Resultatredovisning. Förskoleområde D. Söderköpings kommun. Verksamhetsåret Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER

Relevanta dokument
Resultatredovisning. Förskoleområde C. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Lokal verksamhetsplan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Resultatredovisning Förskoleområde B

Resultatredovisning. Förskoleområde B. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE D

Lokal verksamhetsplan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE C

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - område E

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE A

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lokal verksamhetsplan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Resultatredovisning. Förskoleområde B. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Resultatredovisning. Område A. Söderköpings kommun. Snöveltorps förskola, Västra Husby förskola, Östra Ryd förskola och dagbarnvårdarna

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

för Havgårdens förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Verksamhetsplan

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Brukets förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Hällabrottets förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Transkript:

Resultatredovisning Verksamhetsåret 2015-2016 Förskoleområde D Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. Resultatredovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT 1

Innehållsförteckning sid Sammanfattning av verksamhetsåret 2015/2016 3 Grundfakta om verksamheten 3 Centralt prioriterade mål i förskolan 5 Språk 5 Systematiskt kvalitetsarbete 8 Lokalt prioriterade mål för Förskoleområde D 10 Broby 12 Norrtull 15 Solrosen 17 Sankt Anna -Sjöbusarna 20 2

Sammanfattning av verksamhetsåret 2015/2016 På våra förskolor i förskoleområde D har vi fokuserat på att vi vid verksamhetsårets slut har skapat en lek- och lärmiljö som stimulerar barns inflytande, nyfikenhet och lust att lära. Utöver det har vi, gemensamt med övriga förskolor i kommunen, arbetat med att fastställa samt implementera Söderköpings kommuns handlingsplan angående språkutveckling gällande en- och flerspråkiga barn. Vi kan konstatera att teckenanvändningen i vardagen har ökat i våra verksamheter. Utifrån vårt prioriterade område, lek- och lärmiljön, har vi arbetat medvetet med att inventera och dokumentera våra miljöer inne såväl som ute samt reflekterat kring och utvecklat dessa. Reflektionerna har skett både enskilt och i större grupper. För att se resultat och måluppfyllelse har vi förutom reflektionerna använt oss av pedagogernas självskattning av verksamheten, BRUK ett verktyg för självskattning av kvaliteten i verksamheten och som görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument loggbok, barnintervjuer, reflektioner i arbetsgrupperna samt kommunens gemensamma föräldraenkät. Att utläsa svar i pedagogernas självskattning upplever vi blir något missvisande då frågorna/påståendena inte är formulerat ordagrant från förra årets enkät. Vi kan dock utläsa en relativt hög andel positiva enkätsvar men konstaterar samtidigt att det fortfarande finns utvecklingspotential. Ett av de centralt prioriterade målen för förskolan 2015/2016: Alla pedagoger ska vid verksamhetsårets slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Verktygen finns samlade i SKA-pärmen men här kan vi utläsa att vi inte har tillfredsställande måluppfyllelse varför vi än mer betonar den enskilde pedagogens ansvar inför kommande verksamhetsår. Grundfakta om verksamheten Förskoleområde D består av Broby förskola, Norrtulls förskola, Sankt Anna förskola och Solrosens förskola. BOA som står för Barnomsorg på Obekväm Arbetstid och erbjuder barnomsorg på de tider som förskola och fritidshem inte har öppet samt Sankt Anna skola och fritidshem hör även till samma område. Sankt Anna skola och fritidshem har en egen verksamhetsplan. På områdets förskolor var det i augusti 2015 93 inskrivna barn i åldern 1-5 år. Personalgruppen består i augusti 2015 av 19,7 årsarbetare, fördelat på 23 pedagoger varav 52 % är förskollärare samt 48 % är barnskötare. Förskolechef Katarina Ortheden är ansvarig för områdets verksamhet. På varje förskola finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechef främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. Under verksamhetsåret 2015/2016 har det funnits tillgång till del av en förstelärare för förskolan. Förstelärartjänsten syftar till att skapa samsyn och gemenskap i verksamheterna och driva det systematiska 3

arbetet framåt. Förstelärarens främsta uppgift är att agera som stöd för verksamheten i form av handledning i arbetet med uppföljning och utveckling av verksamheten. En områdesassistent delas med övriga förskoleområden som står för administrativt stöd. Förskolebyggnaderna lever inte upp till de krav som ställs på dagens förskola om en utmanade och kreativ miljö för barnen tillika arbetsmiljö för barn och personal. Renovering/ombyggnadsbehov föreligger. Solrosens förskola står inför en förändring under nästa verksamhetsår då hela verksamheten flyttar till en nybyggd förskola i centrala Söderköping. 4

