UMEÅ UNIVERSITET STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Frivilliga Resursgruppen Faktorer bakom en framgångsrik verksamhet Uppsats för C-seminariet Freds- och Konflikstudier Umeå Universitet Vårterminen 2014 Mirja Gångare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...2 1.1 Problemformulering...2 1.2 Syfte och frågeställningar...3 1.3 Avgränsningar...3 1.4 Disposition...4 2 TEORETISKT RAMVERK...4 2.1 Vad innebär framgång...4 2.2 Teori om frivillighet...7 2.3 Teori om engagemang...9 2.4 Teori om samverkan... 10 3 METOD OCH MATERIAL... 11 3.1 Forskningsdesign... 12 3.2 Material... 13 3.3 Källkritik... 14 3.4 Analysmetod... 15 4 EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS... 16 4.1 FRG Konceptet... 16 4.2 FRG Falun... 17 4.2.1 FRG Falun och betydelsen av frivillighet... 18 4.2.2 FRG Falun och betydelsen av engagemang... 20 4.2.3 FRG Falun och betydelsen av samverkan... 21 4.3 FRG Flen... 22 4.3.1 FRG Flen och betydelsen av frivillighet... 23 4.3.2 FRG Flen och betydelsen av engagemang... 24 4.3.3 FRG Flen och betydelsen av samverkan... 26 5 SAMMANFATTANDE ANALYS... 27 6 AVSLUTNING... 30 Källförteckning... 32 1
1 INLEDNING 1.1 Problemformulering Under hösten 2013 höll Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett seminarium med rubriken Medborgaren resurs eller belastning? där de lyfte den viktiga frågan kring organisationers och yrkesgruppers inställning till och förmåga att ta vara på medborgarens vilja att delta och hjälpa till. 1 Sedan den allmänna värnplikten togs bort 2010 har frivilligorganisationer blivit en väsentlig del av svensk krishantering och samhället förlitar sig allt mer på den civila människans vilja att frivilligt hjälpa och hens kompetens att kunna göra det. 2 Utan civila insatser skulle vårt samhälles motståndskraft minska avsevärt detta både med tanke på mänskligt och ekonomiskt kapital. Det kan dessutom ses som en viktig faktor i ett demokratiskt samhälle att civilbefolkningen tillåts delta och utgör därtill en viktig resurs om något oförutsett händer. 3 Ett sätt att ta vara på och organisera dessa frivilliga är genom Frivilliga resursgruppen, FRG, vars främsta uppgift är att bistå kommunen vid händelse av kris eller annat utsatt läge där kommunens ordinarie resurser inte räcker till. FRG kan exempelvis hjälpa till med omhändertagande av skadade och chockade personer, söka efter försvunna personer eller distribuera vatten vid händelse av att vattenförsörjningen störs. FRG regleras inte av vare sig lag eller förordning utan det är upp till varje kommun att besluta om de vill ha en FRG. 4 2003 bildades Sveriges första FRG och 2013 fanns FRG representerade i sammanlagt 131 av Sveriges 290 kommuner. På uppdrag av MSB har Civilförsvarsförbundet ansvaret för att rekrytera och utbilda FRG medlemmar. 5 Frivilliga resursgruppers del i svensk krishantering har inte studerats i någon vidare utsträckning. Det är därför relevant att studera vilka uppgifter dessa organisationer har och vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik verksamhet. Med detta i åtanke och utifrån följande kriterier; tydlighet, fokus utan att bli för snäv, genomförbarhet, relevans och 1 YouTube (2014) MSB Medborgaren resurs eller belastning? Mötesplats Samhällssäkerheten Kistamässan 13-14 november 2013 https://www.youtube.com/watch?v=cmrd6kqot2s&noredirect=1 Hämtad 2014-05-15 2 Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s.2 3 Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser RCR Working Paper Series 2013:3 s.20 4 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet https://www.msb.se/upload/utbildning_och_ovning/konferenser _seminarier/dokumentation/somaj2013/frg.pdf hämtad 2014-05-10 5 SKL och Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 2
användbarhet, koppling till teori och tidigare forskning samt med tanke att fylla en forskningslucka har studiens forskningsfråga 6 formulerats; Vilka faktorer ligger till grund för en framgångsrik FRG-verksamhet? 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur FRG Falun respektive FRG Flen fungerar och utifrån dessa två verksamheter analysera och beskriva vilka faktorer som är viktiga för att lyckas med FRG-verksamhet. Syftet leder fram till två beskrivande respektive en mer analyserande frågeställning; Hur fungerar en FRG? Hur ser verksamheten ut i FRG Falun respektive FRG Flen? Vilka delar av verksamheten i FRG Falun respektive FRG Flen är det som bidrar en framgångsrik verksamhet? 1.3 Avgränsningar Då uppsatsen endast berör två unika fall syftar den emellertid inte till att hitta en universalmodell som fungerar på landets samtliga FRG. Det finns dock förhoppningar att resultatet kan fungera vägledande och bidra med förslag på vilka faktorer som kan vara viktiga för att verksamheten ska bli välfungerande. Utifrån det och i samråd med FRGansvariga (Västerås, Falun och Flen) och Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare för FRG har därför FRG Flen och FRG Falun valts ut som två aktiva verksamheter. Jag är införstådd med att en kritisk granskning kunnat belysa faktorer som går förlorade i denna uppsats, men står trots det fast vid beslutet att fokusera på framgång istället för att kritiskt granska verksamheterna. Det motiveras även av det intresse Civilförsvarsförbundet Sverige har visat i den frågan. Då förutsättningarna kan ändras drastiskt över en längre tid inriktar sig studien främst på att studera hur FRG Falun och FRG Flen fungerar idag och under de senaste två åren. Fokus ligger på att studera FRG utifrån aspekterna frivillighet, engagemang och 6 Ritchie, J. & Lewis, J (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers, London: SAGE s.48 3
