Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Engelska Skolan Norr Läsåret 2014/2015 1
Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Om Engelska Skolan Norrs likabehandlingsplan 3 Diskriminering och kränkande behandling begrepp och definitioner 3.1 Diskrimineringsgrunder 3.2 Direkt och indirekt diskriminering 3.3 Trakasserier 3.4 Kränkande behandling 3.5 Mobbning 3.6 Kränkning eller mobbning på internet 4 Förebyggande arbete kring likabehandling 4.1 Tidigt och snabbt ingripande av all personal 4.2 Tidigt och snabbt ingripande av föräldrar 4.3 Försoningsmöte efter konflikt 4.4 Vidare ingripande vid olösta konflikter 5 Handlingsplan för att främja likabehandling 5.1 Elevutbildning 5.2 Personalutbildning 5.3 Föräldrainformation 5.4 Elevrådet 6 Rutiner och generella åtgärder 6.1 Vid misstanke om kränkning 6.2 Vid misstanke om mobbning 6.3 Om problem kvarstår efter ingripandet 6.4 Allvarssamtal 6.5 Personal som kränker eller diskriminerar en elev 6.6 Rektors utredningsansvar 7 Utvärdering av åtgärder läsåret 2013-2014 7.1 Resultat 8 Mål läsåret 2014-2015 9 Bilagor 2
1 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande och personlig utveckling är en trygg skolmiljö där elever och personal trivs. Denna likabehandlingsplan ska vara en hjälp för att skapa en bra arbetsmiljö för alla elever på skolan. Det är viktigt att skolan förebygger och förhindrar trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt gällande lagstiftning (Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen 2010:800) måste skolan varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med detta då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många liknande beröringspunkter. I överensstämmelse med den nya lagen, innehåller denna handlingsplan riktlinjer om vad som anses vara diskriminerande beteende och hur skolan ska ta itu med det. Engelska Skolan Norr, ESN, utgår och använder sig av likabehandlingsplanen i skolans likabehandlingsarbete samt i arbetet för att motverka diskriminering och annan typ av kränkande behandling. ESN har en mångkulturell elev- och personalkår. Det bidrar till att vi har en hög medvetenhet om vikten av god tolerans för olika bakgrunder och kulturer. Vi har en lång tradition av nolltolerans i frågan om mobbning och annan kränkande behandling av elever och vi har ett väl fungerande antimobbningslag; Anti-Bullying Committee (ABC). ABC arbetar aktivt med incidenter/situationer och strävar efter att trakasserier och mobbning inte ska förekomma så att alla kan elever kan känna sig trygga i skolan. ESN:s engagemang och mål i denna fråga ingår i vår skolpolicy, våra skolregler samt i vår undervisning i social och emotionell intelligens som återfinns i vår kursplan i form av Livskunskap. 2 Om Engelska Skolan Norrs likabehandlingsplan Vårt långsiktiga mål är att alla på ENS ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade, känna trygghet och kamratskap i sin klass och i hela skolan. Den nya lagen ber oss att gå ett steg längre än den gamla lagen som krävde att alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte bara ska ska identifieras och redas ut, utan också dokumenteras av skolan. Den nya lagen kräver utöver detta också följande: Skolan gör en utredning och vidtar åtgärder om skolan fått information att en elev känt sig kränkt. Skolan får inte utsätta elever för repressalier för att de har gjort en anmälan. Preskriptionstiden är tio år. För att försäkra sig om att diskrimineringslagen följs har ESN utverkat en likabehandlingsplan som: Definierar konflikt, diskriminering, trakasseri och annan kränkande behandling samt mobbning på internet m.m.; Sammanfattar våra förebyggande åtgärder som återfinns i kursplanen; Förklarar vår policy och handlingsförloppet i konflikt- och mobbningssituationer; Tillhandahåller verktyg för utredning och åtgärder av händelser som involverar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa åtgärder hjälper ESN uppnå sitt mål att alla ska känna sig trygga i skolan. 3
3 Diskriminering och kränkande behandling begrepp och definitioner 3.1 Diskrimineringsgrunder Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsidentitet eller uttryck Ålder Kön Den som har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. 4
Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. 3.2 Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar en elev enligt någon av diskrimineringsgrunderna. 3.3 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller liknande. Trakasserier kan också vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. 3.4 Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet, när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer, man får inte vara med och leka) Texter och bilder på sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter m m (sms, mms, fotografier, MSN, skrivna meddelanden på olika communities). 3.5 Mobbning Enligt skollagen skall skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Varken skollagen eller diskrimineringslagen definierar mobbning. Barnombudsmannen föreslår följande definition av mobbning: Utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller på annat sätt försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt. Frågan om en person är utsatt för mobbning måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning. 5
3.6 Kränkning eller mobbning på internet Mobbning på internet definieras som att någon eller några använder teknik (framför allt internet och mobiltelefoner) som är riktad mot annan person för att medvetet eller omedvetet orsaka psykiskt eller emotionellt obehag för denne utan att det uppfyller ett legitimt syfte. Vanliga inslag är falska anklagelser, övervakning, hot, identitetsstöld samt förstörande eller manipulering av data. Mobbning på internet omfattar, men är ej begränsat till, bland annat följande: att avge nedlåtande kommentarer eller rykten om en person på en webbsida, via email, forum eller via mobiltelefon; att skriva eller skicka meddelanden eller email som är elaka eller hotfulla, eller i syfte att ge mottagaren en ekonomisk kostnad; att ta eller skicka vidare generande eller hånande fotografier och information av en annan person; att använda sig av fotografier eller annat för att ge vilseledande information om någon annan. Mobbning på internet kan vara speciellt förödande för unga bland annat därför att: man kan nås och utsättas för mobbning överallt och dygnet runt; mobbare kan sprida sitt sårande budskap till en väldigt bred publik med anmärkningsvärd hastighet; när det sårande budskapet väl finns på Internet är det oftast helt omöjligt att radera mobbare har lättare att gömma sig bakom den anonymitet som Internet ger tiden mellan planerande och utförande av mobbning har så gott som eliminerats i och med tekniken. Om en elev eller personal på skolan känner sig utsatt för mobbning på internet, -stalking eller - trakasserier och personalen får vetskap om detta så ska skolan vidta åtgärder. Engelska Skolan Norrs riktlinjer för användning av datorer När du får ett användarkonto på ESN accepterar du även ett stort ansvar. Skolans datorer är till för att användas i utbildningssyfte och på ett propert sätt (se Bilaga 1: Överenskommelse för användning av skolans datorer ). 4 Förebyggande arbete för likabehandling ESN främjande arbete handlar främst om att identifiera och stärka de goda förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Detta arbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde. Skolans elever kan alltid vända sig till mentorer, rektorer, lärare, kurator, skolsyster, ABC, Friendsrepresentant eller annan vuxen på skolan för att få hjälp vid diskriminering och kränkningar. Enkelt sagt så kan eleverna vända sig till vilken vuxen som helst av skolans personal för att få hjälp. Skolans personal ska vända sig till rektor om de blir kränkta eller på annat sätt utsatta av annan personal eller elever. I allvarliga fall ska polisanmälan göras. Huvudansvaret ligger hos rektor som ska informeras om samtliga fall av misstänkt kränkning. Det blir rektors ansvar att följa upp med ABC när det finns ett fall som anses vara en kränkning samt att dokumentera åtgärder som skolan har vidtagit. 6
