Hälso- och sjukvården År 2035

Bil SHS 2016 75 Hälso- och sjukvården År 2035 2016-07-08 Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Svensk hälso- och sjukvård år 2035 Rapporten har avsiktligt ljusa beskrivningar. Fokuserar på kroniska sjukdomar samt på vad en mer målinriktad digitalisering skulle kunna bidra till. Ej avsikt att vara heltäckande. Befolkningsperspektivet Framtidsbild 1 Naturligt för invånarna att följa och med vården dela personliga uppgifter som kondition, blodsocker, blodfetter mm Nya attityder och ny teknik som chip under huden, tandborstar som kontrollerar munfloran, datorer som mäter blodtryck och utandningsluften hos användaren. Tillgänglig information gör diagnoser och behandling träffsäkrare Flera aktörer ger återkoppling kring livsval och vardagliga aktiviteter. Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Svensk hälso- och sjukvård år 2035 - Framtidsbild 1 Befolkningsperspektivet med inriktning på prevention Det är möjligt att visualisera de negativa effekterna av dåliga matvanor och stillasittande vilket ger bättre vanor och minskad förekomst av kroniska sjukdomar detsamma gäller för de som får kroniska sjukdomar. Förändringarna har drivits på av möjligheterna den nya tekniken ger, av finansiella incitament samt av invånarnas krav på digital tillgänglighet framför personlig integritet. Tekniken har gjort det möjligt och lönsamt att investera pengar i förebyggande åtgärder. Nära vård är digital, vård på distans ges på vårdinrättningar, färre sjukskrivningar, samhällsekonomi, Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Svensk hälso- och sjukvård år 2035 - Framtidsbild 2 Konsekvenserna för vården Minskat insjuknande i kroniska sjukdomar och minskade komplikationer för patienter med kroniska sjukdomar Att fler undersökningar görs i hemmet och inläggningar för observation sker i hemmet med övervakning från vårdinrättning Färre behöver vård på sjukhus och antalet slutenvårdsplatser minskar med 1/3 mellan år 2015-2035 diskussionen kring vårdplatser är ett minne blott 2035 är vården förbi fasen där den nya tekniken och gamla arbetssätt levde sida vid sida - tekniken har blivit bättre och gått från att vara personalkrävande till att effektivisera verksamheten. Kostnadsökningarna har brutits genom kraftfulla datorer med beslutsstöd som har bättre träffsäkerhet i diagnos och behandling, pedagogiska förhållningssätt, lättillgänglig information och delaktiga ansvarstagande patienter. Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Svensk hälso- och sjukvård år 2035 - Framtidsbild 2 Konsekvenserna för vården Samspel mellan forskning och medicintekniska företag har gett nya produkter som går att använda i hemmet och som kan känna igen sjukdomar som diabetes samt förvarna om sjukdomar som hjärtinfarkt. Nivåstrukturering - vård som kräver stor erfarenhet har koncentrerats till ett fåtal ställen viket minskat komplikationer och andelen dödsfall Nationellt system för ambulanstransporter har gjort det möjligt att klara jouruppdraget med akutverksamhet dygnet runt på färre ställen i landet. Det utvecklade stödet för äldre i hemmet har gjort att få äldre behöver akuta återinläggningar på sjukhus. Det ökade skatteunderlaget i samband med regionreformen har underlättat de stora investeringarna inom IT-området och mycket av de tänkta fastighetsinvesteringarna har istället förvandlats till investeringar i teknik. Regionreformen möjliggjorde ett steg mot samma målbild för flera aktörer där kommun, region och försäkringskassan organiserar sig för hälsa och kring individen. Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Svensk hälso- och sjukvård - Dagsläget Hälso- och sjukvårdens utmaningar 2016 Ett nytt sjukdomspanorama och en ohållbar kostnadsutveckling Vården måste anpassas kring ökningen av kroniska sjukdomar En föråldrad sjukvårdsstruktur Vård vid akuta sjukdomstillstånd och skador är en struktur som inte är anpassat efter patienter med kroniska sjukdomar Ny teknik har möjliggjort poliklinisk vård och färre vårdplatser En stor del av de kroniska sjukdomarna kan förebyggas Förändrade levnadsvanor, rökning, fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol, stress och sömnstörningar är starkt kopplade till kroniska sjukdomar. Digitalisering som grund för prevention ehälsa- förse invånarna/patienterna med verktyg som hjälper till att styra den egna hälsan. Digitalisering som ger bättre verksamhetsstöd Journalsystem med beslutsstöd, e-remisser, data till kvalitetsregister, patientpåverkan på vårdens utformning, datorer som ställer diagnoser Trygg hemma som vision Sammanhållen vård och omsorg för äldre genom gemensam målbild och smarta ersättningssystem, teambaserad vård, ehälsa Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

Målbild för digitaliseringens framtida inriktning Att tillgång till internet blir en förutsättning för full tillgång till vården Att gränsen mellan patient och invånare blir mer flytande och att invånarnas och patienternas ställning i vården stärks Att vården blir mer förebyggande och mindre beroende av fysiska möten Att nya aktörer tar över vårdtjänster men även skapar helt nya Att välfärdsaktörer samarbetar tätt med samma målbild utifrån invånarens behov Att vården blir mer individualiserad och flyttar ut från vårdmottagningar till enskilda människors vardag Att personalens arbetssituation blir drastiskt bättre genom bättre verksamhetsstöd, som enkel tillgång till beslutsstöd, förbättrade uppföljningsmöjligheter samt genom informationsutbyte. Avslutande vägledning 1. Ta reda på vad invånarna vill ha och kartlägga de tekniker som redan finns. 2. Rikta insatserna till de grupper där störst värde skapas vad gäller vård och preventivt arbete i syfte att skapa bred uppslutning. 3. Succesivt vidga arbetet genom att lägga till nya områden och ny teknik. Karin Lindblom Landstingets ledningskontor

2016-04-27 Dnr LS 2016-0003 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport juni 2016 Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva Även personer som varit döva länge bör erbjudas cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat. Brännskadecentrum på Akademiska nominerat till Guldskalpellen Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. Landstingets patientsäkerhetsberättelse, 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet, under 2015, sammanfattas nedan. Landstingets framgångsfaktorer i patientsäkerhetsarbetet: - Nollvision för undvikbara vårdskador har beslutats av landstingsstyrelsen. - Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. - Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. - Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. - Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) - Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbetssätt som bidrar till att minska vårdskador Värdebaserad- och personcentrerad vård, lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges fastställa mål för patientsäkerhet 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Etablerade strukturer för att ta del av privata utförares patientsäkerhetsarbete Branschrådet för primärvården leds av företrädare för ledningskontoret och där möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsa och habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas av varje vårdgivare senast den 1 mars varje år enligt patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar att ta del av den och följande information ska framgå: - hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, - vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, - vilka resultat som har uppnåtts. Av avtalsuppföljningar och fördjupade uppföljningar framgår även områden som berör patientsäkerhet. Nytt avtal med Kommunal HÖK 16 SKL och Kommunal har tecknat ett nytt avtal för de kommande tre åren. Avtalet innebär att löneutrymmet i löneöversyn 2016 för Kommunals medlemmar bestäms till 520 kr för samtliga anställda exklusive undersköterskor. För undersköterskor bestäms det ekonomiska utrymmet för löneöversyn till 1020 kr per undersköterska. Av dessa 1020 kr ska 220 kr

3 (8) fördelas till 25 % av undersköterskorna i syfte att öka lönespridning och premiera kompetens. All lönesättning ska ske individuellt och differentierat och det finns inga individgarantier. Överläggningar med Kommunal om hur löneöversynen ska hanteras lokalt i landstinget har påbörjats. För att kunna leva upp till avtalets krav och för att hinna genomföra processen på ett kvalitativt sätt kommer löneutbetalning av den nya lönen för Kommunals medlemmar att ske efter sommaren. 2016 års strategiska chefsprogram Nomineringen till 2016 års strategiska chefsprogram är nu avslutad. Årets kandidater är 19 stycken och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet startar den 30 maj och består av sex moduler a 2 dagar, totalt 12 dagar, och löper under ett år. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsvaranfr. Genom utbildningen ska deltagarna få kunskap för att styra sin verksamhet med effektivitet och kvalitet. Introduktionsseminarium för nya chefer Ett Introduktionsseminarium för nya chefer hölls den 22 april med en god anslutning av 26 deltagare. Information gavs både av HR-direktör Eva Wikström och Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg. Syftet med seminariet är att ge en landstingsgemensam bild av hur landstinget styrs och vad som är landstingets uppdrag samt hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation. Tillgängligheten april 2016 Tillgängligheten för nybesök till läkare i den totala primärvården är i april 84 %, oförändrat mot föregående månad. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningar medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet.

4 (8) Specialiserad vård Den preliminära vårdgarantisiffran (2016-05-13) för besök beräknas till 74 %. Resultatet varierar de senaste månaderna med ett par procent, både för besök och operationer. Efterfrågan av vård vid Akademiska är fortsatt hög och Lasarettet i Enköping har en fortsatt hög tillgänglighet. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping

5 (8) Folktandvården Köer inom allmäntandvården är oförändrade medan specialisttandvårdens köer ökar något. Väntetiden inom specialisttandvården utgörs främst av de som behöver hjälp med bettfysiologi. Köerna inom bettfysiologi är orsakade av vakanser. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten fortsätter att ta emot ett stort antal samtal under 2016 jämfört med tidigare år. Den proaktiva slussningen minskade i april medan antal patienter som åberopar vårdgaranti ökade under april.

6 (8) Trafikverksamheten Under valborgsfirandet i Uppsala gjordes trafikomläggningar på liknande sätt som de senaste åren. Det innebar att ingen busstrafik kördes på Stora Torget, Drottninggatan och Carolinabacken mellan kl. 9 och kl. 18 den 30 april. På kvällen den 7 maj kolliderade ett av Upptågen med en bil i närheten av Furuvik. Det innebar att tågtrafiken på sträckan Gävle-Skutskär ersattes av bussar unders stor del av kvällen. I övrigt har trafiken fungerat normalt april. DocPlus-projektet Arbetet med införandet av landstingets nya dokumenthanteringssystem DocPlus fortskrider. Under våren har en omfattande pilot genomförts där projektet har flyttat samtliga landstingsoch sjukhusövergripande styrande dokument från den nuvarande kvalitetshandboken till DocPlus. Målbilden är att hela den nuvarande kvalitetshandboken för hälso- och

7 (8) sjukvårdsverksamheterna med totalt cirka 7 000 dokument, ska vara överflyttad till DocPlus till midsommar. Under sommaren kommer de två systemet ligga uppe parallellt. Efter semestrarna kommer en riskanalys att genomföras innan den gamla kvalitetshandboken stängs. I DocPlus kommer man, förutom att ta del av landstingets styrande dokument, även att kunna arbeta tillsammans med kollegor med dokument på tre olika typer av samarbetsplatser, bland annat projektplatser och arbetsgrupper. Mediebilden av landstinget 1 30 april 2016 Större nyheter Det personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor fortsatte att uppmärksammas av medierna. Rapporteringen var neutral. Mottagningen för unga män fick positiv uppmärksamhet i samband med att beslut togs om att permanenta den. Ett justerat busslinjeförslag presenterades tillsammans med ett förslag om att höja priset på månadskortet i kollektivtrafiken. Media rapporterade om detta i neutrala ordalag. UNT publicerade en serie artiklar om Akademiska sjukhuset med fokus på ekonomi och styrning. Artiklarna tog upp problem, men lyfte också fram åtgärder för att komma till rätta med dem. Helhetsintrycket var neutralt. Beslutet att ta bort avgifterna för cellprovtagning skildrades på ett positivt sätt. Akademiska sjukhuset hamnade på sista plats bland universitetssjukhusen i Dagens Medicins rankning, vilket gav en negativ bild. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny mottagning hjälper drabbade Hälsofrämjande dygn fullspäckat med kultur Miljonsatsning på språkutbildning ska hjälpa vården Den nya blodtrailern ger nytt blod till länsborna Så ska 11 000 anställda lära sig möta döden Uppsala toppar i miljöfordonsrankning Fler extremt tidigt födda barn ska försöka räddas

8 (8) Negativt: Flugor i köket på Akademiska Flera vårdcentraler saknar akuttider Svårt att få loss tid till introduktion Vårdcentral missade cancerprov En stängd dörr som upprör Ackis missade blodprov i två år får skarp kritik Svårt att få tid på vårdcentraler Årsta vårdcentral saknar specialister Neutralt: Klart för befruktning men i Uppsala dröjer det BUP läggs inte ner Höjt glasögonbidrag för alla under 19 år Resepolicy ska ses över Akut blodbrist i länet Landstinget i Uppsala satsar på mobila sjukvårdsteam Ytterligare ett steg mot att landstinget blir region P-ilska får nämnd att backa Ingen ambulansjour i Tierp Helt ny vårdcentral föreslås Asylsökande barn ska få privat tandvård Parkeringen blir gratis för nattpersonalen Kultursatsning för asylsökande Läkare misstänks ha sålt narkotika på svarta marknaden Akademiska sjukhuset måste betala tillbaka 8 miljoner kronor Vårdval för öronläkare slopas Akutmottagningen förbereder sig inför Valborg Landstingets chefsjurist utreds inte Ackis ska ha servémodell Bidragen höjs för smås glasögon Nya biljetter för pendlare