Centralt prioriterade mål i förskolan Mål Utvärderingsmetod Självskattning enl. BRUK, samtal Alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk. Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum förskolechef 2016-06-15 Mätverktyg VT 2016 VT 2015 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande 4 3,6 3,4 4 3.96 Vi diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling Personalen utmanar och stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära 4 3,6 3,61 3.75 3.67 4 3,65 3,62 3.53 3,67 5

Mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan 4 3,7 3,66 3.64 3,73 Strategi Leken som pedagogiskt verktyg Språklek arbetslag utvärderingssamtal 2016-06-15 Rörelselek arbetslag utvärderingssamtal 2016-06-16 Strategi Kompetensutveckling Språkpilotsträffar Maria Palmgren utvärderingssamtal 2016-06-15 Litteraturstudier språkpilot/arbetslagsledare utvärderingssamtal 2016-06-15 Föreläsning Lars Andersson Moderna barn förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Konstprojekt förskolechef utvärderingssamtal 2016-06-15 6

Strategi Fastställa och implementera handlingsplanen för Söderköpings kommuns kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn. Språkpilotsträffar Maria Palmgren utvärderingssamtal 2016-06-15 Work-shop förskolechefer utvärderingssamtal 2016-12-19 Svaret är en sammanslagning av samtliga uppgifter som berör våra förutsättningar till att utveckla ett rikt språk varför vår tolkning av resultatet, som ser negativt ut, inte blir rättvist. Föreläsningen med Lars A har resulterat i en medvetenhet kring förhållningssätt och vårt språkbruk i samspelet med barnen. Vi fick nya verkningsfulla konkreta verktyg i konflikthanteringar och mycket inspiration genom nya tankar samt bekräftelse av det goda arbete vi utför. Det har skapat mycket reflektioner och nya idéer som vi känner att vi ännu inte hunnit prova. Förmågan att kunna lyssna har ökat likaså att kunna berätta till en bild. Teckenanvändningen i vardagen har ökat. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Tecken som stöd utbilda samtlig personal så att medvetenheten och användningen ökar. Uppmuntra läsning, både sagor och fakta, även involvera vårdnadshavare. Medvetet arbetssätt kring mindre barngrupper, oavsett hur helheten ser ut det är en grundförutsättning för ett gott lärande. 7

Mål Alla pedagoger ska vid verksamhetsperiodens slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK, samtal Mätverktyg förskolechef 2016-06-15 VT 2016 VT 2015 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Uppföljning, utvärdering och utveckling är naturliga inslag i verksamheten 4 3,59 3.32 3.73 3.69 Förskolan har utarbetade strategier för hur olika typer av förbättringsarbete ska dokumenteras för att de ska vara möjliga att följa upp och utvärdera 4 3,09 3.01 3 3.20 8

Strategi Kompetensutveckling Workshop förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Föreläsning Lars Andersson Pedagogisk kommunikation förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Strategi Pedagogiska samtal APT arbetslagsledare utvärderingssamtal 2016-06-15 Lagledarträffar förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Uppföljning med förstelärare förstelärare utvärderingssamtal 2016-06-15 Resultatanalys Vi upplever oss förtrogna med verktygen men, som i målbeskrivningen, väl förtrogna har vi inte nått upp till. SKA-pärmen är ett tydligt verktyg som skapar trygghet bland pedagogerna genom att vi har gemensamma dokument och riktlinjer för hur verksamheten ska dokumenteras. Svaret här är en sammanslagning av samtliga uppgifter som berör förtrogenheten med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete varför vår tolkning av resultatet, som ser negativt ut, inte blir rättvist. 9

Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Betona den enskildes ansvar att ta del av SKA-pärmen samt uppdatera sig kring den. Lokalt prioriterade mål Avser: Förskoleområde D Mål Att vi under kommande verksamhetsår skapat en lek och lärmiljö som stimulerar barns inflytande, nyfikenhet och lust att lära. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK Förskolechef Juni 2016 Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mål VT 2016 Resultat I vår förskola ges varje barn möjligheter att utveckla sin vilja att utöva inflytande. 4 3,46 10

Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mål VT 2016 Resultat I vår förskola ges alla barn ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. I vår förskola får barnen utveckla sin nyfikenhet samt sin lust och förmåga att leka och lära. 4 3,12 4 3,85 Vi planerar den fysiska miljön så att den är tillgänglig och stimulerar till lek, utveckling och lärande. Vi utformar en stimulerande mångsidig användbar miljö med god tillgång till varierat och formbart material för skapande, utforskande och upplevelser som gynnar barnens fantasi och kreativitet. 4 3,46 4 3,38 Resultatanalys Vi upplever god måluppfyllelse och ser resultatsiffrorna som väl godkända men lämnar ändå utrymme för förbättring och utveckling. En viktig slutsats i resultatet ser vi är att man verkar över tid projekt, aktiviteter, satsningar på kompetensutveckling behöver få gott om tid för att man ska kunna utläsa ett trovärdigt resultat. 11

Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Medvetet arbetssätt kring mindre barngrupper, oavsett hur helheten ser ut det är en grundförutsättning för ett gott lärande. Lokalt prioriterade mål Avser: Broby förskola Mål Att under verksamhetsåret skapa en tydlig och stimulerande lärmiljö inomhus. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK Barnintervjuer Föräldraenkät Förskolechef Förskollärarna Förskolechef maj 2016 Mätverktyg VT 2016 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) I vår förskola får barnen utveckla sin nyfikenhet samt sin lust och förmåga att leka och lära. Mål Resultat Resultat området 4 3,6 3,85 12

Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Vi planerar den fysiska miljön så att den är tillgänglig och stimulerar till lek, utveckling och lärande. VT 2016 Mål Resultat Resultat området 4 3 3,46 Strategi Medveten fördelning av anpassat material för olika åldrar i de olika rummen. Genomgång av befintligt material samt ev. komplettering. Uppdatering samt byte av lekmaterialet. Reflektion och diskussion Reflektion och diskussion Sep 2015 Kontinuerligt varje månad Strategi Kontinuerligt observera, dokumentera och följa upp vilka processer som intresserar barnen och anpassa utbudet utifrån det. 13

Tydlighet kring materialets placering. /ansvarig pedagog Barnintervjuer dec 2015 samt maj 2016 Resultatanalys Det har skett stora förändringar på förskolan, dels genom att vi från augusti blev en renodlad förskolegrupp mot att tidigare ha varit integrerade tillsammans med fritidshemmet i samma lokaler, dels att vi fick fler barn. Utifrån stora förändringar i miljön har de yngsta barnen fått ett lugn, den största vinsten ligger här. Vi har skapat en gemensam matsal för de äldre vilket också bidragit till lugnet hos de yngsta. Vi ser hur barnen kan fokusera i sin lek och miljö då det är mer anpassat för respektive åldersgrupp. Ett tydliggörande av material genom bilder kopplat till de olika förvaringarna skapar trygghet och barnen har möjlighet att i större utsträckning göra fler lekval i samma rum. Delar av vår miljö är medvetet skapade för förändring vilket bidrar till barnens inflytande över sin lek och sin miljö, vilket i sin tur har bidragit till ökad lust till lek och lärande. Genom att dela upp barnen i mindre grupper har vi ökat möjligheterna till att se/ta del av barnens intresse och följa upp barnens lekprocesser. Vi anser att målet är uppnått till viss del, inomhusmiljön kommer att fortsätta att utvecklas och det finns mer att göra. Siffran 3.6 jämfört med områdets 3.85 tolkar vi som att vi har varit försiktiga i vår bedömning men tror att vi, framöver, kommer att kunna skatta oss högre genom att vi ser hur relativt små förändringar kan ge goda och stora resultat. På påståendet i den kommungemensamma föräldrar enkäten Innemiljö utmanar och stimulerar mitt barns lust och nyfikenhet att lära är Broby förskolas snittresultat 3,15 (4 är högst). Den siffran tolkar vi som att även föräldrarna anser att innemiljön har utvecklingspotential. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter med vårt lokalt prioriterade mål då vi ser ett behov av detta. Vårt fokus under nästa år kommer att ligga mer kring de äldre barnens innemiljö och, som en utveckling av det goda resultat vi ser, även inkludera den pedagogiska lekmiljön utomhus. 14