Skolans personal har skyldighet att omedelbart rapportera misstanke om kränkande behandling till rektor och skolan elevhälsoteam (EHT). Vid kränkande behandling som sker öppet i skolan skall alla vuxna på skolan reagera direkt och tydligt markera att det inte är ett acceptabelt beteende. ABC är ett lagarbete bestående av vissa medlemmar av skolpersonalen som arbetar mot mobbning. Ansvarig för ABC är skolkuratorn som koordinerar insatserna och är sammankallande till möten. Möten hålls en gång i månaden för åk F-5 och för åk 6-9. En gång per termin kallas ABC-lagen till stormöte där då alla i ABC träffas. Den månaden hålls inget årskursindelat möte. 4.1 Tidigt och snabbt ingripande av all personal Om en vuxen på skolan ser en konflikt eller incident ska den vuxna stoppa incidenten och omedelbart diskutera den med de inblandade eleverna. Den vuxna kan vara en lärare eller annan anställd på skolan. All personal är skyldig att ingripa, oberoende av vilken klass en elev går i. Om en incident rapporteras av en elev bör det diskuteras med de inblandade eleverna så fort som möjligt. Vid konflikter så erbjuds eleverna att få mötas i ett försoningsmöte (se punkt 4.3). Personalen bör också göra en preliminär bedömning om trakasseri eller diskriminering har förekommit under konflikten. En incidentrapport ska alltid skrivas och direkt lämnas till biträdande rektor åk K-5 eller biträdande rektor åk 6-9, och/eller fritidsansvarig. 4.2 Tidigt och snabbt ingripande av föräldrar Föräldrar måste vara uppmärksamma på hur deras egna barn känner för hennes/hans relationer till klasskamraterna, andra elever eller personal och rapportera problem till klassläraren eller annan anställd på skolan. 4.3 Försoningsmöte efter konflikt För att ett försoningsmöte ska komma till stånd efter en konflikt krävs att båda parter är positivt inställda till att ha ett möte och om alla är villiga att medverka samt har en positiv inställning till att lösa problemet. Vill någon eller båda av parterna inte ha något försoningsmöte och anser att de kan förbättra situationen utan att detta sker så avvaktar antingen skolan med åtgärder eller följer upp eleverna på var sitt håll. Mentorer och andra lärare ombeds vara extra uppmärksamma på dessa elevers relationer. Visar det sig att klimatet inte blir bättre och konflikten lever kvar, fortsätter skolan med samtal för att hitta en lösning på problematiken. Om utfallet vid försoningsmötet är positivt följs mötet upp med enskilda samtal med eleverna, vid två olika tillfällen, med en veckas mellanrum inom den närmaste månaden. 4.4 Vidare ingripande vid olösta incidenter Om en incident anses ovanligt allvarlig och/eller av upprepande karaktär kommer ABC och skolledningen bli tillkallade att ingripa. Anses det vara fråga om mobbning tillkallas alltid ABC-laget. 5 Handlingsplan för att främja likabehandling 5.1 Elevutbildning Undervisning i social och emotionell intelligens, hälsa och värderingar, detta görs på livskunskapslektioner. Utbilda och träna Friends-representanter elevmedverkan DISA-utbildning. Utbilda elever angående faror samt angående netikett i samband med IT-undervisningen. 7
5.2 Personalutbildning ABC utbildar personalen gällande arbetet kring utredning av diskriminering och kränkande behandling. De presenterar sig i början av varje läsår och beskriver stegen för rapportering av mobbning, blanketter m.m. Ansvarig: Skolkurator. Ha uppdaterad personalinformation angående likabehandlingsplanen. Ansvarig: Rektor i samråd med ABC. Personalutbildningen kommer att vara fokuserad på värderingsövningar utifrån läroplanens värdegrund. Ansvarig: Rektor, biträdande rektor och kurator. Detta kommer att ske på Student Care Resource Meetings" utvalda tisdagar klockan 15.15-17.15. 5.3 Föräldrainformation Information angående ESN:s handlingsplan för att främja likabehandling. Ansvarig: Rektor Broschyr för föräldrar om ABC-laget. 5.4 Elevrådet Elevrådet företräder elevernas intressen. Elevrådet har insyn och medbestämmanderätt angående arbetsmiljöfrågor, ordningsregler och likabehandlingsplan. Elevrådsmöten kommer att hållas varannan vecka på schemalagd tid. Skolkurator närvarar på elevråden. Elevrådet rapporterar därefter till rektor gällande åk F-6 och biträdande rektor gällande åk 7-9. 