Bil SHS 20016 76 Akademiska sjukhuset 2016-06-07 Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 15 juni 2016 Vi har en stark produktion både vad gäller vård till invånarna i vårt eget län och till patienter inom vår riksoch regionvård. Arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner går åt rätt håll. Samtidigt noterar vi att tillgängligheten för våra patienter inte är så hög som det förväntas av oss. Dessutom pekar sjukskrivningstalen åt fel håll. Inom flera områden pågår nu förbättringsåtgärder. Jag inväntar nu månadsrapporten för maj månad. Segrar ska aldrig tas ut i förskott. Men det finns ingenting i nuläget som tyder på att vi ska ändra vår prognos som innebär att vi håller budget (minus 100 miljoner kronor). Patientsäkerhetsutbildningen Jag har nog nämnt det tidigare, men jag gör det i så fall igen. Just nu pågår med full styrka en bred patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer på Akademiska sjukhuset. Ambitionen är att ge ökad kunskap och medvetenhet, och därmed minska vårdskadorna och göra vården säkrare. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen och ta del av de senaste kunskaperna om hur vårdskador kan förebyggas. Säkerheten för våra patienter har högsta prioritet. Därför känns den här utbildningssatsningen extra viktig! Regelbunden uppföljning av kvalitetsparametrar Som ni säkert sett hamnade Akademiska sjukhuset på sista plats bland de sju universitetssjukhusen i den ranking som Dagens Medicin nyligen genomförde under våren. Tidigare år har vi hamnat på plats tre eller fyra. Det kan diskuteras om parametrarna är rättvisa. Men samtidigt ljuger aldrig tabeller. Efter en omfattande analys av resultatet har jag begärt in handlingsplaner av verksamheten för att förbättra kvalitetsresultaten inom aktuella områden. Dessutom kommer vi i den reguljära uppföljningen av verksamheten också att följa upp kvalitetsresultat. Det är viktigt att vi ständigt har en dialog om kvaliteten på den vård vi erbjuder våra patienter. Vi ska inte glömma bort att ett av sjukhusets målområden handlar om erbjuda den bästa vården för våra patienter. Kort om marknad En analys av den nya prismodellen genomförs tillsammans med representanter från regionen. Chefscontroller Andreas Henriksson håller i den aktuella utredningen som planeras att vara klar i juni. Översiktligt visar en inledande analys att den nya prislistan och prismodellen till regionen fungerar tillfredsställande. Resultatet av den aktuella genomgången kommer att styra fortsatt utveckling. Det pågår en rekrytering av en ny marknadschef till sjukhuset som planeras att vara avslutad före midsommar.

Osäkert om nya arbetstidsmodeller Sedan hösten 2015 har ett arbete pågått tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal för att enas om ett nytt avtal runt arbetstidsmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor. Kommunal är i grunden positiva till förslaget. Efter det partsgemensamma arbetet och förhandlingar har Vårdförbundet dock valt att tacka nej till det avtalsförslag som gemensamt arbetats fram. Vårdförbundets styrelse är tveksam till avtalet i sin helhet och ställer sig inte bakom det förslag vi tillsammans arbetat fram under hösten och våren. De har nu lämnat mer konkreta synpunkter och krav på arbetsgivarens förslag. I skrivande stund har vi för avsikt att fortsätta diskussionen med Vårdförbundet för att se om det kan finnas en öppning. Arbetsgivarens målsättning är fortfarande att få avtalet i hamn. Akademiskas experter mer synliga i media Publiciteten kring forskning och spetskompetens vid Akademiska ökar markant och står för en femtedel av genomslaget i media under april-mars. Jämfört med samma period 2015 har den totala publiciteten mer än fördubblats, enligt den senaste medieanalysen från Retriever. Medieanalysen baseras på 267 artiklar/inslag. Patientsäkerhet och vårdfrågor är liksom tidigare de mest omskrivna ämnesområdena. Ingång 85 och helikopterplattan färdigrenoverade Efter tre år av ombyggnation och modernisering är alla verksamheter tillbaka i 85-huset. Den 7 juni började de sista verksamheterna som varit tillfälligt utlokaliserade, fysioterapi (sjukgymnastik) och dagsjukvård, att ta emot patienter i de nyrenoverade lokalerna. Det innebär en milstolpe i moderniseringen av Akademiska sjukhuset. Tillgången till enpatientrum och lokaler som främjar moderna arbetssätt gör att vi kan bedriva en modern och säker sjukvård i framtiden. Samtidigt har helikopterplattan högst upp i huset igen öppnats efter ett halvårs renovering, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter i behov av exempelvis brännskadevård, neurokirurgi, trauma- eller neonatalvård. Moderniseringen innebär tillkomsten av en ny ankomsthall och vi kan transportera patienter från plattan till intensivvårdsavdelningar utan att passera genom flygplatspersonalens lokaler. En annan förändring är att det byggts separata hissar för transporter till och från helikopterplattan, vilket också främjar patienternas integritet. Ingång 70 näst på tur att moderniseras Framtidens Akademiska sjukhus, FAS, är ett omfattande om- och nybyggnadsprojekt, som innebär miljardinvesteringar de närmaste åren. Snart påbörjas en modernisering av 70-huset enligt samma principer som gällt för 85-huset. Parallellt byggs dessutom den nya, större vård- och behandlingsbyggnad som kommer att benämnas ingång 100. I projektet ingår även en översyn av arbetssätt, logistikflöden och läkemedelshantering för att stärka patientens integritet och möjliggöra en mer patientcentrerad vård. En viktig del är ny informationsteknik som underlättar diagnosticering och behandling, gör det enklare att göra rätt och som dessutom kan göra sjukhusvistelsen mer behaglig och trivsam för patienterna. Forskning och utveckling Kan toalettblock som avger enzymer ta bort läkemedelsrester från avloppsvatten inom sjukvården? Akademiska ska som första sjukhus i Sverige testa denna reningsteknik inom ett pilotprojekt som startar i juni. Det är ett av tre pågående projekt för att hitta nya, effektiva sätt att rena vattnet, med speciellt fokus på antibiotika och resistenta bakterier.

Akademiska sjukhuset är ensamt i Norden som referenscenter för världens största ryggkirurgförening AOSpine. Här fortbildas kontinuerligt ryggkirurger både från Sverige och andra länder i avancerad kirurgi, bland annat i hur man rätar upp krokiga kotpelare och hanterar olika komplikationer under operationer. Hur mår egentligen kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om patienten genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på. Studien är den mest omfattande någonsin i Sverige av sitt slag. MS sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom som ledde till ökande funktionshinder och en för tidig död. Men under de senaste tio åren har drygt hundra MS-sjuka framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen 2004. Uppsala i juni 2016 Per Elowsson Sjukhusdirektör

2016-06-01 Gunilla Svedström Tf verksamhetschef VO Psykiatrin Förändrat arbetssätt för Barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar i Enköping och Tierp/Östhammar från och med hösten 2016 Situation BUP:s yttermottagningar i Enköping och Tierp/Östhammar har sedan många år haft stora rekryteringsproblem. Det saknas både läkare, sjuksköterskor och psykologer. Under hösten och våren har situationen förvärrats ytterligare. Mottagningarna får i princip inga sökande till utannonserade tjänster, ej heller hyrsköterskor och kan därmed inte ge en specialiserad psykiatrisk vård för barn och unga i berörda kommuner. Bakgrund Det finns flera orsaker till rekryteringsproblemen. Framförallt är det bristande tillgång på utbildad personal. Det utbildas nationellt sett för få i de aktuella grupperna i förhållande till pensionsavgångar och efterfrågan och löneläget. I princip råder läkarbrist över hela landet, landsbygd i synnerhet. Många landsting har svårt att bemanna slutenvård, det gäller även Västmanland och Dalarna i vår egen region. Följande görs nu Båda mottagningarna hålls hjälpligt öppna fram till semesterstängningen, t o m v 25. Under sommarveckorna 26-33 förläggs all BUP-verksamhet till Uppsala för hela länets patienter. BUP har sedan många år en gemensam remissingång i Uppsala för fördelning av alla remisser. Den uppkomna situationen innebär ingen förändring - alla remisser kommer att omhändertas. Följande görs till hösten 2016 Efter sommaren görs ett omtag för att stärka BUP i hela länet, förbättra tillgänglighet och jämlikhet. Från och med hösten, v 34, åker personal från BUP i Uppsala ut till respektive mottagning en-två dagar/veckan för korta besök rörande medicinering.

Den specialpsykiatriska behandlingen sker framförallt i Uppsala. En utökning kommer att ske med mobila insatser och webbaserade metoder. Rekrytering av vakanta tjänster läggs om till Uppsala där det fortfarande går att rekrytera specialistkompetenser nödvändiga för BUP:s verksamhet. Lokalfrågan måste utredas omgående. BUP:s befintliga lokaler rymmer inte de ca 16 medarbetarna från ytterteamen. Eventuellt kan, i samband med evakueringen av BUP på Kungsgatan som sker 1 jan 2017, inrymma personal i evakueringslokalerna. En utredning pågår inom landstinget centralt om hur 1:a linjens barnoch ungdomspsykiatri (primärvården) ska kunna förstärkas. Den ska vara klar hösten 2016. Utredningen leds av Birgitta Ekholm Lejman och BUP har representanter i gruppen. På sikt kan en idé vara att bygga en närhet mellan 1:a linjens psykiatri och barnspecialistpsykiatrin för att minska sårbarheten. En uppbyggnad i samarbete med 1:a linje skulle också ge en mer jämlik vård vilket det inte är idag. Förtydligande Detta är inte en besparingsåtgärd. Orsaken till förändringarna är stora svårigheter att bemanna och den då medföljande problematiken med att säkerställa jämlik vård över länet. Fakta BUP Uppsala län Budget:BUP Uppsala län: 67 mkr, varav yttermottagningarna: 8 mkr Personalstyrka: BUP 117, varav 16 på yttermottagningarna För att driva verksamheten på yttermottagningarna saknas: 2 läkare, 5 psykologer och 5 sjuksköterskor Patientunderlag: Totalt 2 900 inom BUP, varav 900 på yttermottagningarna (dvs en tredjedel). Ungefär hälften av besöken för patienterna från Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Håbo och Enköping sker redan i dag i Uppsala. Tillgänglighet: Nationellt sett är tillgängligheten mycket hög inom BUP Uppsala län, än så länge. T o m 30 april 2016 är det 10 patienter som fått vänta längre än 30 dagar på ett nybesök och 1 patient som fått vänta längre på behandling.

Bilagor SHS 2016 77 PLANERINGS ENHETEN

FUNKTIONER Operationskoordinator Mottagningskoordinator Bemanningsassistent

UPPDRAGSBESKRIVNING Skapa ett jämnt flöde genom hela planeringsprocessen från inkommande remiss till färdigbehandlad patient, så att alla patienter får vård i rätt tid samt att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt.

PRODUKTIONSMÖTE 1000 Totalt inkommande remisser KC LE Väntelista till kirurgmottagningen 900 1200 800 1000 700 600 800 500 400 600 300 400 200 100 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 2014 2015 2016 Väntelista Obokat

PRODUKTIONSMÖTE 2,5 RYGGSÄCK KIRURGI 30/5 = 3 400 Väntelista operation 2 350 300 1,5 250 1 200 150 0,5 100 50 0 2016 V20 2016 V21 Total 1 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223

SYFTE Alla deltagare har en tydlig bild av kösituationen samt produktionplan. Förslag till åtgärder vid behov.

RYGGSÄCK UROLOGI 25/1-16 = 110 UROLOGI 21/3 = 5 3,5 25 3 20 2,5 15 2 10 1,5 1 5 0,5 0 2015 V47 2015 V48 2015 V49 2015 V50 2015 V51 2015 V52 2015 V53 2016 V01 2016 V02 2016 V03 Total 2 7 15 17 22 4 3 17 13 10 0 2015 V51 2016 V09 2016 V11 Total 1 1 3

LÄKARSCHEMA

OP KM DBJ Admin tid Jourkomp Övrig frånvaro Handledning Utveckling Forskning/facklig Telefon 16-sep Gyn 1 1 1 0 Ortopeder 11 13 5 3 5 2 3 2 44 45 1 Kirurger 11 6 5 3 5 5 1 1 37 32-5 Urologer 4 7 1 1 1 14 9-5 AS 8 2 10 10 0 Totalt 35 28 10 7 5 11 2 3 4 105 97

TILLGÄNGLIGHET Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök 99% 84% 98% 1037 12 Operation 100% 85% 99% 714 2

Lägesrapport LAH 160615 Medicinskt centrum Lasarettet i Enköping Rasmus Havmöller MD, PhD Tf verksamhetschef, Chefsläkare

Akutmottagning vårdavdelning t

Akutmottagning övergångsvård vårdavdelning t LAH

Akutmottagning X vårdavdelning t LAH

Vård över tid (Hjärtsvikt, KOL) och palliativ vård Anslutna över tid till LAH, direktinläggning X Akutmottagning vårdavdelning t LAH

Organisation LAH organiseras i följande team med totalkapacitet 75 pat; Palliativa teamet Medicinska teamet Rehabteamet Sviktteamet har idag ca 25 platser och erbjuder hembesök. Patienter som kommit till ett palliativt stadium kan överföras till LAH.

