för Plintens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN för Plintens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande förskola Läsår: 2015/2016 Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se Organisationsnr 212000-1850 Postadress Karlstads kommun 651 84 Karlstad Besöksadress Plintgången 2 653 47 Karlstad Telefon 054-540 00 00 Fax 054-18 34 10 Bankgiro 405-2213

Sid 2(15) Innehåll 1 Begrepp/definitioner 3 2 Främjande- och förebyggande arbete.. 6 3 Grunduppgifter. 8 4 Utvärdering.. 9 5 Främjande insatser 10 6 Kartläggning. 12 7 Förebyggande åtgärder. 13 8 Rutiner för akuta situationer. 15

Sid 3(15) 1. Begrepp/definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev eller en grupp av människor sämre än andra elever/grupper, så kallad negativ särbehandling och särbehandlingen har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Det kallas för de åtta diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt och i skolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till detta. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet). Indirekt diskriminering Den indirekta diskrimineringen är när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar neutral men får en diskriminerande betydelse. Indirekt diskriminering kan ske då alla behandlas lika, exempelvis om alla elever serveras samma mat, så diskrimineras de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Det är den utsatte som avgör om handlingen är kränkande. Den som uppger sig ha blivit kränkt måste alltid tas på allvar.

Sid 4(15) Kränkningar kan vara: - Fysiska (exempelvis; slag och knuffar) - Verbala (exempelvis; hot och retning) - Psykosociala (exempelvis; utfrysning och ryktesspridning) - Text och bildburna (exempelvis; brev, lappar, sms och sociala medier). Trakasserier Trakasserier är när någon elev uppträder på ett sådant sätt att det kränker en annan elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier kan också vara sexuella och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Mobbning Mobbning förutsätter en upprepad, systematisk handling där någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det råder en obalans i makt så den som mobbas är i underläge. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker någons värdighet. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Sid 5(15) Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, som har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar

Sid 6(15) skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 2. Främjande- och förebyggande arbete Främjande- och förebyggande arbete har avgörande betydelse för om elever kommer att bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för alla människor lika värde och riktas mot alla på skolan. Främjande arbete är en naturlig del i det vardagliga arbetet och bedrivs utan förekommen anledning. Skolverket lyfter fram att förekomsten av kränkningar bland annat minskar när elever tillsammans med vuxna på en skola diskuterar sina egna normer och attityder. Främjande är också när elever får hålla i olika aktiviteter som ska skapa en god atmosfär på skolan med trivsel och gemenskap. Förebyggande Förebyggande arbete syftar till att förhindra risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet omfattas endast områden som i kartläggning av skolan identifierats som riskfaktorer och kan därmed variera mycket från skola till skola.

Sid 7(15) På Plintens förskola har vi använt DO:s material Lika rättigheter i förskolan handledning. I detta handledningsmaterial presenteras ett hjul som visar de olika stegen i likabehandlingsarbetet. Hjulets olika steg är Kartlägga Förebygga Åtgärder för akuta situationer Utvärdera Främja DO:s Hjul för likabehandlingsarbetet Lika rättigheter i förskolan handledning Diskrimineringsombudsmannen 2012, (www.do.se)

Sid 8(15) 3. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Utvecklingsgruppen på Plintens förskola och Ulrica Segerström, förskolechef Vår vision Alla som vistas på Plintens förskola ska bemötas med respekt och förståelse. Planen gäller från 2015-11-01 Planen gäller till 2016-11-01 Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Vi har utformat gemensamma trivselenkäter till de äldre barnen och observationsunderlag för de yngre barnen på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar informeras på höstens föräldramöte om vår nya likabehandlingsplan. De uppmuntras till att komma med synpunkter på innehållet. Synpunkter ska lämnas till representanter i utvecklingsgruppen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan och på förskolans sajter. Föräldrarna blir delaktiga i arbetet kring likabehandlingsplanen på utvecklingssamtal varje termin genom att ta del av barnens svar trivselenkäter/observationer samt att föräldrar svarar på frågor kopplade till likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Utvecklingsgruppen på förskolan skriver ett förslag på en likabehandlingsplan utifrån vad som framkommit vid kartläggningar och diskussion mellan personalen. Förankring av planen När planen är färdigställd finns den tillgänglig för vårdnadshavare och personal på kommunens hemsida. Planen kommer också att läggas ut på resp. avdelnings sajt.

Sid 9(15) 4. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan har ej gjorts pga. att planen har omarbetats till en helt ny likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Fjolårets plan utvärderades av pedagogerna på respektive avdelning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärderna i fjolårets plan var inte tillräckligt specificerade utan bestod mest av löpande arbete eller policyförklaringar, vilket gör dem svåra att utvärdera. En lärdom är att i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vi måste också tänka på att förankra vårt likabehandlingsarbete bättre hos barnen. Årets plan ska utvärderas senast 2016-10-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trivselenkät till både barn och föräldrar samt observationer av de yngsta barnen. Utvecklingsgruppen utvärderar hur vi har nått målen i årets plan i oktober 2016. Ansvarig för att årets plan utvärderas Utvecklingsgruppen och Ulrica Segerström

Sid 10(15) Främjande insatser Namn Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Barn och föräldrar ska känna sig trygga på förskolan. Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar i december 2015 samt i maj 2016. På arbetslagsmöte i januari 2016 och oktober 2016 delger vi varandra resultatet för Plintens förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsarbetet för nästa år. Insats - Träna barnens empatiska förmåga, respekt för andra och ge barnen redskap att lösa konfliker. - Samtala om hur man är en bra kompis. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart 2016-10-31 Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Att vi på något sätt uppmärksammar alla barns olika religioner/kulturer vilket bidrar till att barnen känner sig stolta över sin religion/kultur. Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar i december 2015 samt i maj 2016. På arbetslagsmöte i januari 2016 och oktober 2016 delger vi varandra resultatet för Plintens förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsarbetet för nästa år.