samverkan mot bakgrund av att de utpekats som särskilt betydelsefulla i såväl tidigare forskning som föreliggande empiri. 1.4 Disposition Uppsatsen består av fem delar där den första ger en inblick i ämnet med problemformulering, uppsatsens syfte och de frågeställningar den leder fram till samt de avgränsningar som gjorts. Andra delen behandlar det teoretiska ramverk som ligger till grund för att uppsatsens syfte, resultat och analys ska vara begripligt. Här presenters teorier som förklarar vad framgång innebär och varför frivillighet, engagemang och samverkan är viktiga faktorer för att lyckas med en FRG-verksamhet. Tredje delen introducerar den metod som använts för att samla in empirin, vilket material som använts och varför det använts samt hur analysen av materialet gått till. Fjärde delen presenterar empirin och en inledande analys uppdelat på ett avsnitt om FRG som koncept, ett om FRG Falun och ett om FRG Flen. Femte och sista delen består av en sammanfattande analys som gjorts utifrån empirin samt slutsatser där uppsatsen innehåll sammanfattas. 2 TEORETISKT RAMVERK Det teoretiska ramverk som utgör grunden för uppsatsen är praktiskt orienterat och fungerar främst som en förståelseram för att strukturera upp empirin. Teorierna har formats för att bli applicerbara på forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRGverksamhet? Ramverket har formats utifrån tidigare forskning kring frivillighet och nyckelfaktorer för att lyckas med organisationer och utifrån det empiriska material som ligger till grund för uppsatsen. 7 Uppsatsen har fokus på teorier om frivillighet, engagemang och samverkan och hur dessa kan utgöra verktyg för att besvara forskningsfrågan. 2.1 Vad innebär framgång I sin artikel Survival in Local Voluntary Associations studerar Dag Wollebaek en rad lokala frivilligorganisationer för att se hur deras chans att överleva avgörs av deterministiska respektive voluntaristiska faktorer. Ett deterministiskt perspektiv innebär att rådande 7 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle Malmö: Gleerups s.26 4
strukturer styr och de faktorer som avgör om organisationen överlever är förutbestämda och utanför organisationens kontroll. Det är dels yttre miljömässiga faktorerna såsom demografi, ekonomi och regelverk som påverkar organisationen och dels inre organisatoriska faktorer som sammansättning, ålder och storlek. Ett voluntaristiskt perspektiv är istället agentorienterat och utgår från att strategiska val ligger till grund för om en organisation lyckas. Fokus ligger främst på organisationsstrukturen, styrelsens roll och dess sammansättning samt hur organisationen hanterar problem. Deterministiska och voluntaristiska angreppssätt har länge hanterats som två separata skolor, Wollebaek poängterar dock att dessa två perspektiv bör ses som komplement till varandra och att båda behövs för att förstå varför vissa organisationer lyckas och andra misslyckas. 8 Genom att testa en rad deterministiska respektive voluntaristiska hypoteser kommer Wollebaek fram till det tycks vara möjligt att maximera en frivilligorganisations överlevnad om lösningen inkluderar både deterministiska och voluntaristiska faktorer. De deterministiska hypoteser som stöds omfattar; att äldre organisationer har större chans att överleva än nya; att stora organisationer har större chans att överleva än små; och att befolkningstillväxt har en positiv påverkan på organisationers överlevnad i ytterområden. Samtliga av de voluntaristiska hypoteser som testades fick stöd. 9 Dessa innebar att organisationer med en stabil organisationskultur har större chans att överleva än de som präglas av förnyelse, här spelar även graden av hierarki in. Det framstår även som positivt med utåtriktade aktiviteter och externa band. De två sista hypoteserna menar att heterogena organisationer har större chans att överleva än homogena och att ju viktigare funktioner styrelseledamöterna besitter i organisationen desto bättre är det för organisationens framtid. 10 För att vidare kunna definiera vad som kännetecknar en framgångsrik FRG behöver vi studera vad framgång innebär när vi relaterar det till FRG. Det blir därför naturligt att ställa sig frågan; Varför finns FRG och vilka mål och syften finns med FRG nationellt. Krisberedskapsmyndigheten, idag MSB, skriver i ett faktablad om FRG utfärdat i mars 2006; 8 Wollebaek, Dag (2009) Survival in Local Voluntary Associations, Nonprofit Management & Leadership,19 (3) 267-284, s.268 9 Ibid. s.278 10 Ibid. ss.272-274 5
Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar. FRG kan naturligtvis göra insatser även vid andra former av extraordinära händelser. 11 Det innebär att en FRG lyckas om den har förmågan att förse kommunen med extra resurser vid olika extraordinära händelser. Syfteformuleringen låter kanske bra vid en första anblick, dock inträffar det sällan i Sverige vilket innebär att FRG enligt en sådan definition får stora svårigheter med att leva upp till sitt syfte. Civilförsvarsförbundet har en lite mer tillåtande beskrivning av vad FRG ska göra; Frivilliga Resursgruppers uppgift är att finnas till hands för kommunen när de egna resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen / / eller vid andra behov. 12 Det innebär att oavsett händelsens karaktär, det vill säga den behöver inte vara extraordinär, så är FRG framgångsrik om den kan bistå kommunen då kommunens egna resurser inte räcker till. Det ger FRG betydligt större handlingsutrymme och chans att nå framgång med sin verksamhet och dessutom möjligheten att implementera unika lösningar då behoven skiljer sig mellan olika kommuner. Uppsatsen bygger på antagandet att en framgångsrik FRG kännetecknas av ett stort mått frivillighet och engagemang samt en stor förmåga att samverka. Frivilighetens betydelse är intressant att studera då den är en stark och under senare år en allt mer betydelsefull kraft i kommunal kris- och katastrofhantering. Betydelsen av engagemang kommer som en naturlig följd för att belysa de motiverande faktorer som driver dessa frivilliga. Att den tredje komponenten är samverkan beror dels på att det är ett centralt begrepp inom den offentliga sektorn 13 och dels då det kan antas viktigt för en grupp eller organisation som ska utgöra en resurs åt en annan aktör att ha en stor samverkansförmåga. I Wollebaeks studie lyfts även externa band som en viktig överlevnads faktor för frivilligorganisationer vilket ytterligare visar på vikten av att samverka. 11 Krisberedskapsmyndigheten. 2006. FRG Frivilliga Resursgrupper https://www.msb.se/upload/produkter_tjanster/publikationer/kbm/frivilliga%20resursgrupper.pdf hämtat 2014-05-08 12 Civilförsvarsförbundet. 2014. Frivilliga Resursgruppen FRG från alla frivilligorganisationer http://www.civil.se/frg/ hämtad: 2014-03-09 13 Danielsson, Erna; Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.15 6
