studierna... 7 Kurslitteratur... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Välkommen till kursen Didaktik II 7,5 hp Kursen ingår i det allmänna utbildningsområdet, vilket innebär att den är obligatorisk för alla lärarutbildningar. Studiehandledningen gäller för kursen Didaktik II inom Lärarprogrammet Att dokumentera och bedöma kunskapsbildning; UDA15. Kursen är obligatorisk för alla lärarutbildningar, oavsett inriktning eller profil, och läses som regel under slutet av utbildningen. Studiehandledningen innehåller information om kursens innehåll, uppläggning, examinationsuppgift och bedömning. Kursernas mål och förväntade studieresultat Se kursplanerna på kursens webbsida http://www.edu.su.se 1 UDA15L och UDA09L. Schema och registrering Schema och datum för registrering finns på kursens webbsida http://www.edu.su.se Aktuell kursinformation Du förväntas hålla dig uppdaterad om kursen genom att ta del av kursplanen, studiehandledningen och den information som finns på kursens webbsida och lärplattformen Mondo; https://mondo.su.se/portal För att få tillgång till informationen i Mondo måste du ha en aktiverad studentmejladress och vara registrerad i kursen. Kursens kursansvariga lärare, kursadministratör och kurslärare Kursansvarig lärare ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, för övergripande planerings- och samordningsfrågor samt för utvärdering och information i studiehandledningen, på kursens webbsida och i lärplattformen Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information som berör organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursläraren ansvarar för uppgiftsseminarier, bedömning och betygsättning. I kursen ingår också tre litteraturseminarier där kurslärarna ansvarar seminarierna. 1 http://www.edu.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=15135&a=97151 1

Kontaktuppgifter Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik 2 http://www.edu.su.se Kursansvarig Eva-Maria Ahlquist eva-maria.ahlquist@edu.su.se Kursadministratör Maria-Letizia Priscilli maria-letizia.priscilli@edu.su.se Kurslärare gr 1 gr 2 gr 3 Per Gynther gr 4 Kajsa Falkner Kursens innehåll Vad är bedömning och hur skiljer det sig från utvärdering? Kursens innehåll belyser de villkor för bedömning och utvärdering som förekommer i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I kursen behandlas forskningsområdets centrala delar i relation till didaktikens frågor och till det dagliga arbetet. Därutöver ingår att diskutera de utmaningar läraren står inför i relation till bedömning och utvärdering. Ytterligare en viktig utgångspunkt är förskolans, grundskolans och gymnasieskolans innehåll i relation till mål- och resultatstyrning och andra faktorer som påverkar arbetet. Bedömning och utvärdering är en väsentlig del av läraruppdraget. Med bedömning avses i detta sammanhang att avgöra hur en kunskap eller prestation förhåller sig till vissa mål och i förhållande till vissa kriterier och eftersträvansvärda kvaliteter. Med utvärdering avses att undersöka om förutsättningar skapats för att mål och kriterier ska kunna uppnås och huruvida verksamheten håller en god eller svag kvalitet. För att såväl bedömning som utvärdering ska bli tillförlitliga krävs det att läraren har kompetens inom dessa områden. Kursens förväntade studieresultat syftar till att utveckla denna kompetens. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 1hp, vilket motsvarar 3 heldagar. I schemat finns rekommenderade VFU-dagar utlagda. Du rekommenderas att så tidigt som möjligt komma överens med din handledare om lämpliga VFU-dagar. 2 Besöksadressen är Frescativägen 54. Institutionen ligger bakom Naturhistoriska riksmuseet. På hänvisningsskyltarna står endast Frescativägen 54. Karta: http://www.edu.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=15016&a=89077 2

Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen organiseras genom föreläsningar, uppgiftsseminarier, litteraturseminarier, VFU/verksamhetsförlagda studier och självstudier. Du kommer att ingå i en kursgrupp med 25-30 studenter och ni kommer att följa kursen som en sammanhållen grupp. Föreläsningarna behandlar kursens förväntade studieresultat och är avsedda att vara vägledande för arbetet med kursens innehåll. Föreläsningar äger rum i Frescati, i någon av de blå byggnaderna i Södra huset 3 och i G-salen finns i Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius Väg 20C, hus F. Seminarierna: Seminarierna 1 och 5 är avsedda att planera, diskutera och följa upp examinationsuppgiften i förhållande till kursens förväntade studieresultat och bedömningsmatrisen. Seminarierna 2, 3 och 4 är avsedda för diskussion, övningar och bearbetning av litteratur. Till dessa seminarier ska överenskommen litteratur vara inläst. Tillhörande uppgift ska vara förberedd och inlagd i din personliga mapp i Mondo. Samtliga seminarier äger rum på Frescativägen 54. Frånvaro Vid eventuell frånvaro från uppgifts- eller litteraturseminarier skrivs en sammanfattning på den litteratur, eller den uppgift, som behandlades vid det aktuella seminariet. Närmare information om litteratur och/eller uppgift finns på Mondo. Sammanfattningen bör omfatta 1-2 sidor laddas upp i Mondo. Sammanfattningen kommenteras inte av läraren. 3 Södra huset: http://www.su.se/om-universitetet/universitetsomraden/kartor/frescati 3

