Framsida 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av måluppfyllelse... 3 Omvärld... 3 Mål och delmål 2012... 5 Hälsa... 5 Vård... 5 Kommunikationer...10 Kultur...11 Arbete...12 Boende...13 Kunskap...14 Miljö...15 Region Halland som arbetsgivare...15 Ekonomi...19 Finansiell analys...22 Resultat...22 Nettokostnadsandelen och dess utveckling...24 Investeringar...25 Soliditet...25 Likviditet...26 Pensionsåtagande...26 Känslighetsanalys...27 Driftredovisning på verksamheter...28 Investeringsredovisning...32 Resultaträkning...35 Balansräkning...36 Ord- och begreppsförklaringar...37 Bilaga resultat av kvalitetsuppföljningar...39 2
Sammanfattning av måluppfyllelse Målområde övergripande enligt Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Färgförklaring Prognosen är god att nå det övergripande målet Prognosen är osäker men det övergripande målet kan uppnås Prognosen ser negativ ut att nå det övergripande målet Ingen prognos kan lämnas då ingen uppföljning redovisas Prognos att nå det övergripande målet 2012* * Mätperioden på tre månader är för kort för att kunna redovisa relevanta prognoser av samtliga mål. Prognos lämnas därför per målområde. Uppföljning av samtliga mål kommer att göras till Uppföljningsrapport 2-2012, i den mån det är möjligt. Omvärld 2011 redovisade landsting och regioner i riket ett samlat underskott på 2,5 miljarder kronor eller 1,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än för 2010. Försämringen förklaras framförallt av engångseffekten av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes, vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor. Även om denna engångseffekt exkluderas så visar landstingen ett samlat försämrat resultat jämfört med 2010 på 1,5 miljarder kronor. En annan förklaring till det försämrade resultatet är att huvuddelen av det statliga konjunkturstödet avvecklades som planerat 2011. Trots att skatteintäkterna blev drygt 3 miljarder kronor bättre än budgeterat ökade intäkterna långsammare än året innan och den samlade effekten var inte tillräcklig för att möta kostnadsutvecklingen. Det är mot denna bakgrund Region Halland har gått in i 2012 och förutsättningarna för året ser fortsatt mörka ut. Regeringens vårproposition för år 2012 räknar med nolltillväxt för 2012, och en förbättring först 2013. Vårpropositionen presenterade inga skarpa förslag som påverkar landstingssektorn och eventuella förändringar 3
sköts fram till höstens budgetproposition. Innebörden av detta är att planeringsförutsättningarna för 2013 2015 kan bli svåra att hantera. Under hösten och vintern har den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kommit av sig, men situationen har nu, i början av 2012, åter stabiliserats. Prognosen visar en viss BNP-ökning i Europa från och med 2013, men att återhämtningen kan komma att ta tid. Den svaga återhämtningen i Europa påverkar svensk export och även investeringsvolym. Hushållen är också försiktiga med konsumtion på grund av oron i omvärlden. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög under 2012 och sysselsättningen mätt som arbetade timmar förväntas vara oförändrad jämfört med föregående år. Enligt Ekonomirapporten april 2012 från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, så förväntas skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Detta förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Prognosen för det reala skatteunderlaget är en ökning med 1,5 procent för både 2012 och 2013. Ekonomirapporten påpekar även att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn framöver. Det gäller reinvesteringar i infrastruktur och lokaler som behöver göras om för att anpassas till nya metoder som utvecklats för att verksamheter ska bedrivas effektivt. Det pågår även ett stort arbete i sektorn med digitalisering av välfärdstjänster. Kollektivtrafikens kostnader beräknas öka kraftigt framöver då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Den höga investeringstakten leder till högre driftkostnader. Inom hälso- och sjukvården ändras förutsättningarna ständigt. Det är nya metoder för diagnostik och behandling eller teknik för informationshantering. Trender inom hälsooch sjukvården som är gemensamma både i Sverige och internationellt är att den avancerade vården blir alltmer specialiserad, vilket leder till en koncentration av vårdinsatserna, vårdenheterna blir allt fler och behovet av en samordnande funktion ökar. Det sker en förskjutning mot äldre patienter med flera kroniska sjukdomar och patienterna är allt bättre informerade och tar ett större ansvar för den egna hälsan och vården. De flesta kostnadsbedömningar innebär att den medicintekniska utvecklingen medför en kostnadsutveckling som tenderar att vara högre än skatteunderlagets utveckling. Det kommer att göra aktiva prioriteringar baserade på hälsoekonomiska bedömningar allt vanligare och även skapa ett ökat fokus på förebyggande arbete. Förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård är att dess organisation kontinuerligt anpassas till de förändrade förutsättningarna. 4
Mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en redogörelse för de delmål som redovisas i Uppföljningsrapport 1 2012. Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Målet följs inte upp i Uppföljningsrapport 1 2012, och någon prognos på måluppfyllelse lämnas inte då det krävs längre mätperioder för relevans i resultaten. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälsooch sjukvården. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Som ett första steg i att beskriva hallänningens behov av hälso- och sjukvård gjordes 2011 en behovskartläggning med fokus på Kungsbacka och Falkenberg. I mars 2012 presenterades en komplettering av kartläggningen, med likvärdig information för resterande kommuner. För alla kommuner presenterades dessutom fördjupning av äldre hallänningars vårdkonsumtion. Rapporten visar att konsumtionen av både primärvård och specialiserad vård varierar mellan regionens kommuner och är högst i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Då 5