2.2 Teori om frivillighet För att förstå vad begreppet frivillighet innebär är det först nödvändigt att vara medveten om dess mångtydighet. Rent lexikalt innebär frivillighet en handling som sker av fri vilja 14 och ofta förklaras som spontan och oombedd. I denna uppsats kommer begreppet behandlas utifrån sin sociala betydelse och det blir därmed intressant att studera frivillighet i relation till dess motsats tvång. Genom att belysa tvång kan en diskussion föras kring graden av frivillighet och hur stora inskränkningar frivilligheten kan utsättas för. Frivilligheten kan begränsas av yttre tvång i form av exempelvis påtryckningar, ekonomiska faktorer eller lagar men även av ett inre tvång i form av förpliktelser. 15 För att ytterligare förtydliga vad som avses med frivillighet i denna uppsats kan begreppet beskrivas genom tre frivillighetsprinciper som berör frivilligorganisationer. Medlemskapet är frivilligt, det vill säga att individens fria vilja är avgörande för om hen vill gå med eller ur organisationen utan ekonomiskt tvång Varje medlem har rättigheten att delta i samtliga aktiviteter inom organisationen och det är frivilligt att välja om hen vill det utan några förpliktelser. Medlemmens motiv stämmer överens med organisationens verksamhet och mål utan krav på att verksamheten ska gå bra. 16 Ur dessa principer kan vi utläsa några grundstenar som är centrala för att en organisation ska finnas och verka på frivillighetens basis. Det bör dock lyftas att begreppet frivilligorganisation har en paradoxal natur då det dels omfattar frivillighet och individens rätt att välja fritt och samtidigt inkluderar begreppet organisation vilket innebär att skapa ordning, koordinera och binda individer samman till att utföra vissa uppdrag. Kanske är det just här som frivilligorganisationers styrka, men också deras svaghet ligger. 17 14 Nationalencyklopedin 2014 Frivillighet http://www.ne.se/sve/frivillighet, hämtad 2014-05-08. 15 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber ss8-.9 16 Ibid. s.27 17 Ibid. s.191 7
Vidare definierar Boström m.fl. begreppet frivilligorganisation på följande sätt; en frivillig organisation bildas av människor med gemensamma intressen som därigenom vill öka sina möjligheter att driva en viss typ av verksamhet och som bygger upp kollektiva resurser för detta ändamål 18 I befolkningsstudien Medborgarnas insatser och engagemang återfinns följande definition; FRIVILLIGT ARBETE, dvs. sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser, t ex utbildning, styrelseuppdrag, hjälpinsatser, kaffekokning, m.m. 19 Som de båda definitionerna visar handlar frivillighet till stor del om att agera tillsammans efter gemensamma intressen och det är ett centralt begrepp i dagens samhälle. Detta kan delvis förklaras utifrån tre rådande samhällstrender; globalisering, individualisering och att en allt starkare kritik riktas mot staten. 20 Frivilligorganisationer utför idag en mängd uppgifter som den offentliga sektorn inte mäktar med vilket leder till en ansvarsförskjutning från myndigheter till de frivilliga organisationerna. 21 Det blir därmed allt viktigare att ta vara på den inneboende kraft som finns inom frivillighet och att se de frivilliga organisationernas mervärde i samhället. 22 Att befrämja frivilligheten och nyttja frivilligorganisationers hjälp är delvis en ekonomisk fråga där kommunerna kan bespara sig stora utgifter och samtidigt utveckla sin krisberedskap och samhällets robusthet. Den ekonomiska faktorn spelar givetvis in men i många lägen är det tillgången på fler händer och fötter och den rena arbetskraft som de frivilliga bidrar med som är av störst vikt. 23 I en befolkningsstudie av tvåtusen individer genomförd 2005 ansåg så 18 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten Malmö: Liber. s.27 19 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie. s.6 20 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.17 21 Liljeroth, Lena (2000) Frivillighetens kraft. Stockholm: Elanders GOTAB s.11 22 Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitutet s..8 & Olsson, Lars-Erik och Svedberg, Lars, i samarbete med Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s.11 23 Danielsson, Erna, Johansson, Roine och Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.20 8
många som 85 % att deltagande i en frivilligorganisation bidrar till en mer aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. I samma undersökning framgick även att en stor del av befolkningen anser att det finns ett behov av frivilligt arbete även om regeringen tar sitt fulla ansvar. Således kan de frivilliga bidra med något annat än offentliga inrättningar, två tredjedelar av respondenterna instämmer exempelvis med att frivilligt aktiva ger något annat än det som avlönad professionell personal erbjuder. 24 Ytterligare en aspekt som är viktig att lyfta är de möjligheter och risker som en eventuell meritokratisering av frivilligorganisationer kan föra med sig. Allt oftare ställs det krav på att frivilliga ska besitta en särskilt kompetens och/eller passa in i en organisationsprofil. Något som potentiellt påverkar organisationen i två riktningar antingen innebär det en viss försäkrar om att organisationen håller en viss kvalitet eller så blir effekten en barriär där somliga frivilliga som vill delta inte får chansen då de inte kan uppfylla kompetenskraven. 25 2.3 Teori om engagemang Engagemang kan beskrivas som en stark och osjälvisk inriktning av krafter och intresse eller som en inriktning av resurser. 26 En viktig del i frivilligorganisationer är de faktorer som motiverar medlemmen och driver hen att engagera sig i verksamheten. För att trygga delaktighet är det viktigt att individen anser att organisationens verksamhet är betydelsefull, intressant, rolig eller kan motivera individen på annat sätt. 27 Drivkrafterna kan förklaras utifrån tre nivåer; individualistiska, kollektivistiska och kompetensbundna. De individualistiska drivkrafterna kan både handla om interna, självförverkligande eller externa som snarare gynnar yttre omständigheter så som karriär eller den personliga ekonomin. De kollektivistiska drivkrafterna inriktar sig mer på viljan att hjälpa andra. Den kompetensrelaterade drivkraften handlar om känslan av att ha rätt kompetens och är även det ett viktigt element för att få individer att engagera sig. Detta belyser vikten av att genomföra utbildningar och fortbildningar för medlemmarna. Samtidigt är det viktigt att nyttja den kompetens som medlemmarna redan besitter för att utbildning och deltagande ska kännas 24 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie ss.9-10 & 13 25 Ibid. s.25 26 Nationalencyklopedin 2014 Engagemang http://www.ne.se/kort/engagemang, hämtad 2014-05-09. 27 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.28 9