Syfte Undvika onödig slutenvård Undvika tidiga återinläggningar Korta vårdtiderna inom slutenvården Minska överbeläggningar Vårda patienterna på rätt vårdnivå, BEON Öka patientsäkerheten på vårdavdelningarna Skapa bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen

Mål för MCs hemsjukvård Slutenvårdsbehovet skall minska för strokepatienter genom att implementera tidig hemgång och hemrehabilitering för lindrigt drabbade strokepatienter Slutenvårdsbehovet vid vårdavdelningarna skall minska genom att implementera övergångsvård för äldre multisjuka med hög risk för återinläggning, genom att förlägga viss infektions-, KOL- och hjärtsviktsvård till LAH De ortogeriatriska patienternas vårdbehov tillgodoses genom att införa hemrehabilitering efter tex ortopedisk kirurgi.

Nuläge Riktlinjer och arbetsmetoder framtagna och samverkade för samtliga team Direktanslutning av patienter från akutmottagningen: handlingsplan återstår att planera och genomföra och samverka Behandlingsstöd vid KOL är under framtagande Samverkan med kommunerna fortgår i huvudsak på ett bra sätt Hjärtsviktteamet arbetar med att kartlägga sina arbetsflöden Uppdraget Evidensbaserad strokeprocess har pausat på grund av oväntad sjukfrånvaro hos nyckelpersoner. Test att använda bedömningsteam från LAH genomfört och ska utvärderas Studiebesök har genomförts i Motala där hemsjukvård bedrivits sedan länge. Den 13 juni är 51 patienter anslutna till LAH (Rehab-teamet 2 st, Medicinska-teamet 18 st och Palliativa-teamet 17 st). En ny grupp patienter har införts som begrepp, kontaktpatienter, det är patienter som själva kontaktar LAH vid behov efter egenvårds bedömning, 14 st.

Utmaningar Projekt inom befintlig verksamhet, brist på nyckelresurser Ökat inflöde tex på akuten och ökad vårdtyngd kvar på lasarettet Ekonomiska konsekvenser Samverkan med andra aktörer

Slutsats Patienterna nöjda Personalen nöjda, HMI LAH 4.3 mitt i en förändringsprocess Färre överbeläggningar, kortare vårdtider preliminärt Införandeplanen ligger fast Oförändrad årsprognos Förutsätter välfungerande PV, mobilt team? Vi är på väg mot en effektivare vård

Effektiv vård SOU 2016:2 Allt mer av vården kommer i framtiden utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Framgångsrika verksamheter har en stark och sund vi-anda där olika professioner och patienter samarbetar på ett prestigelöst sätt.

Produktionsplanering och tidsbokning inom RC och BFC

Bilagor SHS 2016 78 Månadsrapport maj 2016 Sjukhusstyrelsens totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköpings höga tillgänglighetsnivåer fortsätter även i maj och tillgängligheten till besök och operation är nu 98 respektive 100 procent. Akademiska sjukhuset har fortsatt problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Samtidigt har 2 893 fler patienter behandlats i den elektiva vården vilket är 3 procent fler än föregående år vad gäller planerad vård. Kompetensförsörjningsläget är ansträngt på båda sjukhusen. Det är främst vidareutbildade sjuksköterskor och läkare som är en brist. Det ansträngda kompetensförsörjningsläget innebär att kostnader för inhyrd personal är högre än budgeterat. Sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för hela verksamheten är minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen är kopplad till förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket påverkar ekonomin negativt. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Akademiska sjukhuset har fortsatt problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att stärka tillgängligheten men det kommer inte vara möjligt att nå målet 100 procent. Lasarettet i Enköping har en tillgänglighet både för besök och operation nära 100 procent. Tillgängligheten till besök är precis som förra månaden 98 procent medan tillgänglighet till operation är 100 procent. Medelvårdtiden har minskat något på Lasarettet i Enköping, vilket delvis beror på att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH. Förhoppningen är att medelvårdtiden ska minska ytterligare när LAH kommer igång i större skala under hösten. På Akademiska sjukhuset har medelvårdtiden för C-länspatienter inom somatisk vård minskat med 3 procent jämfört med föregående år. En delförklaring till att medelvårdtiden minskar är ett minskande antal utskrivningsklara patienter. Samtidigt ökar medelvårdtiden med 3 procent för riksoch regionpatienter. En delförklaring till detta är att snittvikten för DRG har ökat med 8 procent. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall 90 dgr fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök Akademiska sjukhuset 68 % 50 % 67 % 10 135 2 993 Operation Akademiska sjukhuset 77 % 59 % 76 % 3 296 694 Besök Lasarettet i Enköping 98 % 82 % 98 % 1 343 21 Operation Lasarettet i Enköping 100 % 85 % 99 % 715 2 PERSPEKTIV: PRODUKTION Akademiska sjukhusets och lasarettet i Enköpings sammanlagda produktion ligger över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till maj. Det ansträngda personalförsörjningsläget medför dock en risk för försämrad produktion. Akademiska sjukhusets brist på sjuksköterskor leder till fortsatta kapacitetsutmaningar på intensivvårds- anestesi- och operationsenheter och inom slutenvården. Lasarettet har framförallt brist på intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare. Jämfört med föregående år har snittvikten per slutenvårdskontakt ökat för såväl Akademiska som lasarettet. På Akademiska sjukhuset noteras en fortsatt hårt ansträngd vårdplatssituation som har medfört att överbeläggningarna ökat i den somatiska vården.

2 (7) Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping ligger över budgeterad produktionsvolym för såväl slutenvården som öppenvården. För Akademiskas del överstiger öppenvårdsproduktionen budget för både C-län och riksoch region. Slutenvårdsproduktionen är högre än budgeterad volym för C-län medan slutenvårdsproduktionen för riksoch region är något lägre än budget. De verksamhetsområden som producerar mer än budgeterat är framförallt kvinnosjukvård, specialistmedicin och ögonsjukdomar. På lasarettet har öppenvårdsproduktionen ökat under perioden och framförallt ses ökningar inom akutmottagningen och hemsjukvården. Slutenvården på lasarettet ligger något över budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Noterbart är att lasarettet kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till september på grund av den förändrade takten av införandet av LAH. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Akademiska sjukhuset rapporterar att det är ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för sjuksköterskor inom intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter samt inom slutenvård. Utbildningssatsningen fortsätter för vidareutbildning av sjuksköterskor. Rekryteringen av sommarvikarier har gått enligt plan för de flesta yrkesgrupper med undantag för sjuksköterskegruppen. För att lösa bemanningen under sommaren har sjukhuset infört en särskild sommarersättning när man förskjuter semestern eller tar extrapass. Trots detta fattas fortfarande bemanning för vissa verksamheter. Antalet årsarbetare minskar något jämfört med samma period föregående år. Inhyrd personal ökar när det gäller sjuksköterskor samtidigt som inhyrda läkare har minskat, fram för allt inom psykiatrin. Sjukfrånvaron är fortsatt hög, 5,8 procent, och sjukhuset har förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Även lasarettet i Enköping rapporterar ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal. Antalet årsarbetare har ökat då vakanta tjänster har tillsatts, men fortfarande kvarstår vakanser. Arbetet att rekrytera läkare med utländsk legitimation pågår. Den totala sjukfrånvaron ligger efter maj i nivå med samma period i fjol och är 4,9 procent. Den längre sjukfrånvaron har minskat medan korttidssjukfrånvaron har ökat.

3 (7) Nyckeltal medarbetare Obs! Akademiska anger antal årsarbetare 1 exkl projekt i sin tabell. Ovan är inkl projekt enligt vedertagen definition. PERSPEKTIV: EKONOMI Utfall ackum. maj Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogno s 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 6 860-6 849 - Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0,2% Inhyrd personal, antal årsarbetare 84 17 65 52 Inhyrd personal, mnkr 19 21 12 55 Total ekonomi för sjukhusstyrelsen Resultatet för årets fyra första månader avviker positivt mot budgeten för perioden med 101 miljoner kronor. Intäkterna är 30 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket främst är kopplat till högre intäkter för riksoch regionvård på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker positivt med 71 miljoner kronor. Den positiva kostnadsavvikelsen ger en falskt för bra bild av situationen. Jämfört med den periodiserade budgeten så bedöms vissa kostnadsposter utfallsmässigt få ett större genomslag under senare delen av året. Det gäller bland annat köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter maj en årsprognos på minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset prognostiserar ett resultat enligt budget. Lasarettet i Enköping kvarstår med en årsprognos på minus 6 miljoner kronor. Främsta orsakerna är det reviderade LAH genomförandet som genererar både ökade personalkostnader och ökad medicinsk service. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat enligt budget. 40 000 20 000 0-20 000-40 000-60 000-80 000-100 000-120 000-140 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 925 901 24 Övriga intäkter 5 493 5 487 6 Personalkostnader inkl inhyrd -2 320-2 329 9 Övriga kostnader -4 145-4 207 62 Resultat -47-148 101 1 I närvarotiden omvandlad till årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 (7) 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Bruttokostnad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack nettokostnad SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter 1 491 1 461 2,1% Verksamhetens kostnader -4 029-4 083-1,3% Avskrivningar -69-90 -22,9% Nettokostnad -2 607-2 711-3,9% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnaden har legat under budgeten alla månader förutom i april. Jämfört med budget så är nettokostnaden lägre, vilket är positivt. Anledningen till detta är dock en eftersläpande periodisering av kostnaderna på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna kommer därför att ligga över budget under senare delen av året. Rullande 12 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Mnkr 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 2 050 2 000 Rullande12 Riks- och regionintäkter Mnkr 710 690 670 650 630 610 590 570 550 Rullande12 medicinskt material Utfall R/R Budget R/R Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har riksoch regionintäkterna konsekvent legat under budget. Vid den senaste mätpunkten har ett trendbrott skett. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. För att främst Akademiska sjukhuset ska kunna ha en ekonomi i balans är det viktigt att denna trend fortsätter.

5 (7) Mnkr Rullande12 lönekostn inkl inhyrd personal 5 300 5 250 5 200 5 150 5 100 5 050 5 000 4 950 4 900 Mnkr 850 840 830 820 810 800 Rullande12 läkemedelskostnader Utfall Budget Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna närmat sig budgeterad nivå. Vid de senaste mättillfällena är utfall och budget i paritet med varandra. Kostnaderna för läkemedel har tidigare överstigit budgeterade nivåer. Detta ändrades under föregående år och nu är alltså kostnadsnivåerna under budgeterad nivå. Vid de senaste mättillfällena så har utfallet gått ner under budgeterad nivå. Ekonomi sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 2 562 2 562 6 150 6 150 Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa -134-135 -325-324 Kostnad vårdval LOV -53-52 -125-124 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -2 360-2 358-5 658-5 661 Kostnader övrig verksamhet -18-17 -42-42 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet -1 0 0 0

6 (7) BILAGOR Årsprognos sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall 201601-201605 Budget 201601-201605 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 2 562 485 2 562 483 6 149 960 6 149 960 0 Intäkt fast ersättning 2 359 562 2 356 742 5 658 268 5 659 220 952 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 24 570 24 429 57 670 58 744 1 074 Riks-/regionsjukvård 924 876 900 623 2 150 430 2 154 356 3 926 Patientavgifter sjukvård 38 664 39 593 93 878 93 878 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 8 241 7 875 22 500 22 500 0 Alf 114 264 114 186 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 3 960 7 330 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 380 873 374 368 901 931 926 931 25 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 6 417 494 6 387 628 15 326 663 15 357 616 30 952 Lönekostnader inkl inhyrd personal -2 291 984-2 295 713-5 257 663-5 293 740-36 078 Övriga personalkostnader -27 570-33 280-76 463-77 415-952 Kostnad fast ersättning -2 359 562-2 357 612-5 658 269-5 660 958-2 689 Köpt vård -253 928-261 181-633 014-650 325-17 311 Läkemedel -388 722-399 052-949 469-949 469 0 Medicinsk service -59 577-60 605-142 020-145 520-3 500 Köpt tandteknik och tandvård -90-58 -135-135 0 Medicinskt material -278 382-286 936-679 936-694 936-15 000 Lokal- och fastighetskostnader -330 898-338 680-811 907-790 436 21 470 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -397 471-407 008-988 392-1 007 786-19 393 Finansiell nettokostnad -6 926-5 534-13 286-13 286 0 Avskrivningar/nedskrivningar -69 436-90 014-216 111-179 611 36 500 Summa kostnader -6 464 545-6 535 672-15 426 665-15 463 617-36 952 RESULTAT -47 050-148 044-100 001-106 001-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -2 606 570-2 711 453-6 245 056-6 249 319 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -871 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -75 069-205 421-493 010-260 246 232 764