6 Rutiner och generella åtgärder 6.1 Vid misstanke om kränking Vid misstanke om kränkning kontaktas rektor, biträdande rektor, och ABC. Ärendet diskuteras i ABC och ärendet fördelas till två personer inom laget. En av dessa två personer utses som ansvarig att individuellt hålla i samtliga samtal med berörda elever. Den andra personen fungerar som bollplank och vikarie vid samtal om den första personen inte kan genomföra planerade samtal av någon anledning. Mentor och rektor informeras om ärendet. Rektor informerar huvudman om händelsen. Utsatt elev kontaktas innan laget planerar åtgärder enligt plan. Under ärendets gång dokumenteras all information och fortlöpande åtgärder. Denna dokumentation delges till berörd rektor som arkiverar informationen. Dokumentation skall innehålla kontaktperson i laget, datering och: Vad ska göras När ska det göras Vem har ansvaret Information om innehåll i samtal Resultat av åtgärd När vårdnadshavare kontaktades och av vem 6.2 Vid misstanke om mobbning I mobbningsituationer tillämpas följande steg: 8
När en ev. mobbningsituation upptäcks, skrivs en rapport (se Bilaga 4: Anti-Bullying Committee (ABC)/ Incident Reporting Sheet ) och lämnas till ABC, alltid med kopia till skolkuratorn och biträdande rektor. En medlem i ABC kommer att utreda situationen genom att samla information från inblandade elever och/eller personal. Denna ABC medlem kommer att tala direkt med de elever som är inblandade i mobbningsituationen, i ett så kallat allvarssamtal (se punkt 6.4), utan dröjsmål från dess att rapporten inkom. Detta möte kommer att ske utan förvarning för eleven. En överenskommelse angående uppförandet kommer att ske och relevanta konsekvenser kommer att bli verksamma. Föräldrar kontaktas för att informeras om samtalet som vi har haft med deras barn. Ett uppföljningssamtal kommer att hållas med berörda elever följande vecka och därefter ytterligare ett efter två veckor. Detta är för att försäkra oss om att avtalet har följts. 6.3 Om problem kvarstår efter ingripandet Rektorn/biträdande rektor ska informeras. Situationen kommer att tas upp i EHT som innefattar biträdande rektor (k-5 eller 6-9), skolsköterskan, kuratorn, specialpedagoger och speciallärare. En handlingsplan för vidare ingripande kommer att utformas. Vid detta stadium kommer berörda föräldrar bli direkt involverade för att se till att handlingsplanen följs. Sociala myndigheter kan bli ombedda att ingripa om skolan inte klarar av att lösa problemet. Enskilda samtal hålls med misstänkta elev/elever. Enskilt samtal hålls med utsatt elev eller om processen måste gå vidare med ytterligare åtgärder. Rektor är då involverad i beslut om åtgärder. 6.4 Allvarssamtal En strategi läggs upp inför allvarssamtal med den elev eller de elever som utfört kränkningar mot annan elev. Utan dröjsmål ska enskilda samtal hållas med den elev/de elever som utsatt annan elev för kränkningar. Samtalen hålls direkt efter varandra detta för att eleverna inte skall hinna samråda eller förbereda sig. Undervisande lärare informeras i förväg att eleven/eleverna kommer tas ut ur undervisning under lektionens gång. Vid samtalen upprättas ett kontrakt om vad eleven kan göra för att förbättra situationen. Därefter tas med den utsatta eleven för att förhöra sig om att trakasserierna har upphört. Om inte det skett någon förbättring hålls nya samtal där man tittar över kontraktet och funderar över vad som hänt eftersom det inte följs. Om inte situationen förbättras genom samtal får rektor besluta om ytterligare åtgärder. Vårdnadshavare kontaktas. Arbetet med samtal bör inte inledas inför helg eller lov p.g.a. att kontinuitet i handläggningen ska uppnås. 6.5 Personal som kränker eller diskriminerar en elev När elev på ESN upplever att han/hon blivit kränkt och/eller respektlöst bemött av någon lärare kallar rektor omedelbart läraren till samtal. Skolans huvudman träder in för återkommande uppföljningssamtal med berörd lärare. Läraren erhåller stödsamtal med skolan specialpedagog ett antal gånger per vecka efter rapporterad incident. Specialpedagogen återkopplar till rektor varje vecka. Skolkurator har regelbundna samtal med berörd elev. Om kränkningarna fortsätter har rektor samtal med facket samt LAS-varning utfärdas. 9