meningsfullt. 28 Frivilligorganisationer har en unik egenskap att kunna förena medlemmarnas engagemang med organisationens intressen genom att deltagandet bottnar i en känsla av att det som görs är betydelsefullt, intressant, roligt eller på andra sätt motiverande. 29 En FRG:s framgång är således starkt beroende av ett ökat inflytande och deltagande, samt att ett bredare och djupare engagemang från frivilliga såväl som från kommunen säkras. Det finns dock en problematik i att binda frivilligorganisationerna till kris- eller katastrofhändelser. Då det sällan inträffar några större kriser eller katastrofer i Sverige, vilket förvisso i sig är positivt, dock riskerar medlemmarna i frivilligorganisationerna att tappa intresset till följd av att de sällan eller aldrig nyttjas. Det är därför viktigt för organisationerna att vara tydliga kring sina uppgifter och sitt syfte samt att hitta en verksamhet som kan hållas aktiv även vid frånvaro av större incidenter. 30 Engagemang framstår även vara större på mindre orter än i storstäder 31 och den typiske frivilliga är en utbildad medelålders människa som även är aktiv i andra verksamheter utöver sitt arbete. 32 2.4 Teori om samverkan Begreppet samverkan är idag väletablerat med trots det förekommer det olika uppfattningar och en del förvirring kring vad som menas med begreppet. 33 Trots detta är det ett av de mest komplexa begrepp som vi kan återfinna inom risk- och krishantering. Det är därför viktigt att hålla isär olika liknande begrepp och försöka förankra en gemensam uppfattning om begreppets innebörd, framförallt bland alla medlemmar inom samma organisation och förhoppningsvis även med de externa aktorer organisationen kommer i kontakt med. Samverkan innebär enligt Nationalencyklopedin ett gemensamt handlande för visst syfte 34 den definitionen räcker dock inte för att förklara ordets fulla betydelse. Till exempel finns det trots likheten i att agera gemensamt för ett visst syfte, även markanta skillnader mellan att 28 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s.23 29 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.28 30 MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr 20 2013 s.10 31 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie s.26 & MSB 2013 MSB: Kritiskt att frivilligresurser tillvaratas Tjugofyra7 nr 20 2013 s.10 32 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s.15 33 Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.17 34 Nationalencyklopedin 2014 Samverkan http://www.ne.se/sve/samverkan, hämtad 2014-05-09. 10
samverka och att samarbeta 35 I studien Samverkan under räddningsinsatser ger Danielsson m.fl. en mer utförlig beskrivning av vad samverkansbegreppet omfattar; Här tillför varje medverkande organisation något eget, såsom resurser eller kunskaper, för att lösa en gemensam uppgift. Representanter från organisationerna konstruerar något slags gemensam referensram och arbetar med delat ansvar mot ett gemensamt mål. Samtidigt bibehåller varje organisation sina egna regler, yrkesroller och funktioner. Det är alltså bara vissa gränser som överskrids, i syfte att utföra den gemensamma uppgiften. 36 Den mest väsentliga skillnaden mellan att samverka och att samarbeta är deltagande organisationers bevarande av den egna verksamheten samtidigt som de skapar en gemensam ram tillsammans med övriga organisationer vid samverkan. Samverkan kan mycket väl ske mellan organisationer som skiljer sig avsevärt i storlek och inflytande och det är viktigt att få bort eventuella tendensen till konkurrans. Fokus bör istället ligga på de specifika uppgifter som vardera organisationen är bäst på och hur de utifrån sin egen specialkompetens och funktion kan bidra till att nå det gemensamma målet. Inom FRG blir det väsentligt att kunna samverkan både inom den egna organisationen då den består av medlemmar från många olika organisationer och samtidigt gentemot externa aktörer utifrån den specialkompetens de besitter. Om vi utgår från tidigare undersökningar kring vilken inställning frivilliga försvarsorganisationer har till FRG, framstår det som aktuellt att fokusera på samverkan hellre än konkurrens. 37 3 METOD OCH MATERIAL I denna del av uppsatsen redovisas studiens metodologiska upplägg och varför det lämpar sig för just denna studie. Här finns även en redogörelse för hur författaren har inhämtat, tillgodogjort sig och analyserat empirin. Empirin bygger på ett antal källor, varpå även dessa kommer att diskureras utifrån sin relevans och trovärdighet. 38 35 Nationalencyklopedin 2014 Samarbete http://www.ne.se/sve/samarbete, hämtad 2014-05-09. 36 Danielsson, Erna; Johansson, Roine; Kvarnlöf, Linda (2013) Samverkan under räddningsinsatser s.17 37 Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 38 Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s.47 & Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s.43 11