Avser: Norrtull förskola Mål Att vid verksamhetsårets slut skapat en lärmiljö som möjliggör barns inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK Barnintervjuer Föräldraenkät Förskolechef Förskollärarna Förskolechef maj 2016 Mätverktyg VT 2016 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) I vår förskola ges varje barn möjligheter att utveckla sin vilja att utöva inflytande. Mål Resultat Resultat området 4 3,25 3,46 I vår förskola ges alla barn ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. 4 3 3,12 Strategi 15

Kommunicera till barn och föräldrar hur man kan se och uppleva barns reella inflytande i förskolans verksamhet. Samtal och reflektion i barngruppen samt arbetslaget. Pedagogisk dokumentation och diskussion Medvetandegöra barns eget inflytande. Förskollärarna Barnintervjuer maj 2016 Barnens eget synliggörande av sitt inflytande. /barnen Foton, filmer, berättelse maj 2016 Strategi Kunskaper om barngruppens specifika behov av utmaningar och stimulering i lärmiljön. Samtal och reflektion i barngruppen. Studiebesök/diskussion med andra förskolor för att få inspiration. Observationer/logg av barngruppen samt gemensam reflektion Pedagogisk dokumentation dec 2015 samt maj 2016 Resultatanalys Vi har arbetat medvetet och systematiskt kring vår verksamhetspärm med pedagogisk dokumentation genom att utveckla den. Vi ser den som ett värdefullt arbetsredskap för vår egen del tillsammans med barnen och ser hur de får en återkoppling samt ett reellt inflytande på verksamheten och aktiviteterna. Barnens utvärdering ligger till grund för hur vi går vidare i de olika processerna. Vi upplever att vi har bra underlag för att vi har nått en god måluppfyllelse genom samtal, enkätsvar samt våra egna reflektioner. Svaret visar dock att vi ser en utvecklingspotential. 16

Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Diskussion i arbetslaget kring begreppet reellt inflytande vad är det? Fortsätta arbetet med verksamhetspärmen som är vårt verktyg för att få syn på barnets lärande. Avser: Solrosen förskola Mål Att vid verksamhetsårets slut skapat en lekmiljö som stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära, gör barnen delaktiga samt att kunna fungera enskilt och i grupp. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK Barnintervjuer Föräldraenkät Mätverktyg Förskolechef Förskollärarna Förskolechef VT 2016 maj 2016 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) I vår förskola ges alla barn ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Mål Resultat Resultat området 4 3,3 3,12 17

I vår förskola får barnen utveckla sin nyfikenhet samt sin lust och förmåga att leka och lära. 4 4 3,85 Strategi Ge förutsättningar till lek såsom tid, delaktighet, material samt möjlighet att spara leken/aktiviteten. Uppdatering samt komplettering av lekmaterialet. Reflektion och diskussion Kontinuerligt varje månad Låta barnen göra aktiva val samt delta i lekmiljöns utformning i samspel med övriga barn och vuxna. /barnen Reflektion, barnintervjuer maj 2016 Strategi Information till barnen avseende tillgång på material samt dess placering. Introduktion vid ny situation såsom nytt barn/material. Reflektion och diskussion dec 2015 samt Tydlighet kring materialets placering. /ansvarig pedagog Barnintervjuer dec 2015 samt maj 2016 18