6.6 Rektors utredningsansvar Rektors utredningsskyldighet innebär att: Ta uppgifterna på allvar. Utan dröjsmål ta reda på vad som hänt. Tala om för den som blivit utsatt vilka handlingsalternativ som finns. Lyssna på anmälarens önskemål beträffande ärendets hantering och åtgärder. Klargöra att skolan inte accepterar diskriminering och trakasserier. Agera aktivt, snabbt och med diskretion. Genomföra en saklig och objektiv utredning. Uppmärksamma behovet av stöd- och hjälpinsatser. Hålla de inblandade informerade om ärendets gång och de ställningstaganden skolan gör (även i de fall skolan kommer fram till att ingen åtgärd behöver vidtas). Göra en uppföljning efter utredning. Vid varje enskilt fall bedöma hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen ska göras. I skolverkets skrift Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan finns dessa begreppsförklaringar. 7 Utvärdering av åtgärder läsåret 2013-2014 För att säkerställa att eleverna och personalen ska känna trygghet på skolan har följande metoder utvärderats: Likabehandlingsplanen Utbildning/diskussioner gällande läroplanens riktlinjer och skolans värdegrund. ABC Medlingscentrum Elevenkät DISA-utbildning Förstärka rutiner gällande rutin vid fall då elev känner sig kränkt Sex-samlevnad, alkohol och droger Elevrådet Rastvakt Friends 7.1 Resultat Likabehandlingsplanen Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling skrevs om i enlighet med Skolinspektionens riktlinjer. Personal, elever och föräldrar ska ha god kännedom om likabehandlingsplanen. Under vecka 35 och 36 presenterade EHT all personal om innehållet i likabehandlingsplanen. Under samma period presenterade lärarna eleverna om planen på klassmötena. Och under vecka 37 hade alla lärare föräldramöten där de informerade föräldrarna om planen. 10
Utbildning/diskussioner gällande läroplanens riktlinjer och skolans värdegrund Diskussioner fördes under Student Care Resource Meetings", fortlöpande under året. Detta arbete kommer att fortgå och dokumenteras bättre. ABC ABC arbetet behöver förbättras vad gäller struktur och rutiner, samt synlighet gentemot elever, personal och föräldrar. De fall som kommit till kännedom har följts upp men förbättring behövs vad gäller statistikföring. Antalet medlemmar i ABC gruppen förblev detsamma som året innan. Föreläsning om mobbning, kränkning och trakasserier sköttes internt. Medlingscentrum Fortbildning ägde rum enligt plan. Elevenkät Elevenkät gjordes i två omgångar under läsåret. DISA Årskurs 0-3 Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser känner sig väldigt trygga i skolan, dock behövs ökat arbete med att förbättra känslan av trygghet i kontakten med andra elever och vuxna. Årskurs 4-6 Resultaten visar även här att den generella känslan av trygghet i skolan är hög men att förbättring behövs på området studiero, känsla av trygghet i kontakten med vuxna, samt kränkningar. Årskurs 7-9 Resultaten visar att skolan har förbättrat indexvärdena för områdena; ordningsregler och studiero. Skolan ligger nu över rikssnittet gällande dessa två områden för årskurs 7-9. I områdena trygghet samt kränkningar ligger vi kvar på samma nivå som förra året. DISA-utbildningen genomfördes som planerat. Utvärderingen visade att eleverna upplevde DISA på olika sätt; allt ifrån att de uppskattade frukten som severades till att de hjälpte dem med att sänka deras stressnivå. Generellt visar utvärderingen att eleverna ser DISA som något värdefullt som ger ett mervärde gällande självfötroende och att byta ut negativa tankar mot positiva. Förstärka rutiner gällande rutin vid fall då elev känner sig kränkt Rutinerna förstärktes i likabehandlingsplanen. Rapporteringen och uppföljning av händelser till rektorn och huvudman har i vissa fall inte fungerat tillfredställande. Detta p.g.a. att rektorn slutade mitt i terminen samt att skolan bytte ägare. Sex-samlevnad, alkohol och droger Genomfördes enligt planeringen. Eleverna ger detta mycket gott betyg och de önskar fler timmar om möjligt nästa läsår. 11