En rad olika metodböcker har varit vägledande vid utformande av forskningsdesignen, dessa har tillsammans bidragit till att fokus hamnat på; ett tydligt definierat syfte; koherens mellan forskningsfråga; metod och teori; användandet av giltig och pålitlig data samt på att studiens genomförbarhet ska vara god. 39 Uppsatsen bygger på en fallstudie analys rörande två separata fall och är av ickegeneraliserande karaktär. Med hänsyn till etiska aspekter och för att undvika att data feltolkats eller använts på fel sätt speciellt avseende citat har berörda parter läst och godkänt uppsatsen innan den lämnats in. Berörda parter har informerats om uppsatsens syfte och gett samtycke att medverka som källor. 40 Utifrån parternas samtycke och att den information de bidragit med behandlar fakta om organisationen och är av en allmän karaktär anser jag att det inte föreligger någon risk i att benämna dem med namn. Jag menar snarare att det gör informationen trovärdig och källhänvisningen konkret. 3.1 Forskningsdesign Denna fallstudieanalys utgår från forskningsfrågan; Vilka framgångfaktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? och besvaras utifrån hur FRG fungerar i två specifika fall, Falun och Flen. Att studien bygger på dessa två fall beror på att FRG i Falun framstår som en av de mest aktiva grupperna och FRG i Flen som en relativt liten men aktiv och i flera aspekter unik FRG vad gäller samarbeten med andra aktörer. Då beslutet väl tagits att studera två unika organisationer blev det naturliga valet att använda en kvalitativ fallstudie som forskningsdesign. Det innebär att berörda FRG, i Falun och Flen, har studerats mer intensivt med förhoppning att finna specifika faktorer som medfört att de lyckats med sina respektive verksamheter. Studien har en ideografisk karaktär och syftar till att utgöra exempel på vilka framgångsfaktorer som kan finnas. Resultatet bör dock inte generaliseras för samtliga FRG. 41 Ideografisk metodologi handlar om att belysa individuella fall och dess unika drag, genom att 39 Se; Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. Malmö: Liber; Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur; Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researcher; Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle 40 Patel, Runa och Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning ss 56 &.62-63 41 Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s.276 12
komma organisationen nära. 42 För att öka min förförståelse 43 av hur en FRG fungerar och samtidigt skapa mig en uppfattning om den rådande kontext som en FRG utgör har jag inför och delvis under studiens gång gått FRG grundutbildning. Det innebär dock att jag som författare rimligtvis inte kan förhålla mig objektiv till studien utan den förkunskap och de uppfattningar jag har kommer att påverka. Därför är det viktigt att genom hela studien ha förmågan att vara självreflekterande, det vill säga att uppvisa reflexivitet. 44 Min subjektiva uppfattning till trots är det således deltagarnas tankar och idéer kring vad som bidrar till framgång som är essentiellt för studien. 45 3.2 Material Datainsamlingen 46 initierades genom att ta kontakt med ansvariga för FRG Västerås för att få veta mer om organisationen och förslag på hur arbetet skulle föras vidare. Därefter kontaktades Civilförsvarsförbundet både regionalt för Mälardalen och centralt för hela Sverige. Med dessa parter diskuterades vilka aspekter som kan vara intressanta för dem att veta mer om. Den empiri som ligger till grund för arbetet har främst hämtats från dokument som behandlar FRG Falun och FRG Flen, och avser verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och dokument för kvalitetsutveckling. Empirin har även förstärkts med kompletterande telefon- och mejlkorrespondens med respektive FRG-ansvarig. En del av arbetet är därtill baserat på dokument som förmedlats via Civilförsvarsförbundet. Detta inkluderar projektplaner, kursplaner och dokumentation om kvalitetsutveckling och uppdrag från MSB. Även tidigare forskning har studerats för att ge en mer omfattande bild av ämnet. Jag har i första hand sökt upp och bearbetat artiklar och böcker som behandlar frivilligorganisationer och som får anses vara tillförlitliga utifrån hur de har publicerats, varefter jag navigerat mig vidare med hjälp av artiklarnas och böckernas källförteckningar. Därtill har sökning av litteratur via Umeå universitetsbibliotek och Mälardalens 42 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.76 43 Ritchie, Jane. & Lewis, Jane (2003) Qualitative Research Practice: A Guide for Social Science Students and Researchers s.34 44 Ibid. s.10 45 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.88 & Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.371 46 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.85 13
högskolebibliotek genomförts, med följande nyckelord; 47 frivilligorganisationer, frivillighet, frivillig, ideellt arbete, samverkan, krishantering och kommun. 3.3 Källkritik Utifrån en värdering av de källor som använts i denna uppsats framstår dessa som trovärdiga då texternas avsändare varit väl insatta. 48 En stor del av den information som presenteras kring FRG är baserad på främst två organisationer FRG Falun och FRG Flen. Att enbart se till två organisationer medför en viss problematik i att deras verksamhet får en representerande roll för samtliga FRG. Det är därför viktigt att som läsare ha i åtanke att andra faktorer kan vara av större vikt för att lyckas med FRG på annan ort. För att minimera risken att studien vinklas av de två organisationer som studeras ligger grunden i tidigare utförda studier och teorier om hur verksamheten kan bli framgångsrik. Det medför således att studien delvis är av en deduktiv 49 karaktär. Fördelen med att enbart studera två fall är möjligheten att studera framgångsfaktorer djupare och mer ingående förklara varför det är på ett visst sätt. Ytterligare en aspekt som bör lyftas är att uppsatsen till stor del bygger på information från källor som kan antas ha en positiv inställning till den egna verksamheten 50, vilket medför en begränsning av negativa aspekter. Syftet med uppsatsen är emellertid att belysa framgångsfaktorer, därav detta val. Det bör även sägas att uppsatsen främst utgår från förstahandskällor, även andrahandskällor har behandlats främst genom att referera till andras uppsatser. 51 Under arbetets gång har en viss begränsning uppstått kring att få tag på så ny information som möjligt angående berörda FRG. Det har medfört att verksamhetsberättelser som ligger till grund för arbetet kommer från åren 2012-2014, jag har bedömt att informationen är tillräckligt aktuell och för att undvika feltolkningar samt användningen av inaktuell information har arbetet korrekturlästs av ansvariga för FRG Falun respektive Flen. 47 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.116 48 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur s.43 49 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.26 50 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s.43 51 Patel, Runa & Davidsson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder ss.68-69 14
