IT-plan KÄLLÄNGENS SKOLOMRÅDE 2012-2013. FÖRSKOLOR Björklövet Bo Kalvhagen Kaninen Nallebjörnen Yttringe



Relevanta dokument
IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA

IT-plan Bo SKOLA

IT-plan KLOCKARGÅRDENS SKOLA

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

IT-strategi. Essviks skola 2015

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IKT-Strategi BoU

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

IKT- och mediepedagogisk plan

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Slutdatum:

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

Visioner Mål Nuläge Kompetensutveckling Investeringar Skola 2011 Lgr 11 Framtidsplaner

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

IKT-plan Stocksunds RE

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

IKT- strategi

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Läromedlen på Stockholms skolor

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

IKT-strategi

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

IKT-strategi

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digitalisering i förskolan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

IT-strategi Röbäcks skolområde

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan Abrahamsbergsskolans IKT-grupp

IT-Handlingsplan Skönsmons skola

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

KVALITETSREDOVISNING

IT-plan för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan. Lärande- och kulturförvaltningen. Jag kan, jag vill, jag vågar.

e-strategi i utbildningen

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

IT-plan för Förskolan Äventyret

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

IT-strategi Röbäcks skolområde

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen Motala kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

IT-plan för Skolområde Södra Kristianstads kommun

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Myrsjöskolans IT-plan

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

IKT-plan Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida:

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Sida 1 (6)

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Transkript:

IT-plan KÄLLÄNGENS SKOLOMRÅDE 2012-2013 FÖRSKOLOR Björklövet Bo Kalvhagen Kaninen Nallebjörnen Yttringe GRUNDSKOLOR Bo år F-3 Klockargården år F-3 Rudboda år F-5 Källängen år 4-9 2012-06-13

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Sammanfattning för skolområdet*... 3 2. Inledning*... 4 3. IT i förskola*... 4 3.1 Datorer... 5 3.2 Datorer till barnen*... 5 3.3 Datorer för personal*... 6 3.4 Datakunskap för barn... 7 3.5 Pedagogiska program och webbtjänster... 7 3.6 Projektorer, digitala skrivtavlor... 8 3.7 Nätverk... 8 4 IT i skola*... 9 4.1 Datorer... 9 4.2 Datorer för elever*... 9 4.3 Datorer för personal*... 10 4.4 Datakunskap för elever... 11 4.5 Pedagogiska program och webbtjänster... 11 4.6 Interaktiva skrivtavlor, projektorer och övrig IT utrustning... 12 4.7 Nätverk... 13 5 IT-kompetens för pedagoger*... 13 6 IT-kompetens för skolledarna*... 14 7 Skoldatatek... 14 8 IT-baserade verksamhetssystem*... 15 9 Webbplats... 16 10 Organisation... 16 11 Kvalitetssäkring... 17 12 Bilagor... 18 12.1 Sammanställning av antalet datorer i Källängens skolområde... 18 12.2 Underlag för beräkning av datortäthet kring antal personal/elever/barn per dator. 18 12.3 Underlag angående kompetensen för personal som genomgått PIM-utbildning inom skolområdet.... 19 2

Förord Lidingö stads mål är att ha Sveriges bästa förskolor och skolor. I den nya skollagen, som ska tillämpas från och med den 1 juli 2011, står att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Kursplanerna i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) förutsätter tillgång till internet och det blir tydligare hur ämnesundervisningen förväntas bidra till utvecklandet av digital kompetens. Mer specifika digitala kunskaper tas upp i de nya kursplanerna inom varje ämne. De nya styrdokumenten ställer därmed ökade krav på lärares kunskaper och möjlighet till kompetensutveckling på området. Digital kompetens finns med som en av EU kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet digital kompetens innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT. De obligatoriska avsnitten (*) att beskriva i skolornas IT-planer härrör direkt till de indikatorer som finns för Utbildningsnämndens (UN) övergripande mål IKT (informationsoch kommunikationsteknologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. Indikatorerna är: Antal pedagoger per dator Antal elever per dator Kompetens hos lärare; andel lärare som genomgått PIM-utbildning (praktisk it- och mediekompetens). Utöver detta skall skolornas användning av utbildningsförvaltningens webbaserade verksamhetssystem mot föräldrar och internt på skolan beskrivas (8. Datasystem) 1. Sammanfattning för skolområdet* Lidingö stads mål är att ha Sveriges bästa förskolor och skolor. Vi kan med stolthet säga att enheterna inom Källängens skolområde är i topp bland Sveriges bästa förskolor och skolor. Under läsåret 2010-2011 tog hela området ett stort kliv framåt när det gäller digital kompetens och ett interaktivt lärande. Med skolområdets gemensamma IT-plan som utgångspunkt så har nu samtliga enheter skrivit sina egna IT-planer och beskrivit hur den fortsatta IT utvecklingen skall ske på respektive enhet. Vi har installerat trådlösa nätverk i samtliga enheter. Alla klassrum har någon typ av projektorlösning som gör att vi kan få ett interaktivt lärande med Internets möjligheter till samtliga elever. Området har gjort en massiv omvandling från stationära datorer till bärbara och vi har en 1 till 1 lösning när det gäller lärardatorer. Inköp av fler elevdatorer har också gjorts i form av nya pool pc datorer till samtliga skolor, placerade i datavagnar för att få ett flexibelt och maximerat nyttjande av datorerna. En höj och sänkbar Activeboard har installerats på Kalvhagens förskola för att låta förskolebarnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Kalvhagens förskola har även varit med i stadens pilotprojekt kring Surfplattor i förskolan. Satsningen på IT kommer fortfarande vara ett prioriterat arbetsområde för skolområdet med fokus på utöka antalet datorer och kompetensutbilda personal. Med denna IT-plan kommer skolområdet att ytterligare flytta fram sin position vad det gäller digital kompetens och ett interaktivt lärande. 3