Examination En examination är formellt sett ett ärende om betygsättning. Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen innebär en examination att examinator, i det här fallet kursläraren, bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka moment som skapar underlag för betygsättning, studiehandledningen förtydligar och tolkar kursplanen. Examinationsuppgiften är individuell, vilket innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir vid upptäckt alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett program för att spåra eventuella plagiat. 4

Examinationsuppgift Examinationsuppgiften presenteras och tydliggörs vid det första uppgiftsseminariet för att sedan utvecklas med stöd av VFU/fältstudier och litteraturseminarier. Vid det sista uppgiftsseminariet bearbetas uppgiften ytterligare i gensvarsarbete och uppföljande diskussioner. Examinationsuppgift Redogöra för studier som omfattar forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Med fokus på bedömning av kunskapsbildning ska du på din VFU/fältskola samla in data genom att observera och dokumentera en egen planerad och genomförd undervisning, alternativt en kollegas didaktiska verksamhet. I båda fallen inkluderar det kritisk granskning och analys av redskap och strategier för bedömning. Det insamlade materialet ska sedan utgöra grunden för din analys och granskning av hela den didaktiska processen (planering, undervisning, bedömning). Texten ska vara förankrad i styrdokument och kurslitteratur. Examinationsuppgiften består av en rapport som ska beakta samtliga av kursens förväntade studieresultat. Den första delen ska redogöra för studier som omfattar forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Den andra delen ska bestå av en analys av den observerade verksamheten med avseende på att öka förutsättningarna för elevers lärande. Examinationsuppgiften ska ej överskrida 2500 ord exklusive försättsblad och referenslista. Den ska vara skriven med 12 punkters Times New Roman med ett och ett halvt radavstånd. Examinationsuppgiften bedöms efter de fastställda betygskriterier som redovisas under avsnittet Bedömning och betygskriterier. Examinationsuppgiften laddas ner i Mondo i mappen Uppgifter (Assignments) i PDF-format enligt angiven tid för att bli bedömd vid ordinarie examinationstillfälle. Examinationsuppgiften ska ha en ändamålsenlig struktur, systematik och kommunikativ klarhet i enlighet med vetenskaplig genre. För hänvisnings- och referenstekniker gäller APA där även sidhänvisning används vid referat. Se exempelvis: www.utbildning.gu.se/digitalassets/1366/1366320_apalathunden-2012.pdf. Uppgiften kommer att vara bedömd och betygsatt 15 arbetsdagar (dvs. helger och eventuella helgdagar borträknade) efter examinationsdatum. Betyg Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F där Fx och F innebär underkänt. För att få betyg i kursen krävs att hela examinationsuppgiften har betygsatts, inklusive VFU. Observera att slutbetyg för kursen blir synligt i Ladok först då samtliga moment (se provkod i kursplanen) är inrapporterade och godkända. 5

Bedömningsmatris För bedömning av examinationsuppgiften används bedömningsmatrisen nedan. Den är utformad utifrån kursens förväntade studieresultat och anger de kriterier som din uppgift kommer att bedömas utifrån. Innebörden av de förmågor som beskrivs i matrisen kommer att diskuteras och konkretiseras vid uppgiftsseminarierna. FS/Kriterium Nivå A Utmärkt B-C Mycket bra - Bra D-E Tillfredsställandetillräckligt Fx Bristfälligt Redogöra för studier som omfattar forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Nyanserad, problematiserad och välgrundad redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Nyanserad och välgrundad redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Enkel men välgrundad redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Bristfällig och/eller svag redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Att med avseende på att öka förutsättningarna för elevers lärande: Kritiskt granska bedömningsredskap samt analysera strategier för bedömning och därutöver beakta giltighet och tillförlitlighet Problematiserande och stringent granskning. Långt driven analys med kreativa tolkningar för att öka förutsättningarna för lärande. Välmotiverade argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. Tydlig och logiskt uppbyggd granskning. Sammanhängande och strukturerad analys av strategier som ökar förutsättningarna för lärande. Sakliga argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. Enkel strukturerad granskning. Enkel analys med avseende på strategier som ökar förutsättningarna för lärande. Enkla och relevanta argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. Brister i struktur och logik, men framställningen går att följa. Osaklig/ osammanhängande analys. Bristfälliga/svaga argument för att undvika felkällor vid bedömning. Utvärdera vad den didaktiska verksamheten som helhet (avseende planering och undervisning) erbjuder. Nyanserade, problematiserande och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt idérika, kreativa, problematiserande och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas. Nyanserade och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt omfattande och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas. Enkla, underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt enkla, underbyggda argument för hur verksamheten kan utvecklas. Bristfälliga och svagt underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt för hur verksamheten kan utvecklas. F Ofullständigt Ofullständig redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Texten är ofullständig och svår att ta del av. Ingen eller ogrundad analys. Otydlig eller ingen anpassning till de förutsättningar som den didaktiska verksamheten erbjuder för att öka förutsättningar för lärande, samt hur verksamheten kan utvecklas. Omexamination Om din examinationsuppgift inte blir godkänd kommer du automatiskt att läggas in för omexamination på Mondo. Meddelande skickas via din studentmail. En omexamination sker på examinationsuppgiften i enlighet med formerna för bedömning i kursplanen och kriterierna i bedömningsmatrisen. För Fx behöver endast kompletteringar göras, för F ska hela arbetet skrivas på nytt. Du måste lämna in hela din omarbetade text (även vid Fx) och inte enbart de delar som har omarbetats. Stöd för hur omarbetningen ska göras får du av bedömningen av din underkända examinationsuppgift. Du har rätt till sammanlagt fem examinationstillfällen. Har du underkänts av samma examinator två gånger ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången har du enligt Högskoleförordningen rätt att vid det tredje examinationstillfället begära en ny examinator. Du begär detta skriftligen till kursansvarig lärare. 6