7 (7) Specifikation sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet 2 562 485 2 562 483-6 149 960 6 149 960 Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Privata specialistläkare 38 805 39 583 84 217 95 000 95 000 Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare 20 025 20 625 46 659 49 500 49 500 Läkemedelsförskrivning utanför c-län 26 165 24 583 60 514 59 000 59 000 Privata sjukgymnaster 9 396 9 167 19 937 22 000 22 000 Mammografi 5 221 7 292 11 784 17 500 17 500 Psykiatri Norduppland 9 156 10 417 23 586 25 000 25 000 Elisabethsjukhuset 19 110 14 792 35 472 35 500 35 500 Rehab Vidarkliniken 81 179 330 430 430 Vårdgaranti 5 799 8 604 19 853 20 650 19 661 Summa 133 758 135 242 302 352 324 580 323 591 Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fotterapeuter 2 899 3 125 6 833 7 500 7 500 Gynekologi 15 170 14 583 30 202 35 000 35 000 Höft- och knäprotesoperationer 17 163 16 667 38 044 40 000 40 000 Katarakter 11 975 10 417 22 463 25 000 25 000 Ögonbottenfoto 531 1 958 3 971 4 700 4 700 Ögon 4 517 3 750 6 369 9 000 9 000 Öron, näsa, hals 516 1 667 1 480 4 000 2 300 Summa 52 771 52 167 109 362 125 200 123 500 Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fast ersättning Akademiska sjukhuset 2 176 335 2 174 452 5 003 235 5 218 684 5 221 306 Fast ersättning Lasarettet i Enköping 183 227 183 160 429 025 439 585 439 652 Summa 2 359 562 2 357 612 5 432 260 5 658 269 5 660 958 Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Beslutade projektmedel 1 250 1 250-3 000 3 000 Öppen specialistvård utanför C-län 13 315 11 250-27 000 27 000 Reserverade verksamhetsmedel 3 308 4 963-11 911 11 911 Summa 17 873 17 463-41 911 41 911 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet -1 459-1 - 0 0

Månadsrapport maj 2016 Akademiska sjukhuset SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sjukhuset produktion fortsätter att öka och är över budgeterad nivå för såväl sluten- som öppenvård. Antalet behandlade patienter har ökat med över 3 procent jämfört med samma period föregående år, det är riksoch regionvården som ökar mest då antalet behandlade patienter har ökat med 7 procent. Trots produktionsökningen kvarstår problemen med att uppfylla tillgänglighetsmålen. Fortsatta åtgärder vidtas för att långsiktigt stärka tillgängligheten. Det är ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för sjuksköterskor vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter och inom slutenvården. För att förbättra personalförsörjningsläget fortsätter sjukhuset bland annat med utbildningssatsningen på vidareutbildade sjuksköterskor. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och målet för sjukfrånvaro på 4,5 procent bedöms inte kunna uppnås. Det genomförs omfattande extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Sjukhusets ekonomi är bättre än budget i perioden vilket beror på en lägre kostnadsutveckling jämfört med tidigare år samtidigt som intäkterna för riksoch regionvården har ökat. Det är dock ett fortsatt ansträngt ekonomiskt läge och för att klara den ekonomiska budgeten krävs det att beslutade åtgärder om kostnadsanpassningar verkställs under hösten. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatt problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Samtidigt har 2 893 fler patienter behandlats i den elektiva vården vilket är 3 procent fler än föregående år vad gäller planerad vård. Men finns fortsatt stora utmaningar i att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering i syfte att optimera verksamheten på ett bättre sätt. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan sjukhuset behöver fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt i syfte att möta det ökade vårdbehovet. En stärkt tillgänglighet utgör ett prioriterat område för sjukhuset där exempelvis följande åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten: Riktat stöd till verksamheter med störst utmaningar. Utvecklad produktionsplanering. Kvalitetssäkring av administrativa rutiner för väntelistor och remisshantering. Planering och prioritering av operationsresurser utifrån behov och tillgänglighet. Utökat samarbetet med Lasarettet i Enköping. Utökat uppdrag till verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. Effekter av åtgärderna kommer successivt att utvärderas och återrapporteras under 2016. Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att stärka tillgängligheten men det kommer inte vara möjligt att nå målet 100 procent.

2 (8) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,31 1,27 Medelvårdtid C-län * 5,4 5,5 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,9 4,8 Överbeläggningar snitt per dag * 19,2 18,1 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 38,3 42,9 VRI (till tertialrapporten) * Utlokaliserade (till tertialrapporten) * *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Snittvikten per slutenvårdskontakt ökar med 3 procent i jämförelse med 2015 vilket står för en ökad komplexitet i den slutenvård sjukhuset utför. Samtidigt noteras en fortsatt hårt ansträngd vårdplatssituation som har medfört att överbeläggningarna har ökat med 6 procent i den somatiska vården. Medelvårdtiden minskar något vilket gör att fler patienter kan behandlas trots att färre vårdplatser är öppna. Riks- och regionpatienters medelvårdtid har ökat med 3 procent jämfört med föregående år samtidigt som snitt DRG vikten har ökat med 8 procent för riksoch regionvården. Det kan vara en förklaring till att medelvårdtiden för denna grupp ökat. Medelvårdtiden för C-länspatienter inom somatisk vård minskar med 3 procent jämfört med föregående år. Detta trots att ADA (akutvårdens diagnostikavdelning) tar de korta inläggningarna, under 24 timmar, som numera räknas som läkarbesök. En delförklaring till att medelvårdtiden minskar är ett minskande antal utskrivningsklara patienter. Hittills i år ser vi en trendförändring för riksoch regionpatienternas medelvårdtid som ökar med 3 procent. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid. Antalet utskrivningsklara patienter har haft en positiv utveckling hittills i år. Antalet minskar varje månad jämfört med föregående år. Det är Uppsala kommun som har minskat sin andel utskrivningsklara patienter. Vårdgarantin är lagstadgad. Vård ska erbjudas inom 90 dagar från tid då beslut tagits om besök eller operation vid specialistvård. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 68 % 50 % 67 % 10135 2 993 Operation** 77 % 59 % 76 % 3296 694 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård

3 (8) Andelen väntande (68 %) är relativt oförändrat hittills i år. Positivt är dock att antalet väntande successivt minskat under året trots ökat remissinflöde. Andelen väntande (77 %) är relativt oförändrat hittills i år. Positivt är dock att antalet väntande successivt minskat under året trots ökat remissinflöde. PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion fortsätter att överstiga budget både för slutenoch öppenvård. Samtliga månader, utom mars, har ett positivt utfall jämfört med budget. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. Maj månad var en stark produktionsmånad för operationsverksamheten. Delvis förklarad av operationsverksamheten vid Samariterhemmet. Antal kontakter Utfall ackum. Utfall jmf Budget Utfall föreg. budget, ackum. år ackum. antal Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 336 422 323 899 329 699 12 523 6 723 Slutenvård, antal (inkl vårdval) 22 763 22 463 22 941 300-178 Öppenvård, antal (inkl vårdval) 313 659 301 436 306 758 12 223 6 901 Sjukhuset producerar över budget för både slutenoch öppenvården. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin och ögonsjukdomar.

4 (8) C-länsproduktionen överstiger budget både för slutenoch öppenvården med 9 010 kontakter (3 %). Även jämfört med 2015 producerar sjukhuset över produktionen med 4 646 kontakter (2 %). Den slutna vården producerar vårdkontakter i nivå med föregående år, minus 25 kontakter exklusive effekten av införandet av ADA (akutvårdens diagnostikavdelning). Riks- och regionproduktionen för öppenvården fortsätter att öka jämfört med budget 3 513 kontakter (11 %) och 2 077 kontakter fler än föregående år (6 %). Slutenvården avviker negativt mot budget, minus 74 kontakter (-1 %) och mot föregående år minus 153 kontakter (-3 %). PERSPEKTIV: FÖRNYELSE En strategi för digital utveckling vid Akademiska sjukhuset är framtagen och fastställd. Sjukhuset har därmed tagit ett viktigt steg till att skapa de förutsättningar som krävs för att bedriva modern sjukvård i ett digitalt samhälle. Strategin beskriver hur Akademiska ska styra, utveckla och förvalta sin digitalisering. Det innebär exempelvis bättre verktyg för att samla och prioritera mellan it-projekt, tydligare överblick över de projekt som pågår inom sjukhuset och landstinget, liksom att möjliggöra bättre förutsättningar för samarbete, integrering och ett modernt arbetssätt. Neonatalkliniken på Akademiska sjukhuset utökas med sex läkartjänster för att möta växande vårdbehov. På sikt finns även planer på fler vårdplatser. De senaste åren har efterfrågan på avancerad vård för mycket för tidigt födda barn ökat med fem till tio procent årligen. Akademiska är först i Sverige med en ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl. Fördelen med metoden är dels att man får information om lymfkärlsfunktion i realtid, dels att man mer träffsäkert kan behandla exempelvis läckage från lymfkärl. Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med bland annat svår Parkinsons sjukdom. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Sjukhuset prognostiserar ett överskridande av budgeterade personalkostnader med 27 miljoner kronor. I den beslutade budgeten ingick att pröva möjligheterna att minska personalkostnaden med 53 miljoner kronor där utfallet nu bedöms

bli ungefär hälften. Den samlade avvikelsen påverkas även av ökade kostnader för inhyrd personal samt det förväntade utfallet av Kommunals löneöversyn. Lönekostnader övrig personal har ett överskott i perioden mot budget med 32 miljoner kronor vilket delvis beror på sjuksköterskevakanser. Samtidigt innebär vakanserna kostnader för inhyrd personal, med 20 miljoner kronor och en ökad kostnad för övertid med 1,7 miljoner kronor inklusive personalomkostnadspålägg jämfört med föregående år. 5 (8) Närvarotiden är 6 194 årsarbetare vilket är en minskning med 41 årsarbetare (-0,7 %) jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskevakanser tillsammans med en ökad frånvaro, såsom ökad föräldraledighet, har inneburit att sjukhuset fått stänga fler vårdplatser än planerat. Rekryteringen av sommarvikarier har gått enligt plan för de flesta yrkesgrupper förutom för sjuksköterskegruppen. För att lösa bemanningen under sommaren har sjukhuset infört en särskild sommarersättning när man förskjuter semestern eller tar extrapass. Trots det fattas fortfarande bemanning för vissa verksamheter. För att klara en verksamhet och ekonomi i balans är åtgärder inom personalförsörjning- och sjukfrånvaroområdena prioriterade. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,6% 1,95% 2,20% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 6 194 6 235 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0,8% Inhyrd personal, antal årsarbetare 72 11 56 40 Inhyrd personal, mnkr 11,8 16,1 6,3 40,0 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 4,5% 5,4% 5,2% I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. Årsarbetarna för perioden är något lägre än föregående år. Antalet sjuksköterskor är 24 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Ett ökat föräldraledighetsuttag är största orsaken till minskningen. En effekt av att sjukhuset har färre sjuksköterskor jämfört med föregående år är att antalet inhyrd personal ökar. Samtidigt har antalet inhyrda läkare minskat med 37 procent, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. Inte på 10 år har verksamhetsområde psykiatri haft en så låg kostnadsnivå för inhyrd personal som hittills i år. Sjukfrånvaron följer samma kurva som tidigare år men på en högre nivå. Sjukhuset har ökat sin sjukfrånvaro trots extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Sjukhuset har förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Korttidsjukfrånvaron är nu i nivå med föregående år

6 (8) PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden bedöms i nuläget ge en falskt för bra bild av situationen. Förklaringen till detta är framförallt brister i den periodiserade budgeten där vissa kostnadsposter utfallsmässigt bedöms få ett större genomslag under senare delen av året. Utvecklingen av riksoch regionintäkterna är positiv vilket till stor del beror på produktionsökningen inom riksoch regionvården. Det råder en viss osäkerhet vad gäller effekterna av den nya prislistan och en fördjupad analys med regionen pågår och ska redovisas under juni. Bruttokostnadsutveckling är fortsatt låg och produktionstalen är över budget vilket ger förutsättningar för sjukhuset att klara budgetkravet för verksamhetsåret. Det är dock en stor utmaning att fortsatt stärka produktionen och tillgängligheten och ha kontroll på kostnadsutvecklingen. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Övriga intäkter förväntas öka mer än budget på grund av statliga satsningar på psykiatrin och kvinnosjukvården. Dessa intäkter balanseras upp av motsvarande kostnadsökningar. Effekter av anslag gällande nya, ännu ej etablerade verksamheter kommer att rapporteras i delårsrapporten. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 901 879 866 22 Övriga intäkter 2 693 2 687 2 534 6 Personalkostnader inkl inhyrd -2 159-2 172-2 087 14 Övriga kostnader -1 474-1 537-1 451 63 Resultat -39-143 -138 104 Det ekonomiska resultatet i perioden är minus 39 miljoner kronor och budgetavvikelsen är plus 104,2 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse förklaras delvis av oförbrukade ALF-medel (13,8 mnkr) och obudgeterade och ännu ej periodiserade intäkter av statliga medel (ca 20 mnkr). Riks- och regionintäkter avviker med plus 2,5 procent mot budget. Resultatet i perioden visar på en stabilitet jämfört med föregående år men inbegriper en osäkerhet kring effekterna av den nya prislistan. Övriga intäkter avviker positivt med 0,2 procent mot budget. Försäljningen av exempelvis laboratorietjänster och övriga tjänster når inte upp till budgeterade nivåer. Detta kompenseras av obudgeterade intäkter av statliga medel. Personalkostnader inklusive inhyrd personal avviker positivt med 0,6 procent mot budget. Lönekostnader övrig personal avviker positivt med 2,1 procent. Lönekostnader läkare och kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka och visar en negativ avvikelse mot budget. Övriga kostnader visar ett överskott mot budget på 4,1 procent, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och oförbrukad budget för avskrivningar, läkemedel och medicinskt material.