2. Inledning* Syftet med denna IT-plan är att ta fram en plan för Källängens skolområdes fortsatta satsning på sin IT infrastruktur. Den skall ligga till grund för de olika enheternas IT planer och deras fortsatta utveckling kring ett digitalt lärande. Digital kompetens finns med som en av EU kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet digital kompetens innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT, (informations- och kommunikationsteknologi). Denna plan skall göra att skolområdet arbetar med EU kommissionens mål kring digital kompetens och uppnår Lidingö Stads mål för IT samt att den skall bidra till att lyckas med vårt övergripande mål: En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär- och arbetsmiljö. IT-planen betonar begreppet utvecklande lärmiljö. Begreppet IT delas in i följande delmål i IT-planen IT i förskola IT i skola IT kompetens för pedagogerna IT kompetens för skolledare Skoldatatek IT baserade verksamhetssystem Webbplats Organisation Kvalitetssäkring 3. IT i förskola* Förskolorna har inte kommit lika långt i sin IT-struktur som områdets skolor. Men med utgångspunkt från förskolornas IT planer så har arbetet med den digitala kompetensen och ett digitalt lärande påbörjats. Samtliga förskolor har i dag trådlösa nätverk som ett komplement till deras fasta nätverk. En förskola (Yttringe) kommer att koppla bort det trådlösa nätverket och istället inmontera vägguttag i hemvisterna. Anledningen är att ett barn i förskolan anses ha behov av detta på grund av strålningen. För övrigt har stationära datorer ersatts med bärbara för att få ett mer flexibelt arbetssätt både när det gäller personal och barn. Kalvhagens förskola har som första förskola installerat en höj och sänkbar Activeboard för att låta barnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Kalvhagen har även varit med i ett pilotprojekt kring SAMSUNG surfplattor i förskolan. 4

3.1 Datorer Antalet datorer i förskolorna är fortsatt låg. Det finns ca 1 dator per avdelning. En omvandling från stationära till bärbara genomfördes under 2011 för att datorerna skall kunna användas på ett flexiblare sätt. Nedan finns två sammanställningar av antalet datorer inom förskolorna i Källängens skolområde, avläst 2010-12-10 och 2012-06-01. Resultatet visar att under de senaste 18 månaderna är antalet datorer per barn och personal i princip oförändrat för skolområdets förskolor. Denna sammanställning stäms av och uppdateras årligen den 15 oktober. Resultatet redovisas till utbildningsnämnden som ett resultat till UF s mål att öka datortäten för pedagoger och barn. 2010-12-10 Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 15,0 70 15 5 1 6 Björklövet 3,1 139 28 0 9 9 Kaninen 16,3 5,0 49 15 3 3 6 Nallebj./Kalvhag. 26,3 5,0 158 35 6 7 13 Yttringe 10,8 11,0 43 11 4 1 5 Totalt 25,5 5,0 459 104 18 21 39 2012-06-01 Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 8,5 72 17 4 2 6 Björklövet 146,0 3,3 146 30 1 9 10 Kaninen 17,3 5,3 52 16 3 3 6 Nallebjörnen 17,0 7,0 85 21 5 3 8 7 + 2 Kalvhagen 65,0 3,0 65 18 1 6 surfplattor Yttringe 12,5 12,0 50 12 4 1 5 Totalt 26,1 4,7 470 114 18 24 42 Antalet datorer på förskolan skall öka. Varje avdelning skall minst ha en administrativ och en pedagogisk dator. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet. 3.2 Datorer till barnen* Mindre än hälften utav förskolornas datorer är pedagogiska. Idag är datortätheten 26 barn per pedagogisk dator, med en variation mellan 12 146 barn mellan områdets förskolor. Det är på de pedagogiska datorerna som eleverna kan logga in på förskolans barnkonto och träna på de pedagogiska program som finns installerade på datorerna. Kalvhagens förskola har under vt 2012 varit delaktig i ett projekt kring surfplattor på förskolan. Under projektet har förskolan fått låna 5 st. surfplattor för att se hur barn och 5