detta inte kan förklaras i skillnader i hallänningarnas upplevda hälsa, är det troligen tillgången till hälso- och sjukvård som påverkar konsumtionen. Vårdkonsumtionen bland invånare som är äldre än 65 år ökar med stigande ålder. Konsumtionen på olika vårdnivåer varierar kraftigt mellan kommunerna, och variationen kan inte förklaras utifrån tillgänglig information kring de äldre invånarnas hälsa. Troligtvis påverkar även närheten till vårdkonsumtionen i denna åldersgrupp. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Arbetet med att fullfölja de nationella satsningarna om e-hälsa är påbörjat i regionen. Arbetet fortgår utifrån regionfullmäktiges beslut om prioriteringar. Införande av invånartjänster i form av fristående webbtidbok, Pascal läkemedelstjänst, spärrtjänst för information i vårdadministrativa system samt nationella patientöversikten beräknas vara införda under 2012. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Region Halland deltar i ett mycket stort antal nationella satsningar för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samtliga satsningar innebär arbetsinsatser från personal i specialiserad vård, psykiatri och Vårdval Halland inklusive barnhälsovård. I detta avsnitt redovisas endast några de mest omfattande nationella satsningarna som Region Halland deltar i. Om inget annat anges är det för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Tillgänglighet och kömiljarden Region Halland är nära målet om en köfri hälso- och sjukvård och uppfyller målen för att ta del av kömiljarden. Så gott som alla vårdgivare har god tillgänglighet för nybesök och för åtgärder. Under uppföljningsperioden har 87 procent av patienterna erhållit mottagningsbesök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. Jämfört med föregående år har antalet patienter som fått vård hos annan vårdgivare minskat med nästan 15 procent och uppgick under perioden till 1 222 hänvisningar. 6
Tabell Kömiljarden, uppfyllelse av mål för perioden jan mars 2011 Tillgänglighet jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål och kömiljardens mål om 80 % inom 60 dagar Under 70 % inom 60 dagar Över nationella målen om 70 % inom 60 dagar Intäkter från kömiljarden 6,3 4,7 4,3 Region Halland når målet om den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, som innebär att ett första besök ska erbjudas inom 30 dagar. Målet om att 90 procent ska påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar nåddes under mars månad men inte i januari och februari. Satsningar för ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen Under 2011 nådde Region Halland det nationella målet om implementering av lokala mål och rutiner i verksamheterna samt genomförande av handlingsplanen kring en jämställd sjukskrivningsprocess. Målet om försäkringsmedicinska utredningar nåddes också. Regionen erhöll 1,6 miljoner kronor respektiver 6,3 miljoner kronor i stimulansbidrag. Det nationella målet om att 80 procent av sjukintygen ska överföras elektroniskt nåddes inte, Region Hallands resultat var 72 procent. Inga landsting klarade målet om att 80 procent av läkarintygen skulle ha godkänd kvalitet. Halland hade 56 procent godkända intyg och riksgenomsnittet var 54 procent. Inga stimulansmedel erhölls för dessa mål. Rehabiliteringsgarantin Under första kvartalet har inga ansökningar om medel från rehabiliteringsgarantin inkommit till Regionkontoret. Detta beror troligen på att prestationsersättning under 2012 utgår för genomförd behandling och inte som under 2011 för påbörjad behandling. Säker hälso- och sjukvård Samtliga vårdgivare som finansieras av Region Halland uppfyller den nya patientsäkerhetslagen. Alla har lämnat in en patientsäkerhetsberättelse som redovisar hur det systematiska arbetet med att minska vårdskador fortgår. Samtliga vårdgivare i egen regi har sammanställt en gemensam patientsäkerhetsberättelse, och de privata vårdgivarna har upprättat varsin. Arbetet med att minska vårdrelaterade skador fortsätter. Resultatet av den nationella mätningen av trycksår hos inneliggande patienter vid Hallands sjukhus visade positiva resultat. I Halland hade 13 procent av patienterna trycksår och riksgenomsnittet var 16 procent. Insatserna gör nytta. Sedan förra året har andelen drabbade patienter minskat med 1 procent och sedan 2008, då den första mätningen genomfördes, har andelen drabbade patienter minskat med 12 procent. 7