Elevrådet Mötena hölls på lektionstid som bestämt. Ibland var det svårt för lärarna/eleverna att komma ihåg mötestider och mötesplatser. Eleverna på högstadiet upplevde det att det ibland var svårt att närvara på grund av skolarbete. Förslag är att boka elevrådsmötena på elevens val om möjligt. Eleverna upplevde att många bra områden har diskuteras och att det har varit roligt att vara med i elevrådet. De upplever att de har fått komma till tals. Dock upplever de fortfarande att de brister i återkoppling från skolledningen. I årskurs 3-5 har mötena letts av skolkuratorn och har hållits regelbundet. Rastvakt Rastvaktsrutinen upptäcktes ha brister, vilka åtgärdades under året. Friends Genomfördes enligt planeringen. Vi hade friendsrepresentanter från högstadiet som besökte båda åk 6 flertalet gånger och genomförde övningar, visade film och pratade om deras arbete i Friends. Vi ser det som en viktig åtgärd för att förebygga mobbing samt att öka tryggheten bland eleverna på skolan. 8 Mål läsåret 2014-2015 Återkommande diskussioner om läroplanens värdegrund med personalen samt den litteratur som Andreas beställt. Genomgång av mål för Livskunskapen så att teman täcks i alla klasser. Utgå från Läroplanen Kap. 1 Fortsatta samtal och genomgång av rutinerna för EHT (hur man skriver och genomför stödprogram, uppföljning, m.m.) Bättre samarbete mellan EHT K-5 + 6-9. Tydligare samarbete mellan EHT K-5 (K-3) och Fritids. (Exempel: det händer ett bråk under skoldagen. Redan samma dag vet Fritids om detta och mentorerna för de barnen på Fritids kan följa upp). Tydligare samarbete mellan EHT och ABC. Skolkurator sammankallar ABC möten 1 gång/månad i K-5, samt 6-9 + stormöten med hela ABC 1 gång/termin. ABC jobbar enligt handlingsplan. ABC ska bli synligare gentemot elever, personal och föräldrar. Friends samarbete i hela skolan, alla årskurser. Tydligare rutin för inomhusrastvakter vilka områden som måste ha mer vuxennärvaro och under vilka tider. Rutin för hur länge elever sitter i matsalen, att lärare sitter med eleverna, att lärare tar ett gemensamt ansvar för att få ut eleverna på rast, att högstadielärarna 12
Bilaga 1: Överenskommelse angående användning av skolans datorer 1) Jag kommer att använda mitt ESN-konto för att göra skolarbete och, i undantagsfall när så uttryckligen tillåts, till andra acceptabla aktiviteter. 2) Jag kommer bara att använda mitt eget konto. Skulle jag komma över en dator med ett öppet konto kommer jag att omedelbart meddela detta till någon i personalen. 3) Jag kommer inte medvetet bryta några lagar om copyright i samband med skolarbete, i skolan eller hemma. 4) Jag kommer inte att använda stötande eller kränkande bilder eller ord om någon annan på ESN, via e-mail, textmeddelanden eller annan social media, varken från skolan, hemmet eller någon annanstans. 5) Jag kommer att rapportera stötande eller kränkande bilder eller ord som uttrycks om någon annan, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, till föräldrarna eller till någon i skolans personal. Jag förstår att jag kan förbli anonym när jag rapporterar detta. Jag, i klass är överens med dessa principer och kommer att följa dem under min tid på ESN. Datum Elevs underskrift Förälders underskrift 13
Bilaga 2: Skolregler angående mobbning På ESN förväntar vi oss en miljö med tolerans och respekt där mobbning inte accepteras. Genom att skriva under på följande regler visar du att du håller med skolan och samhällets policy angående mobbning i samband med skolan. 1) Jag kommer inte använda stötande eller kränkande ord eller handlingar gentemot någon annan på ESN. 2) Om någon annan använder stötande eller kränkande ord eller handlingar mot mig eller någon annan kommer jag omedelbart att informera en vuxen på skolan. 3) Jag kommer inte att använda något slags fysiskt våld. Istället, om så behövs, kommer jag att be en vuxen om hjälp. 4) Jag kommer inte att använda stötande eller kränkande bilder eller ord om någon annan på ESN, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, varken från skolan, hemmet eller någon annanstans. 5) Jag kommer att rapportera stötande eller kränkande bilder eller ord som uttrycks om någon annan, via e-post, textmeddelanden eller annan social media, till föräldrarna eller till någon i skolans personal. Jag förstår att jag kan förbli anonym när jag rapporterar detta. Jag, i klass är överens med dessa riktlinjer och kommer att följa dem under min tid på ESN. Datum Elevs underskrift Förälders underskrift 14