personal kan använda sig utav surfplattor under verksamheten. En utvärdering som gjorts visar att de äldre barnen har haft störst nytta av surfplattorna. De har använts som uppslagsverk både i förskolan och i naturen. Surfplattorna har varit till hjälp för de barn som har språk/tal svårigheter. Dessutom har man sett på bilder/film, skrivit, målat och spelat enklare pedagogiska program. Kalvhagen beslöt efter projektet att köpa in två surfplattor till förskolan. Antalet barn per pedagogiska datorer skall minska så att barnen har en möjlighet till att uppnå kunskapsmålen som finns på våra förskolor. Antalet surfplattor skall öka som ett komplement till datorerna. Om det är brist på pedagogiska datorer på avdelningen, så kan de datorer som finns på förskolan samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan så att barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet. Pedagoger från områdets förskolor skall ha möjlighet att besöka Kalvhagens förskola för att inspireras och få tips till användningsområden för surfplattor. 3.3 Datorer för personal* Drygt hälften av förskolornas datorer är administrativa. Det innebär att bara personalen kan logga in på dessa datorer. Idag är datortätheten 4,7 pedagoger per administrativ dator, med en variation mellan 3 12 pedagoger mellan områdets förskolor. Alla bärbara administrativa datorer har också möjlighet till VPN anslutning. VPN (virtual private network) är en säker förbindelse, även kallat tunnel, mellan dator och server/servrar i Lidingö stad. Fördelen är i första hand att pedagogen kan komma åt sin hemkatalog eller förvaltningens gruppkataloger, Ö-nätet från sitt hemnätverk. Antalet pedagoger per administrativa datorer skall minska så att personalen har en bra möjlighet till att genomföra sin pedagogiska dokumentation och annat administrativt arbete. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet, framförallt med tonvikt på att förtäta antalet datorer för förskolans förskollärare. 6

3.4 Datakunskap för barn för barnens datakunskap i skolområdets förskolor har under 2011 beslutats av förskolecheferna. Dessa mål är strävans mål som eleverna skall klara när de lämnar förskolan och börjar i förskoleklass. Förskolorna i Källängens skolområde skall sträva efter att varje barn kan: sätta på, logga in och stänga av datorn hantera mus och tangentbord använda de pedagogiska programmen som finns i förskoleavtalet göra enkla figurer i programmet Paint Alla förskolor skall ha inloggningskonto för sina barn. Om det är brist på pedagogiska datorer på avdelningen, så kan de datorer som finns samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan så att barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. 3.5 Pedagogiska program och webbtjänster Lidingö Stad har köpt en kommunlicens för förskoleavtalet från Elevdata. Detta innebär att förskolorna har en bra grund av pedagogiska program eftersom dessa program finns installerade på samtliga pedagogiska datorer. Just nu kan även barnen via Elevdatas nedladdningssida installera samtliga program i förskoleavtalet på sina hemdatorer. Kostnaden för att få programvaror paketerade på våra datorer är hög. Det finns gott om bra pedagogiska program på webbsidor som är gratis att använda. Alla förskolor har via sin hemsida ett länkarkiv Lilla digitala skattkistan med förslag och länkar till bra pedagogiska program som är anpassade till barn i förskolan. Barnen skall använda förskolans datorer och förskoleavtalet som Lidingö Stad har köpt kommunlicens för och andra pedagogiska program så att IT målen kan uppnås innan barnen lämnar förskolan. Förskolans pedagogiska datorer kan samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan då barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. Information om att möjligheten finns att installera förskoleavtalets programvaror sprids via avdelningarnas veckobrev eller via den IT-ansvarige på respektive förskola. 7

3.6 Projektorer, digitala skrivtavlor Alla förskolor har mobila projektorer för att bl.a. kunna visa upp förskolans pedagogiska dokumentation för föräldrar och barn. Kalvhagens förskola har också fått en höj och sänkbar Activeboard installerad. Detta gjordes som ett pilotprojekt för att låta förskolebarnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Projektet finansierades av skolområdet. et är att fler förskolor i området skall investera i en interaktiv projektor eller en digital skrivtavla för att barnen på ett interaktivt sätt skall ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Pilotprojektet har utvärderats under vt 2012. Utvärderingen påvisade glädje och nytta för barnen och personalen genom att använda sig utav tavlan. Pedagoger från alla områdets förskolor har haft möjlighet att komma till Kalvhagens förskola för att se och inspireras av hur Kalvhagens pedagoger använder sig utav sin Activeboard. 3.7 Nätverk Alla förskolor har ett väl utbyggt nätverk med fasta anslutningspunkter samt ett öppet trådlöst nätverk. Förskolorna gjorde denna investering under 2010-2011. Yttringe förskola har i juni 2012 monterat ner det trådlösa nätverket och istället inmonterat vägguttag i sina hemvister på förskolan. Samtliga förskolor ha ett trådlöst nätverk för att få ett flexibelt arbetssätt för elever och lärare. Eftersom samtliga förskolor i skolområdet har ett trådlöst nätverk så är målet uppnått. Utbyggnaden av de trådlösa nätverken måste ske alltefter som kapaciteten kräver det. 8

