HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet grundskolans senare del/gymnasieskolan AU90(31-60), 30 hp Education Sciences, First Level 30 credits Grundnivå Progression: 31-60 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2010-03-02) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2010-03-11) och gäller från och med höstterminen 2011. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör andra terminen av allmänt utbildningsområde för AU90 grundskolans senare del och gymnasieskolan samt för lärare i gymnasieskolans yrkesämnen. Delkurs 4 ges även som fristående kurs. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. För att läsa delkurs 4 som fristående kurs krävs lärarexamen. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 31-60 hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i skolan Färdighet och förmåga utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Delkurs 1: Lärande, kunskap och bedömning 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment 7,5 ECTS) Olika former av bedömning t.ex. summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t.ex. vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning.
Sida 2 (5) analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt motivera i vilka syften elever bedöms och kommunicera elevers utveckling med ett professionellt språk definiera principer för betygssättning och bedömning diskutera det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar utforma uppgifter, bedöma/betygsätta och dokumentera barn/elevers kunskaper och utveckling i relation till nationella mål Delkurs 2: Inkluderande syn-och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionsnedsättning pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs-, skriv- och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp, samt skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv inom läs-, skriv-, och matematikutveckling beskriva hur val av arbetssätt påverkar lärande i alla ämnen översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 3: Lärande och undervisning, VFU 7,5, hp (Learning, teaching and education 7,5 ECTS) Lärarens uppdrag betonas liksom aktivt deltagande i planering, genomförande och efterarbete av undervisning. Betydelsen av planering, val av metoder och läromedel lyfts fram. Stor vikt läggs vid bedömning av elever och betygssättning. i samband med undervisning analysera lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola planera, leda och utvärdera egen undervisning med utgångspunkt i styrdokumenten använda olika arbetssätt, arbetsformer och metoder i sin undervisning analysera och bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling i relation till nationella mål observera hur lärare omsätter olika inkluderande synoch arbetssätt i sin undervisning Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS) Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser behandlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att problematisera estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer redogöra för estetikbegreppet och redovisa olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser reflektera över och problematisera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i relation till skola/pedagogisk verksamhet Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar
Sida 3 (5) att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2011-08-05) Delkurs 1: Kunskap, lärande och bedömning Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, 2001. (Google: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139-148 October 1998. That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9-21) Carlsson, Carl Gustaf, Gerrevall, Per och Pettersson, Astrid (2007). Bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Stockholm: Stockholms Universitets förlag. Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerup. Pettersson, Agneta (Red.) (2007). Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag. Skolverket (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. (35 s) www.skolverket.se Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) www.skolverket.se Skolverket (2009). IUP processen. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (82 s) www.skolverket.se Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (175 s) www.skolverket.se Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur (315 s) Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola: lärarutbildningen. Finns på nätet.
Sida 4 (5) Moreau, H och Wretman, S. Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen. Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution. Delkurs 2: Inkluderande syn och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (delar av 173 s) Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering. (165 s) www.butiken.spsm.se/produkt/katalog ler/inkl_boktot.pdf Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva www.skolutveckling.se forskning och beprövad erfarenhet. (delar av 100 s). Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber. (184 s) Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen särtryck rapport 160 (30 s). Liber, Stockholm. www.skolverket.se Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. (26 s). www.skolverket.se Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. (delar av 63 s) www.skolverket.se/content/1/c6/01/22/81/87427_kvalitet_ inom_iv_-_hela_skolans_ansvar.pdf Wennergren AC (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008, ss. 1015 (5 s). (pdf skickas till stud) Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. (delar av 100 s) www.regeringen.se Välj mellan fyra alternativ Litteratur om olika funktionsnedsättningar väljs via nätet. Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, AnnLouise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. www.skolverket.se/publikationer Nilholm, Cleas (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. www.skolverket.se Delkurs 3: Lärande och undervisning, VFU Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (2008). (Red.). Läraren i blickpunkten olika perspektiv på lärares liv och arbete. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (valda delar, cirka 150 s.). Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (2011). Allmändidaktik. Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (Delar av, cirka 250 s.). Kernnell, Lars-Åke (2010). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Sida 5 (5) Thors C (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s) www.skolverket.se Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) www.skolverket.se Delkurs 4: Estetiska lärprocesser Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konstbetraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket, publikationer. (Finns att hämta som PDF- fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer). (117 s) Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s) Thavenius, J., Persson, M. & Aulin- Gråhamn, L. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan - med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s) Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.