7 (8) Nettokostnad, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 1 413 1 385 1 308 8,1% Verksamhetens kostnader -3 561-3 619-3 454 3,1% Avskrivningar -66-85 -59 10,3% Nettokostnad -2 213-2 319-2 205 0,3% Bruttokostnaden för aktuell period är lägre än periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med drygt 0,7 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har ökat med 0,3 procent jämfört med föregående år. På intäktssidan är det övriga intäkter och ALF-intäkterna som ökar. Den ökade ALF-intäkten är av budgetteknisk karaktär. Ökningen av verksamhetens kostnader mellan åren återfinns för personalkostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Kostnadsökningen för avskrivningar motsvarar drygt 10 procent. Budgetavvikelsen för riksoch regionintäkter i perioden är plus 21,7 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riksoch regionintäkten 2 120 miljoner kronor, vilket är 1 procent över budgetkravet för 2016. Riks- och regionbudgeten är uppräknad med 0,7 procent jämfört med bokslut 2015, vilket är lägre än prisuppräkningen mellan åren. Intäktsmålet för 2016 är försiktigt satt och därmed realistiskt möjligt att infria, förutsatt att lagd produktionsplan även fortsättningsvis kan följas. Viss osäkerhet finns kring vilka effekter nya prislistan och avtalen med regionlandstingen kommer att ha, en fördjupad analys tillsammans med regionlandstingen pågår. Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

8 (8) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av Produktionsbudget

BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201605 Budget 201601-201605 Utfall 201501-201505 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 2 176 335 2 173 582 2 086 881 5 003 235 5 218 684 5 219 636 952 1) Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 562 0 0 0 Vårdvalsersättning 7 164 8 116 8 532 19 231 19 614 19 614 0 Riks-/regionsjukvård 901 014 879 294 866 322 2 084 965 2 099 388 2 099 388 0 Patientavgifter sjukvård 33 198 35 031 32 562 75 494 83 051 83 051 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 8 241 7 875 8 181 21 024 22 500 22 500 0 Alf 114 264 114 186 93 686 313 343 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 3 960 7 330 5 249 8 023 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 349 507 340 777 298 652 800 364 820 369 847 369 27 000 2) Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 3 593 682 3 566 191 3 400 065 8 326 241 8 555 633 8 583 585 27 952 Lönekostnader inkl inhyrd personal -2 133 142-2 141 623-2 060 152-4 793 294-4 897 611-4 924 611-27 000 3) Övriga personalkostnader -25 636-30 807-26 809-71 694-70 527-71 479-952 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -96 787-99 090-84 918-261 400-244 001-264 001-20 000 4) Läkemedel -334 289-346 267-338 368-790 443-823 122-823 122 0 Medicinsk service -39 599-40 825-49 866-105 036-95 379-95 379 0 Köpt tandteknik och tandvård -90-58 -89-127 -135-135 0 Medicinskt material -264 104-271 925-251 899-645 001-644 811-659 811-15 000 5) Lokal- och fastighetskostnader -310 952-318 984-302 168-740 218-764 637-744 637 20 000 6) Trafikkostnader 0 0 0-2 0 0 0 Övriga kostnader -356 058-369 784-339 594-942 956-899 115-919 115-20 000 7) Finansiell nettokostnad -6 512-5 185-25 041-61 403-12 448-12 448 0 Avskrivningar/nedskrivningar -65 565-84 904-59 445-147 699-203 847-168 847 35 000 8) Summa kostnader -3 632 734-3 709 451-3 538 350-8 559 274-8 655 634-8 683 585-27 952 RESULTAT -39 053-143 260-138 285-233 033-100 000-100 000 0 INVESTERINGSVERKSAMHET -2 212 836-2 318 987-2 205 374-5 182 888-5 314 618-5 315 570 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -871 0-9 279-13 989 0 0 0 Övriga materiella investeringar -72 018-201 152-81 372-220 037-482 764-250 000 232 764 Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,9 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,7 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostndssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 3) Prognosen avviker med -27 mnkr mot budget. Prognosavvikelsen motsvarar kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 4) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 5) Prognosen avviker med -15 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip den samma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 6) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 7) Prognos avviker -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet 2015. Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej att uppnås. 8) Prognos avviker med +35 mnkr mot budget. Investeringar, främst FAS, genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän 3 202 3 312 3 549 3 446 3 427 16 936 RiksRegion 958 1 170 1 206 1 213 1 280 5 827 Slutenvård Summa 4 160 4 482 4 755 4 659 4 707 0 0 0 0 0 0 0 22 763 Slutenvård Summa 4 160 4 482 4 755 4 659 4 707 0 0 0 0 0 0 0 22 763 Öppenvård Dagsjukvård Clän 3 229 3 644 3 634 3 601 3 081 17 189 RiksRegion 386 488 493 455 404 2 226 Dagsjukvård Summa 3 615 4 132 4 127 4 056 3 485 0 0 0 0 0 0 0 19 415 Läkarbesök Clän 24 983 27 430 28 068 27 616 28 439 136 536 RiksRegion 3 067 3 419 3 486 3 642 3 838 17 452 Läkarbesök Summa 28 050 30 849 31 554 31 258 32 277 0 0 0 0 0 0 0 153 988 Övriga besök Clän 22 507 26 607 27 595 26 993 27 295 130 997 RiksRegion 1 470 1 677 2 109 1 991 2 012 9 259 Övriga besök Summa 23 977 28 284 29 704 28 984 29 307 0 0 0 0 0 0 0 140 256 Öppenvård Summa 55 642 63 265 65 385 64 298 65 069 0 0 0 0 0 0 0 313 659 AS Summa 59 802 67 747 70 140 68 957 69 776 0 0 0 0 0 0 0 336 422 Totalsumma 59 802 67 747 70 140 68 957 69 776 0 0 0 0 0 0 0 336 422 C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän 53 921 60 993 62 846 61 656 62 242 0 0 0 0 0 0 0 301 658 RiksRegion 5 881 6 754 7 294 7 301 7 534 0 0 0 0 0 0 0 34 764 Totalsumma 59 802 67 747 70 140 68 957 69 776 0 0 0 0 0 0 0 336 422

Månadsrapport maj 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Enköpings lasarett redovisar efter maj månad ett resultat om -6,5 miljoner kronor vilket understiger årets budget med 1,8 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad med ett underskott motsvarande -6 miljoner mot budget. Underskottet beror främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Senareläggningen innebär att fler vårdplatser än budgeterat kommer att finnas kvar under delar av året. Den ursprungliga planen var att minska slutenvården med 11 slutenvårdsplatser i snitt under året. Nu kommer slutenvårdsplatserna att minskas succesivt till och med september månad då de ersatts med lasarettsansluten hemsjukvård. Vidare har lasarettet ett ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal. Åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet är under framtagande. Bland annat har lasarettet avtalat om 40 protesoperationer till Västerås. Samarbete kring röntgenjouren med Akademiska sjukhuset startade i mitten av maj och beräknas minska kostnaden för beredskap inom sjukhuset något. Utöver detta pågår ett arbete med att se över verksamheter som genererar höga kostnader i form av hyrpersonal, så som intensivvårdsverksamheten samt ögon. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1,02 1,00 Medelvårdtid C-län 5,2 5,8 Överbeläggningar snitt per dag 1,3 2,8 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 6,5 8,6 VRI (till tertialrapporten) Utlokaliserade (till tertialrapporten) Medelvårdtiden har minskat något vilket delvis beror på att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH. Förhoppningen är att medelvårdtiden ska minska ytterligare när LAH kommer igång i större skala under hösten.

2 (6) Medelvårdtid dagar Utskrivningsklara till kommun Dagar 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/månad 15,0 10,0 5,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden har minskat med 1,6 dagar jämfört med föregående år samtidigt som snittvikten ligger något över jämfört med föregående år. Det tyder på en effektivisering inom slutenvården. Kommunerna har i april/maj startat upp sina nya hemtagningsenheter vilket redan nu visar på något färre utskrivningsklara patienter jämfört med föregående år. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 98% 82% 98% 1343 21 Operation** 100% 85% 99% 715 2 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Gynekologi Enköping Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Gastroenterologi Enköping Hud Enköping Kardiologi Enköping Ögonsjukdomar Enköping Tillgängligheten fortsatt god inom samtliga områden och prognostiseras till att vara fortsatt god. Denna höga tillgänglighet har krävt att hyrläkare måste anlitas inom flera specialiteter. 100% 99% 98% 97% 96% Gynekologi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 90 dagar - Operation Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Kardiologi Enköping Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. För att nå full vårdgaranti krävdes endast 2 operationer till.

3 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Både slutenvården och operationer som generar slutenvård ligger i fas med budgeterad nivå. Den förändrade införande takten av LAH kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till och med september. Även hemsjukvårdsbesök kommer att öka under året. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 33 160 33 107 30 517 100% 53 109% 2 643 Slutenvård, antal (inkl vårdval) 2 001 1 928 2 130 104% 73 94% -129 Öppenvård, antal (inkl vårdval) 31 159 31 179 28 387 100% -20 110% 2 772 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Öppenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 500 8 000 Antal vårdtillfällen 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Slutenvården överstiger budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Detta beror på fler öppna vårdplatser inom medicincentrum än planerat. Öppenvård utfall 2016 Öppenvård utfall 2015 Öppenvård budget 2016 Öppenvården har ökat under perioden och prognosen är att vi kommer att producera fler öppenvårdsbesök än budget. Framför allt ser vi ökningar inom akutmottagningen och hemsjukvården. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Arbetet med förnyelse fortlöper enligt tidigare rapport. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Lasarettet följer i stort sett riktvärden och budget när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Personalkostnaden är lägre än budgeterat vilket till största del beror på vakanta tjänster. De lägre personalkostnaderna väger inte helt upp de högre kostnaderna för hyrpersonal och prognosen för året landar därför på ett underskott för lönekostnader inklusive inhyrd personal på 9 miljoner kronor. I prognosen har vi beaktat den ökade kostnaden för Kommunals avtal på motsvarande 830 tusen kronor för 2016.

4 (6) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,6% 3,5% 3,5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 452 445 445 440 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 12 6 9 12 Inhyrd personal, mnkr 7,4 5,3 5,6 15 Total sjukfrånvaro, % 4,9% 5,0% 4,9% 5,2% Antal 450 440 430 420 410 Årsarb egna samt inkl inhyrd pers, rullande 12 mån År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - Apr-14 - mars- Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj- Årsarb egna Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug- Okt-14 - sept- Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - Inkl inhyrd personal Apr-15 - mars- Maj-15 - apr-16 Juni-15 - maj-16 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,5% 4,9%4,9% 4,9% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. För att få ner kostnaden för hyrpersonal behöver vi lyckas med att rekrytera och för närvarande är vi inne i ett intensivt arbete med att rekrytera läkare med utländsk legitimation. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med helåret 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari 2016. Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå medan korttidssjukfrånvaron ökat. Sjukfrånvaron för män har minskat medan den ökat marginellt för kvinnor. PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med maj månad en budgetavvikelse på -1,8 miljoner kronor. Intäkterna är 2 miljoner kronor över budget vilket beror på ökade intäkter för vårdval och riksoch regionintäkter. Kostnaderna överstiger budget med -3,9 miljoner kronor främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal. Framförallt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH genererar kostnader för hyrpersonal. Vi ser även effekter av senareläggningen av LAH inom medicinsk service. Investeringar har inte hunnits med i den takt som planerats och därför är avskrivningskostnaderna lägre än budgeterat. I perioden är underskottet -1,8 miljoner kronor och prognosen är oförändrad om 6 miljoner kronor. LSU har justerat sin prognos vilket lett till lägre kostnader för lasarettet för lokalvård, vaktmästeri och hyra. Ökningstakten på personalkostnaderna ser dock fortsatt bekymmersamt ut och underskottet på löner har justerats med motsvarande belopp.

Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Mnkr 20,00 10,00 0,00-10,00 Ackumulerat resultat Totala intäkter 234 232 226 2 Personalkostnader inkl inhyrd -161-157 -151-4 Övriga kostnader -80-80 -76 0 Resultat -7-5 0-2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Den reviderade tidplanen för LAH börjar nu slå igenom och det ackumulerade resultatet ligger nu under budget med -1,8 miljoner kronor. Utfallet tom maj avviker med -1,8 miljoner kronor mot budget. På intäktssidan är det ökad försäljning vårdval samt riksoch regionintäkter som genererar överskottet mot budget med 2 miljon kronor. Inhyrd personal har kostat mer än vad löner egen personal har minskat i perioden. 100 Bruttokostnad 5,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Mnkr 50 % förändring Verksamhetens intäkter 51 49 47 6,9% Verksamhetens kostnader -236-231 -223 6,1% Avskrivningar -4-5 -4-5,6% Nettokostnad -189-188 -179 5,7% 0 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Bruttokostnaden för aktuell period ligger över den budgeterade kostnaden med -3,9 miljoner kronor. Kostnadsökningen mellan åren är 4 procent. De ökade kostnaderna återfinns främst inom övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 5,7 procent. Nettokostnadstakten kommer att minska under året då kostnaderna ökade under hösten 2015. 2016 går alltså in i ett högt kostnadsläge som nu planeras att istället avta.

6 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr U Utfall t 201601- a 201605 l Budget 201601-201605 Utfall 201501-201505 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 183 227 183 160 178 900 429 025 439 584 439 584 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 4 000 0 0 0 Vårdvalsersättning 17 406 16 312 16 091 39 083 38 056 39 130 1 074 Riks-/regionsjukvård 9 592 7 485 7 256 19 614 17 817 21 743 3 926 1) Patientavgifter sjukvård 4 797 4 562 4 718 10 741 10 827 10 827 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 18 870 20 261 19 343 44 683 49 570 47 570-2 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 233 891 231 780 226 308 547 146 555 853 558 853 3 000 Lönekostnader inkl inhyrd personal -158 842-154 091-149 115-351 139-360 052-369 129-9 077 Övriga personalkostnader -1 934-2 473-1 957-5 361-5 936-5 936 0 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -12-43 -54-419 -100-100 0 Läkemedel -10 452-9 847-9 690-23 318-23 297-23 297 0 Medicinsk service -12 391-11 613-11 799-29 953-27 040-30 540-3 500 2) Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -14 278-15 012-14 411-34 862-35 125-35 125 0 Lokal- och fastighetskostnader -18 490-18 365-16 412-40 721-44 076-42 605 1 471 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -19 747-19 661-19 075-49 379-47 126-46 520 606 Finansiell nettokostnad -414-349 -128-303 -838-838 0 Avskrivningar/nedskrivningar -3 871-5 110-4 103-9 973-12 264-10 764 1 500 3) Summa kostnader -240 430-236 564-226 743-545 428-555 854-564 854-9 000 RESULTAT -6 539-4 784-436 1 719-1 -6 001-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -189 352-187 595-179 208-427 003-438 747-444 747 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -3 051-4 269-3 579-15 574-10 246-10 246 0 Not 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagits fram kring protesoperationer. 2) Medicinsk service ökar pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 3) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

Initiativ till ärende: säkerställ verksamhetsanpassade sjukvårdslokaler Till Sjukhusstyrelsen 26 april 2016 Det är svårare att skapa god, säker arbetsmiljö i nötta, slitna lokaler. När sjukvården utvecklas och demografin förändras påverkar detta dessutom sjukvårdens lokalbehov. Utöver löpande underhåll och återkommande renoveringar behöver vissa av sjukvårdens lokaler därför med tiden anpassningar till dagens och morgondagens sjukvård. Som exempel står i remissvaret till en motion från Liberalerna om att rusta Kvinno och barnsjukhuset att Akademiska sjukhuset delar motionärernas uppfattning att kvinno och barnsjukvården är i behov av lokaler som är bättre anpassade för dagens vårdbehov och patientens och anhörigas förväntningar. Handlingarna beskriver utredningar på tjänstemannanivå av neonatal intensivvård, barnintensivvård (BIVA) och snittsal för förlossningen, men det framgår inte om kvinno barnsjukvården även har ytterligare behov. Det är avgörande att specialistsjukvården och Sjukhusstyrelsen lyfter och synliggör sjukvårdens behov, och att förtroendevalda är väl insatta i de behov sjukvården har för att kunna optimera och utveckla sin verksamhet. Liberalerna yrkar därför Att Sjukhusstyrelsen begär redogörelser för lokalförsörjningsbehov med verksamhetsperspektiv från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Att redogörelserna överlämnas till Landstingsstyrelsen för att kunna användas som underlag i landstingets strategiska planering. Att lokalförsörjningsbehoven regelbundet uppdateras och återrapporteras för att säkerställa lokaler väl anpassade till verksamheten. Lina Nordquist Janine Bichara

Bilagor SHS 2016 82 2016-03-10 Dnr SHS 2016-0017 Internkontrollplan för sjukhusstyrelsen Inledning I enlighet med landstingets regler för internkontroll har en plan för den interna kontrollen för sjukhusstyrelsen upprättats. Syftet med den interna kontrollen är att skapa mervärde för verksamheten genom att identifiera och åtgärda risker. Varje styrelse/nämnd ska varje år upprätta en internkontrollplan. Sjukhusstyrelsens internkontrollplan inkluderar internkontrollplanerna för de förvaltningar som sorterar in under styrelsen. Sjukhusstyrelsens plan för internkontroll ska överlämnas till landstingsstyrelsen liksom övriga styrelsers/nämnders internkontrollplaner, i enlighet med beslut i landstingsstyrelsen 2013-04-02, 33. Risk- och väsentlighetsanalys (riskanalys) Internkontrollplanen har upprättats genom en föregående risk- och väsentlighetsanalys (riskanalys) som in sin tur har utgått från de uppdrag som sjukhusstyrelsen har enligt styrelsens reglemente. Uppdraget har därefter sorterats in under de fem perspektiv som ryms inom landstingets övergripande balanserade styrkort: medborgare och kund medarbetare ekonomi produktion förnyelse I riskanalysen har respektive uppdrag för styrelsen riskbedömts utifrån olika aspekter som redovisas mer ingående nedan. Risken för att sjukhusstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärd effekt har värderats utifrån hur stor sannolikheten är för att denna risk ska inträffa på en skala från 1-4. Nedanstående gradering och kriterier har använts för att analysera sannolikheten för att en händelse inträffar. Sannolikhet för inträffande: 1. Mycket liten = Kan inträffa 1 gång/år 2. Liten sannolikhet= Kan inträffa varje månad 3. Stor sannolikhet= Kan inträffa varje vecka 4. Mycket stor sannolikhet= Kan inträffa dagligen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Risken för att sjukhusstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärd effekt har också bedömts utifrån allvarlighetskonsekvenser som risken kan få på en skala från 1-4. Nedanstående gradering och kriterier har använts för att analysera vilka konsekvenser en händelse får om den inträffar. Allvarlighetsgrad och konsekvens: 1. Mindre= Ingen eller försumbar fara om händelsen sker 2. Måttlig= Måttlig fara för att händelsen sker 3. Betydande= Betydande fara för att händelsen sker 4. Katastrofal= Allvarlig fara för att händelsen sker Upptäckbarhet: 1. Felet upptäcks alltid och kan rättas till 2. Felet upptäcks nästan alltid 3. Felet upptäcks nästan alltid 4. Felet upptäcks inte eller upptäcks när händelsen sker Sammantaget har dessa parametrar vägts ihop till ett samlat riskvärde. Ett högre riskvärde innebär generellt en större risk att en ej önskvärd händelse inträffar och/eller att händelsen får allvarliga konsekvenser. Riskvärde större än 8 innebär att den identifierade risken inte kan accepteras och att rutiner/kontrollmål för att förhindra att risken inträffar därför måste läggas fast. Internkontrollplan I internkontrollplanen för sjukhusstyrelsen ingår de områden som i riskanalysen fått ett uppskattat riskvärde större än 8. Den interna kontrollplanen ska ange vilka kontrollmål/rutiner som ska säkerställas för att förhindra att en identifierad risk inträffar samt metod och frekvens av kontrollen, vem som ansvarar för att kontrollen genomförs samt praktiskt utför denna. Även uppgift till vem rapportering sker om en avvikelse inträffar ska ingå i internkontrollplanen. Sjukhusstyrelsens internkontrollplan redovisas nedan.

Bilagor SHS 2016 83 2016-06-26 Dnr CK 2015-0335 Landstingets ledningskontor Christina Dahlmann Tfn 018-611 87 81 E-post christina.dahlmann@lul.se Sjukhusstyrelsen Svar angående motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer Ärendet Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad och Lena Lundberg samtliga (L) har inkommit med en motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer. När ett barn får en kronisk sjukdom involveras hela familjen, även syskonen, och det uppstår nya behov som berör hela familjen. Barnsjukvården är tränad i att uppmärksamma och hantera behoven hos både det kroniskt sjuka barnet och deras familjer. Ett uttryck för detta är att familjecentrerad sjukvård är ett etablerat begrepp. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området -att se över möjligheten till ökat kunskapsutbyte mellan sjukvårdspersonal och föräldrar med kronisk sjukdom I barnsjukhuset värdebaserade vårdprojekt deltar patientföräldrar, vilket har lett till förändringar i verksamheten av sk vårdprogram som bemöter detta. På barnsjukhuset finns även ett antal patientråd (tonårsrådet, barnoch föräldrarådet, CF-experterna, barndiabetesrådet) där både chefer och medarbetare på ett strukturerat sätt möter patienter, syskon och föräldrar i samtal om förbättringar i vården. Råden fungerar som direkta utskott till barnsjukhusets styrande ledningsgrupper på olika nivåer. -att kontinuerligt säkerställa att sjukvården har rutiner för att säkerställa att sjukvården har rutiner för att inkludera föräldrar till koniskt sjuka barn och tidigt fånga upp symptom på stressrelaterad ohälsa Verksamhetens förmåga att tidigt fånga upp behov hos föräldrar till kroniskt sjuka barn. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Barnsjukvården arbetar familjecentrerat. Personalen är tränade i att tidigt fånga upp behoven av särskilda stödinsatser hos både föräldrar och syskon. Barnsjukhuset har idag 2, 5 årsarbetare psykologer och 3 årsarbetare kuratorer, vilket motsvarar de aktuella behoven. Vidare arbetar en syskonstödjare på barnonkologen (finansierad av Barncancerfonden) -att förebygga förtidig död hos diabetessjuka barn och stressrelaterad ohälsa hos eras föräldrar genom att alla barn som anses ha nytta av behandling av insulinpump och kontinuerlig blodsockerövervakning får möjlighet att behandlas med sådan I budgetramen för budgetåret 2016 har Akademiska erhållit medel för kontinuerlig blodsocker mätning och behandling med insulin i pump. -att säkerställa ett gott samarbete med elevhälsa, förskola och skola för att öka deras kunskap och förenkla vardagen och för kroniskt sjuka barn och deras föräldrar I den kommande regionbildningen kommer samverkan med kommunerna utvecklas ytterligare. -att se över behovet att vårdsamordnare för att underlätta för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och deras föräldrar I dag finns funktioner i form av kontaktsjuksköterskor för vissa grupper som exempelvis barn med hjärtmissbildningar, cancer och craniofaciella syndrom. Motionssvaret har beretts tillsammans med Akademiska barnsjukhuset.