3.4 Analysmetod Insamlad data har tolkats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Till skillnad mot tillämpandet av kvantitativ innehållsanalys är syftet att göra en djupdykning i två fall snarare än att mäta eller generalisera utifrån ett större antal fall. 52 Emedan innehållsanalys generellt fokuserar på att läsa, tolka och systematisera dokument och texter, har denna uppsats en mer tolkande och mindre systematiserande karaktär. Vidare är en innehållsanalys bara så bra som materialet den bygger på, och det är därför viktigt att ta ställning till materialets autenticitet, meningsfullhet, trovärdighet och representativitet. 53 För att bevara materialets autenticitet används citat löpande genom större delen av uppsatsen. Vidare har materialets autenticitet stärks genom dokument skrivna av de berörda organisationerna; genom diskussion med respektive FRG-ansvarig samt genom externa aktörer såsom MSB. 54 Utöver triangulering 55 av materialet har även den teoretiska förankringen i tidigare forskning utgjort ett viktigt inslag, varmed materialets meningsfulhet och trovärdighet kan bedömas som hög. Vad gäller representativiteten är denna låg till följd av att kvalitativa studier inte utger sig för att vara representativa. Tillvägagångssättet kan sammanfattas på följande sätt. Först studerades ett antal böcker och studier som omfattades av forskningsfrågan; Vilka faktorer ligger till grund för en lyckad FRG-verksamhet? Utifrån dessa kunde tre mer praktiskt utformade teorier urskiljas, teori om frivillighet, teori om engagemang och teori om samverkan. Därtill lyftes även en teori om vad framgång är för att ge uppsatsen en bred kunskapsbas att utgå från. Teorierna om frivillighet, engagemang och samverkan har legat till grund för systematisering och tolkning av materialet. Det empiriska materialet har genomsökts efter exempel på hur FRG Falun och FRG Flen förhåller sig till frivillighet, engagemang och samverkan samt vilken påverkan dessa faktorer har på verksamheten. 52 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012), Textens Mening och Makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s.50 53 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.489 54 Boolsen, Mette Watt (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle s.99 55 Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl. s.354 15
4 EMPIRI OCH INLEDANDE ANALYS 4.1 FRG Konceptet FRG är en organiserad grupp av individer från olika frivilligorganisationer som exempelvis Civilförsvarsförbundet, Svenska Blå Stjärnan, Röda Korset, Brukshundsklubben med flera. 56 Civilförsvarsförbundet har till uppgift att initiera, organisera, utveckla och utbilda FRG och svarar för en stor andel av medlemsunderlaget. 57 De ska även utgöra navet i samarbetet med andra organisationer. Utbildningen av FRG-medlemmar omfattar; grundutbildning á 36 timmar, FRG-ansvariga 24 timmar, fortbildning av FRG-ansvariga 16 timmar, FRG-ledare i 3 dagar, samt utbildning i kriskommunikation. 58 Utöver den kompetens varje medlem för med sig (genom utbildning, yrkesliv eller medlemskap i annan frivilligorganisation) får varje ny FRG medlem gå en grundutbildning bestående av följande nio moment; 1. Vårt sårbara samhälle 2. Kommunkunskap kommunens krisorganisation 3. Den frivilliga resursgruppen specifika uppgifter i kommunen 4. Krisinformation 5. Att möta människor i kriser och katastrofer Trauma, POSOM, stödsamtal 6. HLR och första hjälpen 7. Kommunspecifik utbildning exempelvis Nödvattenutbildning och Kriscenter övning. 8. 30-minutersmetoden - att snabbt upprätta en mottagningsorganisation och organisera spontanfrivilliga som anmäler sig vid en kris- eller katastrofsituation för att på bästa sätt ta vara på deras kompetens. 9. Brandkunskaper 59 Utbildningen förser således medlemmarna med en bred grund för ämnet krisberedskap som sedan kompletteras med kommunspecifika inslag utifrån gällande risk- och sårbarhetsanalys. Detta för att FRG på bästa sätt ska kunna medverka i den kommunala krisberedskapen. 60 FRG medlemmar förväntas även kontinuerligt medverka i övningar för att upprätthålla 56 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 57 Kreafor AB (2011) Undersökning om intresset för medverkan i frivilliga resursgrupper 58 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.8 & Civilförsvarsförbundet (2014) Utbildningar inom FRG 59 FRG Västerås (2014) Utbildningsplan & Civil (2014) 30-minuters metoden 60 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 16
kompetensen. Nationell utbildning och övningsverksamhet bekostas av MSB via Civilförsvarsförbundet 61 och lokala utbildningar och övningar bekostas av kommunen. 62 Det är viktigt att FRG förmår att utföra de uppdrag som åläggs dem från kommunen för att bygga upp en avgörande tillit. Därför finns det minimikrav som FRG måste uppfylla för att bedriva verksamhet; Utbildning enligt kursplan Minst 10 personer närvarande vid samtidig insats Övning/fortbildning minst två gånger per år Samtal med kommunledningen varje år Innehavande av basutrustning för FRG (väst, midjeväska och id-kort) Gällande avtal med kommun Utbildad FRG-ansvarig samt kompetent ledare som kan leda gruppen. 63 FRG finns idag representerade i 131 kommuner och sett över längre tid har FRG stadigt ökat. 64 Ett faktum som vi dock inte får bortse från när vi går vidare in på de två mer lyckade exemplen i Falun och Flen, är att drygt hälften av Sveriges kommuner av en eller annan anledning valt att inte ha FRG. 4.2 FRG Falun I Falu kommun bor 56 432 invånare fördelat på 2287 km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugofyra och tjugofem invånare per kvadratkilometer. 65 Falun har en av landets mest aktiva FRG och har ett omfattande avtal med kommunen kring aktuella uppdrag. 66 Den korrekta benämningen på FRG i Falun är Insatsorganisation av frivilliga resursgrupper i Falun 67 i denna uppsats kommer den emellertid för enkelhetens skull benämnas som FRG Falun. 61 MSB (2012) PM. Underlag till enkät om behov av frivilliga förstärkningsresurser s.7 62 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt 2014-05-19 63 MSB (2014) Civilförsvarsförbundet s.6 64 SKL & Civilförsvarsförbundet (2013) Frivilliga resursgruppen en tillgång för varje kommun 65 Falu kommun, Kommunikationskontoret (2014) Fakta 2013 Falun, Falun: Sahlanders Grafiska AB 66 MSB (2013) Frivilliggrupper stödjer samhället vid kriser Tjugofyra7 nr 20 2013 s.22 67 FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 1 17