Vård och omsorg om de allra mest sjuka äldre I Halland är satsningen uppdelad på tre olika delprojekt som omfattar utveckling av rutiner för samarbete i mellan kommun, närsjukvård och specialiserad vård och psykiatrin samt införande av tre kvalitetsregister för omvårdnad av äldre (Senior Alert, Svenska demensregisteret och Svenskt palliativregister). Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning, för deltagande i arbetsgrupper och registreringgrad i respektive kvalitetsregister. Rehabilitering av äldre Satsningen omfattar utveckling av kvalitet och vårdkedjor mellan specialiserad vård, närsjukvård och kommunerna för äldre med stroke och för äldre med andra diagnoser som har behov av rehabilitering. Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning och för deltagande i arbetsgrupper. Satsningen omfattar även ett pilotprojekt för förebyggande hembesök i Laholms och Halmstads kommuner. Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Resultatet för av kvalitetsutvecklingen i vården presenteras i relation av följsamheten gentemot nationella riktlinjer eller måltal. När sådana inte finns relateras resultatet till väl beprövad praxis. Kvaliteten inom de olika vårdområdena mäts genom en eller flera indikatorer. Specialiserad vård Under 2012 följs samma kvalitetsindikatorer som följdes under 2011. Mer detaljerad information om indikatorerna samt förändringar i relation till årsuppföljningen 2011 finns i tabell nedan samt i bilaga. Generellt sett är kvaliteten i den specialiserade vården god, men på några områden finns det förbättringsutrymme. Tabell Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus januari mars 2012 8
Kommentarer Strokesjukvården 76 procent av patienterna vårdades på strokeenhet från dag 1, vilket är 8 procent högre än vid årsskiftet. Vårdkedjan för patienterna har förbättrats, mellan den 1 januari och 31 november 2011 hade 71 procent fått ett uppföljande läkarbesök efter sjukhusvistelsen. Målet är 100 procent för båda indikatorerna. Ortopedisk sjukvård medelväntetiden för operation för patienter med höftfraktur var 17 timmar. Jämfört med resultatet i Öppna Jämförelser 2011 är det en förkortning med 7 timmar. Målvärdet anger att operation ska ske inom 24 timmar. Kvinnosjukvård framfallsoperationer i dagkirurgi. Andelen operationer som görs i dagkirurgi har ökat från 18 procent vid årsskiftet till 28 procent första kvartalet. Resultatet indikerar att en effektivisering har påbörjats. Inga måltal finns. Vårdproduktion Tandvård Anslaget för tandvård innehåller barntandvårdspeng, uppsökande tandvård, nödvändig tandvård, tandvård som led i en sjukdomsbehandling, riskfond 1 och 2, sistahandsansvar, tandvård på lika villkor och rekrytering. Resultatet efter tre månader visar på ett överskott på 890 000 kronor. Det är främst på anslagen för nödvändig tandvård och riskfond 1 som överskotten finns. Överskottet på nödvändig tandvård beror sannolikt på att hemtandvården minskar under januari månad. Riskfonden visar överskott i början av året eftersom inte så mycket tandvård har hunnit utföras så att karensbeloppet uppnåtts. Prognosen för året är att kostnaderna ska rymmas inom budget. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel uppgick under första kvartalet 2012 till 179,2 miljoner kronor. Resultatet är 10 miljoner kronor kronor lägre mot periodens budget. Jämfört med motsvarande period förra året är det en minskning med 3,1 miljoner kronor. Hjälpmedel Hjälpmedelsnämndens resultat efter tre månander visar på ett negativt resultat på 308 000 kronor. Anledning till avvikelsen är att kostnader från 2011 har påverkat resultatet under det första kvartalet. Bedömningen är att avvikelsen kommer att jämnas ut och prognosen på helår visar nu på ett resultat på cirka 0,9 miljoner kronor. Återanvändningen av försäljningshjälpmedel fortsätter att på ett positivt sätt minska den totala kostnadsbilden inom verksamheten. Under årets första tre månader har återanvändningen minskat kostnaderna med cirka 360 000 kronor. Ambulanssjukvården Det totala antalet ambulansuppdrag har ökat med 2 procent under perioden januari mars jämfört med föregående år. Tillgängligheten avseende prio 1-transporter, som 9
nås inom 10 minuter, är 71 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Målet om 80 procent uppnås inte. Antalet sjukresor med taxi minskade med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror på förändrade avgifter för sjukresor. Jämfört med föregående år minskade antalet hanterade samtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen med 2 procent under mätperioden. Målet om att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter uppnås inte. Positivt är att tillgängligheten avseende besvarade samtal inom tre minuter har ökat från 68 procent vid årsskiftet till 71 procent under uppföljningsperioden. Psykiatri Totalt har antalet besök inom psykiatrin minskat med 1 procent jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar är oförändrat. Ekonomin visar en negativ utveckling som en följd av kostnader för hyrläkare och för valfrihetsvård. Specialiserad vård Produktion av specialiserad vård på Hallands sjukhus följs upp som antal viktade vårdtjänster och kostnad per viktad vårdtjänst. Under mätperioden är kostnaden per viktad vårdtjänst lägre än budgeterat. Antal viktade vårdtjänster överstiger plan med 5,2 procent medan kostnaderna överstiger budget med 3,3 procent. Att volymen relativt sett ökar mer än kostnaderna är en följd av en bättre produktionsplanering och effektivare bemanning vilket i sin tur leder till en högre produktivitet. Trenden under 2011 där kostandsökningarna var högre än produktionsökningarna kan ha brutits. Antalet utfärdade vårdgarantisedlar har minskat vilket betyder att produktionen bättre matchar kapaciteten. Hallands sjukhus bedöms producera mer vård än beställd volym vilket gör det troligt att driftnämnderna kommer att begära en tilläggsbeställning av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgår till drygt 100 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år och även jämfört med budget. Viss osäkerhet råder i sifforna på grund av konstaterad osäkerhet i faktureringsunderlagen. Kommunikationer Region Halland ansvarar för en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planen ligger till grund för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder när det gäller regionala vägar, trafiksäkerhet, miljöåtgärder och kollektivtrafikåtgärder. Från och med 2012 är Region Halland regional kollektivtrafikmyndighet som ska fastställa strategier och mål i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Region Halland har tagit över vissa uppgifter från länsstyrelsen. Bland annat ska Region Halland bistå Post- och telestyrelsen i uppdraget att följa tillgången till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet, samt följa utvecklingen inom ITinfrastrukturområdet med särskild inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. 10