Bilagor SHS 2016 84 2016-03-17 CK2015-0391 Enheten för analys och utveckling Jan Andersson Tfn 018-611 60 07 E-post jan.g.andersson@lul.se Landstingsstyrelsen Svar angående motion om hembesök från sjukvården vid funktionsnedsättning Liberalerna har lämnat in en motion till landstingsstyrelsen om att utreda möjligheten till hembesök för människor med funktionsnedsättning över hela länet. Landstingsstyrelsen har begärt ett yttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Efter 1 januari 2016 hanteras ärendet av vårdstyrelsen respektive sjukhusstyrelsen. I motionen föreslås att det ska vara möjligt för människor över hela länet som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller har annan funktionsnedsättning att ansöka om rätt till hembesök från läkare och distriktssköterska, både vid planerad vård och vid akuta behov. Liberalerna framhåller att för människor med vissa typer av funktionshinder kan både resor och mötet med nya och livliga miljöer på sjukhus och vårdcentraler vara besvärliga, även om det inte finns fysiska hinder. Hemsjukvård i Uppsala län I Uppsala län har kommunerna ansvar för huvuddelen av hemsjukvården efter skatteväxling. Den kommunala hemsjukvården utgör därmed basen för hemsjukvården i länet. Kommunernas ansvar omfattar dock inte läkare i hemsjukvård eller den specialiserade hemsjukvård som bedrivs, för vilka landstinget är huvudman. Kommunerna samverkar i första hand med primärvården för att lösa sitt hemsjukvårdsuppdrag. I olika utsträckning kan primärvården och kommunen sedan ha behov av specialiserade resurser som utgår från sjukhusen. På ett övergripande plan är landstingets utbud av olika hemsjukvårdsinsatser fragmenterat med många olika aktörer som var och en har små volymer. Tillgängligheten till landstingets olika typer av hemsjukvård varierar mellan länets kommuner. Kommunerna upplever ofta att de saknar läkarresurser i hemsjukvården. Ett större utbud av allmän hemsjukvård finns i Uppsala, där mobila äldreakuten och äldrevårdsenheten möjliggör för akutbesök och primärvårdsinsatser i hemmet. Dessa hembesöksteam har nära samarbete med kommunen för att fylla behovet av läkarinsatser i ordinärt boende och därmed underlätta möjligheterna att bedriva och utveckla vård i hemmen. Motsvarande verksamheter saknas i övriga länsdelar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Mobila hembesök vid funktionsnedsättning Vilka är behoven? Representanter från mobila äldreakuten och Hälsa- och habilitering bekräftar bilden av att vissa funktionshinder gör det besvärligt att ta del av vården på grund av resor och mötet med nya och livliga miljöer. Enligt behandlare inom specialisthabilitering så finns ett eftersatt behov i länet för patienter med kognitiv svikt som leder till stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det är ofta svårt för vårdcentralerna att möta dessa patienter och många av dem har svårt för att komma till och vänta i nya miljöer. Vanligen krävs det också längre tid och omfattande förberedelser för att komma iväg till planerad eller akut vård utanför hemmet. Vid årsskiftet 2014/15 hade knappt 2500 personer insatser enligt LSS i länet. Av dessa bodde drygt 1300 personer i Uppsala kommun och hade möjlighet att få stöd av mobila äldreaktuen och äldrevårdsenheten. Totalt i länet var 220 personer med stöd enligt LSS över 65 år. Hur arbetar man idag? Den kommunala hemsjukvård som finns i länets kommuner idag omfattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Kommunernas resurser är dock knappa. Mobila äldreakutens och äldrevårdsenhetens målgrupp är i första hand personer över 65 år i ordinära boenden i Uppsala kommun. Äldrevårdsenheten tillhandahåller både akut och planerad vård samt förebyggande insatser. Mobila äldreakuten kan även kallas till särskilda boenden och enheter med korttidsinriktning i särskilda fall samt svårt sjuka under 65 år med insatser enligt LSS. Mobila äldreakuten kan kontaktas av samtliga utförares sjuksköterskor inom Uppsala kommun, läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler, vårdguiden 1177 samt landstingets larmcentral och ambulanssjukvården. Mobila äldreakuten har därmed redan idag ett erbjudande om hembesök till personer som har insatser inom LSS, men det har endast omfattat akuta hembesök till patienter som är listade hos habiliteringshusläkaren. Det har inte varit särskilt många ärenden och bedömningen hos verksamhetsföreträdare är att det finns utrymme för fler. Även läkare på vårdcentralerna kan göra hembesök, vanligen på initiativ av den kommunala hemsjukvården. Det görs dock i mycket liten utsträckning idag. Pågående utvecklingsarbete inom mobil hemsjukvård Under hösten 2015 genomfördes två utredningar med det övergripande syftet att se hur omhändertagande av äldre med omfattande vårdbehov kan utvecklas i hela länet med stöd av hemsjukvård och mobila team. En gemensam utgångspunkt för utredningarna var att utifrån en nulägesanalys utveckla och förbättra befintliga strukturer. Den ena utredningen tittade på hur hemsjukvården på primärvårdsnivå kan utvecklas, den andra tittade på hur sjukhusansluten hemsjukvård kan ersätta slutenvård. Slutsatserna av utredningarna är att det finns ett behov av ökade satsningar på hemsjukvård i länet. I första hand bör mobila team inom primärvården utvecklas i nära samverkan med kommunerna. För landstinget handlar det både om att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och att tillsammans med kommunerna stärka fokus på att underlätta en trygg och säker utskrivning från sluten vård. Resultatet av

3 (3) utredningarna kommer samlat att redovisas för politiken och avsikten är att ta fram underlag till konkreta förslag för utvecklingen av den mobila hemsjukvården inom länet. I samband med att beslutsunderlaget för utvecklingen av hemsjukvårdsteam tagits fram, har även målgruppen breddats till att även omfatta yngre personer som av olika skäl har svårt att ta sig till vårdcentral. Därmed inkluderas personer med kognitiv svikt som har stöd enligt LSS i det pågående utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är att personer, oavsett bostadsort, som har stora och varaktiga funktionshinder som ger betydande svårigheter i vardagen, bör ges möjlighet till hembesök av läkare och sjuksköterska, både vid planerade och akuta behov. Därmed kan denna patientgrupps möjligheter till en mer jämlik och tillgänglig vård i länet stärkas. I ärendets beredning har verksamhetschefen på mobila äldreakuten samt verksamhetschefen för medicinska enheten på Hälsa och habilitering lämnat synpunkter.

Bilagor SHS 2016 85

+ AKADEMISKA SJUKHUSET A S 20 I ~, - Oit ~b Samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset Bakgrund och förutsättningar Den rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Akademiska sjukhuset har genom åren genomgått stora förändringar. Under 90-talet överfördes resurser från rehabiliteringsmedicin till andra kliniker för att allmän rehabilitering skulle skötas av dessa. Samtidigt överfördes smärtrehabiliteringen till det som kom att bilda Smärtcentrum. Detta innebar att verksamhetsområde Rehabiliteringsmedicin kom att specialiseras på rehabilitering av hjärnskadade och spinalskadade patienter. Över tid har detta medfört att övrig specialiserad rehabilitering på många sätt blivit eftersatt. Behovet av rehabiliteringsinsatser har lyfts fram i flera av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som identifieras på sjukhuset. Rehabilitering är en mångfacetterad verksamhet som sträcker sig från relativt enkla insatser avenskilda vårdgivare (t.ex. sjukgymnastik efter armfraktur) till komplicerade och krävande insatser från flera professioner som gemensamt tar patienten genom rehabilitering till funktionsförbättring och i många fall arbetsåtgång. I förslaget nedan, till en samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset, är det i första hand den senare, multimodala rehabiliteringen som avses. Förslaget till samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset bygger på följande tidigare genomförda utredningar angående rehabilitering inom landstinget; 1. Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering, 2013-14 2. Utredning av rehabiliteringsansvar inom Landstinget och kommunerna, 2013-14 3. Utredning av samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset, 2014-15 4. Cancerrehabilitering vid Akademiska sjukhuset, 2015 Huvudsyftet med en samlad specialiserad rehabilitering är att erbjuda patienten en snabb och adekvat bedömning av rehabiliteringsbehov samt en tidigare insatt, och mer effektiv rehabilitering. Samtidigt kan en samordning av resurserna göra att dynamiken ökar och resurserna utnyttjas effektivare och mer flexibelt. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Hur uppnår vi en sam/ad rehabilitering på Akademiska sjukhuset? Vi föreslår en stegvis process för att uppnå slutmålet, en fysiskt samlad specialiserad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset där teamarbetet kring patienten utgör basen och där rehabiliteringen är en naturlig del i den värdebaserade vården. I ett första skede måste en stabil bottenplatta läggas för att ge optimala förutsättningar för en modem, personcentrerad rehabilitering baserad på vetenskaplig grund. Verksamheten och dess resultat ska mätas, utvärderas och utvecklas genom kliniskt utvecklingsarbete och med en bas i forskningen. Detta uppnås genom tillskapande aven akademisk överbyggnad som leder FoUU arbetet inom rehabiliteringen. Som bas för detta föreslås att en FoUU-grupp bestående av professorer och ämnesföreträdare inom smärtbehandling, rehabiliteringsmedicin och paramedicin samlas. För att uppnå detta första steg krävs ett återinsättande av den sedan lång tid vakanta professuren i rehabiliteringsmedicin. Eftersom forskningsverksamheten sedan lång tid varit på sparlåga behövs också ett ekonomiskt stöd för att FoUU inom rehabilitering ska kunna återställas. Sjukhusdirektören har fattat ett inriktningsbeslut om ett gemensamt VO, vilket medför att en risk/konsekvensanalys ska genomföras för att belysa effekter av ett sammangående av de tre enheterna smärta, rehabiliteringsmedicin och paramedicin. Ett samorganiserat verksamhetsområde skulle kunna innebära fördelar avseende möjligheterna att integrera forskning, utveckling och klinik samt även öka attraktionskraften för ämnet rehabilitering. Det inbegriper många yrkesroller såsom bl.a. läkare, sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, dietister och logopeder. Utöver organisatoriska förändringar ser vi att ett förändrat, mer värdebaserat och personcentrerat arbetssätt behöver införas inom rehabilitering på sjukhuset. Därför förslås att man inrättar ett konsultteam på sjukhuset bestående av personal från ett fullt rehabiliteringsteam (läkare, sjuksköterska och flera paramedicinska professioner) som kan initiera och delta i rehabiliteringsprocessen av patienter som kräver multimodala rehabiliteringsinsatser i samband med vård inom annan verksamhet, t.ex. stroke, onkologi, kirurgi. Detta är av värde dels då antalet vårdplatser inom rehabiliteringen är begränsad, men också då patienterna i många fall behöver multidisciplinär vård där grundsjukdomen kräver närhet till personal med specialkunskap. En initial uppskattning är att 3-5 patienter spridda på LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET sjukhuset behöver denna typ av insatser kontinuerligt. Inrättande av konsultteam kommer att medföra en utökad verksamhet. Specialiserade multiprofessionella team kommer att ansvara för patientens rehabilitering från akut insjuknande, via slutenvården, på rehabiliteringskliniken eller annan klinik, till specialiserad öppenvårdsrehabilitering inom Akademiskas ansvarsområde. I ett efterföljande steg skulle ett mobilt team utvecklas som också kan överbrygga till öppenvårdens insatser utanför sjukhuset. Slutligen för resurserna samlas fysiskt så att rehabiliteringscentrum kan erbjuda en bredare öppenvård till patienter som behöver i första hand multimodala insatser. Genom att fysiskt samla resurserna kan kunskapsutbyte och resursutnyttj ande optimeras och därmed kan rehabiliteringsprocessen göras effektivare. Lokalfrågan är en stor, viktig och komplicerad fråga att lösa och måste börja adresseras tidigt för att kunna nå en lösning. Storleksordningen av behovet av dessa insatser och hur vi på bästa sätt integrerar rehabiliteringsfrågan i de värdebaserade vårdkedjorna behöver analyseras mer bl.a. utifrån en genomgång av de tematiska vårdkedjor som redan utvecklats och de som är pågående inom arbetet med värdebaserad vård (ex stroke). Ett omfattande arbete har också utförts avseende cancerrehabiliteringen vid Akademiska sjukhuset där bl.a. förslaget om en sjukhusövergripande rehabiliteringsenhet som föreslås i fas 2 kommer att beaktas. Behovet av att involvera andra aktörer i rehabiliteringskedjan såsom primärvård, kommun, försäkringskassa, habilitering m.m. är uppenbart eftersom rehabilitering inte enbart är ett sjukhus eller en sjukvårdsfråga. Sammanfattning Steg 1-2016-17 Samlad FoUU-grupp för smärtcentrum, rehabiliteringsmedicin och paramedicin o Process för rekrytering av professor i rehabiliteringsmedicin har påbörjats o 2 överläkartjänster inom rehabiliteringsmedicin, tillsättning pågår Genomföra en risk/konsekvensanalys avseende om hela, eller delar av paramedicin ska slås ihop med smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin till ett gemensamt verksamhetsområde Inrättande av konsultteam på sjukhuset för initiering av rehabiliteringsprocessen för att bistå patienter som vårdas på annan klinik. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Steg 2-2017 och framåt Analys av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som behöver stöd av konsultverksamhet inom slutenvård och som bör samlas inom gemensam öppenvårdrehabilitering. Tillskapande av multimodala team för olika vårdkedjor (t.ex. stroke, trauma) Inrättande av mobilt team för stöd utanför sjukhus Fysiskt samla resurserna för optimering av processer och resursutnyttjande, på kort och lång sikt /6~~. Q... ~..f fl... Per Elowsson Sj ukhusdirektör ~.. ~... Rolf Karlsten Verksamhetschef VO Rehabiliteringsmedicin och Smärtcentrum LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