Gruppen startade hösten 1998 då tjugo nyutbildade medlemmar kontaktade Falu kommun för att kartlägga befintliga behov samt presentera vilken kompetens en FRG kan bidra med. Idag, sjutton år senare har gruppen vuxit sig så stor att den gått över i organisationsform och sammanlagt finns kompetensen från etthundratrettio utbildade medlemmar till FRG:s och kommunens förfogande. Organisationen är fördelad på tre insatschefer, sexton gruppchefer, nio larmgrupper och en terrängbilsgrupp och fungerar som en paraplyorganisation genom att samordna, styra och samverka med andra intresserade frivilligorganisationer. 68 Under 2013 genomförde FRG Falun fyra föreningsträffar, två storövningar och nitton utbildningstillfällen. 69 4.2.1 FRG Falun och betydelsen av frivillighet FRG Falun utgörs av etthundratrettio frivilliga medlemmar, utan dem skulle verksamheten inte finnas. Det är inom organisationen viktigt att medlemmarna känner förmågan att själva kunna välja om de vill delta i eller avstå från aktuella aktiviteter. FRG-ansvarig Falun menar att; Organisationen består av frivilliga intresserade och engagerade människor. Jag är med när jag kan och har inga formella pålagor förutom mitt avtal med kommunen. 70 Att medlemmarna frivilligt väljer att delta liksom deras rättighet att närsomhelst lämna organisationen gör att de har stark motivation att ställa upp då resursen behövs. Hänsyn tas till att minimera det yttre tvånget i så stor utsträckning som möjligt. Även då detsamma gäller inre tvång som begränsar individen, är detta svårt för någon annan än den enskilde medlemmen själv att styra över. 71 I FRG Falun minimeras det ekonomiskt tvånget genom att endast begära en minimiavgift för medlemskap. 72 Det är även viktigt att varje medlem får chans att delta efter bästa förmåga och att ta vara på den självständiga kraft som varje enskild medlem kan bidra med. 73 Ett sätt att göra det är att förse organisationens ledare med korrekt 68 Telefonsamtal med Kent-Ove Strömstedt 2014-05-08 69 FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 3 70 Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl 2014-05-08 71 Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina (2004) Den organiserade frivilligheten s.9 72 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-19 73 Olsson, Lars-Erik, Svedberg, Lars, och Jeppsson Grassman, Eva (2005) Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie) s.9 18
information kring vilka resurser ett visst uppdrag kräver för att sedan kunna matcha detta med den kompetens som finns inom gruppen. 74 En viktig siffra att minnas är 30 % vilket innebär att jag som insatsledare kan räkna med att ungefär en tredjedel av de jag larmar kan ställa upp direkt 75 Ovanstående citat talar om vikten att ha ett stort medlemsunderlag för att tillräckligt många ska finnas tillgängliga då resurser behövs. Som framgår av materialet tycks det vara något frivilligorganisationer får räkna med då personer deltar frivilligt jämfört med om de haft förpliktelser. Flertalet av de uppdrag som FRG ska kunna genomföra visar på betydelsen av frivilliga vid händelser som kräver mångas händer och fötter. Organisationen ska bland annat kunna; Hjälpa till med omhändertagandet av människor i samband med utrymning till följd av större olyckor. Hjälpa till med inkvartering och utspisning Hjälpa polisen vid eftersök av försvunna personer Upprätta vattenbarriärer i händelse av översvämning Förstärka räddningstjänsten Dala Mitt vid skogsbrand, eftersläckning och logistik 76 En annan åtgärd som FRG Falun tillämpar för att ta vara på frivilligkraften är att jobba med vad som centralt inom FRG och Civilförsvarsförbundet benämns 30-minutersmetoden. Det innebär att de ska: Ta emot, organisera och sysselsätta spontant anländande frivilliga i en kriseller katastrofsituation 77 Här får organiserade frivilliga i uppgift att ta hand om spontanfrivilliga och kan därigenom avlasta polis, sjukvård eller räddningspersonal som istället kan fokusera alla sina resurser på den specifika incidenten. En positiv faktor för att få nya medlemmar i FRG Falun är internrekrytering och således har en stor del av de nya medlemmarna kommit i kontakt med FRG genom en bekant. 78 74 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-08 75 ibid. 76 Civilförsvarsförbundet (2014) Folder FRG & Insatsorganisationen Falun s.3 77 Ibid. s.3 78 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-19 19
Organisationen har dock upplevt en viss nedgång för intresset bland nya frivilliga det senaste året något som visats genom att grundutbildningen två år i rad fått ställas in under hösten till följd av för få anmälningar, något vi återkommer till i den sammanfattande analysen. Bortsett från 2012 och 2013 har utbildningen kontinuerligt genomförts två gånger per år. 79 4.2.2 FRG Falun och betydelsen av engagemang Engagerade medlemmar utgör en viktig bas för organisationen då de ska vilja delta liksom vara villiga att prioritera bort annat för att kunna medverka om det händer något. För att hålla uppe intresset hos de gamla medlemmarna krävs, enligt Strömstedt att; Organisationen måste hållas levande så att FRG-arna upplever att någonting händer, att man är med i en aktiv rörelse. 80 Att undvika stiltje i organisationen är en viktig del i arbetet för att upprätthålla engagemanget. I tider med få externa uppdrag håller FRG Falun sig aktiva genom framförallt utbildning. Ett bevis på detta är att det under 2013 genomfördes hela 2905 utbildningstimmar. 