Prognos för måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari 2012 då också marknaden öppnades för konkurrens. I enlighet med den nya lagen har ett trafikförsörjningsprogram tagits fram. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är styrande för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Programmet är såväl strategiskt och långsiktigt till sin karaktär som kortsiktigt. All kollektivtrafik inom länet omfattas liksom trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. Trafikförsörjningsprogrammet har sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen och tar även hänsyn till andra nationella, regionala och lokala mål samt planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Delmål: Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka I samband med framtagandet av trafikförsörjningsprogamet har invånardialoger genomförts i samtliga kommuner. Invånarna har beretts möjlighet att påverka utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Inget att rapportera under perioden. Kultur Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå. Ansvaret har vidgats i samband med regionbildningen. En kulturplan för Halland 2011 2013 fastställdes 2010. Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas. Prioritering och genomförandet av Mål och strategier 2012 2015 och Hallands kulturplan sker i enlighet med kultursamverkansmodellen, i samspel med staten, kommunerna, kulturskaparna och civilsamhället. En process har inletts för att teckna utvecklingsavtal med kommuner och kulturorganisationer för strategiska insatser till stöd för målen. Prognos måluppfyllelse: En sammanfattande bedömning är att inriktningen av verksamheten stödjer målen och inga avvikelser förväntas under året. Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål 2012: Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. 11
Processen att förnya den regionala kulturens organisation syftar till att förstärka förutsättningarna för spets och kvalitet. I samma syfte utvecklas en modell för Artist in Residence tillsammans med statens kulturråd. Artist in Residence innebär att konstnärer inom olika områden (konst, musik, film etc.) som bor utanför Halland (nationellt, internationellt) under lägre eller kortare tid bor och verkar i Halland. Kulturenheten deltar i en nationell dialog med Myndigheten för kulturanalys. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 2012: Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Kulturenheten planerar att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med andra regioner för kulturstatistik och rapportering i samband med kultursamverkansmodellen. Två projekt med staten som medfinansiär och ökad tillgänglighet som huvudsyfte är Handslag Halland och Kultur för livet. Båda kommer att följas upp i särskild ordning. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Kultur för barn och unga är en del av projektet för kulturstatistik. Processen för att samordna utbud och finansiering av kultur i skolan syftar till att öka möjligheterna för barn och unga att uppleva kultur. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål 2012: Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Kulturenheten har initierat processen för att skapa en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Kunskapen om både kultur och kulturella näringar i Halland kommer att öka genom projektet System Wide Cultural Planning. System Wide Cultural Planning innebär kartläggning och analys av kulturen i Halland som skapare av hållbar tillväxt. Arbete Att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag och fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken och därmed en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget kan Region Halland tillsammans med kommunerna 12
genomföra insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Det är ett område där de regionala självstyrelseorganen vill ha ett större inflytande än idag. Inom ramen för mål och strategier för regional tillväxt ska Region Halland, kopplat såväl till EU 2020 som till statliga uppdrag, göra insatser som resulterar i fler och växande företag i Halland. Verksamheten bedrivs inom verksamhetsområde Näringsliv och stödjer de övergripande målen. Prognos måluppfyllelse: Under de inledande tre månaderna har verksamheten genomförts enligt plan och prognosen att nå de övergripande målen är god. Mål 1: Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Delmål 2012: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Redovisas inte för mätperioden. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Verksamheten har bedrivits inom följande områden. Etablera driftsformer för avslutade projekt inom innovationssektorerna hälsa, mat, bioenergi samt för portalen att attrahera besökare, inflyttare och investerare. Arbetet är igång och följer plan inom alla fyra innovationssektorerna. Ett antal beslut kommer att fattas externt och internt som kommer att påverka resultatet och utformningen av arbetet resten av året. Innovationssektorn bioenergi saknar bemanning för utförandet. Ta fram en kostnadseffektiv och behovsstyrd lösning för ett samordnat, uthålligt basutbud vad gäller näringslivsstöd och nyföretagande i Halland. Arbetet är igång och följer plan. Ägardirektiv till ALMI för ökad styrbarhet mot det uppsatta målet. Arbetet är igång och följer plan. Utveckla former för samverkan mellan utbildning och näringsliv. Arbetet är igång men är fördröjt på grund av oklarhet i bemanning I samverkan med kommunerna ta fram en plan för att integrera entreprenörskap i skolan i den ordinarie verksamheten. Arbetet är igång men är fördröjt på grund av oklarhet i bemanning Boende Region Halland ansvarar för områden som har direkt koppling till boendemiljöerna, främst kollektivtrafik och folkhälsa. Regionen rapporterar också till Boverket hur det regionala tillväxtarbetet samordnas med kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med kommunerna göra insatser för att främja boendet. 13
Målet följs inte i Uppföljningsrapport 1 2012 och någon prognos för måluppfyllelse lämnas inte då verksamheten som bedrivs för att nå de övergripande målen är av sådan art att det behövs längre mätperiod för att få relevans. Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Kunskap Region Hallands verksamhet inom området kunskap ligger inom tre områden. Ett område är de egna skolorna Naturbruk Halland och folkhögskolorna i Katrineberg och Löftadalen. Ett annat område handlar om kommunal samverkan när det gäller gymnasieutbildning och vuxnas lärande. Ett tredje område handlar om vår samverkan med högskolan. En gemensam strategi för regional utveckling där högskolan och regionen stödjer varandra kommer att utarbetas. Sammantaget innebär dessa tre områden att det finns en grund för Region Halland att tillsammans med kommunerna och högskolan arbeta med området Kunskap. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Region Halland och de halländska kommunerna har avtal både för gymnasieutbildningen och för den kommunala vuxenutbildningen. Region Halland har en samordningsfunktion. Förstudien kring Vård- och omsorgscollege i Halland löper planenligt och regional certifieringsansökan kommer att skickas in under maj månad. Region Halland och Högskolan i Halmstad slöt den 1 mars 2012 ett samarbetsavtal för att fördjupa samarbetet inom såväl utbildning och kompetensutveckling som inom andra utvecklingsområden. Avtalet sträcker sig över tre år och utgår från de gemensamma utvecklingsområdena i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 respektive Högskolan i Halmstads vision. Motsvarande samarbetsavtal har tagits fram tillsammans med Campus Varberg. Delmål 2012: Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Möjligheten att nå målet kan för närvarande inte bedömas. Inom detta mål ska skolförvaltningen nå måluppfyllelse inom endast fem månader. Omställning av resurserna för att nå målet uppfattas som en extraordinär utmaning. 14
Miljö Region Halland har inget formellt ansvar för den regionala miljöpolitiken. Det ansvaret ligger hos Länsstyrelsen. Möjligheterna för Region Halland att bidra till att de regionala miljömålen uppfylls ligger främst i den egna verksamheten och inom de områden där regionen har det regionala utvecklingsansvaret. Målet följs inte i Uppföljningsrapport 1 2012 och någon prognos för måluppfyllelse lämnas inte då verksamheten som bedrivs för att nå de övergripande målen är av sådan art att det behövs längre mätperiod för att få relevans. Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål 2012: Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007 Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år 2011. Region Halland som arbetsgivare Medarbetarna är Region Hallands viktigaste tillgång för att förverkliga verksamhetens mål. Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av delaktighet och dialog skapas förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. I samverkan med andra aktörer utvecklas Region Halland som en attraktiv arbetsgivare i en attraktiv region med invånarna i fokus. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Redovisas inte för mätperioden. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Samarbete/samverkan med högskolan samt tillgång på praktikplatser. 15
I samarbetsavtalen med Högskolan i Halmstad och med Campus Varberg framgår följande områden att samverka kring när det gäller Region Halland som arbetsgivare: en satsning på att utveckla akademisk utbildning inom hälso- och sjukvårdssektorn en utökning av kliniska utbildningsplatser en gemensam finansiering av doktorandanställningar ett kontinuerligt informationsutbyte och utvecklat samarbete mellan Region Hallands forsknings-, utvecklings- och utbildningsavdelning och högskolans forskningsledning en kompetensutveckling för arbetslivet, med matchning mellan studenter och arbetsliv. Ny medarbetarenkät Planeringen av årets medarbetarenkät som genomförs i september är i full gång. Medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg i verksamhetsutvecklingen, eftersom den ger en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö och därigenom möjlighet till att skapa ännu bättre arbetsplatser. Syftet med medarbetarenkäten är att få en samlad bild över hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö, möjlighet till delaktighet och hur synen är på regionen som arbetsgivare. Utvecklingssamtal med individuella utvecklingsplaner Under 2012 har ett arbete påbörjats för anpassa genomförandet av utvecklingssamtal utifrån verksamhetsplaner och medarbetarens förutsättningar. Särskild vikt har lagts vid chefernas behov och möjlighet till utvecklingssamtal med sin chef, genom att det tagits fram en separat mall. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Ingen redovisning under mätperioden. Delmål: Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Rätt kompetenser kompetensförsörjning Arbetet med införandet av Region Hallands gemensamma kompetensinventeringssystem Personec HR går enligt plan. Att arbeta systematiskt med kompetensinventering är en förutsättning för att Region Halland ska kunna arbeta med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling, ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Intresset och antal verksamheter som arbetar med den verksamhetsinriktade kompetensförsörjningsmodellen Olivia har ökat i början av året. Nya utbildningstillfällen planeras under hösten. 16
Medarbetarna i siffror Den 31 mars 2012 hade Region Halland 7 581 medarbetare, varav 6 967 (92 procent) var tillsvidareanställda och 614 visstidsanställda. Jämfört med första januari 2012 har antalet anställda ökat med totalt 115 medarbetare. Av dem är 33 tillsvidareanställda och 82 visstidsanställda. (Se figur 1) Ökningen av antal medarbetare är framförallt inom förvaltningarna kopplade till hälso- och sjukvårdsområdet (34 tillsvidare). Antal anställda de tre första månaderna visar på en fortsatt uppgång. Tidsperspektivet är dock för kort för kunna göra några djupare analyser, men några förklaringar följer här: Beslut togs 2011 kring en satsning på barnsjukvård i norra Halland vilket kommer att ge full effekterna först under innevarande år. Drygt tio sjuksköterskor har under sin utbildning ersatts av barnsjuksköterskor och en läkare har rekryterats. Beslutet från 2011 om att öka antalet AT-läkare i Region Halland får full effekt först i år. Antalet utbildningsplatser har ökat från 34 till 48 stycken och då intaget sker vid ett flertal tillfällen per år syns helårseffekten av satsningen först i slutet av året. Fem nya AT-läkartjänster har tillsatts under de första tre månaderna som en följd av beslutet. På grund av arbetsmiljöproblem framförallt på HSV har sex stycken nya sjuksköterskor anställts inom medicin. Inom psykiatrin har 10 sjuksköterskor påbörjat sin trainee-utbildning. Samtliga förvaltningar 2012-01-01 2012-03-31 Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning 852 40 892 840 51 891-1 -12 Ekonomi- och transportpersonal 279 4 283 283 7 290 7 4 Sjuksköterskor 2 193 192 2385 2 218 236 2 454 69 25 Undersköterskor 1 085 57 1142 1 092 56 1 148 6 7 Läkare 681 118 799 679 137 816 17-2 Läkarsekreterare 473 24 497 482 18 500 3 9 Rehab/paramedicin 547 57 604 547 58 605 1 0 Tandvårdspersonal 383 17 400 383 16 399-1 0 Teknisk personal 254 6 260 253 8 261 1-1 Övrig personal 187 17 204 190 27 217 13 3 Summa 6 934 532 7466 6 967 614 7 581 115 33 Figur 1 Regionen har under årets tre första månader haft 7 560 snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden. 17
Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 80,1 procent av total tid, vilket är i nivå med tidigare beräkningsperioder. Studier med lön/del av lön ligger på en låg nivå, vilket beror på att inrapportering i systemet inte görs korrekt (se figur 2). Tidsanvändning 1 kvartalet 2012 4% 5% 5% 6% 80% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro Övrigt Figur 2 Under beräkningsperioden har timavlönade arbetat motsvarande 33 årsarbetare, vilket är i nivå som föregående års siffror. Av det totala antalet anställda arbetar 72 procent heltid, vilket är 3 procent mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 95 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Erbjudande om heltid ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,5 procent till och med den 29 februari 2012. Framförallt var sjukfrånvaron under februari högre än föregående år. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) under de tre första månaderna uppgick till 13,9 miljoner kronor och har ökat med 4,2 miljoner, jämfört med samma period förra året. Både psykiatrin, närsjukvården och Hallands sjukhus Halmstad har ökat sina kostnader under inledningen av året. För närsjukvårdens del kan ökningen förklaras med svårigheter att rekrytera specialistkompetenta läkare vid vissa vårdcentraler. För att förbättra läget har Närsjukvården genomfört verksamhetsövergripande rekryteringsinsatser under våren. 18
Hallands sjukhus Halmstad har höjt kostnaderna för inhyrd personal bland annat beroende på svårigheter att bemanna läkartjänster fullt ut kring barnsatsingen i norr samt röntgenverksamheten. Det har även varit brist på patologer, hudläkare, neurologer, anestesiläkare och ögonläkare. Inom de två sistnämnda yrkeskategorierna har rekrytering skett och behovet förväntas bli lägre på sikt. Inom sjuksköterskeområdet är det främst brist på operation-, anestesi- och röntgensjuksköteskor. Psykiatrin har haft drygt 4 vakanta tjänster under perioden. Det är inom vuxenpsykiatrin i södra Halland som bemanningsproblemen är som störst. För att komma tillrätta med problemen har man bland annat anlitat rekryteringsbolag. Total kostnad för inhyrda läkare och sjuksköterskor (bemanning samt avtal ack. t.o.m. mars månad) Total Tkr Läkare Läkare Sjuksköterskor Sjuksköterskor Förvaltning 2011 2012 2011 2012 Hallands sjukhus Halmstad 1 661 2 730 235 571 Hallands sjukhus Varberg 166 70 38 105 Hallands sjukhus Kungsbacka 354 238 0 0 Psykiatrin Halland 1 371 2 564 0 0 Närsjukvården Halland 5 939 7 707 64 0 Summa: 9 491 13 309 337 676 Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt och kan därmed, om behov finns och det bedöms som acceptabelt ur ett invånarperspektiv, reglera intäktsnivån år från år. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Under 2012 har regionskatten höjts med 50 öre, samt ytterligare 20 öre med anledning av skatteväxlingen med kommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för Hallandstrafiken. Regionens utdebitering uppgår till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen i riket, som är 11,07 kronor. 19
Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Prognos över måluppfyllelse: Negativ Ekonomiskt resultat och prognos efter 3 månader Region Hallands resultat för 2012 prognostiseras till -107 miljoner kronor (mnkr) vid årets slut, vilket är 89 mnkr sämre än årsbudgeten. Prognosen har från februari till mars månad förbättrats med cirka 3 mnkr för regionen. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -122 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till -10 mnkr, regionstyrelsen till -25 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till 50,0 mnkr. Regionens resultat efter tre månader uppgår till 0,9 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförbättring med cirka 20 mnkr. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2012: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Detta delmål följs upp i årsredovisningen genom granskning av statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Delmål 2012: Soliditeten ska vara lägst -20 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till - 9,9 procent, vilket är en försämring med 4,8 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport 1 2011. Försämringen förklaras främst med att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Delmålet att soliditeten ska vara lägst - 20 procent 2012 uppfylls därmed i uppföljningsrapporten efter tre månader. Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 99,9 procent, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2012 pekar på en nettokostnadsandel på 101,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. Delmålet att 20
regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,3 procent 2012 uppfylls inte enligt denna prognos. Målet för 2012 2015 är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 98,8 procent (2007 2011). Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 9,0 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period 2011. Ökningen förklaras främst av regionens höjda utdebitering under 2012. För helåret 2012 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 7,4 procent, vilket är 4,4 procentenheter högre än 2011. Prognosen överstiger årets budget med 38 mnkr. Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 8,4 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 7,9 procent för 2012. Prognosen för 2012 gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet att ekonomin ska vara stark. 21
MNKR Ärende 35 Finansiell analys Under 2010 återhämtade sig den svenska ekonomin efter den globala finanskrisen, vilket ledde till en relativt stark återhämtning på arbetsmarknaden och ett växande skatteunderlag. Även under 2011 fortsatte återhämtningen med uppreviderade skatteintäktsprognoser som följd. Under 2012 beräknas antalet arbetade timmar vara oförändrad jämfört med föregående år, trots detta ökar det reala skatteunderlaget med 1,1 procent. Det beror på att den automatiska balanseringen i pensionssystemet som höll tillbaka pensionerna 2011 nu i stället bidrar till ökade pensioner. Resultat Region Hallands resultat för hela 2012 prognostiseras till -107 mnkr, vilket är 89 mnkr sämre än årsbudgeten. Jämfört med 2011 års resultat skulle detta innebära en resultatförbättring med cirka 7 mnkr. I 2011 års resultat ingick en jämförelsestörande finansiell kostnad (144 mnkr) av engångskaraktär, då diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänktes. RESULTAT 2008-2012 200 150 100 50 0-50 2008 2009 2010 2011 Prog 2012-100 -150 Resultatet för nämnder och styrelser prognostiseras till -122 mnkr, för hälso- och sjukvårdsstyrelsen till -10 mnkr, för regionstyrelsen till -25 mnkr* och för skatt, statsbidrag och finansnetto till 50,0 mnkr. *Genom en kompletteringsbudget får 30 mnkr av regionstyrelsens egna kapital tas i anspråk, vilket gör att prognosen blir negativ. Regionens resultat efter tre månader uppgår till 0,9 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförbättring med cirka 20 mnkr. Resultatet för nämnder och driftstyrelser uppgår efter tre månader till -21,8 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens resultat uppgår till -1,0 mnkr, regionstyrelsens till 0,5 mnkr medan resultatet för skatt, statsbidrag och finansnetto är 23,2 mnkr. 22