Strategi Information till föräldrarna angående lekens betydelse. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Mentor Föräldraenkät våren 2016 Veckobrev. Resultatanalys God måluppfyllelse, barnen har en trygg känsla för var materialet finns samt hur man kan och får använda det. Ett ständigt flöde i byte av material i förråd där barnen är delaktiga gör att nyfikenheten och upptäckarglädjen hålls levande. Vi upplever att barnen vid verksamhetsårets slut har en god känsla för hur man hanterar lekmaterialet sortera, städa undan för att lusten till lek bibehålls. Som pedagoger har vi medvetet jobbat med hur vi hanterar materialet, t.ex. att bära en docka. Materialet som är framme just nu är alltid tillgängligt vilket resulterar i barnen får en känsla för ansvar, självständighet och samarbete. Barnen har fått vara delaktiga när vi investerat i nytt lekmaterial, att titta i kataloger, önska och ta aktiv del. Tiden för lek finns. Jobbar med ett tema som sträcker sig över hela verksamhetsåret, där de äldsta väljer och som sedan bearbetas i de olika åldersgrupperna men på olika nivåer. Ett reellt inflytande upplever barnen genom att få hjälpa till, välja utflyktsmål, lekar och val av kamrater som vi också tydliggör tillsammans med dem samt kommunicerar till föräldrar. Vi upplever att vi blivit mer tillåtande, som pedagoger, vilket vi upplever speglar sig i barngruppen med ökad förståelse. En hög siffra grundar sig i vårt nuläge, där vi ser att vi uppfyller målet. 19

Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter med vårt lokalt prioriterade mål då vi ser ett behov av att detta hålls levande. Vårt fokus under nästa år kommer att ligga mer kring sånger, musik och sagor som vi vill väva in i lekmiljön. Avser: Sankt Anna förskola Mål Att under verksamhetsåret använda den utvändiga lärmiljön mer i verksamheten. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning enl. BRUK Föräldraenkät Förskolechef Förskolechef Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) I vår förskola utmanar och stimulerar vi barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik. Vi planerar den fysiska miljön så att den är tillgänglig och stimulerar till lek, utveckling och lärande. VT 2016 Mål Resultat Resultat området 4 3,67 3,58 4 3,5 3,46 20

Strategi Se möjligheterna till lek och lärande utomhus oavsett väder/ årstid. Medveten utevistelse samt komplettera med inspirerande lekmaterial. Pedagogisk dokumentation Kontinuerligt varje månad Barnintervjuer maj 2016 Strategi Vara en del av Sankt Annas skola projekt Grön flagg och följa det gemensamma temat Vatten. Vattenlek och experiment. Studera kretsloppet i utemiljön. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation Kontinuerligt varje månad Resultatanalys God måluppfyllelse i att nyttja utemiljön mer, vilket resulterat i att vi ser mer möjligheter till lekidéer och upplever att det har berikat verksamheten, samt blivit mindre oro i hallen. Delat upp i mindre grupper och varit utanför gården skogen, aktivitetsområde vid skolan, havet. Gott om utrymme till samtal och reflektioner, samt möjligheter till lek och lärande. Mindre grupper ökar medvetenheten hos pedagogerna och därigenom arbetsglädjen. Genom vår medvetna utevistelse och nyttjande av olika miljöer har resulterat i att barnen har en god kroppsuppfattning, ökad fysisk ork samt ett ökat intresse för natur/vetenskap. 21

Projektet Grön flagg tillsammans med skola/fritidshem har ökat vår kännedom och kunskap kring miljöfrågor såsom hälsa, kompostering och källsortering. Siffrorna visar att vi är medvetna om den måluppfyllelsen vi nått men ändå ser utvecklingspotential. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter med vårt lokalt prioriterade mål då vi ser ett behov av att detta hålls levande. Strategier och aktiviteter fungerar bra varför de gott kan ligga kvar under nästa år. Vårt fokus under nästa år kommer att fortsatt ligga kring projektet Grön flagg med tonvikt på livsstil och hälsa. 22