Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 1



Relevanta dokument
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Ilsbo skola 2016/2017

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Ilsbo skola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildning Trosa Svenska för invandrare (SFI)

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

Målsättning, vision och kärnvärden

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Dokumentation vid olika former av trakasserier och kränkningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vallentuna Friskola. Läsåret

Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Förskolan Västanvinden

Sofiaskolan

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Särskild utbildning för vuxnas plan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Individuella Gymnasiet Ekerö

Arbetet mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling inom de kommunala gymnasieskolorna

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

Göteborgs folkhögskola

Diskrimineringslagen (2008:567)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Skolledningens ställningstagande

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Transkript:

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 1 Varför har skolan en likabehandlingsplan? Verksamheten har en skyldighet att ingripa vid trakasserier och kränkande behandling och lagen gör ingen skillnad på om kränkningarna sker på internat, i klassrum eller på sociala medier. Som hjälp och stöd med detta arbete har vi en likabehandlingsplan. Vad är en likabehandlingsplan? Den är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar. I den framgår vad verksamheten gör, vad verksamheten tänker göra och vad lagen säger att verksamheten måste göra. Planen är en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Hur fungerar en likabehandlingsplan? I likabehandlingsplanen står vad verksamheten måste göra, vad vi tänker göra och av den anledningen är det viktigt att alla har nödig kännedom om vad som står i den, det gäller såväl elever och vårdnadshavare som personal. Det finns ett flertal lagar, förordningar och riktlinjer som styr hur arbetet med likabehandlingsplanen ska genomföras, vad som måste göras och vad verksamheten ska tänka på. I denna likabehandlingsplanen finner du utdrag från lagar, förordningar, allmänna råd från skolverket och förklaringar fortlöpande i varje avsnitt. Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har med diskrimineringsgrunderna, se mer på sidan: 2 Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, läs mer om detta på sidan: 3 Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker elevers värdighet, läs mer om detta på sidan: 3 För att främja elevers lika rättigheter och stöd ska det bedrivas ett systematiskt och långsiktigt arbete som baseras på kunskap om hur diskriminerande, trakasserande och kränkande situationer uppstår, personal ska fortbildas, elever och personal ska ges tid och möjlighet att diskutera normer och värderingar. Läs mer på sidan: 3