81 Utbildning framstår som viktigt både när det gäller gamla medlemmar och för de nytillkomna. Något de från FRG Falun vill flagga extra för är de förstegsutbildningar som genomförs på chefsnivå en gång per år för insatsledare och gruppchefer. Det unika med förstegsutbildningen är att dess förankring i den lokala kontexten och fokus på de hot och risker som råder här och nu. Kontinuerlig ledarskapsutbildning på lokalnivå är oumbärligt nödvändig om man ska ha en fungerande organisation 82 Mer allmänt hållna ledarskapsutbildningar inriktade mot att utveckla det personliga ledarskapet erbjuds av Civilförsvarsförbundet på riksnivå. 83 Dessa utgör en bra grund för en blivande FRG-ledare men bör enligt Kent-Ove Strömstedt insatsledare och FRG ansvarig Falun kompletteras med en lokalanpassad motsvarighet. 84 Bland de 130 medlemmarna har samtliga genomfört grundutbildningen. För övriga utbildningar som organisationen har satsat 79 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-19 80 Kompletterande uppgifter från Kent-Ove Strömstedt via mejl 2014-05-08 81 Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.3 82 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-08 83 Civilförsvarsförbundet (2014) Grundutbildning av FRG ledare 84 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-08 20
på gäller följande siffror; Kriskommunikation 97st, Skogsbrandsläckning 88st, Eftersök 66st och Fortbildning i Kriskommunikation 45st. 85 Att hålla uppe engagemanget handlar även om att planera och genomgöra verklighetstrogna och givande övningar och uppdrag och att därigenom ta vara på den kompetens som finns i organisationen. Under 2013 genomförde FRG Falun två storövningar tillsammans med kommunen och de har även kontinuerligt under året har ett skarpt uppdrag i att reglera vattennivån i sjön Vällan. 86 Organisationen har under de senaste åren haft en rad skarpa uppdrag som Brandbevakning efter skogsbrand 2009 i 1,5dygn med 13personer, Betjäning av reservvattentankar 2010 i 6 dagar med 6 personer, Eftersök 2011 i 4h med 13 personer, Bevakning av fastigheter efter stöld av huvudnyckel i en natt med 16 personer och Eftersök 2012 en dag plus kväll med 21 personer. Att få genomföra riktiga och betydelsefulla uppdrag är i högsta grad något som bidar till ett starkt engagemang i en organisation. Strömstedt lyfter även vikten av att tacka nej till aktiviteter som inte passar in på organisationens profil eller framstår som meningslösa utifrån organisationens verksamhet, det är ett sätt att sätta status på den resurs som organisationen utgör för Falu kommun och stärka medlemmarnas känsla av att göra något meningsfullt. 87 4.2.3 FRG Falun och betydelsen av samverkan Att samverka handlar mycket om att bygga upp ett förtroende och förvalta det, det handlar om såväl internt som externt förtroende. Strömstedt menar; Vi lever på att kommunen har förtroende för oss och vad vi gör och vad vi står för. Detta är avgörande. 88 Detta är ett exempel på hur samverkan handlar om givande och tagande och hur FRG är beroende av att ha en bra relation till och förtroende hos kommunen för att kunna finnas på en ort samtidigt som kommunen har behov av den resurs FRG bidrar med. För att bygga upp ett förtroende och etablera en relation med kommunen anser Strömstedt att det är viktigt att ha en tydlig idé om vilka uppgifter FRG kan åta sig och vetskapen om att det finns ett manskap bakom idén. När FRG Falun startade 1998 började de därför med att grundutbilda tjugo 85 FRG Falun (2013) Kvalitetssäkring avseende 2013 års verksamhets vid Falu FRG, Bilaga 2 s.2 86 Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsberättelse s.2 87 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-08 88 Ibid. 21
medlemmar innan de tog kontakt med kommunen och visade på så sätt att det inte bara var tomma ord, utan att det faktiskt fanns vilja, kompetens och personal som var beredda att ställa upp. 89 Att samverka utgör idag ett av de prioriterade områdena inom verksamheten, och FRG Falun vill sålunda främja ett; Genomförande av samverkansprojekt ihop med andra organisationer 90 Detta införlivas exempelvis genom avtal med Falu kommun, Polismyndigheten Dalarna och Räddningstjänsten Dala Mitt. Avtalet med kommunen är mycket omfattande och i det finns tydligt beskrivet vilka uppdrag som åläggs FRG Falun. Från Falun Civilförsvarsförenings sida finns det önskemål om att utveckla samverkan med övriga frivillig organisationer något som rimligtvis skulle förstärka FRG Faluns kompetens och den resurs de utgör ytterligare. 91 De skarpa uppdrag som togs upp i tidigare stycke visar på konkreta exempel i hur dessa organisationer samverkan och betydelsen av att FRG:s finns till förfogande då exempelvis polisens och räddningstjänstens egna resurser inte räcker till. 4.3 FRG Flen I Flen kommun bor lite drygt sextontusen invånare utspridda på 826km² vilket innebär en befolkningstäthet på mellan tjugotvå och tjugotre invånare per kvadratkilometer. 92 FRG Flen har idag ett fyrtiotal medlemmar, bland dessa återfinns tre FRG-ansvariga och fyra FRGledare. 93 Ledarresurserna är anpassade för att verksamheten ska klara uppdrag med skift på tre grupper. 94 De uppdrag som åläggs FRG Flen bygger på den Risk och Sårbarhetsanalys som kommunen upprättat. På Flens kommuns hemsida står följande beskrivning av FRG; Gruppen kan kallas in vid svåra händelser så kallade extraordinära händelser. Om en kommun saknar eller inte har tillräckligt med resurser att hantera en kris som kan inträffa. Situationer kan uppstå akut, med viss förvarning eller lång förberedelsetid. Vid extraordinära händelser då man räknar med att de ordinarie kommunala resurserna inte 89 Telefonsamtal med Strömstedt, Kent-Ove 2014-05-08. 90 Falu Civilförsvarsförening (2014) Verksamhetsplan s.2 91 Ibid. s.6, för avtal se bilaga 1, 2 och 3 92 Flen kommun (2014) Fakta, statistik, kvalitetsmätningar och jämförelser http://flen.se/sv/om-flenskommun/statistik-kvalitetsmatningar--jamforelser/ hämtad 2014-05-14 93 FRG Flen (2014) Verksamhetsstatistik s.1 94 Kompletterande uppgifter från Brevig Lisbeth via mejl 2014-05-14 22