Sid 11(15) Insats - Fråga föräldrarna om deras bakgrund/kultur. Vi har skaffat en mångkulturell almanacka för att lära oss om de olika högtiderna. - Involvera modersmålslärarna, genom att bjuda in dem till t.ex. en samling. Ta reda på barnens ursprungsländer och flaggor. - Vi ska införskaffa barnböcker på olika språk så att alla barn erbjuds litteratur på sitt modersmål. - Ta hjälp av de material som finns på Skolverket http://modersmal.skolverket.se UR (Utbildningsradion) för att erbjuda både barn och föräldrar information på deras modersmål. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart 2016-10-31

Sid 12(15) Kartläggning Kartläggningsmetoder Varje avdelning har kartlagt sin verksamhet utifrån "Husmodellen". Utvecklingsgruppen har analyserat resultatet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Trivselenkäter har genomförts med de äldre barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Förskolans personal har arbetat utifrån "Husmodellen". Varje avdelning har kartlagt de riskområden som kan finnas. Resultat och analys Vi har sett att vi på förskolan behöver jobba mycket med värdegrundsarbete. Vi måste också ta hänsyn till att vi har en mångkulturell förskola och få med det i vårt dagliga arbete. Bland de äldre barnen har vi sett viss kränkning barnen emellan.

Sid 13(15) Förebyggande åtgärder Namn Motverka uteslutning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning - Alla får vara med. - Få en lugn och fungerande lek. - Alla barn ska bli sedda. - Ge barnen trygghet. Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar i december 2015 samt i maj 2016. På arbetslagsmöte i januari 2016 och oktober 2016 delger vi varandra resultatet för Plintens förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsarbetet för nästa år. Åtgärd Vi vill motverka uteslutning genom att; - Likabehandling ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten och avdelningsplaneringar. Där kan vi bland annat delge varandra goda exempel, tips och idéer. - Närvarande vuxna som deltar i leken och som kan fungera som ett "hjälp-jag" för barnen. - Hjälpa barnen att hitta nya strategier i leken, hjälpa dem se sin egen del i vad som hände. - Lyssna in allas upplevelser och låta barnen berätta vad som hänt. -Barn och vuxna delas upp på avdelningen så att en lugn miljö uppstår. Motivera åtgärd I kartläggningen har vi sett viss uteslutning bland förskolans äldre barn. Både äldre och yngre barn behöver vägledning i det sociala samspelet och i att utveckla sin empatiska förmåga. Ansvarig All personal på förskolan. Utvecklingsgruppen arbetar fram frågor till barn och föräldrar. Datum när det ska vara klart 2016-10-31

Sid 14(15) Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Alla avdelningar utvärderar och sammanställer sina resultat av trivselenkäter och observationer på avdelningsplaneringar i december 2015 samt i maj 2016. På arbetslagsmöte i januari 2016 och oktober 2016 delger vi varandra resultatet för Plintens förskola som helhet. Detta blir underlaget för det fortsatta arbetet med likabehandlingsarbetet för nästa år. Åtgärd Vi ska uppmärksamma alla barns kulturer. Detta gör vi genom att: - Likabehandling ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten och avdelningsplaneringar. Där kan vi bland annat delge varandra goda exempel, tips och idéer. - Vi ska använda oss av den mångkulturella almanackan för att kunna uppmärksamma fler traditioner och kulturer. - Skriva välkommen och barnens namn på de språk som finns på varje avdelning. - Involvera modersmålstränarna genom att de kan ge oss pedagoger information om olika länder/traditioner. Bjuda in modermålstränarna att vara med på t.ex. samling för att berätta om barnets kultur. - Varje avdelning kartlägger barnens ursprungsländer och kulturer. Utifrån detta ska vi införskaffa böcker och musik på de olika språken. - Göra medvetna val vid inköp t.ex. dockor av olika etniska tillhörigheter. Motivera åtgärd Plintens förskola är en mångkulturell förskola och vi vill betona allas lika värde. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart 2016-10-31

Sid 15(15) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Kerstin Olsson, Grådvärgarna tel. 054-540 3200 Camilla Kihlsten, Lyan, tel. 054-540 3201 Marie Jonsson, Rumpnissarna, tel. 054-540 32 02 Marina Malmberg, Grottan, tel. 054-540 32 03 Emelie Lindberg, Vildvittran, tel. 054-540 31 66 Ulrica Segerström, förskolechef, tel. 054-540 33 75 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse. Markera barn-barn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse. Markera Vuxen-barn. Rutiner för uppföljning Blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling" ska användas för dokumentation av händelse och uppföljning. Rutiner för dokumentation Åtgärderna skall dokumenteras skyndsamt på blanketten "Dokumentation vid händelse eller kränkande behandling". Pedagog som uppmärksammat händelsen är ansvarig för att skyndsamt dokumentera händelsen samt skyndsamt överlämna dokumenten till förskolechef. Ansvarsförhållande - Pedagog/er och förskolechef är ansvariga för det åtgärdande arbetet. - Förskolechef beslutar om anmälan om kränkande behandling ska göras. - Förskolechef upprättar anmälan ifall kränkande behandling och skickar denna till huvudmannen. - Förskolechef anmäler till BUN angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.