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 2 Att förebygga diskriminerande, trakasserande och kränkande situationer gör vi genom att kartlägga var och hur dessa situationer uppkommer, då kan vi se vad vi behöver göra för att Plönningegymnasiet ska bli en trygg skola för eleverna. Om detta arbete kan du läsa mer på sidan: 5 Om man upptäcker att det sker diskriminerande, trakasserande och kränkande situationer så ska man genast agera, för detta har vi konstruerat en Lathund, en handledning i det akuta skeendet, för att personalen inte ska missa några viktiga steg i processen att hantera, utreda och dokumentera situationen, om detta arbete kan du läsa mer om på sidan: 6 Likabehandlingsplanen utvärderas i skolkonferensen och på arbetsplatsträffarna, minst en gång per år, se sidan: 10 På sidan 13 hittar du mobiltelefonnummer till EHT. Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en likabehandlingsplan medan det i skollagen (2010:800) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling framgår att skolan ska upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. En sådan plan ska omfatta arbetet med likabehandling, arbetet mot diskriminering samt arbetet mot kränkande behandling. Riktlinjer för planen är förutom lagtexter och förordningar, skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. De allmänna råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2012:10. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Både diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen har till syfte att skydda elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att alla som arbetar i verksamheten har kunskap om innebörden av begreppen för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 3 Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna, vilka är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning könsöverskridande identitet eller uttryck funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering kan ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan också ske genom att vi behandlar alla lika, till exempel när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet, sociala medier. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 4 Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Enligt 3 kap. 14 diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Enligt 6 kap. 6 skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan aktivt främja likabehandling av grupper och individer. Det främjande arbetet bör: Bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet. Det ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det är en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt, under särskilda lektioner eller bestå av enstaka tillfälliga insatser. Gemensamma och väl förankrade rutiner och förhållningssätt som omfattar all personal främjar likabehandling och leder till en god miljö i verksamheten. Baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn och elever blir respekterade som de är. Ett gott skolklimat innebär bland annat ett klimat som präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och eleverna. Tillit och förtroende har betydelse för om personalen får kännedom om problematiska företeelser som pågår bland elever. Enligt Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning kännetecknades skolor med en låg förekomst av kränkningar av stabilitet vad gällde rutiner, organisation och personalsammansättning. Likaså kännetecknades de av en samarbetande kultur. Skolverkets utvärdering visade att på de skolor där eleverna var delaktiga i aktiviteter som syftade till att skapa en god atmosfär förekom färre kränkningar. Omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverkets utvärdering visar att när flertalet av verksamhetens personal får utbildning som ökar deras förståelse för mekanismerna kring kränkningar och mobbning minskar dessa problem.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 5 Att främja likabehandling handlar också om att personalen skaffar sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör trakasserier och kränkande behandling. Innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det förekommer att personal accepterar att elever återkommande utsätts för kränkande behandling genom att man bagatelliserar eller normaliserar händelser som för den enskilda eleven upplevs som kränkande. Det sker ibland med hänvisning till att den utsatte beter sig avvikande eller att det är fråga om en konflikt. För att personalen ska utveckla sin förmåga att uppmärksamma diskriminering och kränkande behandling är det viktigt att de får tillfälle att samtala om alla diskrimineringsgrunderna och diskutera dessa i förhållande till sina egna normer och värderingar med utgångspunkt i de situationer som de ställs inför i verksamheterna. Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering av elever i verksamheten. Ett sätt att hantera detta kan vara att personalgruppen återkommande reflekterar över och synliggör både egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Omfatta möjligheter för elever att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. För att minska förekomsten av kränkningar är det viktigt att också diskutera dessa frågor med eleverna. Det är viktigt att analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för eleverna. Elever ska delta i det främjande arbetet. För att öka möjligheterna för elever att ha inflytande och vara delaktiga måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som sina skyldigheter. Vad vi gör på Plönningegymnasiet: Elever: Samtliga klasser i början av år 1 får besök av elevhälsoteamet (EHT) och även en halvdag med likabehandlingsplansarbete. Minst en gång per termin arbetar skolkonferensen med likabehandlingsplanen, medlemmarna för sedan vidare diskussionen till klasserna på mentorstiden. Likaså lyfts frågor på mentorstid för vidare diskussion på skolkonferensen. Målet är att likabehandlingsplanen är ett levande dokument i elevernas ögon och möjligt att påverka. Personal: Målet är att alla ska se allt, vi arbetar aktivt med personalutbildning och värdegrundsarbete i personalgruppen.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 6 Skolan: Vi genomför klassövergripande aktiviteter som tex gruppfälttävlan, vi planerar att starta med ett försök, byt klasskompis för en dag så att de olika inriktningarna kan visa sina verksamheter för varandra, allt för att öka förståelsen för varandras utbildningar och öka kontaktytorna utbildningarna emellan. Frågan om likabehandlingsplanen är en del av utvecklingssamtalen och likaså på mentorstiderna. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Enligt 6 kap. 7 skollagen ska huvudmannen även se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det förebyggande arbetet bör ingå att: Regelbundet kartlägga elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kartläggningen ska leda till att verksamheten får förståelse för problemen, dvs. varför och i vilka sammanhang kränkningarna uppstår samt hur de tar sig uttryck, så att verksamheten kan sätta in relevanta insatser. Det kan vara bra att involvera skolans elevskyddsombud i arbetet. Vid kartläggningen är det viktigt att vara medveten om att kränkningar även kan äga rum i klassrummet eller i andra situationer när personal är närvarande. Kartläggningen kan till exempel omfatta platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där elever känner sig otrygga. Kartläggningen kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna som exempelvis rasism, islamofobi och homofobi. Det finns en koppling mellan graden av intolerans hos elever och deras delaktighet i olika former av kränkningar riktade mot någon på grund av dennes etniska tillhörighet eller sexuella läggning. Analysera kartläggningen för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 7 Av kartläggningen kan det framgå att eleverna uppfattar vissa platser som otrygga eller att de upplever att de själva eller andra kränks i vissa situationer. Analysen handlar om dra slutsatser om varför eleverna känner så. I samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Hur har skolan lyckats med tidigare insatser, vilka framgångsfaktorer finns, vilka misslyckanden gjordes? Se dokumentering från tidigare fall och insatser. Utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet För att förebygga trakasserier och kränkningar är det viktigt att, med utgångspunkt i analysen, sätta upp konkreta och uppföljningsbara mål, det vill säga formulera vad man vill ändra på och uppnå för att komma till rätta med de problem och risker som man har identifierat. Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats Beroende på vilka problem man har identifierat kan det finnas anledning att i vissa fall inrikta det förebyggande arbetet enbart på vissa grupper, medan andra insatser gäller hela verksamheten. Se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in. Vad gör vi på Plönningegymnasiet: Karta över skolan där elever med kryss och klockslag markerar platser för obehagskänslor. Elevhälsosamtal Åk 1, utvecklingssamtal, mentorssamtal, utvärdering av resultatet årligen i samband med uppdatering av likabehandlingsplanen, färre kryss på kartan ska resultera i frågan vad gjorde vi och vice versa. Likabehandlingsgrupp som består av elever och personal. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 8 Enligt 6 kap. 10 skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Enligt läroplanen för gymnasieskolan framgår att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att kunna hantera situationen bör: Personalen ha god uppsikt över de utrymmen och platser där elever befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalens egna observationer av elevernas beteende är viktiga, likaväl som andra signaler om att något inte står rätt till. Av förarbetena framgår att det i skolans skyldighet att förhindra och utreda kränkningar ligger en skyldighet för personalen att vara uppmärksam på den jargong och det beteendemönster som råder mellan eleverna och att se till att miljön på skolan inte inbjuder till sådana missförhållanden. Personalen kan inte heller låta bli att utreda en elev som uppges vara ensam med hänvisning till att eleven självmant väljer att inte ingå i kamratgemenskapen. Eleven ska inte heller behöva förtydliga sin upplevelse för att den som kränker ska förstå hur det uppfattas. Huvudmannen ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del. Så snart huvudmännen eller någon ur personalen får signaler om att en elev känner sig kränkt måste de agera. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Det är viktigt att all personal känner till hur ett ärende om trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Elever samt deras vårdnadshavare få information om hur de ska rapportera när en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För att elever samt deras vårdnadshavare ska veta hur de ska agera om någon utsätts för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt de får information om vart de kan vända sig och om hur verksamheten kommer att hantera ärendet.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 9 Det kan vara betydelsefullt för elever att anonymt kunna berätta om kränkningar eller hot. Det kan även vara värdefullt om eleverna och vårdnadshavarna känner till vad som kommer att ske med den eller de som har utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling och med den eller de som har utsatts för det. Vad och hur gör vi på Plönningegymnasiet: Kartläggningen med kryss är en viktig del i att upptäcka riskzoner. I vårt sommarutskick till nya elever visar vi på hur vi arbetar och det är en given punkt på föräldramöten och utvecklingssamtal. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen är en huvudman som får kännedom om att en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Det är viktigt att: Huvudmannen ser till att det finns en tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. Alla inblandade; elever, vårdnadshavare och personal, måste känna till vem som är ansvarig för utredningen. Utredningsskyldigheten omfattar alla trakasserier, alltså även sådana som begås av någon i personalen. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare eller elever uppger att de inte vill att