4 IT i skola* 4.1 Datorer Under läsåret 2010-2011 gjordes en massiv omvandling av stationära datorer till bärbara. Från att 80 % av skolans datorer varit stationära, så är vi idag nere på 15 %. De stationära datorer som finns kvar i skolorna har nu ett speciellt syfte till att en omvandling inte är nödvändig. Nedan finns två sammanställningar av antalet datorer inom förskolorna i Källängens skolområde, avläst 2010-12-10 och 2012-06-01. Resultatet visar att under de senaste 18 månaderna har antalet datorer per elev och personal minskat på samtliga skolenheter precis som utbildningsnämndens mål säger. Detta trots att både antalet elever och antalet personal har ökat. Denna sammanställning stäms av och uppdateras årligen den 15 oktober. Resultatet redovisas till utbildningsnämnden som ett resultat till UF s mål att öka datortäten för pedagoger och barn. 2010-12-10 Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal lärare Antal Elev PC* Bo 11,8 2,7 153 24 10 13 9 Klockargården 7,7 2,4 222 31 13 29 13 Antal PC för anställda Kommentar Källängen 5,7 1,9 614 67 58 107 36 *inkl 56 st PoolPC Rudboda 8,0 6,1 304 49 26 38 8 Totalt 6,9 2,6 1293 171 107 187 66 2012-06-01 Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal lärare Antal Elev PC* Antal PC för anställda Kommentar Bo 6,7 2,8 181 34 27 13 *inkl.12 st PoolPC Klockargården 7,1 1,6 221 39 31 25 *inkl.14 st PoolPC Källängen 4,2 1,3 628 63 151 49 *inkl.112 st PoolPC Rudboda 5,6 2,3 307 58 55 25 *inkl.26 st PoolPC Totalt 5,1 1,73 1337 194 263 112 Alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning samt att eleverna skall få en större tillgång till datorer när skolarbetet kräver det och för att kunna genomföra ett digitalt lärande i undervisningen. Antalet datorer skall utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. Prioritering är att alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning därefter utökning av antalet elevdatorer. 4.2 Datorer för elever* Datortätheten för skolområdets elever är idag 5,1 elever per dator. Variationen mellan våra olika skolor ligger mellan 4,2 7,1 elever per dator. Detta är en förbättring mot tidigare avstämning och en ökning med 76 elevdatorer till totalt 263 st. Källängen 6-9 var pilotprojekt för Pool PC för Lidingös grundskolor med 56 bärbara datorer. 9

Då projektet var lyckat har samtliga skolor inom skolområdet köpt in Pool PC till sina elever. Källängen har köpt in ytterligare 56 st, Rudboda 26 st, Klockargården 14 st och Bo skola 12 st. Datorerna är placerade i datavagnar på respektive skola. Då dessa datorer kräver individuella elevinloggningar för att komma ut på Lidingö Stads öppna elevnät så har Klockargården och Rudboda pilotprojekt för detta under våren 2011. Idag finns det möjlighet för samtliga elever från förskoleklass att få individuella inloggningskonton. Antalet elever per dator skall minska så att eleverna har god tillgång till datorer för att få en flexibel lärmiljö och ett digitalt arbetssätt. Om det visar sig att elevdatorerna inte finns tillgängliga i den utsträckning som undervisningen kräver, så skall antalet elevdatorer utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. Det skall finnas både Pool PC och vanliga pedagogiska datorer med alternativa installerade tillgängliga för eleverna. Med alternativa verktyg menar vi programvaror som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. 4.3 Datorer för personal* Datortätheten för skolområdets lärare/pedagoger är idag 1,7 anställda per dator. Variationen mellan våra olika skolor ligger mellan 1,3 2,8 anställda per dator. Detta är en förbättring mot tidigare avstämning och en ökning med 46 administrativa datorer till totalt 112 st. Under läsåren 2010-2012 gjordes en satsning på en 1 till 1 lösning till lärarna i skolområdet. Med 1 till 1 lösning innebär att varje lärare förfogar över en egen bärbar administrativ dator med möjlighet till VPN anslutning. VPN (virtual private network) är en säker förbindelse, även kallat tunnel, mellan dator och server/servrar i Lidingö stad. Fördelen är i första hand att läraren kan komma åt sin hemkatalog eller förvaltningens gruppkataloger, ö-nätet osv från sitt hemnätverk. Samtliga skolor inom skolområdet har uppnått målet att alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning. Klockargården har även en 1 till 1 lösning för sina förskollärare. Antalet pedagoger per dator skall minska. Alla lärare skall tillgång till en 1 till 1 lösning, d.v.s. en personlig dator under den arbetsförlagda arbetstiden och efter skoldagen slut. Även övrig personal skall när behov finns ha möjlighet till en 1 till 1 lösning. et är uppnått för samtliga skolor inom skolområdet när det gäller lärare med en tjänstgöringstid över 75 %. Nu är målet att utöka antalet tillgängliga datorer för övrig pedagogisk personal på skolorna. Antalet datorer skall utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. 10