Årets resultat (mnkr) 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2010 2010 2011 2011 2012 2012 8,6 154,7-19,6-114,9 0,9-107,4 Resultat i förhållande till eget kapital (%) 0,3% 4,7% -0,6% -3,6% 0,0% -3,5% Res. i förhållande till verksamh.nettokostn. 0,5% -1,2% 0,0% 2,4% -1,7% -1,5% Regionens verksamheter visar efter tre månader ett resultat som uppgår till -22 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor bättre än budget. För helåret prognosticeras ett resultat på -157 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor sämre än budget. Prognossiffran förklaras huvudsakligen av betydande underskott inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. För ytterligare information om det ekonomiska utfallet för respektive nämnd hänvisas till avsnittet Driftredovisning på verksamheter. Resultatet efter tre månader avseende intäkter för skatt, statsbidrag och finansnetto uppgår till 23 mnkr, vilket är 20 mnkr bättre än periodiserad budget. För hela 2012 är resultatet för skatt, statsbidrag och finansnetto prognostiserat till 50 mnkr, vilket är 38 mnkr bättre än budget. Intäkter Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 150 mnkr eller 9,0 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period 2011. För 2012 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 7,4 procent eller 495 mnkr, vilket är 2,9 procentenheter lägre än 2010. Prognosen överstiger årets budget med 38 mnkr. I budget 2012 är regionens skatteintäkter budgeterade till 5 755 mnkr. Utfallet efter tre månader uppgår till 1 448 mnkr, en ökning med 12,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta förklaras främst av höjd skattesats. I prognosen beräknas skatteintäkterna till 5 785 mnkr, 30 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2011 beräknas skatteintäkterna öka med 10,8 procent eller 562 mnkr. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting i februari 2012. Efter tre månader uppgår statsbidragsintäkterna till 363,5 mnkr, en minskning med 3,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till 1 442 mnkr, vilket är 8 mnkr högre än budgeterat. Årets finansnetto efter tre månader är negativt och uppgår till -4 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -28 mnkr, vilket är i nivå med budget. I tabellen Skatte- och nettokostnadsutveckling kan vi följa den procentuella förändringen jämfört med motsvarande period föregående år. 23
Skatte- och nettokostnadsutveckling 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Skatt och statsbidrag 6,9% 5,5% 1,0% 3,0% 9,0% 7,4% Nettokostnader 2,5% 1,8% 2,7% 4,9% 6,9% 8,4% Kostnader Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 8,4 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 7,9 procent för 2012. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Skatt statsbidrag Nettokostnader 9,0 6,0 % 3,0 0,0 2008 2009 2010 2011 Prog 2012 Nettokostnadsandelen och dess utveckling Nettokostnadsandel (%) 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Verksamhetens andel 1) 96,4 94,5 97,8 96,2 96,3 97,6 Avskrivningar 1) 3,6 3,8 3,9 3,9 3,5 3,5 1) 2) Finansnetto -0,6-0,6-0,5 1,6 0,2 0,4 Nettokostnadsandel 99,5 97,6 101,2 101,7 99,9 101,5 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. 24
Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 99,9 procent, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2012 pekar på en nettokostnadsandel på 101,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. NETTOKOSTNADSANDEL 103 102 101 100 % 99 98 97 96 95 2008 2009 2010 2011 Prog 2012 Investeringar Investeringar (mnkr) 3 mån 3 mån 3 mån Progn 2010 2010 2011 2011 2012 2012 73 285 67 344 51 396 Periodens investeringar uppgår till 51 mnkr, vilket är 16 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen på 396 mnkr innebär ett utfall som är 67 mnkr lägre än årsbudgeten. Soliditet Soliditet 4 mån 4 mån 3 mån 2010 2010 2011 2011 2012 Inkl ansvarsförbindelse -6,6% -2,8% -5,1% -9,7% -9,9% Exkl ansvarsförbindelse 53,4% 54,0% 52,8% 50,1% 50,5% Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till -9,9 procent, vilket är en försämring med 4,8 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport 1-2011. Försämringen förklaras främst med att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. 25
Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, uppgick efter tre månader till 50,5 procent, en försvagning med 2,3 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport 1-2011. I jämförelse med andra landsting/regioner har Region Halland en stark soliditet. Likviditet Kassalikviditet (%) 4 mån 4 mån 3 mån 2010 2010 2011 2011 2012 193% 211% 208% 211% 219% Kassalikviditeten uppvisar en förstärkning efter tre månader och uppgår till 219 procent. Likvida medel (mnkr) 4 mån 4 mån 3 mån 2010 2010 2011 2011 2012 2 271 2 383 2 303 2 200 2 356 Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 138,0% 136,3% 130,5% 37,1% 32,6% Regionens likvida medel har ökat med 53 mnkr jämfört med uppföljningsrapport 1-2011. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan man utläsa att nyckeltalet har försvagats något. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 mars 2012 till 5 076 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 10,6 procent eller 488 mnkr jämfört med uppföljningsrapport 1-2011. Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandet beror till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Av pensionsåtagandet avser 3 771 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 1 305 mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 74 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. 26
Pensionsåtagande inkl löneskatt (mnkr) 4 mån 4 mån 3 mån 2010 2010 2011 2011 2012 Avsättning 895 981 1 042 1 269 1 305 Ansvarsförbindelse 3 501 3 431 3 546 3 762 3 771 Summa åtagande 4 396 4 412 4 588 5 031 5 076 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att visa beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Känslighetsanalys mnkr Löneökning med 1 procent inklusive -35 arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med -25 1 procentenhet Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 2) +/- 55 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 2) Enligt sluttaxering 2010. 27