Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Maria Gustafsson klinisk apotekare Läkemedelscentrum, VLL
Läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd i Västerbotten Slutenvård Skellefteå Medicin-Geriatriska kliniken Särskilt boende Umeå MAVA Kardiologavd/HIA Cancercentrum Ortopeden Geriatriken Lycksele Medicinkliniken Hälsocentral Vårdsamordnare Hemsjukvård
Vad kontrollerar apotekaren i en fördjupad läkemedelsgenomgång? ü Nedsatt kroppsfunktion Njurfunktion, leverfunktion, kontraindikationer, allergi, hanteringsproblem, sväljningsproblem, sond ü Speciella läkemedel Toxiska läkemedel, biverkningsbenägna läkemedel, olämpliga till äldre ü Interaktioner (mellan olika läkemedel, mellan läkemedel och föda) ü Överföringsfel ü Koppling symtom/inläggningsorsak och läkemedel ü Korrekt läkemedelsval, dosering, behandlingstid ü Helhetssyn Polyfarmaci, indikation för behandling, behandling som saknas, compliance
Fördjupad läkemedelsgenomgång Ev patientsamtal Åtgärdsförslag på sittrond
Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av dem var 59% möjliga att förebygga Winterstein et al, Ann. Pharmacother. 2002;36:1238-48 (metaanalys) Läkemedelsrelaterade problem var inläggningsorsak hos äldre i upp till 30% av fallen Chan M et al 2001, Runciman WB et al 2003 Bland personer med demens eller kognitiv svikt hade 41% läkemedelsrelaterade problem som huvudsaklig eller bidragande orsak till inläggningen Gustafsson et al, 2016
Läkemedelsrelaterade problem hos äldre med demens Ø Studiepopulation: 460 personer 65 år eller äldre med demens eller kognitiv svikt Ø Projekt 1: Läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens Ø Projekt 2: Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Registrerad på Clinicaltrial.gov: NCT01504672
Läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens Ø Syfte: Att beskriva förekomst och typ av läkemedelsrelaterade problem som leder eller bidrar till akuta sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens eller kognitiv svikt Ø Studiepopulation: 458 personers data analyserades Ø Bedömning: Tre kliniska apotekare granskade indexinläggningarna (innan interventionen genomfördes) Ø Kategorisering: De läkemedelsrelaterade problemen kategoriserades som onödig läkemedelsterapi, ineffektivt/ olämpligt läkemedel, biverkan, för hög dos, behöver tillägg av läkemedel, interaktioner, för låg dos och noncompliance
Resultat Ø Förekomst: 189 av 458 akuta sjukhusinläggningar, dvs 41% bedömdes bero på läkemedelsrelaterade problem. Relationen mellan det läkemedelsrelaterade problemet och inläggningen bedömdes säker i 25 fall, trolig i 78 fall och möjlig i 86 fall. Ø Läkemedelsrelaterade inläggningsorsaker: Fall, elektrolytrubbningar, konfusion, anemi
Läkemedelsrelaterat problem è sjukhusinläggning Onödig LM-terapi 3% För låg dos 5% Noncompliance 11% Ineffektivt/ olämpligt LM 11% Interaktioner 7% Behöver tillägg av LM 6% För hög dos 13% Biverkan 46%
Resultat Ø Läkemedelsgrupper involverade: 264 läkemedel bedömdes vara involverade i de 189 läkemedelsrelaterade inläggningarna
Involverade läkemedelsgrupper Övriga LM 17% Antidiabetika 5% Antikoagulantia 7% Kardiovaskulära LM 29% Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar 7% Analgetika och NSAID 8% Psykofarmaka 27%
Insulin - Diabetes mellitus med hyperglykemi Insulin insatt via distrikt några veckor tidigare, men har ej getts. Kommer in med hyperglykemi. Vid inläggning B-glukos 16,6 mmol/l, HbA1c 76 mmol/mol Blodsockret har inte kontrollerats på boendet sedan föregående vtf (4 v tidigare) då insulinregimen ändrades. B-glukos vid inläggning 32 mmol/l Patienten har eget lm-ansvar, men sköter inte sitt insulin som hon ska. B-glukos 24 mmol/l vid inläggning. HbA1c 136 mmol/mol (3 veckor innan inläggning)
Insulin - Diabetes mellitus med hyperglykemi Misstanke om att patienten ej ha klarat av att ta sitt insulin i hemmet. Minns inte insulinordinationen och på vilka tider detta ska ges. HbA1c 112 mmol/mol. Sedan en tid inte tagit sitt insulin, minns inte riktigt hur man gör. Inkommer med hyperglykemi. Har eget LM-ansvar. HbA1c 113 mmol/mol, b-glukos 36,8 mmol/l. Av oklar anledning tyckt att hon inte skulle äta för att reglera sitt blodsocker. Oklart hur hon tagit sitt insulin innan inkomst. Kommer intorkad med hyperglykemi. Blodglukos 23,7 mmol/l vid inläggning.