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 10 händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de inblandade lämnar motstridiga uppgifter. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. Syftet med att utreda är att få tillräckligt med information och kunskap om situationen, så att man kan bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra. Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Det finns anledning att vara särskilt uppmärksam på om någon elev är utsatt under längre tid eller om de insatser som vidtagits inte är tillräckliga för att kränkningarna ska upphöra. Med internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skolan och fritiden ut. Ofta går verbala och fysiska kränkningar i verksamheten hand i hand med kränkningar på nätet. Om påstådda kränkningarna har en koppling till verksamheten är den skyldig att utreda det inträffade. Verksamheten har en skyldighet att ingripa vid trakasserier och kränkande behandling och lagen gör ingen skillnad på om kränkningarna sker på skolgården eller på nätet. Om trakasserier och kränkningar som begås på elevernas fritid även fortsätter i verksamheten ska dessa utredas på samma sätt som sådana trakasserier och kränkningar som bara förekommer i verksamheten. Vad gäller elever som befinner sig på en arbetsplats ska arbetsgivaren utreda misstänkta trakasserier eller kränkande behandling. Skolan är dock ansvarig för att utreda de delar de kan påverka. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Skolverkets utvärdering visade att det var en lägre förekomst av mobbning på de skolor som hade rutiner för hur utredningen och åtgärderna i ett ärende skulle dokumenteras. Dokumentationen av utredningen, av vad som inträffat och vilka åtgärder skolan vidtagit, är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Om skolans ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det bra att ha dokumenterat vad som har hänt och vad skolan gjort. Det är viktigt att dokumentationen i sig inte ytterligare kränker de berörda eleverna. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 11 Om en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är också viktigt att förklara för eleverna och vårdnadshavarna vad som kommer att hända härnäst och om de kommande stegen i processen. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker att en ungdom far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är enligt lag skyldig att genast anmäla detta till socialtjänsten. En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan utgöra brott. En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. En vårdnadshavare kan själv alltid göra en polisanmälan. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Oavsett om en anmälan har gjorts till en annan myndighet eller inte är verksamheten därför skyldig att utreda påstådda trakasserier eller kränkande behandling och vidta relevanta åtgärder för att komma till rätta med dessa. Vad och hur gör vi på Plönninge: Vid misstanke om, eller konstaterad, kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering kontaktas rektor. Rektor är ansvarig för att händelsen utreds. Rektor beslutar vem/vilka som håller samtal med elever och vårdnadshavare. Den/dessa har huvudansvaret i ärendet och arbetar efter rutiner för utredning och dokumentation. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen ska huvudmannen om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. Här måste vi tänka på att: Det bör finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Om en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling måste åtgärder vidtas snabbt. Därför är det viktigt att rutinerna för hur personalen ska agera i sådana situationer är väl förankrade i verksamheten.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 12 Det bör dock påpekas att kravet på utredning även gäller i riktigt akuta lägen. En sådan utredning måste dock ske snabbt genom att personalen gör bedömningar på plats. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De åtgärder som vidtas på såväl kort som lång sikt måste leda till att trakasserierna eller kränkningarna upphör. Skolverkets utvärdering visar att åtgärderna var mer effektiva om de riktade sig till såväl den utsatta eleven som den eller de som utfört kränkningen. Verksamheten måste även överväga om åtgärderna ska riktas mot elever som berörs indirekt. Diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår sällan som enskilda företeelser, utan uppkommer på varierande sätt i den komplexa väv av sociala reaktioner, identitetsskapande, maktutövande och inneslutande och uteslutande normskapande processer som ständigt pågår i verksamheterna. De åtgärder som vidtas för att komma till rätta med trakasserier och kränkande behandling får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i femte kapitlet i skollagen. Disciplinära åtgärder får aldrig användas som bestraffning. Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Hur effektiva åtgärderna mot kränkningarna är beror alltid på hur de används, i vilket sammanhang den används och hur väl den svarar mot behoven i den verksamhet där de används. Åtgärderna samt uppföljningen och utvärderingen av dessa bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp och utvärdera åtgärderna för att eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättssäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, barn, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Utvärdering, uppföljning och revidering Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna enligt förordning om elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Plan för likabehandling och mot kränkande behandling kommer att upprättas eller revideras årligen. Detta arbete ska göras av elever och lärare tillsammans.