4.4 Datakunskap för elever Organiserad datakunskap för eleverna i skolområdet finns i dagsläget endast på Rudboda skola där eleverna från år 2 till år 5 har minst en lektion pedagogledd datalektion i veckan. På övriga skolor använder eleverna datorerna utifrån sina egna kunskaper och utifrån lärarens möjligheter till att individualisera och instruera eleverna i de olika pedagogiska programmen som finns installerade på skolan datorer. Detta gör att förutsättningarna inom skolområdet är ojämna. Eleverna skall ha en högre datakunskap när de lämnar skolan framöver. De skall kunna använda de pedagogiska programmen som finns på datorerna samt kunna arbeta i Officepaketet på en sådan nivå att de kan producera dokument och presentationer inom ramen för sina arbetsuppgifter. Eleverna skall också vara väl förtrogna med etiska frågor kring de sociala medierna och med betydelsen av ett källkritiskt granskande av den information som man kan hämta från Internet. I år 4-5 skall grunden för elevernas färdigheter i Officepaketet läggas. Eleverna skall stå på samma nivå i sin datakunskap när de börjar Källängens 6-9 del. I takt med att antalet elevdatorer ökar så kommer eleverna få en större tillgång på datorer vilket innebär att datafärdigheten hos eleverna också automatiskt kommer att öka. Etiska dilemman och källkritik tas upp under den ordinarie undervisningen i t.ex. svenska. Datautbildningen i Officepaketet, Word och PowerPoint, sker framför allt under år 4-5 där grunden för att använda programmen läggs. Detta kan ske med hjälp av de Pool PC som finns tillgängliga för arbetslaget. För de yngre barnen skall tid läggas på att lära de använda de pedagogiska dataprogrammen på rätt sätt. Detta kan ske inom ramen för ordinarie undervisning eller genom Elevens val eller via delningstimmar med fritidspersonal som ansvariga för utbildningen. Om alla elever som startar år 6 skulle ha en gemensam grund att stå på i datakunskap så skulle det fortsatta arbetet med elevernas IT mognad underlättas. 4.5 Pedagogiska program och webbtjänster Lidingö Stad har köpt in kommunlicens för skolavtalet från Elevdata. Detta innebär att skolorna har en bra grund av pedagogiska program. Skolavtalets programvaror får även installeras på elevernas hemdatorer. Kostnaden för att få programvaror paketerade på våra datorer är hög. En del webbaserade program finns tillgängliga på kommunlicens såsom NE och SO-biblioteket. Det finns gott om bra pedagogiska program på webbsidor som är gratis att använda. Bo, Klockargården och Rudboda skola har via sin hemsida ett länkarkiv Digitala skattkistan med förslag och länkar till bra pedagogiska program indelade i olika ämnesrubriker som är anpassade till eleverna i skolorna. 11

Klockargården och Bo skola har under läsåret köpt in Liber espresso, ett multimediaverktyg för F-6 som ger dig ett aktuellt och åldersadekvat innehåll i samtliga ämnen kopplat mot LGR11. De pedagogiska dataprogrammen skall vara ett komplement till ordinarie undervisning. Lärarna skall kunna individanpassa programmen så att eleverna får träna på rätt nivå. Alla elever skall ha få erbjudande och möjlighet att installera Skolavtalets program på sina hemdatorer. Allt fler pedagogiska program skall vara webbaserade. Länkarkiv skall finnas på varje skolas hemsida över bra pedagogiska webbsidor som lärare använder i undervisningen, för att fler lärare på ett enkelt sätt skall få kännedom och tillgång till dessa sidor. Interaktiva och digitala läromedel skall få ett större utrymme framöver i undervisningen. Alla lärare skall via fortbildningsdagar utbilda sig i de pedagogiska dataprogrammen, så att de kan individanpassa programmen för sina elever. Utbildningen kan ske med hjälp av enheternas specialpedagoger eller med hjälp av Skoldatateket. Skolavtalets programvaror finns tillgängliga för samtliga elever i skolområdet via Elevdatas nedladdningssida på deras hemsida. Installationsuppgifter kan fås av skolornas specialpedagoger eller IT-samordnare. Erfarenheterna från Liber espresso som Klockargården och Bo skola använder skall spridas till övriga enheter. 4.6 Interaktiva skrivtavlor, projektorer och övrig IT utrustning Rudboda skola och Källängens skola har projektorer i samtliga klassrum. Klockargården och Bo skola har installerat Activeboards eller interaktiva projektorer i sina klassrum. Detta innebär att samtliga klassrum i skolområdet har en projektorlösning som gör att vi kan få ett interaktivt lärande med Internets möjligheter. Källängen, Klockargården och Rudboda skola har köpt in digitala dokumentkameror som ersätter de äldre OH-projektorerna. Varje klassrum inom skolområdet skall kunna erbjuda ett interaktivt lärande med Internets möjligheter. Varje enhet skall öka den digitala kringutrustningen för att effektivisera och få ett IT baserat lärande. et med att alla klassrum skall kunna erbjuda ett interaktivt lärande med Internets möjligheter är uppnått. Den digitala kringutrustningen kommer successivt att öka då gammal utrustning skall ersättas och nya IT produkter tas fram. 12

4.7 Nätverk Samtliga skolor har ett väl utbyggt nätverk med fasta anslutningspunkter samt ett öppet trådlöst nätverk. Samtliga skolor ha ett trådlöst nätverk för att få ett flexibelt arbetssätt för elever och lärare. et är uppnått. Utbyggnaden av de trådlösa nätverken måste ske alltefter som kapaciteten kräver det. Ett problem med utbyggnaden kan bli ekonomin för detta. IT-kontorets prispolicy för accesspunkter innebär idag att Källängens skola betalar 163 000:- för sitt trådlösa nätverk per år. 5 IT-kompetens för pedagoger* IT kompetensen bland skolområdets medarbetare är väldigt varierande. Det finns kunniga datoranvändare och det finns medarbetare som sällan loggar in på stadens nätverk. Antal medarbetare inom skolområdet skall utbildas inom PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens). Under hösten 2011 startade skolledare och skolornas inspiratörer upp sin utbildning. Under vårterminen 2012 har många av skolornas personal startat upp sin PIMutbildning. I tabellen här nedan ser man en avstämning av skolenheternas resultat av antalet PIM-uppstartade och PIM-examinerade från 2012-06-07. 2012-06-07 Skola Antal personal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade på nivå 3 Procent PIMexaminerade per skola Bo skola 34 10 4 11,7 % Klockargårdens skola 39 12 2 5,1 % Källängens skola 63 28 9 14,3 % Rudboda skola 58 32 5 8,6 % Alla medarbetare skall formulera ett personligt IT mål vid sitt medarbetarsamtal som skall följas upp året därpå. Att höja medarbetarnas IT kompetens är ett prioriterat mål för skolområdet. Alla medarbetare skall utbildas i PIM certifiering genom skolverket. Delmålet är att 100 % av deltagarna förväntas uppnå och examineras på nivå två och 80 % av deltagarna förväntas examineras på nivå tre. Alla medarbetare skall formulera ett personligt IT-mål i sitt medarbetarsamtal med enhetschefen. Kompetens hos pedagoger; andel pedagoger som genomgått PIM-utbildning skall öka inom skolområdet för varje enhet. 13

Lidingö Stad gick med som kommun i PIM under 2011. Staden har en organisation som ansvarar för PIM-utbildningen. Under läsåret 2012-2013 fortsätter skolans lärare och pedagoger sin PIM-utbildning. Även förskolans pedagoger kommer att under läsåret starta upp utbildningen. Tanken är även här att förskolans inspiratörer skall börja sin utbildning innan övriga förskolepedagoger följer efter. Resultatet över enheternas PIM-utbildning finns att följa kontinuerligt på Ö-nätet. I samtalsunderlaget för medarbetarsamtalet formuleras det personliga IT-målet. Detta mål följs upp på kommande års medarbetarsamtal. 6 IT-kompetens för skolledarna* Områdets skolledares IT-kompetens är av varierande kvalitet. Datorn är dock ett arbetsredskap som används en stor del av arbetstiden. Undersökningar i landet visar att hälften av alla skolledare använder datorn mer än 20 timmar per vecka. En del skolledare anser att IT äter upp deras tid andra tycker tekniken underlättar ledarskapet. Skolledare behöver utbildas när det gäller ledarskap med IT. De behöver även ha en insikt/åsikt om vilka effekter man förväntas uppnå inom sin verksamhet med ett införande av IT i högre grad. Gäller såväl administrativt som pedagogiskt. Även skolledarna skall utbilda sig inom PIM. Samtliga skolledare startade upp sin PIMutbildning under ht 2011. Fram till 2012-06-07 så var det 3 skolledare som är färdig examinerade, se tabell nedan. 2012-06-07 Antal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade Procent PIM-examinerade skolledare på nivå 3 skolledare 10 10 3 30 % Områdets alla skolledare skall examineras inom ledarskap med IT via PIM. Områdets skolledare skall precis som medarbetarna sätta upp ett personligt IT-mål i sitt medarbetarsamtal. Även nyanställda skolledare skall utbildas inom PIM. 7 Skoldatatek Under hösten 2008 påbörjade Lidingö stad uppbyggnaden av ett Skoldatatek. Skoldatateket är en stödfunktion för samtliga enheter inom UF. Skoldatatekets uppdrag är att ge skol och förskolepersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med IT skapar stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd samt hur datorn används som ett alternativt pedagogiskt verktyg. Idag har enhetens specialpedagoger denna kompetens men alla medarbetare behöver känna till hur man kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. 14