Övrig information Utvärdering Utvärderingen sker genom en för alla grupper gemensam webbenkät i slutet av kursen. Länk till enkäten kommer att finnas på kursens lärplattform Mondo. Stöd i studierna Alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder eller bakgrund. För student med dokumenterad funktionsnedsättning finns möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd och hjälp vid examination och undervisning. Studera med funktionshinder. Studentavdelningen vid Stockholms universitet har särskilt ansvar för studenter med ett dokumenterat funktionshinder. Mer information finns på http://www.su.se/utbildning/studieinformation under rubriken Studera med funktionshinder. Stöd i arbetet med akademiskt skriftspråk. På www.su.se/sprakverkstad finns information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där finns bland annat möjlighet till individuell hjälp med akademiskt skrivande. Från och med höstterminen 2012 erbjuder Studie- och språkverkstanden föreläsningar och/eller seminarier i skrivande, antingen på svenska eller engelska, helst i samband med en skrivuppgift. Stöd vid informationssökning. Universitetsbibliotekarierna erbjuder individuellt stöd för informationssökning. Anmälning bör ske i god tid till http://www.sub.su.se/subskurser Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. (Kap 4-7 + kap 8, ca 80 s.) Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur (225 s.). Hult, A. & Olofsson, A. (2011). Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. (s. 27-160 + 228-249, ca 130 s.) Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3:e upplagan. Malmö: Gleerups. (200 s.) Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför: [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. (s. 45-148, ca 100 s.) Karlsson Vestman, O. & Andersson, I. M. (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning: en historia 7

från präster till PISA. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1847 (s. 128-144 ca 15 s.) Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 3. uppl. Stockholm: Liber (s. 9-80+109-125 + 189-205 ca 125 s.) Lo, M. L. (2012). Variation theory and the improvement of teaching and learning Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis Tillgänglig på Internet: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29645 ( 215 s.), alternativt Lo, Mun Ling (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur (s. 89-168, ca 80 s.) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Strandberg, M. & Lindberg, V. (2012). Feedback in a multiethinic classroom discusssion: a case study. Intercultural Education, 23 (2), s. 75-88. Tillhandahålls via Mondo. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur (176 s.) Övrig litteratur (ej obligatorisk) Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. (2002). Stockholm: Statens skolverk (165 s.) Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=933 Bjørndal, C. R. P. (2005) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber (149 s). Englund. T., & Quennerstedt A. (2008). Linking curriculmn theory and linguistics: the performative use of equivalence as an educational policy concept. I Journal of Curriculum studies. Vol 40. (6). (s. 713-724). (finns som elektronisk resurs) Forsberg, E. & Wallin, E. (2006). Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning. Stockholm: HLS Förlag. Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie (3:2013). Stockholm: Vetenskapsrådet. Stockholm: Vetenskapsrådet. (260 s.) Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.) Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 3. uppl. Stockholm: Liber (s. 155-188.) Lärandets ieéhistoria [Elektronisk resurs] : Vad är betyg?. (2013). Utbildningsradion 8

Murphy, P. & Ivinson, G. (2005). Gender, assessment and students' literacy learning. Implications for formative assessment. Teacher Development, 9 (2), 185-200. (finns som elektronisk resurs) Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur (200 s.) Smith, M. S. & Stein, M. K. (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik: för att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur & Kultur SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (s 11-16; 189-251). (finns som elektronisk resurs) Strandberg M. (2013) Homework is there a connection with classroom assessment? A review from Sweden, Educational Research, 55:4, 325-346. Vetenskapsrådets etiska principer (elektronisk resurs). Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur (176 s.) Valfri ämnesspecifik litteratur. 9