Likabehandlingsplan Plönningegymnasiet 2015/2016 13 På Plönningegymnasiet gör vi följande: Likabehandlingsplanen diskuteras i klassråden på skolan som skickar sina synpunkter till skolkonferensen arbetar årligen med innehållet i planen utifrån klassrådens synpunkter och som i sin tur lämnar synpunkter till elevhälsoteamet (EHT). Arbetsplatsträffen (APT) ser årligen över innehållet i likabehandlingsplanen och lämnar synpunkter till EHT. EHT ansvarar för att likabehandlingsplanen blir reviderad beträffande lagtexter och förordningar samt skolkonferensens och APT:s synpunkter. Elevhälsoteam (EHT) på Plönningegymnasiet Skolans EHT arbetar bl.a. med de frågor likabehandlingsplanen omfattar. EHT träffas varje vecka. Harriet Lindau 0722-43 05 72 Rektor Micael Karlsson 0705-35 17 92 Boendechef Frida Linder 0706-59 08 94 Kurator Monica Pettersson 0708-63 11 89 Skolsköterska Amelie von Schwerin 0727-36 05 41 Samordnare, spår 1 Sofia Andersson 0727-33 73 15 Studie- och yrkesvägledare Kerstin Hjelm 0705-30 66 85 Specialpedagog Johan Ovik 0705-21 83 05 Specialpedagog