Alla medarbetare skall ha genomgått utbildning i våra alternativa verktyg. Med alternativa verktyg menar vi de verktyg som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, som t.ex. talsyntes, ljudningsstöd, stavningshjälp, ordbok på datorn, skanner med OCR program och ljudböcker såsom DAISY. All personal skall få utbildning i våra alternativa verktyg. Skoldatatekets personal eller skolornas specialpedagoger kan ansvara för utbildningen. 8 IT-baserade verksamhetssystem* Lidingö stad har i dag ett antal webbaserade program och lärplattformar, Extens, Dexter, Infomentor, Selfservice, V5 självservice och Agresso. Enheter från Källängens skolområde finns som användare till samtliga system och program. Extens är det administrativa programmet där alla elever registreras och som används av skolområdets elevadministratör. Dexter fungerar som anmälningsforum till förskolan och till skolvalet. Förskoleföräldrar justerar även barnens närvarotider i Dexter. Alla skolor registrera elevers frånvaro i Dexter. Föräldrar kan också anmäla frånvaro för sina barn i skolan genom talsvar eller genom att logga in i Dexter. Om elever har registrerats för ogiltig frånvaro meddelas vårdnadshavarna genom att Dexter automatiskt skickar ut SMS och e-post om detta. All personal är inne i V5 självservice, där kan de hantera ledigheter och sjukskrivningar samt signera sin kommande lön. Alla enheter handlar via e-handel med ekonomiprogrammet Agresso. Här sker också all fakturahantering. Källängens skolområde skall kontinuerligt förnya sig för att skapa största möjliga nytta för vårdnadshavare inom skolområdet när det gäller IT-baserade tjänster. Alla föräldrar oavsett om de har barn i förskolan eller skolan skall ha access till Dexter. I förskolan justerar de barnens närvarotider och i skolan skall de kunna anmäla elevers frånvaro och se frånvarohistoriken, klasslistor, m.m. för sina barn. Alla föräldrar i skolan skall via säker inloggning med e-legitimation komma åt skolans olika webbaserade system, som t.ex. Dexter och Infomentor. Huvudmålet är att Källängens skolområde har en enhetlighet i användandet utav de olika webbsystemen som ryms inom utbildningsförvaltningen. I samband med att elevernas skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner publiceras på Infomentors webbmodul, skall information finnas tillgänglig om hur inloggning och åtkomst går till via våra enheters och stadens hemsida för vårdnadshavarna. Inloggningen för vårdnadshavarna till våra olika webbaserade system kommer att förenklas när all inloggning kan ske via Lidingö stads skolwebb. 15

9 Webbplats Lidingö stad fick en ny webbplats 2009. Det innebar ny struktur på informationen, ny design, bättre tillgänglighet och nya tjänster att utföra direkt via webben. Enheternas hemsidor har blivit uppdaterade och uppfräschade. Samtliga enheter har webbredaktörer som svarar för uppdateringen för respektive enhet. Stadens hemsida fick under året 2011 hederspriset "All time High" bland Sveriges olika kommunhemsidor. Utmärkelsen delas ut till de webbplatser som har den högsta andelen nöjda besökarna. Skolområdets hemsidor skall vara uppdaterade, informativa och ge ett enhetligt intryck för besökarna. Webbredaktörerna skall ha förutsättningar för att hemsidorna skall kunna vara uppdaterade och informativa. Redaktörerna får kontinuerlig fortbildning via informationsenheten. För att områdets hemsidor skall ge ett enhetligt intryck samlas redaktörerna i gemensamma områdesmöten någon gång varje termin. Eftersom skolledaren ansvarar för innehållet på enhetens hemsida skall skolledaren ha regelbundna möten med sin webbredaktör 10 Organisation Skolområdet har en organisation kring IT-strukturen i skolområdet. Övergripande ansvar har Peo Cronqvist som IT-samordnare som arbetar 20 % av sin tjänst som samordnare. ITsamordnaren arbetar under områdeschefen. Varje enhet har en eller flera personer som är IT-ansvariga för enheten. IT-samordnaren i Källängen, Klockargården och Rudboda har dessutom uppdraget som en del i sin ordinarie tjänst. På varje enhet finns det webbredaktörer utsedda som ansvarar för uppdateringen utav enheternas hemsidor. Lidingö stad har en del nätverksgrupper som medarbetare i skolområdet är medlemmar i. UF s IT-råd, är en arbetsgrupp för IT inom UF som inrättats för att bevaka och behandla frågor kring IT och skolutveckling-lärande. et är att driva IT-utveckling inom hela UF. Gruppen leds av Kerstin Spindler, administrativ chef på UF. IT-gruppen för pedagoger ingår Kenth Granström och Peo Cronqvist. Dessa grupper leds utav Fredrik Wassberg som är IT-ansvarig på utbildningsförvaltningen. I gruppen IT-samordnare som leds utav IT-enhetens chef Birgitta Berglund, ingår också Kenth Granström och Peo Cronqvist. Central IT-grupp för förskolan, är en nystartad nätverksgrupp. Från skolområdet deltar Ulrika Ardestam och Camilla Mörk. 16