+ AKADEMISKA SJUKHUSET Bilaga Initiala kostnader (Steg 1) För genomförande av det första steget, som tidsmässigt kan genomföras till årsskiftet 2016/17 uppskattas kostnaderna enligt nedan; Inrättande av professur i rehabiliteringsmedicin Initialt FoUU-stöd (3 år) o Inkl. forskningssköterska, personal som arbetar med utvecklingsarbete 1,5 milj/år*) 2,0 milj/år*) Konsultteam 1,75 milj/år o 50 % läkare, psykolog (50 %), fysioterapeut (50 %), arbetsterapeut (25 %), logoped (25 %) Totalt (Steg 1) 5,25 milj*) *)Delad kostnad mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet En förändring av VO kan svårligen ske till årsskiftet beroende på redan stor belastning på sjukhuset pga. nytt journalsystem, dokumentationssystem och den redan pågående processen att anpassa verksamheten till den nya organisationen. För steg 2 med mobilt team och fysiskt samlad öppenvårdrehabilitering är tidsplanen mer osäker och kräver utredningsarbete för att fastställa en plan. Vi föreslår att en utredning av detta tillsätts och att ett förslag tas fram till slutet av 2016. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Bilagor SHS 2016 86

Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Landstinget Uppsala län (cellprovtagningskontroller) Dnr PS 2015-0053 Uppdraget för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention (i dagligt tal gyn hälsokontroll ) ligger under primärvården där barnmorskorna är de som utför provtagning inom ramen för barnmorskemottagningen. Mödrahälsovårdsenheten som består av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har en övergripande funktion för samtliga Barnmorskemottagningarna (BMM) i länet oavsett driftsform. Mödravårdsenheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset, (Se Regelbok för barnmorskemottagning). Barnmorskorna på respektive BMM är underställda vårdcentralchefen. Produktionsstyrelsen beslutade i 144 att uppdra till t f sjukhusdirektör att ta fram en handlingsplan i syfte att öka kvinnors deltagande i screeningprogrammet och därmed täckningsgraden Landstinget Uppsala län. Ett ökat deltagande i den organiserade cervixcancerscreeningen kan effektivt minska kvinnors insjuknande i livmoderhalscancer 1. Så som redan konstaterats av produktionsstyrelsen så pågår det ett utvecklingsarbete med att införa webbtidbok för cellprovtagning/gyn hälsa i primärvården som har screeninguppdraget. Våren 2014 informerades MHV-enheten av ansvarig projektledare om att det var under uppbyggnad. EPJförvaltningen och PV-IT samt 1177 Mina vårdkontakter LUL har sedan dess arbetat på lösningar för detta. Det som bland annat måste fungera är att få till en lösning mellan kallelsesystemet Invitation och vårt journalsystem Cosmic och Mina Vårdkontakter 1177. Vid dags dato (november 2015) finns tekniken för att implementera en webbtidbok för cellprovskontroll (den organiserade screeningverksamheten). EPJ-förvaltningen och 1177 tillsammans med PV-IT har kommit fram med en lösning där kvinnan själv loggar in sig i landstingets e-tjänster 1177 Vårdguiden och bokar tid i den tidbok som är avsatt för cellprov. Vinster med detta blir: - Underlättar för kvinnan som kan boka en tid när som helst på dygnet samt välja mottagning - 1177 support kan vara kvinnan behjälplig när så behövs - Tidsbesparing för mottagningen som minskar sin tid i telefon - Planerad mottagning istället för överfull drop-in mottagning Det är viktigt att man i samband med införandet av ett nytt sätt att boka tid för cellprov följer upp produktionsplaneringen. Detta för att se om det blir tillräckligt många tider som är bokningsbara eller blir det för få kvinnor som bokar in sig på respektive mottagning. Hur ser verksamheternas uppdrag ut för uppföljning av tillgänglighet? 1177 Uppsala län kommer att förhoppningsvis på sikt kunna utveckla en lösning för att istället erbjuda en bokad tid. Även om de flesta kvinnor ser en fördel i att själva kunna välja tid och mottagning för cellprovet kommer många att behöva vägledning. En central funktion för detta med ett telefonnummer i kallelsen kommer då att behövas. Det kommer också att avlasta barnmorskorna i primärvården som då istället kan ägna tid åt att möta kvinnor för det som är BMM:s uppdrag.

Erfarenheterna från andra län som infört eller håller på att införa denna typ av förändringar har visat på behovet av ett tydligt uppdrag till EPJ-förvaltningen och PV-IT för utveckling och implementering. 2. Frågan om påminnelse efter tre månader har tagits upp i den initiala skrivelsen. Detta har diskuterats i GHK-styrgruppen som ett sätt att öka deltagandet i screeningprogrammet. För närvarande har detta inte kunnat genomföras eftersom det kräver en kostsam omprogrammering i databasen för kallelserna. Socialstyrelsen kom i år ut med rekommendationer och bedömningsunderlag Screening för livmoderhalscancer. Detta dokument kommer att ligga till grund för ett nationellt vårdprogram. Frågan om påminnelser tas upp i dokumentet och man rekommenderar där årlig kallelse för den kvinna som inte lämnat prov. Det nya nationella vårdprogrammet som beräknas vara klart under 2016bör ligga till grund för beslut om Uppsala ska införa en påminnelse efter 3 eller 6 månader. Innan detta genomförs måste en kostnadsanalys göras. 3. Gällande uppdraget om att ett så kallat hem-test ska erbjudas till kvinnor som inte kommer för provtagning efter påminnelse. I Uppsala län har det sedan flertal år pågått forskningsstudier som inneburit att kvinnor som inte lämnat prov på mer än 6 år fått erbjudande om att istället få göra ett hem-test. Dessa studier har på senare år gått vidare med att randomisera mellan traditionellt cellprov och ett HPV hem-test. Studierna är ännu inte helt klara och utvärderade varför detta först måste bli klart innan ett sådant beslut kan tas. För närvarande så pågår det studier där hem-test HPV jämförs mot traditionellt prov hos barnmorska, denna avslutas i december 2015. Akademiska sjukhuset har sedan 2013 anslag för att utveckla HPV hem-test och dessa medel finansierar delar av denna studie. Under 2016 kommer resultaten analyseras och publiceras så småningom. Studierna har i första hand drivits av prof. Matts Olovsson inst. för kvinnors- och barns hälsa samt prof. Ulf Gyllensten inst. för genetik och patologi 4. En viktig förbättringsåtgärd som behöver införas i Uppsala län är processregistret i Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx). http://ki.se/meb/nationellt-kvalitetsregister-forcervixcancerprevention-nkcx NKCx består av två delar, dels analysregistret som årligen sammanställer kvalitetsdata för samtliga län, dels processregistret med arbetsnamnet Cytburken. Med detta processregister kan behörig vårdpersonal få tillgång till när senaste prov togs och därmed kunna erbjuda prov i samband med andra besök om så är aktuellt. Användande av detta register innebär även fördelar när kvinna flyttar från ett län till ett annat och som ska följas för någon form av avvikelse eller efter en behandling. I och med att allt finns samlat i registret avseende hennes prover kan processen att följa upp henne bli både säkrare och billigare i längden. Det är vidare ett sätt att motverka allt för frekvent provtagning eftersom allt finns samlat. Registret används redan i en tredjedel av landets län/regioner och man har sett stora vinster där. http://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/gynekologiskcellprovskontroll/kvalitetsregister/cytburken/

Se även bilaga Nationell aktionsplan SKL:s cancersamordnare Gunilla Gunnarson skrev under sommaren en skrivelse till Nätverket för Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening. I och med att det nu är möjligt att fritt välja öppenvård i annat län kan det bli problem med uppföljning av prover som är avvikande. Det är viktigt att detta tas i beaktande när planering av verksamheten i länet planeras. (Se bilaga) 5. Information- och utbildningsinsatser För att kunna få en beständighet i information och utbildning till allmänhet och vårdpersonal krävs en genomtänkt och strukturerad form med kontinuitet. Kvalitet och kompetenshöjning är viktiga faktorer. Allmänhet patientinformation: - Kvinnor måste ha tillgång till bra och evidensbaserad information om frågan. Det finns redan på 1177 vårdguiden, men det krävs kunskap om att den finns. Regelbundet återkommande information kan vara ett sätt. Ett led i detta kan vara den så kallade Cellprovsveckan, se nedan - Informationskampanj till allmänheten bör även omfatta kunskap om Webbtidbok för gyn hälsa och hur man skaffar e-leg för 1177 Vårdguiden. - Information under skoltiden till flickor och deras föräldrar i samband med vaccination mot HPV. Fortsatt uppföljning i vuxen ålder med provtagning kan inte uteslutas. Vårdgivarutbildning och information: - Barnmorskor i primärvården måste få fortbildning för att kunna bemöta kvinnornas frågor om cellprov, livmoderhalscancer samt även informera kvinnorna om möjligheten att använda e-tjänster. - Cellprovet ingår i en vårdkedja där avvikande prover följs av en åtgärd, som beslutas av ansvariga läkare inom slutenvården. För ett bättre flöde i screeningverksamheten och alla dess utvecklingsfrågor behövs en funktion som har ett tydligt uppdrag och budget. Andra län som nått framgång i att förbättra täckningsgraden sett att just en avsatt resurs varit viktig. - Inom regionalt cancercentrum RCC finns en grupp för cervixcancerprevention där en av delarna i arbetet är att det ska finnas tydlig struktur för screeningverksamheten. Utvecklingsarbetet i Uppsala län bör innefatta ställningstagande till de förslag som kommer från RCC:s grupp. - Det behövs samarbete med kommunerna som ansvarar för elevhälsan i frågor som berör hela kedjan från vaccination till fortsatt screening i vuxen ålder. 6. Cellprovsveckan I flera län har deltagande i den så kallade Cellprovsveckan varit återkommande under våren. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för att få fler kvinnor att ta cellprov. - Syftet är att nå ut med information till kvinnor som inte regelbundet kommer till cellprovtagning, i samband med kallelse. - För att få bra utfall på detta krävs ett förtydligande i regelböcker som gör att barnmorskor i länet kan frigöra tid från BMM för att istället delta i informationskampanjen.

- Sammantaget krävs och ett förtydligande i uppdraget och avsatta medel årligen för uppdraget cellprovsvecka. Detta ska gälla så väl offentlig som privat driven primärvård - Till våren 2016 planeras att alla län i Uppsala-Örebro regionen genomför Cellprovsvecka gemensamt. Ansökan om medel har lämnas till RCC, se bilaga. Värmlands län har sedan 2012 haft projektet skydda livmodern och syftet är att öka deltagandet i gynekologisk cellprovs kontroll. De insatser som gjorts visar resultat i täckningsgraden, som under 2012 ökat till 82,2% jämfört med 78 % 2011. Även Sörmlands län har haft liknande satsning med bra utfall beträffande täckningsgrad. 7. Förtydligande av nya resurser, behov av resursförstärkning utöver den ram som finns, för att öka täckningsgraden i cervixcancerscreeningen i landstinget Uppsala län: För att möjliggöra införandet av webbtidbok måste uppdrag ges till landstingets kommunikationsavdelning för informationsinsats Om Uppsala län inför en kallelse med bokad tid krävs en administrativ resurs för webbokningen med uppdragsbeskrivning från LUL på 100 % - kostnad 450 tkr/år Kostnader och administrativ funktion för att Uppsala läns deltagande i NKCx processregister, Cytburken. Detta kräver en administrativ resurs vars omfång just nu kan räknas till ungefär 50 % utifrån vad som gjorts i andra län i regionen. Utvecklingsansvarig barnmorska som ligger under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Denna funktion ska vara samlande av utbildning och information samt flödet mellan screeningverksamheten och Akademiskas och Enköpings Lasaretts dysplasikontroller kan behövas på 50 %. Bilagor: - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut 2013-11-12 - Flödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län Birgitta Segeblad Masoumeh Rezapour Lena Axén Mödrahälsovårdsöverläkare Verksamhetschef Samordningsbarnmorska Marianne van Rooijen

Bilagor SHS 2016 87 Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott 2016-06-08 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-05-16 22 5.1 Kurser och konferenser Beslut om deltagande i seminarium om E-hälsa 5 september 2016 Sjukhusstyrelsens arbetsutskott

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-06-08 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-06- 04 2016-06-18 PAS2016-0053 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f verksamhetschef Psykiatri

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-05-24 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-05-25 2016-06-08 PAS2016-00563 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkni ngar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef