Fö5 Processer och organisation

Relevanta dokument
Fö2 Processer och koordination

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Introduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation?

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation Individ och grupp

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte

Organisationskommunikation3

Organisering. Aida Alvinius.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Den temporära organisationen

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Stadsutveckling Den goda staden projektet

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Interkulturellt ledarskap

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course

Human resource. Människan och organisationer

Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning

Interkulturellt förhållningssätt

Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet. Systemvetare och ett intresse för ekonomiska k perspektiv på IT

Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Mål. Människor Struktur. Kultur

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

MEDARBETARPOLICY januari

Välkomna till Beställarrollen VBEN01

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system

Vision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Affärsidé Mål Intressenterna Systemanalys

Att skapa projektgruppen

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april Teresia Stråberg IPF AB

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten?

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Projektets organisation

LUNDS UNIVERSITET. Projektorganisation, -integration och - omfattning

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Projekt som arbetsform

Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Göteborgs Stads program för IT

Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning

Att vara chef i komplexa organisationer

En vägledning i vårt dagliga arbete

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

En idéskrift. En idéskrift

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Ergonomisällskapet Sverige

Digitaliseringens transformerande kraft

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt

Med kränkande särbehandling

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: Dnr:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

Mer kvalitetstid på jobbet

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Arkitekten som organisatör - från prick till prick. Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Samverkan och samverkansprojekt

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Internationalisering i en global värld

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Produktionsekonomi och kvalitet

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Distribuerade projekt

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Transkript:

Disposition Fö5 Processer och organisation Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Processer och organisation Ett organisationsteoretiskt sammanhang Ta vid från introduktion fördjupa samtidigt: organisationsteori på 90 minuter En traditionell organisation ställs ofta som motpol till starkt processorienterade sådana Retorik Praktik Vad en organisation är Olika drag hos organisationer och effektivitet hos organisationer Relatering till processer Det organisationsteoretiska sammanhanget För processer Viktigt för att förstå processer och IT i ett sammanhang Viktigt för att förstå koordination i ett sammanhang Mera om på Fö 5 Nu är vi redan där! Organisation och organisering Två viktiga begreppspar Organisering [ ] to organize is to assemble ongoing inter-dependent actions into sensible sequences that generate sensible outcomes. (Weick, 1979, s. 3) Organisation [ ] social structures created by individuals to support the collaborative pursuit of specific goals. (Scott, 1998, s. 10) Leder mera tanken till: Struktur institutionaliserade handlingar/mönster Juridiska enheter Vad är en organisation? Vad är en organisation? (forts.) En organisation är ett socialt system som är medvetet konstruerat för att uppnå bestämda mål (Etzioni, 1982) Socialt Består av människor Samagerar med varandra Intressen Förutsättningar Uppgifter Regler och riktlinjer Grupprocesser System Gruppen av människor som samagerar Avgränsad från omvärlden Utgör tillsammans en helhet Samarbetar för att nå mål Beroende av resurser från omvärlden för att upprätthålla verksamhet Omvärld = handlingsmiljö Medvetet konstruerad Det mest effektiva sättet att lösa uppgiften på Rutiner, formell struktur etc. (Fritt efter: Jacobsen & Thorsvik, 2008) 1

Fördelar med organisationer Olika drag hos organisationer Organisationer skapas eftersom de innebär fördelar vid utförande av uppgifter Organisationerna skall vara: Hållbara över tiden (utformade för att utföra en specificerad mängd aktiviteter) Tillförlitliga (bra på att utföra samma sak på samma sätt upprepade gånger) Möjliga att förklara (beteenden finns inom ett regelverk, vilket utgör både riktlinjer och rättfärdigande för beslut och aktiviteter). (Scott, 1998, s. 23 f.) Formella drag Formell organisationsstruktur Informella drag Organisationskultur i Organisationens maktförhållanden Olika drag hos organisationer Olika drag hos organisationer Formella drag Klart formulerade som ger klara riktlinjer för arbetet Ge utrymme för tolkningar vad som är ändamålet eller vad som skall uppnås Formell organisationsstruktur Två huvuddimensioner Arbetsfördelning och specialisering Styrning och samordning (jmf. koordination) Representeras ofta i: Scientific Management, Den administrativa skolan, Byråkratikskolan och Agentteorin Ett perspektiv på organisationer som rationella system eller det strukturella perspektivet Informella drag Organisationskultur Kan stärka och komplettera det formella eller står i konflikt med (försvåra) Gruppnormer Social sammanhållning Grupptryck Organisationens maktförhållanden Individers och gruppers mål Privata, organisatoriska, informella makt och konflikt Representeras ofta i: Human Relations-teori, organisationskulturteori och maktstudier 2009-02-11 Föreläsning 1: Processer och IT 2009-02-11 Föreläsning 1: Processer och IT 2

Organisationens omvärld Omvärlden påverkar organisationer Påverkar utformningen av, struktur, kultur och maktförhållanden Omvärldsdrag med påverkan på organisationsbeteende Extern otrygghet Komplexitet och förändring i omvärlden, t.ex. finanskriser Beroende av externa aktörer Kan begränsa organisationens handlingsfrihet Externt tryck Kan tvinga organisationen till att föredra vissa alternativ framför andra Värderingar i samhället, politiska beslut, teknisk innovation etc. Representeras ofta i: Situationsteorin, Resursteorin, TCT och institutionell teori 2009-02-11 Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Fokus på organisationers formella drag Beskrivning av ett önskat tillstånd (jmf. er FA/SIMM) En beskrivning av den domän där organisationen vill uppträda Domän Geografiskt område Vilka kunder/klienter/brukare /b k man skall vända sig till Vilka leverantörer Vilka konkurrenter Vilka samarbetspartners Vilken teknik Kanske mera mål i betydelsen Intentioner om en framtida domän Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 42 ff.) och Thompson (1967) 2009-02-11 Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Mål och effektivitet i organisationer Strategi Vad man önskar uppnå En uppsättning mål om ett önskat framtida tillstånd Vilka åtgärder man skall vidta för att uppnå det I strategiska analyser ingår analys av Omvärlden möjligheter och hot Interna resurser och värderingar som uttalar riktning Strategiska val Geografisk lokalisering, produktdifferentiering, prispolitik, reklam och PR etc. Effektivitet Vad som karaktäriserar en effektiv organisation Att hushålla väl med knappa resurser Kan variera från vinstmaximering till +/- noll Knutet till idén om mål För att vara effektiv måste man vara produktiv Effektivitet är ett komplext begrepp är en subjektiv storhet Övermätning förenkling, känslan av objektivitet Resultat svåra att spåra Vad de beror på; organisationens prestationer i sig, förhållanden utanför Tidhorisont 3

Organisationsstruktur Organisationsstruktur Formell struktur ofta associerat till Organisationsplaner, befattningsbeskrivningar, position, regler etc. Hur man Fördelar arbetsuppgifter Styr och samordnar arbetet för att förverkliga organisationens mål Social struktur Mönster av social samverkan och en accepterad uppsättning normer och informella regler för beteende i organisationen En social struktur uppstår överallt en beteende och normstruktur En formell organisationsstruktur konstrueras medvetet för att främja ett visst beteende (jmf. IT) Jämför med vår tidigare diskussion om koordination! En funktionsbaserad indelning av organisationer Likartade arbetsuppgifter sammanförs i samma organisatoriska enhet T.ex. produktionsföretag Inköp, produktion, service och försäljning Fördelar Skapar förutsättningar för maximal specialisering Undviker dubbelarbete Stordriftsfördelar Nackdelar Specialistkultur suboptimering Samordningsproblem mellan avdelningar Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 78 f.) och Thompson (1967) Organisationsstruktur Processer och funktioner En marknadsbaserad indelning av organisationer Uppgifter som hör samman med en produkt eller ett verksamhetsområde sammanförs i samma organisatoriska enhet Fördelar Större flexibilitet gentemot marknaden Mer enhetligt produkt- och kundtänkande Nackdelar Inte nyttjar möjliga stordriftsfördelar Risk för dubbelarbete Kompetensutveckling kring liknande funktioner svårare Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 79 ff.) Olika organisatoriska dimensioner Det horisontell och det vertikala Ansvar kan överlappa funktioner och processer Vem eller vilka har resurser och reell makt? Vilken dimension stödjer infrastrukturen? IT-systemen? Budgetsystemen, resurstilldelning etc. Vilken dimension stödjer företagskulturen? Matrisorganisationer Möjliga konflikter, tvetydlighet, kostnader m.m. Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Processer och funktioner Organisationers beståndsdelar Matrisorganisationer Flera styrlogiker Flera informationskanaler Flera auktoritetsrelationer Funktionerna är ofta hemvisten Projekt och processer kan representeras i den horisontella dimensionen Konkurrerande strukturella dimensioner? Latent konflikt? Matrisorganisationen kan vara permanent eller temporär Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Organisationer är komplexa Leavitts diamant (Leavitt, 1965, s. 1145) Fyra ömsesidigt samverkande beståndsdelar, vilka utgör organisationens: sociala struktur (mönster av relationer mellan deltagare i en organisation, normer, roller) teknik (ofta inbäddad i maskiner) mål (föreställningar om framtida tillstånd) människor (deltagare vilka bidrar till organisationen) 4

Informella normer och sociala relationer Något mera om organisationers informella drag Kan spegla arbetsfördelning och gruppering av befattningar i en organisation Kan stimulera rivalitet och konflikt mellan grupper Beteenden kan bero på personliga och sociala förhållanden i organisationer snarare än egenskaper hos organisationsstrukturerna Normer, oskrivna regler och förväntningar som påverkar människors handlande, hur de tänker och känner Utgör organisationskultur 2009-02-11 Föreläsning 1: Processer och IT Organisationskultur Maktförhållanden i organisationer En klassisk definition (Shein, 1985, s. 9) [Organisationskultur är] ett mönster av grundläggande antaganden uppfunnet, upptäckt, eller utvecklat av en viss grupp efter hand som den lär sig bemästra sina problem med extern anpassning och integration som har fungerat tillräckligt bra för att bli betraktat som giltigt, g och som därför lärs ut till nya medlemmar som det riktiga sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till dessa problem Normer (Giddens, 1989, s. 31) Värderingar betraktas som abstrakta ideal, medan normer är bestämda principer eller regler som människor förväntas följa Organisationer kan betraktas som sammansatt av olika intressegrupper och koalitioner, snarare än som en enhetlig aktör med klara mål och konfliktfri rationalitet Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 143 ff.) Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 118 ff.) En intressentmodell Läsa mera? Samarbetspartner Fackföre- ningar Ägare Ledning Anställda Offentlig myndighet Några inspirationskällor: Ahrne, G. och Hedström, P. (red., 1999): Organisationer och samhälle: analytiska perspektiv, Studentlitteratur, Lund Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J. (2008/2002/1997/1995): Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Lund Scott, W.R. (1998): Organizations: rational, natural, and open systems, 4th Edition, Prentice Hall, New Jersey Thompson, J.D. (1967): Hur organisationer fungerar, bokförlaget Prisma, Stockholm Intressegrupper (Fritt efter: Rehnman, 1969) 2009-02-11 5

Sammanfattning Ett organisationsteoretiskt sammanhang En organisation som ett medvetet konstruerat system Organisationens Formella drag Formell organisationsstruktur t Funktion vs. process i matrisorganisationen Omvärld Informella drag Organisationskultur Definition, normer etc. Organisationens maktförhållanden Intressenter 6