I gruppen tas det upp frågor som: o Hur använder vi IT relaterade verktyg i vår vardag i förskolan? o Vad vill och önskar vi på förskolorna? o Vilken utrustning behöver vi utifrån läroplanens intentioner och hur skall den användas? o Vilket stöd behöver vi från IT-kontoret? Gruppen planerar också att göra studiebesök på förskolor där de använder t ex läsplattor i verksamheten. Alla enheter skall ha personer som skall ha ett övergripande ansvar över IT-strukturen på respektive enhet. Dessa IT-ansvariga håller kontakt med IT-kontoret och med områdets IT-samordnare om uppdateringar i IT-inventarieregistret, inköp, avvecklingar, pedagogiska och administrativa program och allmän information. Varje chef ansvarar för att IT-ansvariga utses på respektive enhet. Dessa namn meddelas till skolområdets IT-samordnare som förankrar organisationen hos IT-kontoret. 11 Kvalitetssäkring Varje chef har till ansvar att titta över sin IT-verksamhet och kostnaderna för denna som fakturerats av IT-kontoret via IT-inventarieregistret. Under läsåret 2010-2011 skrev samtliga enheter sin egen IT-plan. Varje enhet skall årligen upprätta en IT-plan som kommande år skall utvärderas och följas upp med en ny plan. Under vårterminen skall varje chef tillsammans med enhetens IT-ansvarige samt med IT samordnaren se över IT-strukturen för enheten. Vilka investeringar, förändringar och utbildningar som behövs göras kommande året och under en 3-års plan. Denna plan tas upp på ett arbetsplatsmöte och förankras hos personalen. Utvärdering och uppföljning görs i samband med att verksamheterna har sina kvalitetsdagar samt när en ny IT-plan görs. 17

12 Bilagor 12.1 Sammanställning av antalet datorer i Källängens skolområde 2012-06-02 Enhet Surfpl. SAP BAP SP BP Pool PC Totalt U20700 Områdeskontoret 4 10 14 U20710 Nallebjörnen 3 5 8 U20715 Kalvhagen 2 6 1 9 U20720 Kaninen 1 2 3 6 U20725 Yttringe 1 1 3 5 U20730 Källängen skola 11 38 31 8 112 200 U20740 Bo skola 1 12 15 12 40 U20750 Rudboda Skola 3 22 12 17 26 80 U20770 Bo förskola 2 4 6 U20780 Klockargårdens skola 1 24 17 14 56 U20790 Björklövets 1 8 1 10 Summa 2 22 128 44 74 164 434 Antalet administrativa datorer 150 35% Antalet pedagogiska datorer 282 65% Antalet stationära datorer 66 15% Antalet bärbara datorer 366 85% 12.2 Underlag för beräkning av datortäthet kring antal personal/elever/barn per dator. 2012-06-01 Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 8,5 72 17 4 2 6 Björklövet 146,0 3,3 146 30 1 9 10 Kaninen 17,3 5,3 52 16 3 3 6 Nallebjörnen 17,0 7,0 85 21 5 3 8 7 + 2 Kalvhagen 65,0 3,0 65 18 1 6 surfplattor Yttringe 12,5 12,0 50 12 4 1 5 Totalt 26,1 4,7 470 114 18 24 42 2012-06-01 Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal Elev PC* Antal PC för anställda Kommentar Bo 6,7 2,8 181 34 27 13 *inkl.12 st PoolPC Klockargården 7,1 1,6 221 39 31 25 *inkl.14 st PoolPC Källängen 4,2 1,3 628 63 151 49 *inkl.112 st PoolPC Rudboda 5,6 2,3 307 58 55 25 *inkl.26 st PoolPC Totalt 5,1 1,73 1337 194 263 112 18

12.3 Underlag angående kompetensen för personal som genomgått PIM-utbildning inom skolområdet. 2012-06-07 Skola Antal personal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade på nivå 3 Procent PIM-examinerade per skola Bo skola 34 10 4 11,7 % Klockargårdens skola 39 12 2 5,1 % Källängens skola 63 28 9 14,3 % Rudboda skola 58 32 5 8,6 % 19