Bilaga 3: Disciplinär åtgärd utvisning ur undervisningslokalen Eleven Klass Datum Har idag den Kl under lektionen / rast Utvisades från undervisningen eller hade ett samtal med personal p.g.a. att hon/han trots upprepade tillsägelse fortsatt att uppträda störande. Kort beskrivning av elevens uppträdande/uppförande: Vårdnadshavare har blivit kontaktade. Datum Kontaktform: E-post, Telefon Personligen Den undervisande läraren, eleven och vårdnadshavaren och har kommit fram till följande åtgärder för att detta inte ska ske igen: Undervisande lärare: Befattning: Engelska Skolan Norr Incident 1 Incident 2 Incident 3 (träff med förälder) 15
Bilaga 4: Anti-Bullying Committee (ABC)/ Incident Reporting Sheet (Please Circle if ABC matter or other incident) If a bullying matter, please complete and pass on to ABC via school counselor s box. If another type of incident please compete and pass on to the revelant staff member Date reported: Your name: Lovcation: Time: Student/s involved & class/es: Playground Corridor Lunchroom Locker Room Before School During Class Morning Tea Break Lunch Break Description of Incident/s: (please attach any other info/notes to the back) Other: After School Immediate action taken: Witnesses Copies of Report to: 16
Anti-mobbninglagets (ABC) blankett för rapportering ABC Staff members /responsible Responded to: Yes No Date: 1 st f/u 2 nd fu Uppföljning; åtgärder tagna (v.g. ange datum) 17
Bilaga 5: Blankett #2 ESN:s Incidentanmälan om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Denna blankett ska lämnas till skolledningen. (Notera att denna anmälan kan vara anonym) Namn Datum Inblandade personer Övergripande beskrivning av incidenten (tidpunkt, datum, plats, elever/personal inblandade, eventuella vittnen) Beskrivning av den specifika situationen av diskriminering, trakasseri eller kränkning. Mottagen av: Datum: Tidpunkt: Incident nummer: 18
Uppföljning av incident nummer : Datum: Namn: Befattning: Första ingripandet (vad gjordes och hur): Handlingsplan (kortfattad beskrivning av överenskommen handlingsplan) Uppföljning (2 dagar) Uppföljning (2 veckor) Uppföljning (4 veckor) 19
Bilaga 6: Broschyr som gå ut till alla elever och föräldrar Grupper och rutiner Vi har en plan för likabehandling som finns på www.esn.se under "känna sig trygg". Alla klasser och fritidsgrupper har lektioner i livskunskap. Antimobbningsgruppen (ABC) behandlar misstänkta fall av mobbning. Elevvården ansvarar för att barn som behöver extra stöd får det. Vissa elever är representanter för Friends och de rapporterar incidenter som de ser till personalen. HUR VI ARBETAR Om du känner att det finns en fråga eller konflikt under skol- eller fritidstid där ditt barn är inblandat, bör du först kontakta: 1.Klassföreståndaren/mentorn om problemet gäller skoldagen. 2. Fritidslärarna om problemet gäller fritidstid, eller 3. ämnesläraren om problemet har ägt rum under en viss lektion (t.ex. om det har varit ett problem under idrott eller svenska, kontaktas idrotts- eller svenskläraren) Läraren som du talar med kommer att försöka lösa problemet och hålla dig informerad. Om läraren anser att frågan är en del av en större mobbnings- eller elevvårdsproblem kommer denna att skriva en rapport och hänvisa till ABC eller till elevvården och informera dig. Någon från ABC eller elevvården kommer sedan att kontakta dig när en utredning har skett. Om problemet känns särskilt akut eller om det inte har blivit löst kommer ABC, elevvården eller läraren att föra det vidare till rektorn. Steg 6: Om problem kvarstår kontaktas sociala myndigheter Att framföra klagomål Om du inte känner att du får ett tydligt svar efter att du har försökt kontakta den relevanta läraren, föreslår vi att du först och främst kontaktar antingen (skola), Bradford Wohlner, årsk. F-5, Andreas Tull, årsk 6-9, eller Jason Cowling (fritids). Om du vill skriva ett formellt klagomål till skolan finns ett formulär som kallas "klagomålsblankett". Detta finns på www.esn.se under rubriken "känna sig trygg". Detta bör skickas till rektorn som sedan kommer att kontakta dig. Om du fortfarande inte är nöjd kan du skicka ditt klagomål till huvudmannen. 20