Insulin - Diabetes mellitus med hypoglykemiskt koma Sköter insulinmedicineringen själv, vilket han inte klarar av. Tar doser som han vill utan blodsockerkontroll. Hittades av hemtjänsten i hemmet. Hittades medvetslös i hemmet. Eget lm ansvar. Oklar orsak till hypoglykemiepisod. Humalogdos sänks från 58E x2 till 20E x2.
Slutsats Läkemedelsrelaterade problem är orsak till en stor andel av inläggningar på sjukhus bland personer med demens och kognitiv svikt. Riktade interventioner behövs för att minska läkemedelsrelaterade problem.
Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Studiepopulation: 429 personers data analyserades (31 personer exkluderade: avlidna innan utskrivning) Ø Intervention: tillägg av klinisk farmaci i vårdteam Ø Primärt utfallsmått: läkemedelsrelaterade återinläggingar Ø Sekundära utfallsmått: Sjukhusbesök, sjukvårdskostnad, boendeform efter 180 dagar, socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Ø Uppföljning: 180 dagar (+ 30 dagar) efter utskrivning
Arbetsgång Screening Inklusionskriterier Information patient anhörig Randomisering Teamrond på avdelning Läkemedelsavstämning samt läkemedelsgenomgång av apotekare Kontroll Patienten följs under vårdtiden Uppföljning efter 30 och 180 dagar
Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Apotekaren identifierade minst ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) hos 140 av de 212 (66%) interventionspatienterna. Ø Totalt upptäcktes 310 LRP Ø Tidsåtgången var 32 minuter per patient
Interak6oner 6% Läkemedelsrelaterade problem För låg dos 5% Non-compliance Monitorering 1% 4% Överföringsfel 7% Onödig LM-terapi 18% Behöver 6llägg av LM 12% Ineffek6vt/olämpligt LM 17% För hög dos 14% Biverkan 16%
Vanliga LRP Behöver tillägg av läkemedel Opioider utan samtidig laxantiabehandling Har inget blodförtunnande läkemedel trots genomgången stroke, ischemisk hjärtsjukdom. ASA+SSRI+prednisolon+ticagrelor PPI? Angina pectoris saknar vb behandling
Compliance Ø Turbuhaler hos patienter med demens à använd spray + spacer Ø Patienter med eget LM-ansvar som ej kan sköta insulin
Exempel på interaktioner Ø Ciprofloxacin eller Doxycyklin + Ca 2+,Fe 3+,Al 3+,Mg 2+,Zn 2+ Ø Digoxin + nyinsatt spironolakton à monitorera S-digoxin i steady state Ø Warfarin + flukonazol/metronidazol/sulfametoxazol Ø Warfarin + nyinsatt tramadol + paracetamol Monitorera!
Onödig läkemedelsterapi Tolterodin? Stående sedan 2008, använder nu blöja Furosemid 30 mg x 2? Ingen hjärtsvikt ej svullna ben. S- Natrium lågt. Metoklopramid stående i flera år.
Ineffektivt LM/olämpligt LM Nitrofurantoin vid egfr <40ml/min Glibenklamid vid egfr <30ml/min NSAID vid njursvikt och eller hjärtsvikt Brustablett paracetamol stående vid hjärtsvikt Långverkande benzodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam, diazepam) Läkemedel med antikolinerga effekter T ex hydroxicin, levomepromazin, alimemazin, urologiska spasmolytika Tramadol, propiomazin
För hög dos Metformin hos patient med nedsatt njurfunktion Gabapentin hos patient med nedsatt njurfunktion Apixaban 5 mg x 2 hos patient med ålder 80 år samt kroppsvikt 60 kg För låg dos För låg dos heracillin rel till indikation.
Överföringsfel Digoxin 0,13 mg 1 tablett varannan dag blev digoxin 1x1 vid inskrivning Ögondroppar Levaxin ej aktiverat, patienten låg inne en längre tid.
Åtgärder Annat 18% Avslutande av behandling 25% Förslag nekat 18% Dosminskning 14% Ändrad LM formulering 1% Dosökning 3% Byte av LM 6% Epikris/ remiss 8% Ny LM-behandling 7%
Uppföljning Ø Uppföljning: 180 dagar (+ 30 dagar) efter utskrivning. Ø Bedömning: En oberoende blindad expertgrupp avgjorde om återinläggningen var läkemedelsrelaterad eller ej.
Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø 30 dagars uppföljning: Risken för återinläggning var halverad för interventionsgruppen. Ø 180 dagars uppföljning: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Ø 180 dagar uppföljning hos patienter utan hjärtsvikt: Risken för återinläggning var halverad för interventionsgruppen.
Slutsats Interventionen minskade signifikant risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar, men bland patienter med samtidig hjärtsvikt hade interventionen ingen effekt. En klinisk apotekares medverkan i ett vårdteam kan signifikant minska risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar bland personer 65 år eller äldre med demens eller kognitiv svikt.
Tack!